Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson

Transkript

1 Handling 2016 nr 61 Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Jörgen Fogelklou väckta motionen avslås med hänvisning till social resursnämnds yttrande. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Marina Johansson (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till social resursnämnds yttrande. Lars Hansson (SD) yrkade att motionen skulle tillstyrkas. Vid omröstning röstade Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt samt ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för bifall till Marina Johanssons yrkande. Lars Hansson (SD) röstade för bifall till det egna yrkandet. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att avstyrka motionen. Göteborg den 6 april 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1492/15 Repronummer 69/16 Ekonomi Anders Roswall Telefon E-post: Motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Motionen Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod upprättar ett dokument som ska hela Mångkulturellt bokslut och detta dokument ska klarlägga invandringens och integrationspolitikens konsekvenser och kostnader för Göteborgs kommun och dess invånare. Motionen har remitterats ut till social resursnämnd, fastighetsnämnden, Framtiden AB, SDN Angered, Västra Hisingen och Majorna-Linné. Samtliga nämnder utan Framtiden AB har kommit in med ett svar. Remissinstans Tillstyrker/Avstyrker Kommentar Social resursnämnd Avstyrker Fastighetsnämnden Avstyrker SDN Angered Avstyrker SDN Västra Hisingen Avstyrker SDN Majorna-Linné Avstyrker 1(19)

3 Ekonomiska konsekvenser Ett mångkulturellt bokslut skulle kräva avsevärda utredningsinsatser vars kostnader är svåra att bedöma. Barnperspektivet Förslaget förutsätter att olika kostnader och intäkter i huvudsak kan förklaras av att samhället är mångkulturellt och därmed individers kulturella bakgrund, något som strider mot principer om allas lika värde. Jämställdhetsperspektivet Förslaget förutsätter att olika kostnader och intäkter i huvudsak kan förklaras av att samhället är mångkulturellt och därmed individers kulturella bakgrund, något som strider mot principer om allas lika värde. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Förslaget förutsätter att olika kostnader och intäkter i huvudsak kan förklaras av att samhället är mångkulturellt och därmed individers kulturella bakgrund, något som strider mot principer om allas lika värde och ett mångkulturellt perspektiv. Omvärldsperspektivet Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) svarade på en motsvarande motion i september Motionen var riktad till SKL s kongress 2015 med förslaget att SKL skall uppmana Sveriges kommuner att genomföra så kallat mångkulturella bokslut. SKL s styrelse angav följade aspekter på frågan. Mottagande av flyktingar i kommunen, liksom omsorg om andra grupper i samhället sker inte utifrån lönsamhetsskäl. Detta även om flyktingmottagande och arbetskraftsinvandring på olika sätt bidrar till samhällsutvecklingen. I sitt svar skriver SKL att Det är också viktigt att se invandringen över lång sikt. Utan invandring vet vi att försörjningskvoten i Sverige kommer att öka fram till Med snabb etablering på arbetsmarknaden kan Sverige komma i ett betydligt bättre läge om ett antal år än utan invandringen. SKL s kongress beslutade i november att i enlighet med styrelsens förslag avslå motionen. Stadsledningskontoret Anders Roswall Redovisningschef Peter Hermanson Controller Bilaga 1 Motionen Bilaga 2 Motionssvar från Social resursnämnd Bilaga 3 Motionssvar från Fastighetsnämnden Bilaga 4 Motionssvar från SDN Angered Bilaga 5 Motionssvar från SDN Västra Hisingen Bilaga 6 Motionssvar från SDN Majorna-Linné Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(19)

