Rapport gällande Yttre utrop

Transkript

1 50/18 Införande av yttre utrop stadsbussarna - KT Införande av yttre utrop på stadsbussarna i Uppsala : Rapport Uppdragsdirektiv- Fördjupad förstudie för Yttre utrop på stadsbussar.docx Dnr KT Samhälle och trafik Behzad Foroozesh Tfn E-post behzad.foroozesh@ul.se Rapport gällande Yttre utrop Fördjupad förstudie för införande av yttre utrop i Uppsalas stadstrafik, innefattande kravställning av funktionen, kartläggning för anpassning av fordon, stödjande IT-system samt kostnadskalkyl för införande.

2 50/18 Införande av yttre utrop stadsbussarna - KT Införande av yttre utrop på stadsbussarna i Uppsala : Rapport Uppdragsdirektiv- Fördjupad förstudie för Yttre utrop på stadsbussar.docx UPPDRAGSNAMN: Yttre utrop på stadsbussarna DATUM: 2018-xx-xx UPPDRAGSÄGARE: Stefan Adolfsson VERSION: 1.0 UPPDRAGSLEDARE: Behzad Foroozesh DNR: KT Sammanfattning Tillgänglighet handlar om alla människors demokratiska rättighet att kunna röra sig fritt och verka i samhället på lika villkor. Inom transportområdet uttrycks detta i de transportpolitiska målen som anger att transportsystemet ska utformas så att det är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar däribland synnedsatta, dyslektiker och andra grupper som inte kan tillgodo ta sig skriftlig information. Dessa grupper kan få hjälp på olika sätt men denna förstudie är begränsad till enbart yttre utrop. Fokus har varit att, i största möjliga mån, leverera yttre utrop i befintligt system för en snabbare och mer kostnadseffektiv lösning. Förstudien visar att det går att harmonisera behovet av talad information och bullerpåverkan för bussförarna (eller människor kring bussar som inte har behov av talad information) genom standardisering av högtalarnas placering samt ändamålsenlig ljudnivå. Det vill säga att ett yttre utrop informerar om linjenummer samt slutdestination för resenärer som vill resa kollektivt. Inledning Förstudien utreder möjligheten att öka tillgängligheten för resenärer med behov av talad information i Uppsalas stadstrafik. Tidigare Rapport gällande utvändigt utrop påvisade att behovet av kommunikativ tillgänglighet kan komma i konflikt med bullerproblem och därför föreslogs fler fördjupade analyser före ett eventuellt införande av yttre utrop. Detta för att undvika bullerproblem för både boende och bussförare. Slutsatsen från tidigare nämnda rapport är att utvändigt utrop är nödvändigt för en ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för synnedsatta medborgare men att det bör göras i följande ordning: 1. Framtagning av riktlinje och faktiska behov i samråd med SRF Uppsala, kommunens miljönämnd och bussförarnas skyddsorganisation 2. Framtagning av kravspecifikation för systemstöd 3. Översyn av befintligt systemstöd och eventuella kompletteringar för att leverera önskad effekt utifrån framtagen kravspecifikation 4. Framtagning av rutiner för underhåll, reparation och kalibrering av utvändigt utrop samt uppföljning 5. Rekommendation för implementeringssätt Uppdraget utförs i linje med strategin från Trafikförsörjningsprogram gällande tillgänglighetsanpassa hållplatser och bytespunkter. Sida 2 av 6

3 50/18 Införande av yttre utrop stadsbussarna - KT Införande av yttre utrop på stadsbussarna i Uppsala : Rapport Uppdragsdirektiv- Fördjupad förstudie för Yttre utrop på stadsbussar.docx UPPDRAGSNAMN: Yttre utrop på stadsbussarna DATUM: 2018-xx-xx UPPDRAGSÄGARE: Stefan Adolfsson VERSION: 1.0 UPPDRAGSLEDARE: Behzad Foroozesh DNR: KT UL har anlitat konsult för expertutlåtande och rekommendationer angående akustiska aspekter i förstudien. För detaljinformation se bilaga slutrapport från Tyréns Råd och riktlinje inför yttre utrop på stadsbussar i Uppsala. Riktlinje för Yttre utrop UL har anordnat två workshops med samtliga intressenter för att diskutera förslag till riktlinje och funktionalitetskrav på yttre utrop. UL definierade intressenter som Synskadade riksförbund från Uppsala, bussförarnas skyddsombud samt Uppsala kommun som tillvaratar invånarnas intresse. UL bjöd även in Trafikförvaltningen SL, SRF Stockholm samt konsult från Tyréns med inriktning i akustik som sakkunnig för att bidra med sina erfarenheter och kunnande i ärendet. UL föreslår nedanstående riktlinjer och funktionalitetskrav på yttre utrop utifrån ovannämnda workshops och dialog med sakkunniga och intressenter: Hög ljudkvalité med bra taluppfattbarhet Begränsning av bra taluppfattbarhet inom 2x3 meter vid bussens framdörr Ljudnivån får justeras endast av avsedd personal så systemet kan leverera rätt ljudnivå med bra taluppfattbarhet Anpassad ljudnivå per hållplatsläge beroende på omgivande ljudmiljö Anpassad ljudnivå vid dygnets olika timmar Avstängt yttre utrop vid hållplatser som endast trafikeras av en linje och där bedömningen är att talad information inte är nödvändig för att kliva på rätt buss. Denna begränsning minskar bullerpåverkan med över 50 procent av hållplatserna i Uppsala stad Begränsat yttre utrop mellan klockan 06:00-23:00. Kommunen har beviljat denna tidsbegränsning Standardiserad placering av högtalaren. Högtalaren ska placeras på mitten av framdörrens ovansida. Detta är viktigt för att synskadade ska kunna orientera sig samt för kalibrering av ljudnivån Yttre utrop startas så snart framdörren öppnas Högtalarsystem i bussar Det har konstaterats att befintliga högtalare på Uppsalas stadstrafiks bussar är ändamålsenliga för att användas för yttre utrop. Ljudfiler med bra kvalité skickas via trådlöst nätverk till bussarna där ljudet kanaliseras ut i högtalarna med rätt ljudnivå i db vid bussens framdörr för bra taluppfattbarhet med minst bullerpåverkan. Sida 3 av 6

