Hälsoförskolan i Örkelljunga
|
|
- Alexandra Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsoförskolan i Örkelljunga Sammanfattning av workshops och konceptutveckling Ursula Hultkvist Bengtsson, Multihelix AB Li Merander, Folkhälsoutvecklare, Örkelljunga kommun
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Workshop 1 - Vad vill Örkelljunga kommuns medarbetare och vad kan MultiHelix Think Tank bidra med?... 4 Workshop 2 Vad vill Örkelljungas familjer och invånare?... 4 Workshop 3 Arkitektur och koncept... 6 Workshop 4 - Social innovation, familj och integration... 7 Workshop 5 Mat, måltid, hälsa och hållbarhet... 8 Workshop 6 Utemiljö, föreningsliv och näringsliv... 8 Workshop 7 Sammanfattning av konceptet... 8 Konceptet... 9 Fortsatt konceptutveckling/planer för kvartal 3 och En regnbåge över förskolan. Fotografi: Li Merander 2
3 Inledning Enligt Folkhälsorapporten Barn och Unga i Skåne 2012 och 2016 är andelen barn och unga med fetma betydligt högre i Örkelljunga än i övriga Skåne. Forskning har visat på att etablerad övervikt och fetma hos barn och ungdomar är svårbehandlad, att livslånga beteenden grundläggs i tidig ålder, att tidig prevention kan förhindra sjukdom och lidande samt att hälsofrämjande insatser skapar skyddsfaktorer för individen. För att angripa det specifika problemet med övervikt och fetma samt skapa goda uppväxtvillkor i stort har Örkelljunga kommun bestämt sig för att göra en fokuserad insats på hälsa genom att utveckla ett koncept för hälsoförskola som skall implementeras i samband med byggnation av en ny förskola. Här skall arkitektur, inomhusmiljö, utemiljö, måltid, pedagogik, digital kommunikation samt flera andra riktade insatser ge de förutsättningar som behövs. Örkelljunga vill ligga i framkant och utveckla detta koncept genom att bjuda in forskare och andra aktörer att samverka i denna utformning. Visionen innebär en kreativ och levande miljö där olika barn oavsett bakgrund, kön, personlig förmåga, utseende och i vilken situation barnet befinner sig i kan känna sig trygga och delaktiga i den pågående utvecklingen. Förskolan ska verka som ett nav som bjuder in till en hälsosam livsstil. Tankesättet ska med fördel kunna spridas ut i samhället inte bara i Sverige utan även internationellt. Utemiljön ska uppmuntra till fysisk aktivitet efter förmåga och även vara tillgänglig på kvällar och helger. Det ska finnas ett naturligt flöde mellan vila och rörelse, ute och inne, analogt och digitalt. Alla mål på förskolan ska kopplas till hälsoperspektivet för naturlig uppföljning. Hälsoperspektivet ska kopplas till samhällsutmaningar för att hitta nya metoder och tankesätt i socialt utsatta områden. Förskolan ska lyssna på barnens röster och ta vara på dem så långt det är möjligt. Ytterst ska Hälsoförskolan tända stjärneögonen i alla barn! 3
4 Workshop 1 - Vad vill Örkelljunga kommuns medarbetare och vad kan MultiHelix Think Tank bidra med? 23 januari hölls den första workshoppen för nyckelpersoner inom tankesmedjan Multihelix Think Tank, kommunala tjänstepersoner och politiker. I stora drag diskuterades: 1) Vad vi vill att Hälsoförskolan ska göra med Örkelljunga?, 2) Vilka områden som är särskilt viktiga att arbeta med?, 3) Exempel på hur vardagen kan förbättras med hjälp av Hälsoförskolan, 4) Det personliga engagemanget, 5) Hälsoförskolans nätverk, 6) Hur ska vi förankra i samhället?, 7) Hur engagerar vi ortsbefolkning och näringsliv?, 8) Planering för kommande workshops respektive 9) Frågor och lösningar för konceptet. Några viktiga teman identifierades och utgjorde sedan grund för kommande workshops. Spelifiering/IoT/Ny kommunikation Mat/ hållbarhet/ hälsa Stadsplanering/urbana studier/arkitektur Kulturanalys/integration Föreningsliv och idrott Workshop 2 Vad vill Örkelljungas familjer och invånare? 