4 Handling 2015 nr 166 Motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Följderna av den invandringspolitik som Sverige har bedrivit sedan 1970-talet och framåt har under lång tid visat sig vara allt annat än positiv för Sverige. Det är framförallt fyra starkt negativa orsaker som gör att Sverigedemokraterna är motvilliga till dagens förda massinvandring och mångkulturen. Höga kostnader för att bedriva västvärldens mest omfattande och dyrbara flykting-och invandringspolitik, kostnader som fått gå ut över välfärden. En minskad samhörighet och gemenskap. Ett allt otryggare samhälle och en tilltagande brottslighet. Ett dåligt, orättvist och ineffektivt system för att hjälpa utsatta människor i andra länder. Flera undersökningar har visat på invandringens betydande kostnader för samhället. Ytterst försiktiga beräkningar anger kostnader för landet på 50 miljarder kronor varje år, medan andra beräkningar anger uppemot 200 miljarder kronor per år. De få eller enda - kommunrepresentanter som har vågat yttra sig kritiskt i frågan, t.ex. det tidigare finanskommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu(S) och kommunalrådet i Växjö Bo Frank(M) menade att det statliga stödet för flyktingmottagande bara täcker % av kommunernas verkliga kostnader. En så enormt genomgripande, långsiktig och troligtvis irreversibel samhällsförändring som införandet av det så kallade mångkulturella samhället, måste naturligtvis följas upp och utvärderas efter hand. En uppföljning och utvärdering på kommunal nivå måste göras, där mångkulturens ekonomiska konsekvenser utreds ordentligt. Vad gäller alla andra kostnader för kommuner, landsting/regioner och riket så är politiker och makthavare mycket väl medvetna om dessa. Däremot inte när det gäller vad massinvandringen kostar eller vad omvandlingen av Sverige till ett mångkulturellt land kostar. Man ställer sig osökt frågan om de styrande på olika nivåer i landet inte vill veta den verkliga kostnaden. 1(2)

5 Jag yrkar med anledning av vad som ovan har anförts Att: fullmäktige beslutar att Göteborgsstad under innevarande mandatperiod upprätta ett dokument som skall heta Mångkulturellt bokslut och detta dokument skall klarlägga invandringens och integrationspolitikens konsekvenser och kostnader för Göteborgs kommun och dess invånare. Jörgen Fogelklou (SD) 2(2)

6 Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum , Diarienummer 0530/15 Remissvar på motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Social resursnämnd beslutar: att föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen. Vid protokollet Jesper Linkvist Justeringsdatum: Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(19)

7 Tjänsteutlåtande Social resursförvaltning Remissvar på motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt nämndens yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut. Med motionen föreslås att Göteborgs stad i en cirkulärmotion under innevarande mandatperiod ska upprätta ett så kallat Mångkulturellt bokslut, ett dokument med syftet att klarlägga invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunen och dess invånare. Förvaltningens bedömning är att ett sådant bokslut vare sig ska eller kan göras utifrån i huvudsak två skäl. Ett så kallat mångkulturellt bokslut skulle förutsätta att register och statistik, som bygger på etnicitet, ner på individnivå, skulle behöva användas. Enligt 13 i personuppgiftslagen är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter bl.a. uppgifter om etniskt ursprung. Ett sådant bokslut skulle även stå i strid med internationella konventioner bl.a. FN s deklaration om mänskliga rättigheter samt Europakonventionen som stadgar att människor inte ska diskrimineras bland annat utifrån etnicitet. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(19)