4 50/18 Införande av yttre utrop stadsbussarna - KT Införande av yttre utrop på stadsbussarna i Uppsala : Rapport Uppdragsdirektiv- Fördjupad förstudie för Yttre utrop på stadsbussar.docx UPPDRAGSNAMN: Yttre utrop på stadsbussarna DATUM: 2018-xx-xx UPPDRAGSÄGARE: Stefan Adolfsson VERSION: 1.0 UPPDRAGSLEDARE: Behzad Foroozesh DNR: KT Bussarna i stadstrafiken har två olika placeringar av yttre högtalare i sin vagnflotta där cirka hälften är placerade i mitten av framdörrens ovansida och resten är placerade vid frontens nedre vänstra sida, bakom en lucka. För optimerad ljudnivå krävs standardisering av högtalarnas placering. Den mest optimala placeringen av högtalare är i mitten av framdörrens ovansida dels för minskad ljudnivå samt att placeringen hjälper synnedsatta att orientera sig i förhållande till bussens ingång. Kostnaden för omplacering av högtalare i de fordon som inte uppfyller ovanstående krav är cirka kr exklusive moms. IT-tekniska aspekter IT- systemet ska klara av anpassning av ljudnivån utifrån dygnets timmar (det krävs till exempel högre volym under rusningstid än kvällstid) samt hållplatsläge (det finns olikheter i omgivande ljudmiljö vid varje hållplats) för att yttre utrop kan leverera bra taluppfattbarhet till resenärer med behov av talad information. Dagens IT-system för stadstrafik klarar av viss anpassning av ljudnivå för dygnets olika timmar. I samtal med Trivector har det kommit fram att det finns möjlighet att anpassa dagens IT-system för stadstrafik för att kunna ha viss individuell anpassning per hållplats. UL uppskattar att anpassningen kommer att kosta ca kr. Uppsala kommun har kartlagt buller i hela Uppsala stad. UL kan med hjälp av kommunens bullerkarta besluta om ljudnivå för varje enskild hållplats. UL uppskattar att det tar ca timmars arbete för att göra anpassningar i systemet. UL har i dagsläget inga ljudfiler för yttre utrop som ropar ut t.ex. Linje x mot y utan det ska köpas in med en kostnad på cirka kr. Terminologin bör konsulteras med SRF Uppsala vid eventuellt beslut för införande. Fordonstekniska aspekter Underhåll och kalibreringsansvaret ska vara hos trafikföretagen. UL har konsulterat med Celab som har lång erfarenhet av underhållsbehov av yttre utrop i Stockholm för att kartlägga arbetsmängden för underhåll och kalibrering. Enligt Celab krävs väldigt lite underhåll och reparation då de delar som kan fallera är det normala med trasiga högtalare, förstärkare samt kabelbrott. Sida 4 av 6

5 50/18 Införande av yttre utrop stadsbussarna - KT Införande av yttre utrop på stadsbussarna i Uppsala : Rapport Uppdragsdirektiv- Fördjupad förstudie för Yttre utrop på stadsbussar.docx UPPDRAGSNAMN: Yttre utrop på stadsbussarna DATUM: 2018-xx-xx UPPDRAGSÄGARE: Stefan Adolfsson VERSION: 1.0 UPPDRAGSLEDARE: Behzad Foroozesh DNR: KT Det krävs dock kalibrering av volymen med bestämda intervaller eller vid behov. Förstudien rekommenderar kalibrering vid varje service med anledning av att det finns risk att volymen på yttre utrop ändras vid förstärkare av mänskliga faktorer vilket påverkar antingen taluppfattbarheten eller bullerupplevelsen. Kalibrering sker enligt Tyréns instruktion i Råd och riktlinje inför yttre utrop på stadsbussar i Uppsala. Akustikaspekter Yttre utrop kräver inläsning av nya ljudfiler. Detta kan köpas av samma företag som har producerat ljudfiler för inre utrop. Kommunens riktlinje gällande buller anger att yttre utrop inte får vara så högt att det överskrider inomhusmaxnivån på 70 dba vid husfasad. I framtagning av ljudnivå har hänsyn till dessa värden tagits för att minska bullerpåverkan för boende i närheten av hållplatser. Arbetsmiljöverkets exponeringsvärde (AFS 2005:16, 3 ) för buller är max 80 dba under åtta timmars arbetspass. I arbetet med framtagning av en balanserad ljudnivå har hänsyn tagits till ovannämnda värden för att minska negativ bullerpåverkan för bussförarna. Dessa värden är under insatsvärde (insatsvärd är bullernivå som kräver hörselskadande insatser). Läs Tyréns slutrapport för mer information. Rekommendationer för implementering Följande två aspekter rekommenderas att ta hänsyn till vid ett eventuellt införande. Dessa aspekter är information om syftet samt själva driftsättning. Ur informationsaspekt: Allmänheten och förarna som inte har behov av talad information kan blir störda av den bullerpåverkan som yttre utrop medför. Förankrad och innehållsrik information om syftet samt den nytta som yttre utrop medför för den grupp av människor som är i behov av talad information skapar i regel förståelse och tolerans. Ur driftsättningsaspekt: Det finns alltid en risk vid införande av ny teknik att leveransen inte uppfyller förväntningarna på grund av brist på kompetens, information, fallerande av nytt system med mera. Yttre utrop är nytt och inte beprövat i Uppsala och därför är rekommendationen att bussarnas yttre utrop sätts igång allt eftersom så att verkstaden kan hantera eventuella behov av justeringar utan att det medför större störningar i trafiken eller att samtliga Sida 5 av 6