16 mars, workshop 2. För att ytterligare förankra konceptet med Hälsoförskolan i kommunen och bjuda in till medborgardialog hölls den 16 mars en workshop på temat Vad vill Örkelljungas familjer och invånare?. Inbjudan gick ut brett i hela kommunen och sattes exempelvis upp på biblioteket, i affärer och digitalt på kommunens hemsida. Även radio uppmärksammade detta. Workshoppen anordnades på FORUM Örkelljunga och bestod av ett antal olika stationer. Det arrangerades i samband med detta en mycket uppskattad sång- och sagostund. Sång- och sagostund i Sparbanken Boken Blackbox. Fotografi: Ursula Hultkvist Bengtsson 4
5 Det fanns en station där barnen kunde utöva fysisk aktivitet, det bjöds på grönsaksstavar och framför allt gavs besökarna en möjlighet att få information om Hälsoförskolan och öppna upp en dialog om hur man kan arbeta för att öka barns hälsa. De två arkitekter som engagerats i projektet var på plats och presenterade sina konceptförslag för besökarna. Studenter från Malmö högskola visade upp resultatet av fem st. designidéer bl.a. en pulsmätare för barn samt en interaktiv vägg. Frukt och grönt. Fotografi: Ursula Hultkvist Bengtsson Några av studenternas idéer. Fotografi: Ursula Hultkvist Bengtsson 5
6 Ett barns bild av en hälsoförskola. Fotografi: Li Merander Resultatet av workshoppen redovisas i sin helhet i dokumentet Workshop 2 Hälsoförskolan 16 mars 2017 (sammanställningen har även varit tillgänglig för allmänheten på biblioteket), nedan följer några tydliga exempel: Trygghet, bra mat, glada barn, vacker och rolig utemiljö, bra ljudmiljö, balans mellan rörelse och vila, naturen som äventyr. En allmän del i byggnaden där föräldrar kan umgås med varandra och sina barn i samband med hämtning, en social mötesplats. Att skapa en inkluderande miljö för alla barn och föräldrar oavsett bakgrund och funktionsförmågor. Workshop 3 Arkitektur och koncept 22 maj. En mindre grupp av projektmedlemmarna träffades för att arbeta med den bästa möjliga visionen av Hälsoförskolan avseende barns hälsa och identifiering av verktyg som kan etableras på Hälsoförskolan. Personalens roll (samtliga personalgrupper) i utvecklingen av förskolan, och deras interaktion med barnen, betonades starkt. Arkitektskisserna diskuterades och förslagen fördes vidare till arkitekterna. 6
7 Workshop 4 - Social innovation, familj och integration 21 juni. Denna workshop bestod av två delar. Vid den första delen medverkade nyckelpersoner, både de som varit med länge i konceptutvecklingsprocessen och de som tillkommit senare. Frågor som togs upp var bland annat hur man skulle kunna använda det gemensamma utrymmet, loungen, samt hur förskolan skulle kunna bidra till kommunens integrationsarbete. Några av förslagen som lades fram var att anordna teater/musik/sång-föreställningar där hela familjen involveras, att föreningslivet passar på att presentera sig i loungen vid hämtningstid, att föräldrar kan få tips om dagens recept/aktivitet/etc. i loungen, upplåta studieplatser för de föräldrar som har tid mellan lämning och SFI samt att kunna samla in tankar och idéer från föräldrarna och föra vidare till politiker och tjänstepersoner. När andra delen av workshoppen vidtog öppnades den upp för familjer till nuvarande förskolebarn samt för grannar i området. Familjerna hade ombetts ta med sig någon fikarätt som är vanlig i deras hemland. Det dansades kring midsommarstång, sjöngs en rivningsvisa, barnen fick träffa Pippi och de fick teckna/rita sina tankar om hälsoförskolan. Barns teckningar från workshop 