8 Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) föreslår i en cirkulärmotion att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod ska upprätta ett så kallat Mångkulturellt bokslut. Nämnden har att fatta beslut om kommunstyrelsen skall föreslås yrka avslag, bifall eller anse motionen besvarad. Bakgrund Jörgen Fogelklou (SD) föreslår i en cirkulärmotion att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod ska upprätta ett så kallat Mångkulturellt bokslut ett dokument med syftet att klarlägga invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunen och dess invånare. Enligt motionären behöver mångkulturens och massinvandringens ekonomiska konsekvenser utredas genom en uppföljning på kommunal nivå. Samverkan med personalorganisationerna Ärendet har samverkats i FSG Förvaltningens överväganden Förvaltningens bedömning är att ett så kallat mångkulturellt bokslut vare sig ska eller kan göras utifrån i huvudsak två skäl. Ett så kallat mångkulturellt bokslut skulle förutsätta en redovisning där kostnader och intäkter togs fram och analyserades ner på grupp och individnivå, med en uppdelning mellan den del av befolkningen som är invandrad respektive född i Sverige. Det i sin tur skulle förutsätta att register och statistik, som bygger på etnicitet, skulle behövde tas fram och analyseras ner på individnivå. Enligt 13 i personuppgiftslagen (PUL) är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter bland annat uppgifter om etniskt ursprung. Därför registreras inte medborgare på grundval av etnicitet i samband med framtagande av svensk statistik. Det gäller bland annat den statistik som Statistiska centralbyrån tar fram. Ett så kallat mångkulturellt bokslut skulle därmed stå i strid med PUL. Ett sådant bokslut skulle även stå i strid med internationella konventioner bland annat FN s deklaration om mänskliga rättigheter samt Europakonventionen som stadgar att människor inte ska diskrimineras bland annat utifrån etnicitet. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna stadgar i artikel 14 - Förbud mot diskriminering: Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) svarade på en motsvarande motion i september Motionen var riktad till SKL s kongress 2015 med förslaget att SKL skall uppmana Sveriges kommuner att genomföra så kallat mångkulturella bokslut. SKL s styrelse angav följade aspekter som även förvaltningen vill lyfta fram som skäl till vårt ställningstagande. Mottagande av flyktingar i kommunen, liksom omsorg om andra grupper i samhället sker inte utifrån lönsamhetsskäl. Detta även om flyktingmottagande och arbetskraftsinvandring på olika sätt bidrar till samhällsutvecklingen. I sitt svar skriver SKL att Det är också viktigt att se invandringen över lång sikt. Utan invandring vet vi att försörjningskvoten i Sverige kommer att öka fram till Med snabb etableringen på arbetsmarknaden kan Sverige Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(19)

9 komma i ett betydligt bättre läge om ett antal år än utan invandringen. SKL s kongress beslutade i november att i enlighet med styrelsens förslag avslå motionen. Slutligt vill vi anföra att ett så kallat mångkulturellt bokslut skulle peka ut och ställa olika folkgrupper mot varandra på ett sätt som inte hör hemma i en demokrati som står för allas lika värde. Därför föreslås kommunstyrelsen avslå motionen. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(19)

10 Utdrag ur protokoll Fastighetsnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 3 Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut 39, diarienr 5846/15 HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande BESLUT Enligt fastighetskontorets förslag: Motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut avstyrks. Vid protokollet Sirpa Bernhardsson Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Hampus Magnusson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(19)

11 Tjänsteutlåtande Fastighetskontoret Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Förslag till beslut Motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut avstyrks Ärendet I en motion av Jörgen Fogelklou (SD) föreslås att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod ska upprätta ett dokument som skall heta Mångkulturellt bokslut och att detta dokument skall klarlägga invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för Göteborgs kommun och dess invånare. Stadsledningskontoret har översänt motionen till bland annat fastighetsnämnden för yttrande. Yttrandet skall lämnas senast den 26 februari Överväganden Det finns flera exempel på beräkningar som gjorts av de ekonomiska effekterna av invandring. Bl.a. så har OECD gjort en undersökning kring invandringens ekonomiska effekter för den offentliga sektorn i många länder där det för Sveriges del, beroende på de antaganden som gjorts, varierar mellan en nettoinkomst på 24 miljarder per år till en nettoutgift på 22 miljarder per år. Basalternativet innebär ett överskott på 8 miljarder kronor per år. Förslaget i motionen grundar sig på ett bredare perspektiv där kostnader och intäkter inom flera olika sektorer antas kunna förklaras av invandring och ett mångkulturellt samhälle i sig, i motionen nämns exempelvis samhörighet och gemenskap samt trygghet och brottslighet. Begreppet ett mångkulturellt samhälle omfattar dessutom såväl individer som invandrat som de som bott i Sverige hela sitt liv. Kontoret anser att det varken är önskvärt eller möjligt att upprätta ett mångkulturellt bokslut. Det bygger på en teori om kulturell bakgrund som förklaring till olika fenomen i samhället där de ekonomiska konsekvenserna är mycket svåra att uppskatta. Detta kan anses strida mot grundläggande principer om människor lika värde och kunna bidra till diskriminering. Ett mångkulturellt bokslut skulle också kräva en väsentlig arbetsinsats där uppgifter måste hämtas och sammanställas från en rad register, som sedan ska kopplas ihop med kulturell bakgrund. Detta förutsätter troligtvis en registrering av individers etniska eller kulturella bakgrund som inte är förenlig med personuppgiftslagen. Det kan även ifrågasättas om ett sådant bokslut skulle ha någon relevans och värde för ledning och styrning av stadens verksamheter. Ekonomiska perspektivet Ett mångkulturellt bokslut skulle kräva en avsevärd utredningsinsats vars kostnader är svåra att bedöma. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(19)