6 50/18 Införande av yttre utrop stadsbussarna - KT Införande av yttre utrop på stadsbussarna i Uppsala : Rapport Uppdragsdirektiv- Fördjupad förstudie för Yttre utrop på stadsbussar.docx UPPDRAGSNAMN: Yttre utrop på stadsbussarna DATUM: 2018-xx-xx UPPDRAGSÄGARE: Stefan Adolfsson VERSION: 1.0 UPPDRAGSLEDARE: Behzad Foroozesh DNR: KT yttre utrop stoppas vilket kan skapa en negativ bild av yttre utrop hos förarna och allmänheten. Slutsats Förstudien rekommenderar att yttre utrop införs så snart som möjligt för stadstrafiken i Uppsala. Detta för att öka tillgängligheten för den grupp av resenärer som är i behov av talad information. Det finns tekniska möjligheter att skapa en balans mellan talad information och bullerpåverkan. Kostnaden uppskattas till totalt kr samt 60 arbetstimmar för UL. Referenser Kollektivtrafikförvaltningen SL, Riktlinjer Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning (SL-S ) Tyréns slutrapport för anpassning av Uppsala bussar för yttre utrop Intervjuer med tjänstemän på Trafikförvaltningen SL. Workshop med SRF Uppsala, bussförarnas skyddsombud, Uppsala Kommun, Trafikförvaltningen samt SRF Stockholm Uppsala Kommuns miljönämnd Sakkunniga i Celab Sakkunniga inom kollektivtrafikförvaltningen UL Sida 6 av 6

7 Riktlinjer för väderskydd på ideell basis 1

8 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Ansökan om väderskydd Krav på tillgänglighetsanpassning av en hållplats Ansökan om tillstånd från ansvarig väghållare Samråd och bygglov Ansökan om grävtillstånd hos väghållaren Ansökan om Trafikanordningsplan hos väghållaren Inköp av väderskydd Etablering av väderskydd Drift och underhåll Reklam Avtal om väderskydd

9 1. Bakgrund Tillsammans med ansvarig väghållare och/eller annan intressent etablerar och bygger Region Uppsala genom Kollektivtrafikförvaltningen UL hållplatser runt om i Uppsala län. Ansvarsfördelningen mellan dessa har sedan år 2012 varit som sådan att väghållaren ansvarar för utformningen av hållplatsen, det vill säga väghållaren bygger hållplatsen, och förvaltningen ansvarar för utrustning samt drift och underhåll av utrustningen på hållplatsen, enligt avtalet om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län. I samband med detta utvecklades det riktlinjer för utformningen av hållplatser, Hållplatshandboken från Enligt dessa riktlinjer finns det prioriteringsprinciper och kriterier som fungerar som utgångspunkt för hur man utrustar hållplatser, såsom resandeunderlag. Utöver dessa kriterier har förvaltningen en budget att förhålla sig till, därmed kommer inte alla hållplatser förses med utrustning i den takt som förvaltningen önskar. Varje år får förvaltningen in ett antal förfrågningar från privatpersoner eller föreningar att etablera väderskydd på eget initiativ. Hittills har förvaltningen tackat nej till de förfrågningar och erbjudanden som kommit in. I den bedömningen har förvaltningen vägt in ambitionen att ha likformade och standardiserade väderskydd, samt osäkerheterna kring ansvarsförhållandena. För att göra det möjligt att etablera väderskydd som ett komplement till förvaltningens egna väderskydd har förvaltningen tagit fram dessa riktlinjer. Förvaltningens förhoppning är att det kommer att skapa ökade möjligheter för kollektivtrafiken att utvecklas till att bli mer tillgänglig och effektiv. Förslaget förutsätter att den som önskar att upprätta ett eget väderskydd följer de riktlinjer och processer som förvaltningen arbetar utefter. Denna utveckling kommer förhoppningsvis att öka attraktiviteten för kollektivtrafiken och förvaltningen hoppas på att fler kommer att ta initiativ till att vilja upprätta väderskydd på ideell basis. Ett ideellt väderskydd innebär i detta sammanhang att ett väderskydd etablerats av en juridisk person som kan vara en ideell förening eller ett företag. Den juridiska personen ska ansvara för ansökan, etablering, installationen och därtill hörande kostnader för upprättandet av väderskyddet, samt därefter för drift och underhåll väderskyddet. Ansökan om att etablera väderskydd sökes hos Kollektivtrafikförvaltningen UL. 3