4. Fotografi: Li Merander Familjer och grannar fick information om konceptet med Hälsoförskola, ta del av arkitektskisser, ställa frågor, ge förslag på hur man kan använda en lounge på förskolan samt ge medskick. Tankar om loungen Något som många kan leka tillsammans vid. Dricka kaffe tillsammans. En väl tilltagen lekyta. Träffas för matlagning. Musik, en dag/kväll. Träffas för att laga mat. Ateljé. Bilder, filmer, information på vad ni gör på förskolan. Tankar från grannarna Se till så att byggnationstrafiken ej stör, ej parkerar på gatan utanför hus. Insynsskydd till grannar, dialog med grannar vid uppröjning av sly. 7
8 Workshop 5 Mat, måltid, hälsa och hållbarhet 18 september. Nyckelpersoner inom området mat och måltid bjöds in till denna workshop och flera av deltagarna var nytillkomna i projektet vilket var värdefullt då de med nya fräscha ögon kunde titta på konceptutvecklingen och validera att vi var på rätt väg. Diskussioner fördes om allt från näringsinnehåll i mat till de sociala aspekterna av måltiden. Ett kökslabb kommer att placeras intill tillagningsköket så att barnen kan vara delaktiga i matlagningen. Kostchefen från Bjuvs kommun berättade om deras koncept med minikockar där barnen deltar i arbetet i tillagningsköket. Workshop 6 Utemiljö, föreningsliv och näringsliv 21 november var nyckelpersoner inom utemiljö inbjuda och även tjänstepersoner inom kommunen med samordnande ansvar för föreningsliv respektive näringsliv. Efter en redovisning av konceptutvecklingsprocessen under året höll Krister Persson, näringslivschef, en redovisning om näringslivet i Örkelljunga och pågående projekt. Därefter berättade Mattias Persson, föreningslivsutvecklare, om kommunens föreningsliv och pågående projekt, han lyfte fram att där är många barn som ej är aktiva i sport/föreningsliv. Därefter hölls en presentation från en miljöpedagog med förslag på lösningar för utemiljön. White arkitekter, som tilldelats uppdraget att rita utemiljön berättade om tidigare projekt som genomförts. Därefter delades gruppen upp i två varav en arbetade med konkreta förslag för utemiljön och den andra gruppen tittade närmare på hur föreningsliv och näringsliv skulle kunna involveras i projektet och hur man skulle kunna gå vidare med att söka projektmedel. Workshop 7 Sammanfattning av konceptet Den 30 nov hölls en avslutande workshop där hela konceptutvecklingsprocessen sammanfattades och avstamp gjordes för det fortsatta arbetet med Hälsoförskolan. En brett sammansatt grupp gick igenom konceptutvecklingsprocessen, genomförda studentprojekt, begreppet Universell design, hur byggnaden har växt fram från den första skissen av Hälsoförskolan, kommunens fortsatta arbete, hur spridning av konceptet kan genomföras och exporteras och förslag på konkreta projekt togs fram. 8
9 Konceptet Hälsotänket skall ingå i de beslut som fattas kopplade till Hälsoförskolan och hälsa ses som en viljeyttring och riktning men inte ett slutmål. Konceptet har utmynnat i ett ramverk som den pedagogiska verksamheten nu kommer att arbeta för att fylla. Kärnan i konceptet är en gemensam värdegrund samt ledord i form av hälsofrämjande, universell design, utveckling, hållbarhet, samhälle, långsiktighet, barnets perspektiv, innovation, samverkan, holistisk, m.fl. Runt denna kärna har konceptet delats upp i olika delar som alla är viktiga och som inte fungerar fristående utan det bygger på att de går in i varandra, helheten skapar Hälsoförskolan. Arkitekturen skapar en fysisk ram för det hälsofrämjande arbetet på förskolan, byggnaden är framtagen som en del i konceptutvecklingen. Natur är både odling och den fantastiska utemiljö som omger förskolan. Kropp och