12 Barnperspektivet Förslaget förutsätter att olika kostnader och intäkter i huvudsak kan förklaras av att samhället är mångkulturellt och därmed individers kulturella bakgrund, något som strider mot principer om allas lika värde och ett mångkulturellt perspektiv. En grupp som kan ses som särskilt utsatt är barn och ungdomar som kommer till Sverige. Ett mångkulturellt bokslut skulle kunna ha en stigmatiserande effekt och begränsa barns och ungdomars möjligheter till en trygg utveckling. Jämställdhetsperspektivet Fastighetskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Förslaget förutsätter att olika kostnader och intäkter i huvudsak kan förklaras av att samhället är mångkulturellt och därmed individers kulturella bakgrund, något som strider mot principer om allas lika värde och ett mångkulturellt perspektiv. Ett mångkulturellt bokslut skulle kunna ha en stigmatiserande effekt. Miljöperspektivet Fastighetskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Motioner med likalydande förslag och formuleringar har behandlats i flera kommuner och landsting i Sverige men inte bifallits någonstans. Avslagen har baserats på att det skulle strida mot principer om mänskliga rättigheter och allas lika värde samt att förslagen skulle förutsätta att register skapas som strider mot personuppgiftslagen. Däremot finns flera olika försök att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av invandring i första hand i form av offentliga utgifter och inkomster, uppskattningar som kommit till mycket skilda resultat beroende på vilka antaganden som görs. Magnus Sigfusson Fastighetsdirektör Stephan Cedergren Utvecklingschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(19)

13 Bilaga 4 Utdrag ur protokoll SDN Angered Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Yttrande över motion om att införa ett mångkulturellt bokslut (Jörgen Fogelklou,SD) En motion med förslag om införande av mångkulturellt bokslut från Jörgen Fogelklou (SD) har remitterats från kommunstyrelsen med begäran om yttrande. Yttrandet ska nämndbehandlas och återsändas senast den 26 februari Stadsdelsförvaltningen har den 18 november 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslaget att avstyrka motionen från Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut inom Göteborgs stad. Ove Holmström (S) yrkar på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Börje Olsson (M) yrkar på Moderaternas och Liberalernas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut Vid protokollet Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget från Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut inom Göteborgs stad. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sofi Tillberg Ordförande Ali Moeeni (S) Justerare Börje Olsson (M) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(19)