10 2. Ansökan om väderskydd Som första steg för att etablera ett eget väderskydd på ideell basis är att ansöka om att upprätta ett väderskydd hos Kollektivtrafikförvaltningen UL (se bifogad blankett Ansökan om väderskydd på ideell basis ). Detta görs i syfte att säkra att de riktlinjer som finns för utformningen av hållplatser följs och att lagar och regler efterföljs, och även för att denna ansökan kommer att fungera som intyg när man sedan ska söka tillstånd hos den väghållare det gäller. I ansökan ska det framgå vilken typ av väderskydd man ansöker om. I stadsmiljö finns det krav på glasväderskydd medans i landsbygden ska det enbart etableras väderskydd i trä. I blanketten som ska fyllas i ges alternativ på vilket väderskydd man ansöker om. Utöver dessa finns möjligheten att ansöka om att upprätta ett egenbyggt väderskydd. Den ansökande ska då skicka med skiss på detta väderskydd och en kort beskrivning kring material. Förvaltningen bedömer om förslaget ska godkännas eller inte. Placeringen av väderskyddet ska godkännas av förvaltningen i syfte att säkerställa trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten. Vid beviljad ansökan skickar förvaltningen ett avtalsförslag rörande reglering av ansvarsfördelning. Färdigt avtal ska sedan användas som underlag för att därefter ansöka om tillstånd hos ansvarig väghållare. Vid fall där en ansökan inte beviljas kan detta bero på att förvaltningen redan planerar för ett väderskydd på den hållplatsen, krav på tillgänglighetsanpassning, riskerar trafiksäkerheten, hållplatsen planeras att dras in etc. 2.1 Krav på tillgänglighetsanpassning av en hållplats Vid särskilda fall kan det vara aktuellt att tillgänglighetsanpassa en hållplats innan man ställer dit ett väderskydd. Detta avgörs utifrån de rådande omständigheterna och kan exempelvis bero på att ett väderskydd kan riskera trafiksäkerheten. Tillgänglighetsanpassning innebär att hållplatsen anpassas för personer med funktionshinder. Detta innebär i sin tur att hållplatsen utrustas med kantsten, taktila stråk och plattor. Utformningen av hållplatsen finns att hitta i Hållplatshandboken (2013). Förvaltningen bedömer om en hållplats ska tillgänglighetsanpassas eller inte. Kostnaden för tillgänglighetsanpassning belastar väghållaren. 3. Ansökan om tillstånd från ansvarig väghållare För att kunna etablera ett väderskydd måste tillstånd erhållas hos ansvarig väghållare. Detta sker i samråd med antingen kommunen, Trafikverket eller annan aktör. Gäller det en hållplats vid en statlig väg ska detta sökas hos Trafikverket. Gäller det däremot en kommunal väg ska tillstånd sökas hos den kommun där hållplatsen ligger. Det förekommer att en hållplats är placerad längs en enskild väg, i det fall ska tillstånd sökas hos den privatperson eller vägförening det gäller. 4

11 3.1 Samråd och bygglov Medgivande av utrustning ska ske i samråd med väghållaren, i syfte att bland annat se att detta samkör med befintliga detaljplaner. I vissa fall kräver kommunen bygglov, det som ska framgå i ansökan om bygglov ansvarar kommunen för samt den ansökande. Kopia på samtliga beviljade tillstånd och ansökningar ska skickas till Kollektivtrafikförvaltningen UL. För ansökan, se Ansökan om grävtillstånd hos väghållaren Man behöver tillstånd för att gräva i kommunens eller Trafikverkets mark. Beställaren av grävarbetet ska skicka in en ansökan till ansvarig väghållare, detta senast fyra veckor före grävstart. Gå in på ledningskollen.se för att få veta vilka ledningsägare som man ska ange i ansökan om grävtillstånd. Ansökan skickas in tillsammans med en kartskiss där det tydligt ska framgå vilket område det ska arbetas i. 3.3 Ansökan om Trafikanordningsplan hos väghållaren En trafikanordningsplan, TA-plan, innehåller information om ett vägarbete och hur det ska märkas ut. Innan man kan ansöka om TA-plan ska ledningsägaren ansöka om tillstånd att förlägga en ledning eller arbeta på en redan dragen ledning inom vägområdet Ledningstillståndet ska bifogas tillsammans med ansökan om TA-plan. Väghållaren tar en avgift för markupplåtelsen och en avgift för godkännande av TA-plan. 4. Inköp av väderskydd Väderskyddet anskaffas av den ansökande enligt de krav och riktlinjer som finns i Hållplatshandboken. Enligt riktlinjerna ska det exempelvis i stad/tätort enbart upprättas glasväderskydd, medans i landsbygd väderskydd i trä. I avtalet anges alternativ på väderskydd där den sökande fyller i vilket väderskydd man ansöker om eller om denna önskar att upprätta ett egenbyggt väderskydd. Vid de fall där den sökande önskar att upprätta ett väderskydd som konstruerats på eget initiativ ska skisser och mått skickas med i ansökan till förvaltningen och sedan även till ansvarig väghållare. 5. Etablering av väderskydd Förvaltningen rekommenderar att man anlitar en entreprenör vid etableringen av väderskyddet. Om en entreprenör anlitas är det dennes uppgift att ansöka samtliga tillstånd förutom bygglovet Om den sökande istället väljer att etablera väderskyddet på egen hand ska ovannämnda tillstånd tillhandahållas innan och kostanden för etableringen står den sökande för. 5

