2. Motion (SD) Inför ett mångkulturellt bokslut

Transkript

1 Ärendet i korthet Fredrik Lindahl (SD) väckte zotz-o6-tt en motion att kommunen årligen ska upprätta ett dokument vid namn "mångkulturellt bokslut" - för att ta reda på intäkter och utgifter till följd av den senare tidens invandring till Vallentuna kommun. Motiveringen till att motionen ska bifallas är att den skulle ge ledamöterna en chans att bevisa ifall "massinvandring på riktigt innebär en ekonomisk vinning för Vallentuna". Motionären räknar upp vad denne ser som effekter av invandring och som denne menar ger kommunen ökade utgifter. Mottagande av flyktingar såväl som hjälp till grupper av utsatta människor i samhället sker inte i ftirsta hand av lönsamhetsskäl och de kostnader som räknas upp i motionen är i många fall inte kommunala angelägenheter. Vidare anges i kommunplanen som utgångspunkt att 'Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke". En uppställning utifrån etnicitet/kulturtillhörighet är inte förenligt med en sådan utgångspunkt. Kommunledningskontoret bedömer att förslaget strider mot svensk lagstiftning och föreslår därför att motionen avslås. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse: Svar på motion (SD): Mångkulturellt bokslut 2. Motion (SD) Inför ett mångkulturellt bokslut Expedieras till Akt Justerandes sign & J u stera ndes siy Utdragsbestyrkande \

2 EMELIE HALLIN SID 1/4 UTREDARE KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Svar på motion (SD): Mångkulturellt bokslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige avslår motionen. Ärendet i korthet Fredrik Lindahl (SD) väckte en motion att kommunen årligen ska upprätta ett dokument vid namn "mångkulturellt bokslut" - för att ta reda på intäkter och utgifter till följd av den senare tidens invandring till Vallentuna kommun. Motiveringen till att motionen ska bifallas är att den skulle ge ledamöterna en chans att bevisa ifall "massinvandring på riktigt innebär en ekonomisk vinning för Vallentuna". Motionären räknar upp vad denne ser som effekter av invandring och som denne menar ger kommunen ökade utgifter. Mottagande av flyktingar såväl som hjälp till grupper av utsatta människor i samhället sker inte i första hand av lönsamhetsskäl och de kostnader som räknas upp i motionen är i många fall inte kommunala angelägenheter. Vidare anges i kommunplanen som utgångspunkt att "Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke". En uppställning utifrån etnicitet/kulturtillhörighet är inte förenligt med en sådan utgångspunkt. Vidare bedömer kommunledningskontoret att förslaget strider mot svensk lagstiftning och föreslår därför att motionen avslås. Det kommunala ansvaret Mottagande av flyktingar i kommunen, liksom omsorg om andra utsatta grupper i samhället, sker i första hand inte av lönsamhetsskäl. Detta även om mottagande och arbetskraftsinvandring i många fall kan berika samhället. FN:s flyktingkonvention från 1958, som Sverige och ett stort antal andra länder har undertecknat, innebär ett ansvar att ta emot personer i behov av skydd. Den mottagande staten har ett ansvar för att säkerställa att de grundläggande behoven, VALLENTUNA TFN FAX

3 SID 2/4 såsom boende, arbete, utbildning och hälso- och sjukvård uppfylls. Därmed möjliggörs en integration i samhället. Under 2012 hade 273 av Sveriges 290 kommuner överenskommelser om att ta emot asylsökande. I januari 2013 hade överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn och ungdomar undertecknats av 225 kommuner. 1 Vallentuna kommun har en överenskommelse om att ta emot 25 asylsökande, 3 boendeplatser för platser för ensamkommande asylsökande barn samt 3 barn/ungdomar med tillstånd. Vad gäller ensamkommande barn och ungdomar innebär det att kommunen kan ta emot upp till 12 unga per år. Socialförvaltningen ansvarar idag för 19 unga. För de människor som tas emot har kommunen att följa gällande lagar, förordningar och riktlinjer. Den kommunala ekonomin Kostnader och intäkter i en kommun varierar med individers ålder: kommunen har generellt som störst utgifter för unga (skola och barnomsorg) och äldre (äldreomsorgen). Kostnader för individer är därför något som bör ses över ett livsspann, där alla har olika möjligheter och förutsättningar. En del kommuninnevånare har större behov än andra i vissa skeden av livet och beslut om hjälp och stöd från offentliga aktörer beslutas utifrån behov, lagstiftning och policys - inte utifrån etnisk tillhörighet. Fram till den sista november 2010 hade kommunerna samordningsansvaret för nyanländas introduktion, därefter har Arbetsförmedlingen övertagit ansvaret. För de personer som inte omfattas av etableringslagen får kommuner och landsting dock även fortsättningsvis ersättning enligt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. För de personer som omfattas av etableringslagen får kommuner och landsting ersättning enligt en ny förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 1 Migrationsverket : Överenskommelser om flyktingmottagande 2012 och mottagna 2011 och 2012