14 Tjänsteutlåtande SDF Angered Yttrande över motion från Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut (SD) Ärendet En motion med förslag om införande av mångkulturellt bokslut från Jörgen Fogelklou (SD) har remitterats från kommunstyrelsen med begäran om yttrande. Yttrandet ska nämndbehandlas och återsändas senast den 26 februari Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget från Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut inom Göteborgs stad. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning Motionären yrkar på att Kommunfullmäktige beslutar att Göteborgs stad upprättar ett mångkulturellt bokslut som klarlägger invandringens och integrationspolitikens ekonomiska kostnader samt konsekvenser för trygghet, sammanhållning och brottsutveckling. Bakgrund Denna motion är en i raden av liknande motioner runt om i Sveriges kommuner där Sverigedemokraterna (SD) föreslår mångkulturella bokslut. Motionären anger i motionen att det mångkulturella samhället troligtvis medför ökade kostnader för samhället, minskad trygghet, samhörighet och gemenskap samt tilltagande brottslighet och ett ineffektivt system för att hjälpa utsatta människor i andra länder. Statistik analys Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 1 visar att utsatthet för hot och våld och att stanna inne på grund av oro minskat mellan åren (de tre senaste undersökningarna), både bland utrikes födda och bland personer med svensk bakgrund. Den största minskningen har skett bland utrikes födda. Den gruppen är också mest utsatt för våld, hot och känner störst oro för att gå ut. Mellan åren ökade den totala tryggheten i samhället, både den faktiska (att inte bli utsatt för våld/hot) och den upplevda (minskad oro över att vistas i det offentliga). Under samma år ökade andelen utrikes födda och personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands med närmare 3 procent. Det finns inget som tyder på minskad trygghet och ökad brottslighet vid ökad andel utrikes födda enligt officiell statistik. NTU mäter också utsatthet för brott. Det är ett verktyg för att titta på faktisk brottslighet då inte alla brott anmäls. Denna statistik kan kompletteras med den statistik som förs över lagförda och misstänkta personer från BRÅ 2. Utsattheten för 1 SCB, Trygghet efter indikator, utländsk/svensk bakgrund och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År , 2 Brottsföre byggande rådet, Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet, RAPPORT 2005:17. Finns på: Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(19)

15 brott sjunker bland befolkningen under samma period som tryggheten ökar, förutom bedrägeribrott som har en ökande tendens, och sexualbrott som ligger på en konstant nivå 3. Det innebär alltså att statistiken pekar åt samma håll; tryggheten ökar och utsattheten för brott minskar, samtidigt som andelen utrikes födda ökar bland befolkningen. Den tilltagande brottslighet och otrygghet som motionären utgår ifrån kan inte understödjas med offentlig statistik. Mångkultur Motionären hänvisar till en pågående omvandling till ett mångkulturellt samhälle. Men Sverige har länge varit ett land med en blandad befolkning och kulturer som ständigt förändras och utvecklas. En föreställning om en oföränderlig kultur baserad på etnicitet som alla med svensk bakgrund känner sig som en del av är felaktig. Sverige har länge haft en blandad befolkning som dels bestått av samer, vår ursprungsbefolkning, och dels en stor del finska medborgare som invandrat, samt romer, judar, valloner, tyskar med flera. Dessutom är våra inbördes skillnader i landskapskulturella yttringar/identiteter ofta större än den gemensamma nationsidentiteten, om någon sådan finns. Att vara skåning/norrlänning/dalmas är ofta viktigare för en persons kulturella identitet än att vara svensk. Mångkultur är ett begrepp som beskriver ett samhälle där fler än en kultur möts och samexisterar utan krav på assimilation till en härskande kultur. Rätten att fritt utvecklas i sin kultur, religion, sitt språk etc finns särskilt omskrivna bland annat i ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter 4, framtagen av Europarådet, som Sverige är medlem av och vars konvention staten ratificerat och är därmed skyldig att följa. Skyddet för nationella/kulturella minoriteter utgår ifrån valfrihet, frihet att välja att anamma en ny kulturell identitet eller att fortsätta sin utveckling inom den kultur en växt upp i. På samma sätt som det står svenskar fritt att bevara en svensk kulturell identitet om vi emigrerar. Mångkultur är varken ett hot mot en specifik kultur eller något som kan väljas bort, att fritt utvecklas i sin egen kulturella identitet är en rättighet och så länge svensk lag följs och andras rättigheter inte kränks är ens kulturella identitet inget varken kommun eller lagstiftare kan eller ska påverka. Ett mångkulturellt boksluts eventuella slutsatser Det finns, förutom människorättsliga och etiska hinder, vissa juridiska hinder med ett mångkulturellt bokslut. Enligt personuppgiftslagen (PUL 1998:204) 5 13 är det förbjudet att registrera känsliga uppgifter om befolkningen. Som känslig uppgift räknas bland annat etnicitet. Den offentliga statistik som förs kring ursprung delar upp människor som utrikes/inrikes födda och personer födda i Sverige med en eller två föräldrar födda utrikes. Någon ytterligare indelning görs inte med hänvisning till lagen. Även om ett mångkulturellt bokslut skulle analysera utveckling utifrån parametern andel utrikes födda, registrerade i Sverige under en viss tidsperiod, och basera någon slutledning utifrån detta skulle det vara omöjligt att säkerställa att en viss utveckling beror på en större andel befolkning utrikes födda. Både trygghet och brottslighet, som exempel, är beroende av strukturella förändringar som ekonomiska konjunkturer, odda_sverige_och_utlandet.pdf Konventionen i sin helhet på Europarådets hemsida _sfs / Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(19)