knopp är den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Personal är alla personalgrupper som interagerar med barnet på förskolan och den hälsofrämjande pedagogiken. Måltiden är såväl maten som äts som samtalet kring mat och pedagogiken inför och under måltiden. Kökslabbet och tillagningsköket är en del av måltiden men samtidigt en del av arkitekturen. Kultur är allt från familj till sammanhang och skapande. Mötesplatser är något som lyfts fram tydligt i Hälsoförskolan, både genom digital kommunikation och generationsövergripande aktiviteter och bemötandet. Förskolan kommer att ha en lounge, ett gemensamt vardagsrum, där det finns möjlighet att ta en kopp kaffe och ta del av både samtal med andra föräldrar och information från olika aktörer. Detta koncept kommer genom åren att fyllas med allt mer innehåll och tanken är att Hälsoförskolan skall vara i ständig utveckling för att skapa hälsofrämjande förutsättningar. Fortsatt konceptutveckling/planer för kvartal 3 och 4 Under kommer förskolan att byggas och under denna tid arbetar förskolans personal med att fylla konceptramen med hälsofrämjande pedagogik och verksamhetsanpassade lösningar. Parallellt med detta söks medel för att driva specifika projekt kopplade till Hälsoförskolan, samverka med högskolor och universitet samt skapa förutsättningar för forskning och spridning av konceptet både nationellt och internationellt. Detta arbete kommer att fortgå även efter att förskolebyggnaden tagits i bruk år
Hälsoförskolan i Örkelljunga
Hälsoförskolan i Örkelljunga Sammanfattning av workshops och konceptutveckling Ursula Hultkvist Bengtsson, Multihelix AB Li Merander, Folkhälsoutvecklare, Örkelljunga kommun 2017-07-05 Innehållsförteckning
HÄLSOFÖRSKOLAN I ÖRKELLJUNGA
HÄLSOFÖRSKOLAN I ÖRKELLJUNGA Sammanställning av workshop 16 mars 2017 Sammanställning av den workshop om Hälsoförskolan som hölls på FORUM Örkelljunga den 16 mars 2017 Observera att detta är en sammanställning
Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Barn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Program för kultur - barn och unga i Vara kommun
Program för kultur - barn och unga i Vara kommun Kulturplan för Vara kommun 2017-2021 Bilaga 1 Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 8 unga i Vara kommun Sidan 1 Innehållsförteckning Inriktningsmål...
Backeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby
Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011 Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Bakgrund Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:
Arbetsplan läsåret 17/18 Lidingö stads öppna förskola Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd: I nära samarbete med de vuxna besökarna erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet samtidigt
Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?
Utskrift från workshop den 29 september 2017 kring frågan Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Första frågan: Vilka samverkansområden som är till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Inspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (7) Förskolan Matrisen E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun
Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och 46 2017 Kristallens förskola Nacka kommun Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Digital strategi för Statens maritima museer 2020
Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Kränkande behandling;
Måå förskolas plan mot kränkande behandling Ht- 2014 Här har vi rätten att känna oss trygga! Under våren 2006 antogs en ny lag och dess syfte är att motverka trakasserier och annan kränkande behandling.
Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT
Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun 2016 - PROCENT 3. Jag upplever att det alltid finns utrymmen på förskolan där det är lugn och ro. 10 9 8 7 6 4 3 2 1 8.5% 31.4% 29.7% 22.9% 7.6% 4. Jag upplever
Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: ht 16 och vt 17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Eslövs kommun Ängabo förskola
Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Ängabo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 61 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående
ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA
ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA Arbetsplan 2015/2016 Edda 2 (10) Innehållsförteckning Vision... 4 Värdegrund... 5 Verksamhetsidé... 7 Mål... 8 Medskapande medarbetare... 10 Arbetsplan 2015/2016 Edda 3 (10) Vision
Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Eslövs kommun Lönnebo förskola
Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Lönnebo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 45 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående
Den digitala agendan för Skåne Sida 2 (7)
Den digitala agendan för Skåne Sida 2 (7) Bakgrund Med två signaturer den 22 februari 2012 markerades startskottet för arbetet mot en regional Skånsk digital agenda. I pennorna höll regionstyrelsens ordförande
Pedagogisk Verksamhetsidé
20180531 Pedagogisk Verksamhetsidé för nya Vikstaskolan (Fritidshem, förskoleklass och grundskola) KIL1000, v1.1, 2014-01-31 En trygg och utvecklande mötesplats där alla elever lyckas! Vår verksamhetsidé
Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08
Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att
Kvalitetssammanfattning Sallerup
Kvalitetssammanfattning Sallerup Språkutveckling Yngre barn: Vi har barn som är nyfikna och har en vilja att titta i böcker och vill att en vuxen ska läsa böcker. Vi ser att barn har ett intresse för sitt
Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Norrgårdens förskola är en enavdelningsförskola med barn från 1-5 år. Nära intill ligger ytterligare en enavdelningsförskola
Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016
Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020
Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt
Dialogprocessen hösten 2015 Social Hållbarhet
Dialogprocessen hösten 2015 Social Hållbarhet Bakgrund Hösten 2014 beslutades om en Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. Strategin fungerar idag som ett ramverk vilken anger riktningen i det gemensamma
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan
Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan Tidigare erfarenheter Butikschef Sportmagasinet/Intersport Förskollärarutbildning Förskollärare Förskolechef i Linköpings kommun Projekt
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola
150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Arbetsplan Tellus 2015/2016
Arbetsplan Tellus 2015/2016 Det här verksamhetsåret kommer vi att fokusera på tre olika områden: 1) Goda värderingar och barns sociala utveckling 2) Hälsosamma vanor; 3) Intellektuella förmågor (språkliga,
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Arbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Lars Bryntesson Departementsråd Enheten för statlig förvaltning Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och förmodligen den sista som kan stoppa
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar
Sammanställning dialogträffar. Framtidstro på Västerleden
Sammanställning dialogträffar Framtidstro på Västerleden Inledning I den här sammanställningen redovisas samtliga dialogträffar som genomfördes under april-maj 2018. Dialogträffarna grundas på en tidigare
Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Högsvedens förskola Avdelning:Väpplingen, Gula Nyckelpigan och Röda Nyckelpigan Högsvedens förskolas lokala arbetsplan På Högsvedens förskola finns
Verksamhetsplan HT-17 VT-18
Verksamhetsplan HT-17 VT-18 Förskolan Högkullen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRSÄTTSBLAD sid 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 2 VERKSAMHETEN sid 3 VISION sid 4 PEDAGOGISK IDÉ sid 5 PROJEKTARBETE sid 6 PROFIL sid
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Christina Petersson Maria Nyberg Vår vision På vår förskola
Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa
Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Hälsoveckan 2013 Syfte Mål Aktiviteter 3 Hälsoveckan 2013 fyller 10 år 4 Inledning 4 Hälsoveckans temaområden
Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor
ÄPPELVIKENS FÖRSKOLOR Sid 1 (5) Giltig från och med 2014-03-20 Giltig till och med 2014-12-31 - erer Äppelviken/Ålstens förskolor Äppelviken/Ålstens kommunala förskoleenhet, ligger i stadsdelen Bromma,
Trolleby förskola i Östervåla AB
1 Trolleby förskola i Östervåla AB Lokal arbetsplan 2011-2012 2 3 Värdegrund Alla som arbetar på Trolleby förskola ska medverka till att barnen känner glädje, trygghet, omvårdnad och respekt. Vi strävar
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1. 2.1.11-2012 Förskolan Vågavilja Förskolan som ligger på stor kuperad gård, granne med naturen och Långsjön Förskolan Vågavilja ligger i Herrängens villaområde
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2018 till och med våren 2019 Innehållsförteckning Handlingsplan mot diskriminering
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020!
Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020! För att skapa en hållbar landsbygd är unga en viktig grupp att få med i arbetet med att ta fram nya lokala och regionala strategier.
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten
BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018 Förskolan Skutan Ansvarig: Förskolechef Emy Siljemalm Vision Vår vision är att på vår förskola skall alla känna sig trygga, värdefulla
Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.
Rubinens förskola Lokal arbetsplan Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och kreativitet. Här lär de sig att själva lösa problem eller konfl ikter. Ylva Ellneby Rubinen