12 5. Drift och underhåll För drift och underhåll av väderskyddet ansvarar den som ansöker om ett ideellt väderskydd. Ansvaret för drift och underhåll sträcker sig under en period om minst 10 år eller så länge väderskyddet är i drift. I detta ansvar ingår tvätt, klottersanering, ta bort otillåten affischering, utföra reparationer vid behov, tömning av papperskorg etc. Skicket på väderskyddet ska inte tillföra risk för personskador eller övriga. Kollektivtrafikförvaltningen utför tillsyn och besiktningar av alla väderskyddet. Vid fel eller anmärkning av väderskydd skall detta åtgärdas inom 10 arbetsdagar. Vid akuta fall eller risk för fara ska det åtgärdas omedelbart. Om förvaltningen bedömer att väderskyddet inte sköts enligt avtalet så kan förvaltningen komma att åtgärda bristerna samt till den ansvarige för väderskyddet fakturera den uppkomna kostnaden för det. 7. Reklam Det är inte tillåtet med reklam på det avtalade väderskyddet. Däremot är det tillåtet att ange vem som sponsrat väderskyddet. Formen för det ska godkännas av förvaltningen. 8. Avtal om väderskydd Om inget annat avtalas är avtalslängden 10 år. För eventuella avvecklingskostnader ansvarar den som haft ansvaret för väderskyddet. Efter godkännande av förvaltningen kan avtalet om väderskydd överlåtas till annan juridisk person. 6

13 Bilaga 1 Exempel på avgifter och kostnader för tillstånd (Källa: Uppsala kommun) Avgifter Tillstånd Grävtillståndsavgift TA-plan där grävtillstånd ej är tillämpligt Administrativ avgift vid tidsförlängning av tillstånd Avgift (exkl. moms) kr kr 750 kr 7

14 Bilaga 2 Väderskydd i trä (landsbygd) 8

15 Bilaga 3 Väderskydd i glas (stads-och tätortsmiljö) 9

16 52/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : PM Trafikförändringar stadsbuss T19.docx PM ( 6 ) Förslag till trafikförändringar för stadsbusstrafiken i Uppsala T19 Om ärendet Bakgrund I augusti 2017 trafiksattes det nya stadsbusslinjenätet i Uppsala stad med 12 nya linjer. Det nya linjenätet byggde på tidigare beslutade strategier för stadstrafiken i Uppsala med målsättningen att utveckla ett effektivare nätverk som bättre skulle kunna möta kraven i en växande st ad. Resultatet av det nya linjenätet utvärderas löpande och statistik visade redan under hösten på ett ökat resande samtidigt som det nya linjenätet beräknas attrahera ytterligare resenärer framöver. Redan nu finns delsträckor med tidvis mycket hög belä ggning och flera synpunkter har inkommit gällande fullsatta bussar. Behovet av kapacitetshöjande åtgärder/justeringar växer och behöver hanteras till starten av T19. Trafikförändringar linje 3, 4, 7 och 12 Föreslagna förändringar grundar sig främst i fra mkomligheten för linje 7 och högt resande med hög beläggning på delsträckor hos linjerna. I strategier för stadstrafiken i Uppsala (2015) och i planeringsarbetet för det nya linjenätet har framkomlighet varit ett starkt ledord för vad som skulle efterstr ävas. Under hösten och vintern har flera synpunkter inkommit gällande framkomligheten för linje 7 där den södra sträckningen är krokig vilket bidrar till ökad restid längs linjen. Föreslagen ändring komm er ur dessa synpunkter samt för att öka tillgängligh eten till Gottsunda centrum och bidra till en jämnare för delning av resande i stadsdelen. Linje 7 Åtgärd Linjen trafikerar Valthornsvägen Hugo Alfvéns väg Bernadottevägen Vårdsätravägen Norbyvägen Kollektivtrafikförvaltningen U L Postadress Box 1400, Uppsala Besöksadress Storgatan 2 7 Tel Fax E - post l ul.se Hemsida ul.se Org nr Region Uppsala

17 52/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : PM Trafikförändringar stadsbuss T19.docx 2 ( 6 ) Motivering Ändringen innebär att tillgängligheten Gottsunda centrum ökar till/från stadsdelens södra delar och Norby. Belastningen fördelas jämnare mellan linjerna i stadsdelen och körvägen vid Gottsunda blir rakare och snabbare. Hållplatser Indragna: Linrepevägen, Barkspadevägen, Va lsätraskolan, Slädvägen Tillkommande: Bandstolsvägen, August Södermans väg, Spinnrocksvägen Påverkan Linjen blir ca 1000m kortare och minskar 3min i total restid Figur 1, Förslag på ny sträckning för l inje 7 Linje 3 Åtgärd Linjen trafikerar Valthornsvägen Gottsunda allé Slädvägen Vårdsätravägen Motivering Tillgängligheten ökar till Gottsunda centrum till/från stadsdelens östra delar och Rosendal som saknas i nuvarande nätverk. Belastningen fördelas jämnare mellan linjerna i stadsdelen o ch linje 3 får större möjligheter att möta utveckling i Rosendal. Hållplatser Indragna: Bandstolsvägen, August Södermans väg, Spinnrocksvägen Tillkommande: Gottsunda centrum, Linrepevägen, Barkspadevägen Valsätraskolan Påverkan Körvägen blir ca 400m län gre och den totala restiden ökar med 1min.