16 möjlighet till egen försörjning, yttre globala faktorer, och kan inte härledas enbart till personers ursprung. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Förslaget kan medföra ytterligare segregering och åtskillnad mellan människor. Förslaget pekar också ut en grupp som en belastning istället för en tillgång för samhället och går därmed emot hållbarhetsidén som strävar mot ökad delaktighet och aktivt medborgarskap. Jämlikhetsperspektivet Förslaget gör som tidigare beskrivet skillnad på människor och tar sin utgångspunkt i att invandring/flyktingmottagande är något negativt för samhället. Syftet med förslaget är i grunden ojämlikt. Jämlikhetssträvanden jobbar för integration och med respekt för människors olikheter. Det ekonomiska perspektivet Motionären förutsätter att kommunerna inte har inblick i kostnaderna för flyktingmottagande. Som exempel kan nämnas att stadsdelarna själva gör översikter över hur budgeten fördelas inom varje sektor/förvaltning där flyktingmottagande är en parameter. Dessa analyser rapporteras till staden. Staten, bland annat genom Migrationsverkets prognoser, följer också den ekonomiska kostnadsutvecklingen för flyktingmottagande. Att göra ett särskilt bokslut kring detta baserat på motionärens problemställning; nämligen att invandring och flyktingmottagande i botten är något belastande och söndrande för vårt samhälle strider emot grundläggande mänskliga rättigheter och stadens utgångspunkt i en jämlik stad. Att bara lägga fokus på kostnaden är att helt förbise vad samhället kan vinna på att ta emot arbetsföra människor till vårt land med en åldrande befolkning och svag befolkningstillväxt. Barnperspektivet Förslaget strider mot barnkonventionen då det inte ser till barnets bästa, barnets rätt till skydd och till utbildning och trygghet i och med särskiljandet av invandrade/flyktingbarn som enligt förslaget borde leda till att barn utrikes födda barn kostnadsberäknas. Förvaltningens överväganden Människor som flyr krig, konflikter, förföljelse och svält har rätt att söka asyl i annat land. Världen är under ständig och allt snabbare förvandling med nya utmaningar som påverkar vårt samhälle. I sådana tider är det viktigare än någonsin att slå vakt om grundläggande värderingar om jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter, för alla. Motionärens förslag vill slå vakt om trygghet, gemenskap, samhörighet och rättvisa. Det vill förvaltningen också. Det gör man inte genom att särbehandla, skuldbelägga och kostnadsberäkna en grupp människor i samhället. Det gör man istället genom att utveckla värdena för vårt demokratiska samhälle genom inkludering, öppenhet och ett aktivt medborgarskap baserat på både rättigheter och skyldigheter. Förvaltningen avstyrker förslaget i sin helhet på grundval av att det står i direkt polemik mot Göteborgs stads utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och strävanden mot en jämlik stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(19)

17 Samverkan Information i Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp den 3 februari Stadsdelsförvaltningen Angered Marianne Olsson Stadsdelsdirektör Babbs Edberg Utvecklingschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(19)

18 Bilaga 5 Utdrag ur protokoll 2/2016 Stadsdelsnämnd Västra Hisingen Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Yttrande gällande motion från Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) har lämnat in en motion om att under innevarande mandatperiod upprätta ett mångkulturellt bokslut i Göteborgs stad. Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Handling Stadsdelsförvaltningen har den 30 oktober 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilaga. Förvaltningen föreslår att nämnden avstyrker motion om att införa ett mångkulturellt bokslut i Göteborgs stad och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden Ordföranden Jahja Zeqiraj (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motion om att införa ett mångkulturellt bokslut i Göteborgs stad och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Olof Borgmalm Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Olof Borgmalm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(19)