4 SID 3/4 De kostnader som beskrivs i motionen är i flera fall inte relaterade till den kommunala verksamheten utan kostnader som faller på landsting eller stat. Exempelvis hör vårdkostnader inom sjukvården främst till landstingets ansvarsområde och lönenivåer är överlag inte något som kommunen har befogenhet att söka påverka utanför den egna verksamheten. Kommunens kostnader för mottagande av flyktingar innefattar exempelvis kostnader för språkintroduktionsprogrammet, introduktionsersättning (för de nyanlända som tagits emot innan den nya lagen börjat gälla), eventuella ekonomiska bistånd (tidigare benämnt försörjningsstöd) och tolkkostnader. Vem som har rätt till försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd regleras genom socialtjänstlagen. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sett har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Som nyanländ är det inte möjligt att vara kvalificerad för a-kassa, i och med att a-kassa kräver anställning under ett antal månader. 2 Vad gäller skatteintäkter i form av kommunalskatt medföljer ingen uppdelning från skatteverket om vilka individer eller grupper som beskattats. Kommunledningskontorets bedömning En kategorisering i någon form av kulturella eller etniska grupper är problematiskt i många avseenden. För att upprätta ett bokslut av det slag som föreslås i motionen skulle bokföringen av olika utgiftsposter behöva göras utifrån grupptillhörighet. Det förutsätter gruppindelning på individnivå och sammanställningar i register som innefattar etnicitet eller kulturtillhörighet. Kommunledningskontorets bedömning är att sådana register inte är lagligt utifrån svensk lagstiftning, då förbud att behandla uppgifter om etniskt ursprung och liknande personuppgifter finns. Vidare anges i kommunplanen som utgångspunkt att "Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke." En uppställning över kostnader och intäkter utifrån etnicitet eller kulturell tillhörighet är heller inte förenligt med en sådan utgångspunkt. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås. 2 För den som arbetat i ett annat EU/ESS-land gäller dock särskilda regler.

5 SID 4/4 Handlingar 1. Motion (SD) Inför ett mångkulturellt bokslut 2. Svar på motion (SD): Mångkulturellt bokslut Roland Beijer Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till: Akt

6 VAI.LE NTIJ fija KÜM fu,iu N Kommilnstyrelssn * 1 tyqqlæ.l &'Ii'ndi.Ì Ò/Í I I Juni 2012 Motion till kommunfullmäktige i Vallentuna. Infür ett mångkulturellt bokslut. Vi vet idagvad en vårdplats kostar och vad skolpengen ligger på. Vi kantaredapãr kommunalrådens löner samt vad varje enskild dator i kommunen är budgeterad till, Antalet kvadratmetrar per skolelev gär att fü bekr2iftat och kan mätas mot ett index, och vi diskuterar kostnader för kultur och idrottsföreningarnas bidrag. Kommunen redovisar kostnader och konsekvenser för det mesta, men när vi kommer till invandringspolitiken och kostnaderna kring området är det stopp. Dä gär det varken att rtikna ut kostnader eller är tillåtet att ens ställa frågan. Det svar man ñr om man ställer frägan, är att det inte âr demokratiskt forsvarbart och heller inte etiskt riktigt attrëlknapå kostnaden. Är det då korrekt att ställa ftäganvad en elev kostar, eller varfrir inte en pensionär? Ar det inte rätt attmedborgamai Vallentuna kommun fìfr reda på hur f<irdelningen av skattepengar påverkar dem, oavsett var man lägger pengarna? Arbetslösheten är större för invandrare vilket delvis är orsakat av att deras eventuella tidigare utbildning inte åir anpassad efter svenska ftirhållanden. Brister i språket och de stora kulturella skillnaderna bidrar till svårigheter att komma in i arbetslivet. Kostnader f<ir subventionerade arbetsgivaravgifter, SFl-studier, tolkningsbehov, ökade vårddagar inom sjukvården, offentliga sektorns tjänster, lönedumpning samt ökad segregation i samhället Éir delar av fciljderna av dagens invandringspolitik. Det som just radats upp innebåir stora kostnader. Vi k inner inte till storleken på intäkterna, men vi är övertygade om att de inte överstiger utgifterna för Vallentuna kommun, trots generösa bidrag från staten. Om massinvandringen på riktigt innebär en ekonomisk vinning för Vallentuna och för Sverige innebéir den här motionen en chans för ftirsamlingens ledamöter att bevisa det genom att bifalla motionen. Med hanvisning till ovanstående föreslår vi Att kommunfullmäktige beslutar att kommunen årligen upprättar ett dokument vid namn 'Mangkulturellt bokslut", för att ta reda på intåikter och utgifter som följd av den senare tidens invandring till Vallentuna kommun. Sv e rì g edemo kr aterna Vall entuna - Fredrík Líndahl (SD)