18 52/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : PM Trafikförändringar stadsbuss T19.docx 3 ( 6 ) Figur 2, Förslag på ny sträckning för linje 3 Linje 4 Åtgärd Linjen trafikerar Gottsunda allé Valthornsvägen och slutar vid Gottsunda centrum. Mot Ultuna körs Valthornsvägen Henry Wemans väg Motivering Linjen blir kortare och belastningen fördelas jämnare Hållplatser Indragna: Cellovägen, Flöjtvägen, Solistvägen, Vackra Birgers väg, Bröderna Berwalds väg Påverkan Linjen blir 2000m kortare och linjen kan minska med 2 fordon och 23 produktionstimmar/varda g och 7.5h/helgdag. För att nå Ultuna/Ulleråker till/från östra sidan krävs ett byte vid Gottsunda centrum

19 52/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : PM Trafikförändringar stadsbuss T19.docx 4 ( 6 ) Figur 3, Förslag på ny sträckning för linje 4. Linje 12 Åtgärd Linjen förlängs från dagens ändhållplats Lundellska skolan till Ultuna Källväg för att avlasta. Ulleråkersvägen Eva Lagerwalls väg Ulls väg Ultunaallén Ultuna Källväg Motivering Med förslagen ändring avlastas linje 4 i området och resenärer som ska mot Ultuna slipper göra ett byte mellan linje 4 och 12 för att nå Ultuna. Hållplatser Tillkommande: Uppsala folkhögskola, Gustaf Kjellbergs väg, Kronparksgården, Ekudden, SVA, Veterinärvägen, Campus Ultuna, Arrheniusplan Ändhållplats Stenhagen Förändring för ändhållplats. Linjen kör till Stenhagensskolan läge B och inte Na turstensvägen. Naturstensvägen och Stenhagens IP dras in för linjen och ersätts med Kiselvägen, Herrhagens byväg och Stenhagensskolan samt Stenhagens centrum mot Ultuna.

20 52/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : PM Trafikförändringar stadsbuss T19.docx 5 ( 6 ) Figur 4, Förslag på ny sträckning för linje 12 Effekter Förslaget innebär att l inje 3 som är högt belastad tidigt på linjen får avlastning genom att linjen inte försörjer alla delar med högst resande. Genom att linjen inte trafikerar slingan vid Bandstolsvägen frigörs kapacitet vidare upp mot Rosendal. Förslaget innebär även att res ande från Valsätra kan resa direkt till Akademiska sjukhuset utan att behöva göra ett byte, något som många har lyfts i flera synpunkter som inkommit. När det gäller förlängningen av linje 12 så frigörs kapacitet på linje 4 och 100. Det finns resenärer so m ska vidare med linje 100 som på grund av trängsel tvingas ta linje 4 och göra ett byte vid Science Park. Förändringarna innebär även att vissa resenärer får en försämring. De som drabbas är exempelvis de som reser mellan östra Gottsunda till Ultuna tving as göra ett byte. En annan försämring är att resenärer från Bandstolsvägen, Spinnrocksvägen och August Södermans väg inte längre får en direktkoppling till resecentrum utan istället får gå från Stora torget. Dialog och samråd Dialog har förts med trafikplanerare på Gamla Uppsala Buss som har bidragit i processen. Dialog med kommunen har inte förts utan planera ske inom kort.

21 52/18 Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 - KT Trafikförändringar stadsbusstrafiken T19 : PM Trafikförändringar stadsbuss T19.docx 6 ( 6 ) Samråd eller dialog med resenärer har inte genomförts. Vid genomförande av linjeförändringarna behöve r dialog och kommunikation ske, men bedöms då främst vara av informativ karaktär. Övriga trafikförändringar Inom ramen för löpande trafikutveckling planeras även mindre körtidsjusteringar och förtätning av ti dtabeller under hög beläggning på flera av li njerna i systemet. Mer information om dessa kommer att presenteras vid Kollektivtrafiknämndensammanträde i september. Ekonomiska förutsättningar Hopslaget blir de ekonomiska förändringarnav linje 3, 4 och 7 endast marginella. Med linje 12 innebär de t totalt sett att förändringen generar en kostnadsökning om ca 1 miljon kr. Totalt sett, med alla de förändringar som föreslås till T19 uppgår kostnaderna till en ökning av 10 miljoner kr.

22 Dnr KT Samhälle och trafik Emma Hammarbäck Tfn E-post Trafikförändringar för regionbusstrafiken T19 Inledning För att möta de ekonomiska förutsättningarna föreslås förändringar i regionbusstrafiken. Följande redovisas de förändringar som föreslås genomföras. Förändringar Följande förändringar avser att effektivisera regionbusstrafiken. Linje 770 Expressbuss Storvreta - Uppsala (Fyrislund - Gränby) Åtgärd: Ny linjesträckning via Businesspark, Allianshallen, Söderhällbygatan istället för via Gnistarondellen (se kartan). Nya sträckningen förväntas inte resultera i någon tidsskillnad. Motivering: Motiverar fler resenärer att använda linjen, täcker upp gymnasieelever vid Allianshallen. Kundpåverkan: Linjen kommer inte att trafikera hållplatsen Viktoria som har en mycket låg hållplatsaktivitet. Linjen kommer inte heller att trafikera hållplatsen Uppsala Business Park men Business Park kan nås från hållplatserna Allianshallen eller Möllersvärdsgatan. Ekonomi: Inga förändringar. Tidpunkt: 20 augusti Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