19 Tjänsteutlåtande SDF Västra Hisingen Yttrande gällande motion från Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett mångkulturellt bokslut Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) har lämnat in en motion om att under innevarande mandatperiod upprätta ett mångkulturellt bokslut i Göteborgs stad. Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motion om att införa ett mångkulturellt bokslut i Göteborgs stad och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Bakgrund Jörgen Fogelklou (SD) yrkar att Göteborgs stad skall upprätta ett dokument kallat Mångkulturellt bokslut som ska klarlägga invandringens och integrationspolitikens konsekvenser och kostnader för Göteborgs kommun och dess invånare. Förvaltningens överväganden För att kunna upprätta ett mångkulturellt bokslut måste kommunen kunna få fram både de intäkter och kostnader som kommer från den invandrade befolkningen samt den befolkning som inte är invandrad. Det skulle kräva att de kommunanställdas tid fördelades på individnivå, exempelvis hur mycket av en lärares tid som går till olika elever, eller hur en socialsekreterare fördelar sin tid på olika individer. Detta skulle ta väldigt mycket resurser i anspråk, och kräva omfattande administration. Enligt Personuppgiftslagen (13 ) är det förbjudet att registrera människor utifrån bl.a. ras och etnicitet. Att skyddas mot diskriminering, åtskillnad eller indelning baserat på etniskt ursprung, är en fundamental princip inom de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen anser att förslaget innebär en tydlig risk för kränkning av de mänskliga rättigheterna som inte stämmer överens med Göteborgs stads likabehandlingsarbete. Även om ett mångkulturellt bokslut skulle vara lagligt och det skulle kunna gå att få tillgång till dessa data, så skulle det ta mycket tid och resurser i anspråk. Förvaltningen avstyrker förslaget med anledning av det olagliga i denna typ av registerföring men också på grund av svårigheter att ta fram underlag samt de omfattande resurser som skulle behövas till ett sådant arbete. Samverkan Information i Förvaltningens samverkansgrupp Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Tina Liljedahl-Scheel Tf. Stadsdelsdirektör Annika Sjöberg Utvecklingschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(19)

20 Bilaga 6 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Remissyttrande över motion i KS om att införa ett mångkulturellt bokslut Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) har till Kommunfullmäktige inlämnat motion om att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod skall upprätta ett Mångkulturellt bokslut. Motionen har av Stadsledningskontoret översänts till Stadsdelsnämnden Majorna-Linné för yttrande. Svarstiden är satt till senast Yrkande Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkar på bifall för förvaltningens förslag till beslut. Proposition Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner det bifallet. Handlingar Remiss - införa ett mångkulturellt bokslut - Motion av Jörgen Fogelklou (SD) Yttrande över motion om införande av mångkulturellt bokslut (Tjänsteutlåtande) Beslut i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden avstyrker motionen om införande av mångkulturellt bokslut. Tjänsteutlåtandet översänds som eget yttrande till Stadsledningskontoret. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Justeringsdatum Wenche Pålsson Ordförande Bosse Parbring Justerande Marie-Louise Hänel Sandström Protokollsutdragets riktighet intygas av registrator Dejna Selimovic Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(19)

21 Tjänsteutlåtande SDF Majorna-Linné Yttrande över motion om införande av mångkulturellt bokslut Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) har till Kommunfullmäktige inlämnat motion om att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod skall upprätta ett Mångkulturellt bokslut. Motionen har av Stadsledningskontoret översänts till Stadsdelsnämnden Majorna-Linné för yttrande. Svarstiden är satt till senast Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden Majorna-Linné avstyrker motionen om införande av mångkulturellt bokslut. Tjänsteutlåtandet översänds som eget yttrande till Stadsledningskontoret. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Jörgen Fogelklou (SD) har till Kommunfullmäktige inlämnat motion om att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod skall upprätta ett Mångkulturellt bokslut. Förvaltningen föreslår att motionen avstyrks då registerföring av människor utifrån etnicitet är olaglig, strider mot de mänskliga rättigheterna samt därtill inte är praktiskt genomförbart. Bakgrund Jörgen Fogelklou (SD) har till Kommunfullmäktige inlämnat motion om att Göteborgs stad under innevarande mandatperiod skall upprätta ett Mångkulturellt bokslut vilket skall klarlägga invandringens och integrationspolitikens konsekvenser och kostnader för Göteborgs kommun och dess invånare. Konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv Ett särskiljande och beräkning av kostnader för vissa grupper är inte förenligt med Göteborgs stads likabehandlingsarbete. Att föra bokslut över invandrare skulle motverka detta arbete. En kategorisering i någon form av etniska grupper är problematiskt även i andra avseenden. Ett mångkulturellt bokslut innebär sannolikt att registerföra individer utifrån etniskt ursprung. Enligt personuppgiftslagen (13 PuL) är det förbjudet att registrera människor utifrån bl.a. ras och etnicitet. Att skyddas mot diskriminering, åtskillnad eller indelning baserat på etniskt ursprung, är en fundamental princip inom de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen anser att förslaget innebär en tydlig risk för kränkning av de mänskliga rättigheterna som inte stämmer överens med Göteborgs stads likabehandlingsarbete. Förvaltningens överväganden För att kunna upprätta ett mångkulturellt bokslut måste förvaltningen kunna koppla både de intäkter och de kostnader som kommer från den invandrade samt den befolkning som inte är invandrad. Förvaltningens största inkomstkälla är av fullmäktige beslutat kommunbidrag, Kommunbidraget utgör en blandning av skatteintäkter och statsbidrag. För att få fram Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(19)

22 en rättvisande bild av den andel av skatteintäkter och statsbidrag som kommer från den invandrade befolkningen skulle beräkningarna behöva vidgas till fler aktörer än kommunen. Det skulle kräva en utredning om hur stor andel av moms, punktskatter, inkomstskatter som kommer från den del av befolkningen som är invandrad respektive född i Sverige. En sådan redovisning kräver en gruppindelning på individnivå utifrån sammanställningar i register som innefattar etnicitet. Det är enligt 13 personuppgiftslagen förbjudet att behandla så kallade känsliga personuppgifter, bland annat uppgift om etniskt ursprung. Det finns nationell registerdata om medborgarskap, födelseland, grund för uppehållstillstånd till exempel som möjligen skulle räcka för att göra en grov beräkning i linje med vad motionären vill se. Denna data finns hos SCB men det är tveksamt om en förvaltning/kommun skulle få tillgång till den, än mindre få upprätta egna register med sådan data (även efter den enskildes medgivande). Även om ett mångkulturellt bokslut skulle vara lagligt och det skulle kunna gå att få tillgång till dessa data, så skulle beräkningarna ta mycket tid och resurser i anspråk. För att få fram en fördelning på förvaltningens kostnader för den invandrade befolkningen respektive den befolkning som är född i Sverige skulle det krävas att de kommunanställdas tid fördelades på individnivå, exempelvis hur mycket av en lärares tid går till olika elever, eller hur en socialsekreterare fördelar sin tid på olika individer. Detta skulle ta stora resurser i anspråk samt kräva omfattande administration. Dessa resurser skulle i sådant fall behöva tas från ordinarie verksamhet. Forskning visar att invandrad befolkning bidrar ekonomiskt genom ökad köpkraft vilket i sin tur leder till fler jobb. Denna aspekt är viktig att ha med i ett resonemang om kostnader för olika grupper i samhället. Det är också viktigt att se invandringen över tid. Utan invandring kommer försörjningskvoten i Sverige att öka fram till Med snabb etablering på arbetsmarknaden kan Sverige komma i ett betydligt bättre läge om ett antal år än utan invandringen. Förvaltningen föreslår att motionen avstyrks då registerföring av människor utifrån etnicitet är olaglig, strider mot de mänskliga rättigheterna samt därtill inte är praktiskt genomförbart. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Håkan Eriksson Ekonomichef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(19)