23 2 (3) Linje 822 Vattholma - Uppsala (Gränby - Fyrislund) Åtgärd: Linjen upphör. Motivering: Lågt resande, resande hänvisas till andra linjer. Kundpåverkan: Under perioden 1 september 2017 till 28 februari 2018 hade linjen i snitt 26 påstigande och 26 avstigande per dag, vilka kommer att påverkas av förändringen. Ekonomi: Besparing med ca 900 tusen kronor. Tidpunkt: 9 december Linje Tågbussen Storvreta - Uppsala Åtgärd: Linjen Upphör Motivering: Lågt resande Kundpåverkan: Resande hänvisas till upptåget Ekonomi: Besparing med ca 600 tusen kronor. Tidpunkt: Hösten 2018

24 3 (3) Övrigt Kollektivtrafikförvaltningen gör en fortsatt genomlysning av lågtrafikerade, parallella linjer eller där alternativ trafik kan finnas.

25 Månadsrapport Maj 2018 Kollektivtrafikförvaltningen UL

26 2 (12) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Det ackumulerade resultatet för perioden är +6,3 mnkr, vilket är 26,4 mnkr lägre än budgeterat resultat för perioden. Resultatet för 2017 för motsvarande period var +17,0 mnkr. Totala intäkterna ackumulerat för perioden visar ett bortfall på 2,8% jämfört med budget. Biljettintäkterna står för den största delen av bortfallet, 25,1 mnkr. De totala kostnaderna ligger 0,2% lägre än budgeterat. Det förklaras till största delen av att förvaltningen har haft lägre trafikkostnader för stadstrafiken och upptåget. Med anledning av ovanstående lämnar förvaltningen en årsprognos på -10 mnkr. Förvaltningen kommer att ha en mer restriktiv hållning av användandet av externa resurser. Genom att arbeta med intäktssäkring och ökade biljettkontroller, framförallt på SL-pendeln, så säkerställer förvaltningen att kunder betalar. Trafikintäkter Trafikintäkterna visar ett ackumulerat utfall på 388,6 mnkr vilket är 6,5% lägre än budgeterat. Det förklaras främst av nedanstående poster. Biljettintäkterna visar ett ackumulerat utfall på 288,0 mnkr vilket är 8,0% lägre än budget. För perioden har biljettintäkterna ökat med 7,9 % jämfört med motsvarande period föregående år. Biljettpriser har i genomsnitt höjts med 6,7%, så en viss volymökning i biljettförsäljning har skett under året. UL-appen är en försäljningskanal som fortsätter att gå starkt framåt och UL-appen visar en intäktsökning på 35,3% jmf med motsvarande period föregående år. I slutet av maj driftsattes vår nya app där möjligheten även finns att köpa periodbiljett. Passageavgifterna för Arlanda ligger under budgeterad nivå men förvaltningen har motsvarande reducering på kostnadssidan. Intäkterna för skola ligger 0,6 mnkr under budget, vilket beror på en justering av skoltrafik för höstterminen Övriga intäkter Övriga intäkter uppgår till 41,5 mnkr, vilket är 5,1% högre än budgeterat. Den positiva avvikelsen förklaras till största delen av vidarefaktureringen av biogas. Förvaltningen har motsvarande avvikelse på kostnadssidan. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgår till 27,8 mnkr, 2,2% högre än budget. Trafikkostnader Trafikkostnaderna uppgår till 721,3 mnkr vilket är i linje med budget. Kostnaderna för stadsbusstrafiken är lägre än budgeterad nivå. Även banavgifterna ligger lägre än budgeterad nivå efter den nya prissättningen från Trafikverket. Index uppgår till 50,0 mnkr, vilket är 3,0% över budget. I maj ändrades princip när det gäller resandeincitament för Nobina vilket innebar en högre kostnad under maj månad men förväntas jämna ut sig på helår. Hur index och resandeincitament kommer att utvecklas framöver får stor betydelse för hur trafikkostnaderna kommer att utvecklas. Förvaltningen har också belastats med svarvkostnader för Kostnader för trafikförändringar hos Nobina är också högre än budget beroende på att förvaltningen förstärkt trafiken på linje 801. Ökningen med 5,7% av trafikkostnader jämfört med föregående år beror framförallt på ökade kostnader för index och resandeincitament. Även kostnaderna för de X11-tågen, svarvkostnader för hjul- och bromsunderhåll och kostnaden för stadstrafiken har medfört ökade kostnader i år.

27 3 (12) Lokal- och fastighetskostnader Lokal- och fastighetskostnader uppgår till 22,3 mnkr, vilket är 6,7% lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att förvaltningen har haft lägre kostnader för hyra av Fyrislundsdepån samt har haft lägre kostnader för servicetjänster på depån. Förvaltningen har också haft lägre kostnader än förväntat för reparation och underhåll av hållplatser och stationer. Övriga kostnader Övriga kostnader har utfallit med 78,4 mnkr, vilket är 3,2% över budgeterad nivå. Kostnader för sjukresor ligger 5,0% (2,2 mnkr) över budgeterad nivå. Kostnaden för sjukresor med taxi har ökat med 20% jämfört med I ackumulerade resultat för maj är kostnaderna 2,3 mnkr högre än intäkterna (anslaget) för enheten sjukresor. Avskrivningar/finansiella kostnader Den finansiella nettokostnaden ligger på budgeterad nivå. Avskrivningarna ligger 0,5 mnkr över budgeterad nivå.

28 4 (12) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Total sjukfrånvaro Ekonomi - Trafikintäkterna ligger under budgeterad nivå med 6,5%. Utvecklingen av biljettintäkterna jämfört med föregående år är en ökning med 7,9%. Biljettintäkterna ligger 8,0% under budgeterad nivå under perioden. Sena budgetjusteringar har gjort att förvaltningen har en felbalanserad budget där vårens budgeterade intäkter (framförallt på enkelbiljetter) ligger på för hög nivå jämfört med höstens budgeterade intäkter. Förvaltningens bedömning är att man vad avser biljettintäkterna kommer att ligga under budget under våren men sedan ta igen en del utav budgetavvikelsen under sommaren och hösten. En framtida risk är utvecklingen av index samt resandeincitament. Taxikostnaderna för sjukresor är också en risk. Med anledning av ovan lämnar förvaltningen en årsprognos på -10 mnkr. Medarbetare - Ackumulerat ligger förvaltningen högre än föregående år vad gäller närvarotid mätt i årsarbetare. Flera vakanser har tillsatts och nyrekryteringar har gjorts för att kunna matcha bemanningen till förvaltningens uppdrag. - Sjukfrånvaron ligger högre i år jämfört med samma period föregående år. Utfallet beror på långtidssjukskrivningar med diagnoser som ej är arbetsrelaterade och medarbetare som har hög korttidsfrånvaro. Samtliga medarbetare som har 4 sjukfrånvarotillfällen eller fler under en 12 månadersperiod följs upp med ett samtal med sin chef. I de fall det krävs har vi satt in företagshälsovård som proaktiv åtgärd. Det är sjukfrånvaro dagar och mer än 60 dagar som ökat mest. Varje månad följer chef och HR upp sjukfrånvaron på individnivå. - Förvaltningen får ett större och mer mångfacetterat uppdrag, vilket gör att nyrekryteringar kommer att ske under året. Under 2018 kommer antalet årsarbetare att öka och årsprognosen är 79. Årsprognosen för sjukfrånvaron är 3%. Förvaltningen har en väl genomarbetad och bra process för att agera proaktivt och hälsofrämjande vad gäller sjukfrånvaro. Chefer och HR har ett tätt samarbete.

29 5 ( 12 ) LEVERANS OCH KVALITE TSRAPPORT Denna rapport redovisar utfallet för trafikutförandet för den av UL upphandlade trafiken under ovan nämnda period. Om inget annat anges avser punktlighet ankomster inom 5 minuter. UPPTÅGET INSTÄLLDA TURER Under en månad är ca turer inplanerade. INSTÄLLDA MULTAR (DU BBELKOPPLAT TÅG) Under en månad är ca 400 dubbelkopplade tåg inplanerade.

30 6 ( 12 ) PUNKTLIGHET SL - PENDELN Avser ankomster inom 2 minuter.

31 7 ( 12 ) REGIONBUSSTRAFIK INSTÄLLDA TURER Under en månad är ca turer inplanerade. PUNKTLIGHET FORDONSSTATUS Standard och kvalitet på regionalbussar håller avtalad nivå.

32 8 ( 12 ) UPPSALA STADSBUSSAR INSTÄLLDA TURER Under en månad är ca turer inplanerade. PUNKTLIGHET

33 9 ( 12 ) TURER MED KVARLÄMNAD E RESENÄRER FORDONSSTATUS Standard och kvalitet på stadsbussar håller avtalad nivå.

34 10 ( 12 ) SJUKRESOR KOSTNAD SJUKRESOR ME D TAXI ANTAL RESENÄRER MED TAXI (SJUKRESOR)

35 BILAGOR 1. Årsprognos Not 1. Trafikintäkter Trafikintäkterna ligger under budgeterad nivå. Utvecklingen av biljettintäkterna jämfört med föregående år visar en ökning med 7,9%. Biljettintäkterna ligger 8,0% under budgeterad nivå för perioden. Sena budgetjusteringar har gjort att förvaltningen har en felbalanserad budget där vårens budgeterade intäkter (framförallt på enkelbiljetter) ligger på för hög nivå jämfört med höstens budgeterade intäkter. Förvaltningens bedömning är att man vad avser biljettintäkterna kommer att ligga under budget under våren men sedan ta igen en del utav budgetavvikelsen under sommaren och hösten. Not 2. Trafikkostnader I budgeten är kostnaden för stadstrafiken baserad på ett för högt timpris i förhållande till det faktiska timpriset. Det faktiska timpriset fick förvaltningen information om efter att budgeten var lagd och låst. 2. Årsutfall för externa projekt 3. Investeringsverksamhet

36 4. Resultaträkning - UL 12 (12)

37 57/18 Anmälan av beslut enligt delegation KTN 12 juni KT Anmälan av beslut enligt delegation KTN 12 juni 2018 : Delegationsbeslut biljettkontrollärenden KTN Dnr KT Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Tfn E-post johan.wadman@ul.se Delegationsbeslut biljettkontrollärenden 10 maj 1 juni 2018 Datum Antal 14 maj 8 15 maj 5 17 maj maj maj maj maj 6 24 maj 7 25 maj maj maj 8 30 maj maj 18 1 juni 2 Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr