Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter

Transkript

1 Handling 2016 nr 31 Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Jörgen Fogelklou väckta motionen avslås med hänvisning till social resursnämnds yttrande. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Marina Johansson (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till social resursnämnds yttrande. Jonas Ransgård (M) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till yrkandet från L, M och KD den 5 februari Lars Hansson (SD) yrkade att motionen skulle tillstyrkas. Vid omröstning beträffande avslag respektive bifall till motionen röstade Jonas Ransgård (M), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Dario Espiga (S), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättaren Mariya Voyvodova (S) samt tjänstgörande ordföranden Ulf Kamne (MP) för avslag på motionen. Lars Hansson (SD) röstade för bifall till motionen. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att avslå motionen. Göteborg den 10 februari 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ulf Kamne Lina Isaksson 1(1)

2 Göteborg den 5 februari 2016 Yrkande (L)(M)(KD) Kommunstyrelsen Ärende 3.2 Yrkande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta Att avslå motionen med hänvisning till Social Resursnämnden ÄRENDET Motionären vill att staden avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtaganden gällande EUmigranter. Grundregeln om allas lika värde, rättigheter och möjligheter är ledande för kommunens styrning. Mänskliga rättigheter är därmed styrande för alla kommunala verksamheter och ett ansvar som inte går att välja bort. Den fria rörligheten är en grundprincip inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. Insatserna riktade mot fattiga EU-medborgare syftar till att lindra nöd, att ge möjligheter för människor som vistas i staden att uppfylla basala behov såsom att duscha och tvätta sig, värma sig vid kalla dagar samt möjligheten att tillfälligt sova inne. Att möta människor som kommer hit på kortare eller längre sikt och bemöta dem utifrån vår värdegrund, med värdighet och medmänsklighet, är en självklarhet.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1064/15 Repronummer 276/15 Välfärd och Utbildning Individ och familjeomsorg -funktionshinder Jan Svensson Telefon E-post: Motion av Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter, H 79 Motionen Jörgen Fogelklou (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande gällande EU-migranter. Motionären menar att Göteborg idag har tagit på sig frivilliga kostnader till att bekosta EU-migranters uppehälle i Göteborg, då något lagkrav för detta inte finns. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till nedanstående nämnder. Remissinstans Beslut Kommentar SDN Angered Avstyrker Tjänsteutlåtande som eget yttrande SDN Centrum Avstyrker SDN Västra Hisingen Avstyrker Tjänsteutlåtande som eget yttrande Social Resursnämnd Avstyrker Tjänsteutlåtande som eget yttrande Ekonomiska konsekvenser Göteborgs stad har valt att arbeta tillsammans med idéburen sektor och organisationer som har vana att jobba med hemlöshet, fattigdom och utsatthet. Samverkan med ideell sektor innebär en vinst, både ekonomisk och vad gäller kunskapsbas, och att snabbt få till stånd rätt lösningar för en sårbar grupp. Barnperspektivet Socialtjänsten har i enlighet med socialtjänstlagen och Barnkonventionen ett särskilt ansvar för barn. Portalparagrafen om barnets bästa innebär att i de fall barn finns med i bilden, som medföljande till EU-medborgare som saknar försörjning, ska alltid barnets bästa beaktas i första hand. 1 (23)

4 Jämställdhetsperspektivet/Mångfaldsperspektivet Likabehandlingsprincipen som gäller inom Göteborgs Stad utgör ett fundament inom EU-rätten och finns för att garantera att ingen ska bli diskriminerad på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder m m. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I dagsläget erbjuds insatser till EU medborgare i följande verksamheter; Crossroads i Göteborgs Kyrkliga Stadsmissions regi, Öppen förskola hos Göteborgs Räddningsmission, nattplatserna Stjärnklart hos Bräcke Diakoni och dagcentralen Famnen som drivs av Frälsningsarmén. Ett uppsökande fältarbete genomförs i samverkan mellan Social resursförvaltning och Stadsmissionen. Samverkan sker i form av ett Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP. Ett IOP har mått av styrning och ekonomiskt ansvarstagande men baseras på att insatsen är en social tjänst av allmänt intresse. Att använda IOP som samverkansmodell vilar också på lokala politiska beslut som överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi. Den vilar på kommunfullmäktiges budget samt Social resursnämnds mål och inriktningsdokument, där det tydligt framgår att samverkan med organisationer inom social ekonomi är viktigt. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Göteborg genom att stärka samspelet mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Bilagor 1. Motionen 2. Yttrande SDN Angered 3. Yttrande SDN Centrum 4. Yttrande SDN Västra Hisingen 5. Yttrande SDN Social Resursnämnd Stadsledningskontoret Jan Svensson Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (23)

5 Motionen Bilaga 1 Motion (SD) Motion angående Stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Göteborg har idag tagit på sig kostnader på flera tio-tals miljoner som går till EUmigranter, och kostnader kring dem. Detta är utgifter som är helt frivilligt påtagna då något lagkrav för detta inte finns. Det är Göteborgs skattebetalares pengar, rika som fattiga, gamla som unga, sjuka som friska som staden använder till att bekosta EUmigranternas uppehälle i Göteborg. Samtidigt som staden går på knäna rent ekonomiskt och där varje utgiftskrona noga avvägs. Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar: Att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande vad gällande EUmigranter. Jörgen Fogelklou SD Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (23)

6 Yttrande SDN Angered Bilaga Diarienummer N /15 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande över motion om stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Kommunstyrelsen har för stadsdelsnämndens yttrande översänt Jörgen Fogelklous (SD) motion angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Stadsdelsförvaltningen har den 23 juni 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag att avstyrka motionen. Hillevi Werring (MP) yrkar på MP:s, S:s och V:s vägnar bifall till tjänsteförslaget. Svea Hasanbegovic (FP) yrkar på FP:s och M:s vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motionen om att avveckla ekonomiska åtagande gällande EU-migranter. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Vid protokollet Amanda Andersson Ordförande Ali Moeeni Protokollsutdragets riktighet intygas av Justerare Katarina Flisak Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (23)

7 Tjänsteutlåtande SDF Angered Yttrande över motion om stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) föreslår att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtaganden gällande EU- migranter. Motionen har remitterats till Angereds stadsdelsnämnd för yttrande. Förslag till beslut Stadsdelnämnden avstyrker motionen om att avveckla ekonomiska åtaganden gällande EU- migranter. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning Motionen yrkar på att stoppa frivilligt ekonomiskt stöd till EU-medborgare. Göteborgs Stad har bland annat hittills samarbetat med den idéburna sektorn för att erbjuda sovplatser till hemlösa EU-medborgare i akuta situationer, erbjudit barn till EUmedborgare skolgång enligt samma principer som för papperslösa barn och prövar rätten till ekonomiskt bistånd enligt gällande lagstiftning. Bakgrund Jörgen Fogelklou (SD) skriver i motionen att staden påtagit sig frivilliga utgifter till ekonomiskt utsatta EU-migranter och föreslår att dessa stoppas med hänvisning till en ansträngd kommunal ekonomi. Närmare specifikation över vilka utgifter som åsyftas görs inte. Med frivilliga menar Fogelklou att några lagkrav för ekonomiskt stöd inte finns. Nuläge I staden vistas ekonomiskt och socialt utsatta EU-medborgare, många av dem romer främst från Bulgarien och Rumänien, som kommer till Sverige och Göteborg för att söka arbete eller få en chans till försörjning. Under de senaste åren har fattiga EUmedborgare i gatumiljö ökat, det finns dock ingen säker siffra på hur många som vistas i Göteborg. Många av dessa bor tillsammans i tillfälliga bostäder och kommer hit på grund av fattigdom och diskriminering i sitt hemland. Stadens insatser Sedan 2012 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med den idéburna sektorn för att på humanitär grund erbjuda insatser till EU-medborgare som tillfälligt vistas i Göteborg och som har behov av stöd. Det har främst inneburit föreningsstöd till organisationer som Räddningsmissionen och Stadsmissionen där Social resursförvaltning gått in som part i ett Idéburet offentligt partnerskap. De ideella organisationerna har sedan bland annat bedrivit dagcentral, natthärbärge och öppen förskola för målgruppen. Kostnaden för bidragen till idéburen sektor uppgår till 12,6 Mkr Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (23)

8 På nattboendet Stjärnklart som drivs av Bräcke diakoni med Göteborgs Stad som medfinansiär har 663 personer sovit under perioden , fördelat på 25 nattplatser. De flesta sover där ett tiotal nätter. Enligt uppgift från fältassistenter som jobbar med uppsökande verksamhet i målgruppen avstår de flesta som vistas i staden tillfälliga sovplatser. Göteborgs Stad har i enlighet med gällande lagstiftning för papperslösa barn och Barnkonventionen erbjudit barn till EU-medborgare skolgång, i detta fall likställs alltså EU-medborgares barn med papperslösa barn, sett till rättigheter och utsatthet. Frågan om hur EU-rätten om fri rörlighet och Barnkonventionen som fastslår alla barns rätt till utbildning ska tolkas för gruppen som vistas tillfälligt i landet är under utredning på nationell nivå. Kommunstyrelsen gav 2014 Social resursnämnd i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet med socialt och/eller ekonomiskt utsatta EU-medborgare. Förslag till handlingsplan ska behandlas i Kommunstyrelsens sammanträde i augusti. Handlingsplanen är ett led i det nationella och internationella arbetet med gemensamma strategier och samverkan kring utsatta EU-medborgare. Förslaget till handlingsplan, som Angereds stadsdelsnämnd bifallit, utgår ifrån gällande lagstiftning kring EUmedborgares rättigheter och behandlar bland annat uppehållsrätten och möjligheter till i första hand akut bistånd. I yttrandet från Angereds stadsdelsnämnd föreslås att kostnader finansieras kommuncentralt. Sedan 2014 har Social resursförvaltning ett samordningsansvar kring arbetet med utsatta EU-medborgare, på uppdrag av Kommunstyrelsen. Samverkan med andra stadsdelar, nämnder, bolag, kringliggande kommuner, SKL, europeiska städer med liknande utmaningar och Polisen sköts via Social resursförvaltning. En samordnare för detta uppdrag har anställts på ett år samt två socialsekreterare inom Socialjouren som arbetar mot EU-medborgare. Kostnaden tas ur befintligt kapital. De socialsekreterare som anställdes under 2014 har träffat 236 individer från målgruppen under förra året beviljades hemresor för kronor. Siffror för hela 2014 finns inte i årsrapporten (Social resursförvaltnings arbete riktat mot EU-medborgare 2014, årsrapport) men man räknar med en liten ökning mot året innan. EU-medborgare Som EU-medborgare har individen rätt att fritt röra sig inom unionen och att bosätta sig och söka arbete, studera, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i annat unionsland i upp till tre månader, detta gäller även familjemedlemmar. Efter tre månaders vistelse i Sverige har EU-medborgare fortsatt uppehållsrätt utan uppehållstillstånd om individen har arbete, är egen företagare eller aktivt söker jobb. Enligt årsrapporten från Social resursförvaltning har 291 personer skrivit in sig som arbetssökande via Arbetsförmedlingen sedan 2012 när ett samarbete startades upp mellan Stadsmissionen och Arbetsförmedlingen. Av dessa har 44 fått arbete. Fortsatt uppehållsrätt gäller även vid studier vid en etablerad utbildningsinstitution eller bara vistelse i landet, detta under förutsättning att tillräckliga försörjningsresurser finns samt en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Förutsättningen för vistelserätten är bland annat att den som besöker Sverige inte är en belastning för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (23)

9 biståndssystemet. Om en person anses vara en orimlig belastning kan denna avisas från landet. Socialtjänsten bedömer vad orimlig innebär i sammanhanget. Det svenska socialförsäkringssystemet vänder sig till svenska medborgare samt de som arbetar och/eller är bosatta i Sverige beroende på förmånsform. Det ekonomiska stöd som kan komma att vara aktuellt för den grupp motionen omfattar är försörjningsstöd eller akut bistånd, hjälp med tillfällig bostad, logi eller sjukvård, samt förskola och skola för barn. Kommunens ansvar Enligt 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) får en kommun och ett landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Kompetensreglerna innebär att kommuner och landsting inte kan göra mer än vad som är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Socialtjänstlagen kungör att varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Enligt EU-rättens likabehandlingsprincip har EU-medborgare med uppehållsrätt rätt att prövas på samma grunder som svenska medborgare. Socialtjänsten utreder uppehållsrätt i dessa fall. EU- medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt i Sverige, exempelvis någon som sökt sig hit utan realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och därför till exempel måste tigga för sin försörjning, har som huvudregel endast rätt till nödvändig hjälp för att avvärja en akut nödsituation. Vad akut nödsituation innebär måste socialtjänsten bedöma från fall till fall och det finns ingen absolut gräns för hur lång tid en akut situation kan sägas pågå. I praktiken innebär det ofta enstaka bistånd till mat, logi och resa tillbaka till det land som EU-medborgaren kommer från. EU-medborgare som har det Europeiska sjukförsäkringskortet har lika rätt till sjukvård i Sverige som svenska medborgare, bosatta och/eller arbetande i landet. I praktiken saknar de flesta fattiga EU-medborgare i gatumiljö detta kort. En översyn av lagstiftning och behov pågår och kommer troligen även innefatta vägledning kring rätten till sjukvård för denna grupp. I vissa landsting likställs gruppen utsatta EU-medborgare med papperslösa. Det innebär att vuxna får akut sjukvård och barn får sjukvård på samma villkor som barn bosatta i Sverige. Denna praxis gäller även för staden. Mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna statuerar att alla människor är födda fria och lika i värde och denna grundprincip utgår Göteborgs stad ifrån i styrning, budget och verksamhet. Sverige har förbundit sig till en rad internationella konventioner om mänskliga rättigheter såsom konventionen om barnets rättigheter, konventionen om kvinnors rättigheter, konventioner om att inte diskriminera på grund av ras/etnicitet eller funktionshinder med flera. I praktiken innebär det att staten, genom sin offentliga verksamhet i kommuner och landsting åtar sig att bedriva verksamhet som inte diskriminerar någon på grundval av kön eller könsidentitet, ålder, hudfärg, trosuppfattning, funktionshinder, eller sexuell läggning. Det innebär också en skyldighet att verka för att skydda och upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Ett stöd i detta är Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (23)

10 Europakonventionen artikel 14 som också tar upp förbud mot diskriminering av nationella minoriteter. Romer är den största gruppen nationell minoritet i Europa. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv De åtaganden Göteborgs Stad tagit sig an gällande utsatta EU-medborgare, såsom bistånd vid akuta nödsituationer, bistånd till personer som ansöker och har uppehållsrätt, rätt till skola för barn till utsatta EU-medborgare i enlighet med praxis för papperslösa barn och akuta övernattningsplatser är i linje med gällande lagstiftning och konventioner Sverige ratificerat. Göteborgs Stad har valt att arbeta tillsammans med idéburen sektor och organisationer som har vana att jobba med hemlöshet, fattigdom och utsatthet. Samverkan med ideell sektor innebär en vinst, både ekonomiskt och vad gäller en god kunskapsbas och att snabbt få till stånd rätt lösningar för en sårbar grupp. Förslaget att stoppa frivilliga utgifter bryter mot grundprincipen om likabehandling, både i EU-rätten och i Göteborgs Stads budget samt mot gällande lagstiftning och konventioner om mänskliga rättigheter. Vad gäller frivillighetsbegreppet i motionen kan fastslås att Göteborgs Stad endast gör det som kommuner är skyldiga att göra enligt nationell och internationell lag. Barnperspektivet Socialtjänsten har i enlighet med socialtjänstlagen och Barnkonventionen ett särskilt ansvar för barn. Portalparagrafen om barnets bästa innebär att i de fall barn finns med i bilden, som medföljande till EU-medborgare som saknar försörjning, ska alltid barnets bästa beaktas i första hand. Socialtjänsten har skyldighet att agera om misstanke om att barn far illa finns, detta gäller även vid ansökningar om bistånd från EU-medborgare samt i den uppsökande verksamhet som redan pågår i staden. Förslaget i motionen innebär att barnets bästa inte skulle beaktas och att barn riskerar fara illa på grund av undanlåtenhet att agera från kommunens sida i enlighet med gällande lagstiftning och konventionstext. Förvaltningens överväganden Förvaltningen ser allvarligt på den fattigdom och diskriminering som drabbar den målgrupp motionen vänder sig till och ser kommunens ansvar att agera i enlighet med svensk lag, den handlingsplan som är under framtagande i staden och de konventioner om mänskliga rättigheter Sverige ratificerat, som viktigt att vidmakthålla. Göteborgs stads agerande i frågan om fattiga EU-medborgares behov av akut stöd bedöms ligga i linje med de mänskliga rättigheterna och icke-diskrimineringsprincipen inom EU. Förvaltningen föreslår ett avstyrkande av förslaget om att avveckla frivilligt ekonomiskt stöd till EU-medborgare. Samverkan Information Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp den 19 augusti Stadsdelsförvaltningen Angered Marianne Olsson Stadsdelsdirektör Babbs Edberg Utvecklingschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (23)

11 Yttrande SDN Centrum Bilaga 3 Protokollsutdrag stadsdelsnämnden Centrum Svar på remiss angående motion om stadens frivilliga utgifter till EU-migranter diarienummer N /15 Stadsdelsförvaltningen har den 31 augusti 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande angående svar på remiss angående en motion från Jörgen Fogelklou (SD) rörande stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Stadsdelsnämnden Centrum ska yttra sig senast den 30 september Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden avstyrker motionen. Justering Tisdagen den 29 september Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3. Rätt utdraget intygar i tjänsten Stina Borrman, sekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (23)

12 Tjänsteutlåtande SDF Centrum Svar på remiss angående motion om stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Ärendet Kommunstyrelsen har den 19 maj 2015 begärt yttrande över motion från Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Yttrandet skall ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 30 september I yrkandet läggs förslaget att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande gällande EU-migranter. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Jörgen Fogelklou (SD) har inkommit med motion angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. I motionen skrivs att Göteborg har idag tagit på sig kostnader på flera tio-tals miljoner som går till EU-migranter, och kostnader kring dem. Detta är utgifter som är helt frivilligt påtagna då något lagkrav för detta inte finns. Det är Göteborgs skattebetalares pengar, rika som fattiga, gamla som unga, sjuka som friska som staden använder till att bekosta EU-migranternas uppehälle i Göteborg. Samtidigt som staden går på knäna rent ekonomiskt och där varje utgiftskrona noga avvägs. Med hänvisning till detta föreslår Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande vad gällande EUmigranter. Bakgrund Stadsdelsnämnden tillämpar de anvisningar som beslutats övergripande avseende EUmigranter samt tillämpar gällande lagstiftning såsom socialtjänstlagen (SoL) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I SoL regleras kommunernas så kallade vistelseansvar. Ansvaret innebär att kommunens socialtjänst har yttersta ansvaret för att enskilda efter individuell prövning får det stöd och den hjälp de behöver. Antalet personer i social och ekonomisk utsatthet som är EU-medborgare har kraftigt ökat i Sverige och i Göteborg. I Centrum blir det särskilt tydligt utifrån koncentrationen av offentliga platser och platser för handel. Stadsdelens individ- och familjeomsorg har i mycket begränsad omfattning handlagt individuella ärenden utifrån ansökningar om stöd eller anmälningar av barn i utsatthet för målgruppen. Det finns ett stort behov av kunskap och ett behov av insatser på både internationell, nationell, regional och lokal nivå. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (23)

13 För att handläggningen i stadsdelarna skall ske på likartat sätt har social resursförvaltning ett uppdrag som riktar sig till målgruppen generellt. För att fortsätta utveckla handlingssättet har ett förslag till handlingsplan utarbetats. Vid orosanmälningar för barn till EU-medborgare sker handläggningen på samma sätt som för alla barn med omedelbar skyddsbedömning och utredning där barnet ges inflytande och delaktighet som vid utredningar av samtliga barn. Personer som vistas och också bor i gatumiljö lever i en svår situation och kan också utsättas för utnyttjande och brott. Det är därför angeläget med ett nära samarbete med rättsvårdande myndigheter som polis med flera. Förvaltningen ser det också angeläget med en fortsatt samverkan med civilsamhället och idéburen sektor både i form av direkt stöd och i utvecklandet av olika former av partnerskap. För att möjliggöra detta görs bedömningen att det behövs både sammanhållande generella som individuellt prövade insatser. Ekonomiskt perspektiv I stadsdelsnämndens uppdrag ingår inte ansvar för generella åtgärder. Kostnaderna för individuella åtgärder är i dagsläget mycket små. Detta beror sannolikt på de generella åtgärder som utförs. Barnperspektivet För att kunna tillgodose barns behov tillämpas socialtjänstlagen samt då det bedöms nödvändigt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektiv Gruppen socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare har kraftigt ökat i landet och behovet av insatser kräver både internationella och nationella strategier. Det finns en risk för ett växande motstånd när antalet personer som tigger ökar kraftigt. Genom generella insatser och individuella bedömningar kan en enhetlig tillämpning ske i Göteborgs Stad. Genom generella insatser kan fortsatt kunskapsutveckling och forskning ske liksom samarbete med civilsamhället. Arbetsmiljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förvaltningens överväganden Förvaltningen gör bedömningen att kombinationen av generella åtgärder tillsammans med individuella bedömningar och insatser med stöd av rådande lagstiftning i de enskilda ärendena är positiv. Denna kombination motsvarar såväl invånarna i Göteborgs Stad som EU-migranternas behov av likvärdig behandling oavsett vilken stadsdel den enskilde vistas i. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (23)

14 När det gäller enskildas behov är det nödvändigt att göra en individuell prövning. Stadsdelsnämnden kommer alltid att ha skyldigheten att ta emot ansökan och bedöma rätten till bistånd utifrån lagstiftning avseende rätt till bistånd och uppehållsrätt. Genom att inskränka generella åtgärder finns det risk att samordningen i stödet till EUmigranter blir bristfällig. Förvaltningens bedömning är att förslaget bör avslås. Samverkan Information i Lokal Samverkans Grupp för sektor individ och familjeomsorg samt funktionshinder den 21 september Birgitta Roos Stadsdelsdirektör Ingvor Gunnarsson Sektorschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (23)

15 Yttrande SDN Västra Hisingen Bilaga 4 Utdrag ur protokoll 7/2015 Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Yttrande till kommunstyrelsen över motion från Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Ärendet Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande över en motion från Jörgen Fågelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Handling Stadsdelsförvaltningen har den 6 augusti 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilaga. Förvaltningen föreslår att nämnden avstyrker motion om avvecklandet av stadens frivilliga utgifter till EU-migranter och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden Ordföranden Jahja Zeqiraj (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut Expedieras Kommunstyrelsen Stadsdelsnämnden avstyrker motion om avvecklandet av stadens frivilliga utgifter till EU-migranter och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Olof Borgmalm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (23)

16 Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Olof Borgmalm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (23)

17 SDF Västra Hisingen Tjänsteutlåtande Yttrande till kommunstyrelsen över motion från Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Ärendet Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande över en motion från Jörgen Fågelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Motionen finns bilagd till förvaltningens tjänsteutlåtande. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motion om avvecklandet av stadens frivilliga utgifter till EU-migranter och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Bakgrund Som EU-medborgare har man rätten att röra sig och uppehålla sig i det EU-land man så önskar, helt i enlighet med den fria rörligheten som är en grundprincip inom EU. Med denna bakgrund har Göteborgs Stad sedan 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare ökat kontinuerligt i Göteborg fram tills idag, ett faktum som kanske är tydligast i gatumiljön. Situationen med EU-medborgare som lever i en utsatt situation är synnerligen komplex, framför allt den grupp som saknar s.k. uppehållsrätt. Med uppehållsrätt menas personer som enligt gällande EU/EES regler har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare. Det framkommer inte i motionen från Jörgen Fågelklou (SD), men förvaltningen förutsätter att det är utgifter för den grupp som saknar uppehållsrätt som motionären avser med formuleringen stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Denna slutsats är rimlig då personer som innehar uppehållsrätt omfattas av EU-rättens princip om likabehandling. I den nationella hemlöshetsplanen har just EU-medborgare uppmärksammats som en ny utmaning för sociala myndigheter. Den sociala och ekonomiska utsattheten leder i flera fall till att sociala myndigheter gör insatser där det ses som nödvändigt för att försäkra en humanitär grund för personer som uppehåller sig i kommunen. Exempelvis kan det röra sig om inkvartering vid förväntad extrem kyla, nödvändig vård, erbjudande av skolplats till barn som egentligen inte är berättigade en skolplats osv. Vidare kan även sägas att Göteborgs Stad har sedan år 2013, aktivt samarbetat med olika organisationer inom idéburen sektor för att på humanitär grund, erbjuda insatser till utsatta EUmedborgare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (23)

18 Barnperspektiv Sverige är anslutet till FN:konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen), som erkänner att alla barn som vistas i ett land har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda. Det betyder att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och att konventionsstater ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Detta är den värdegrund som Göteborgs Stad arbetar efter inom samtliga verksamheter. Jämställdhet/mångfaldsperspektiv Likabehandlingsprincipen som gäller inom Göteborgs Stad utgör ett fundament inom EU-rätten och finns för att garantera att ingen ska bli diskriminerad p.g.a. kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder m.m. Ekonomiska konsekvenser Det förekommer och kommer att fortsätta användas offentliga medel för täcka utgifter för EU-medborgare, både personer med uppehållsrätt och personer som saknar detsamma. Personer som saknar uppehållsrätt men befinner sig inom Göteborgs Stads område, kan bli nekade sociala förmåner som exempelvis bistånd, men det kommer fortsatt att ligga ett ytterst ansvar på kommunen att dessa personer inte lever under omänskliga förhållanden. I dessa fall har Göteborgs Stad ett ansvar att genomföra de insatser som krävs för att upprätthålla en humanitär grund för de personer som befinner sig inom kommunens ansvarsområde. Särskilt när barn är inblandade är ansvaret extra tydligt för de insatser som krävs för att tillgodose barnets bästa. Förvaltningens överväganden Enligt Kommunallagen 2 kap. 1, får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter som är av allmänt intresse och har anknytning till kommunens eller landstingets område 1. Detta kan läsas som att EU-medborgare som befinner sig inom berörd kommuns gränser, även är en angelägenhet för den samma, en tolkning som förvaltningsrätten i Linköping gjorde i ett mål som gällde ett beslut att bevilja medel till stöd för EU-migranter. 2 Här bör dock nämnas att en förvaltningsrättsdom inte är prejudicerande och nya riktlinjer kan förväntas komma. I Socialtjänstlagen 2 kap. 1, framkommer det att kommun och socialtjänst har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Vidare har socialtjänsten ett särskilt ansvar när det gäller barn enligt socialtjänstlagens 5 kap. 1, om det finns risk att barnet far illa är socialtjänsten skyldig att agera för att försäkra sig om att barnets bästa kommer i första hand. 3 Enligt Barnrättskonventionen ska det heller inte finnas någon skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta EUmedborgare och exempelvis barn som är svenska medborgare. 4 Med anledning av detta kan det antas att socialtjänsten även fortsättningsvis går in med insatser där det kan ses som nödvändigt Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr Handlingsplan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen (2015, sid.21). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (23)

19 Som nämnts har EU-medborgare med uppehållsrätt i Sverige rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare enligt likhetsprincipen. Personer som saknar uppehållsrätt i Sverige men ändå befinner sig inom kommunen har rätt till bistånd för att avhjälpa en nödsituation, ett så kallat nödbistånd. Här kan även räknas utgifter så som hälso- och sjukvård, om sjukvården gör det ställningstagandet att vården är nödvändig. När det gäller barn till EU-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige, alltså barn som hamnar inom kategorin personer som vistas tillfälligt i Sverige. Dessa barn har varken skolplikt eller rätt enligt lag till skola. Dock är det inte heller något i skolförordningen som motsäger att kommunen kan erbjuda dessa barn en skolgång. Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda, utbildning är en sådan rättighet. Forskning visar även att skolan fungerar som ett extra skyddsnät för de barn som är allra mest utsatta. Frågan om ekonomiska åtaganden gällande EU-medborgare utan uppehållsrätt diskuteras på olika nivåer i Sverige, samtidigt som delar av rådande regelverket ifrågasätts. Dock utgår Göteborgs Stad utifrån gällande regler och den regionala handlingsplan som arbetats fram för att garantera en likabehandling inom Göteborg och bland Göteborgregionens övriga kommuner. Inom all verksamhet som bedrivs inom Göteborgs Stad har man även barnets bästa under beaktande för samtliga beslut som tas. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden avstyrker motionen om att avveckla stadens frivilliga utgifter till EU-migranter. Samverkan Information i Förvaltningens samverkansgrupp Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Torleif Larsson Stadsdelsdirektör Carina Krantz Rönnqvist Utvecklingschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (23)

20 Yttrande Social Resursnämnd Bilaga 5 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) att avstyrka motionen Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Kommunstyrelsen har begärt nämndens yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), där han föreslår att kommunfullmäktige omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande gällande EU-migranter. I Göteborgs Stad har vi alla människors lika värde och rättigheter som värdegrund. Sverige har anslutit sig till FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa rättigheter ska gälla fullt ut i Göteborg, såväl i stadens verksamheter och tjänster som i Göteborgssamhället. Insatserna riktade mot målgruppen EU-medborgare som vistas i Göteborg, är ett humanitärt arbete som vilar på mänskliga rättighetsperspektiv samt att vikt lagts vid barnperspektivet. Insatserna syftar till att lindra nöd, samt att ge möjligheter till människor som vistas i staden att uppfylla sina basala behov såsom att duscha och tvätta sig, värma sig vid kalla dagar samt möjligheten att tillfälligt sova inne. Att värna om människor som vistas i staden är ett humanitärt ansvar. Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum , Diarienummer 0311/15 Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Social resursnämnd beslutar: att avstyrka motionen, samt att översända yttrandet till kommunstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (23)

21 Vid protokollet Maria Wannerskog Justeringsdatum: Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (23)

22 Social Resursförvaltning Tjänsteutlåtande Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD) angående stadens frivilliga utgifter till EU-migranter Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att avstyrka motionen, samt att översända yttrandet till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt nämndens yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), där han föreslår att kommunfullmäktige omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande gällande EU-migranter. I Göteborgs Stad har vi alla människors lika värde och rättigheter som värdegrund. Sverige har anslutit sig till FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa rättigheter ska gälla fullt ut i Göteborg, såväl i stadens verksamheter och tjänster som i Göteborgssamhället. Insatserna riktade mot målgruppen EU-medborgare som vistas i Göteborg, är ett humanitärt arbete som vilar på mänskliga rättighetsperspektiv samt att vikt lagts vid barnperspektivet. Insatserna syftar till att lindra nöd, samt att ge möjligheter till människor som vistas i staden att uppfylla sina basala behov såsom att duscha och tvätta sig, värma sig vid kalla dagar samt möjligheten att tillfälligt sova inne. Att värna om människor som vistas i staden är ett humanitärt ansvar. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (23)

23 Ärendet Nämnden har att yttra sig över motion av Jörgen Fogelklou (SD) där han föreslår att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande vad gäller EUmigranter. Bakgrund Motionären beskriver att Göteborg har tagit på sig kostnader på flera tio-tals miljoner som går till EU-migranter, och kostnader kring dem. I motionen anges att detta är utgifter som är helt frivilligt påtagna då något lagkrav inte finns. Motionären menar att det är skattebetalares pengar, rika som fattiga, gamla som unga, sjuka som friska som staden använder till att bekosta EU-migranternas uppehälle i Göteborg. Samtidigt lyfts fram från motionären att staden går på knäna rent ekonomiskt och där varje utgiftskrona noga avvägs. Med hänvisning till detta, föreslår Sverigedemokraterna (SD) att kommunfullmäktige beslutar att staden omedelbart avvecklar alla frivilliga ekonomiska åtagande vad gäller EU-migranter. De mänskliga rättigheterna I Göteborgs Stad har vi alla människors lika värde och rättigheter som värdegrund. Sverige har anslutit sig till FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa rättigheter ska gälla fullt ut i Göteborg, såväl i stadens verksamheter och tjänster som i Göteborgssamhället (Kommunfullmäktiges budget 2015 s. 19). Grundregeln för allas lika värde, rättigheter och möjligheter är ledande för kommunens styrning och kommunfullmäktiges budget. Mänskliga rättigheter är därmed styrande för alla kommunala verksamheter och ett arbete som inte går att välja bort. All verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Antalet fattiga EU-medborgare i staden har ökat Antalet fattiga EU-medborgare i staden har ökat. Den fria rörligheten är en grundprincip inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning. Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EU-medborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EU-land. Insatser i Göteborg Insatserna riktade mot målgruppen EU-medborgare som vistas i Göteborg, är ett humanitärt arbete som vilar på mänskliga rättighetsperspektiv samt att vikt lagts vid barnperspektivet. Insatserna syftar till att lindra nöd, samt att ge möjligheter till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (23)

24 människor som vistas i staden att uppfylla sina basala behov såsom att duscha och tvätta sig, värma sig vid kalla dagar samt möjligheten att tillfälligt sova inne. Att värna om människor som vistas i staden är ett humanitärt ansvar. Insatserna som bedrivs i staden har sin utgångspunkt i den politiska viljan för mottagandet av de EU-medborgare som vistas i Göteborg. Under åren har en kontinuerlig dialog skett mellan politik och frivilligorganisationerna om på vilket sätt detta mottagande skall ske. Kommunen kan stödja frivilligorganisationer för akuta insatser för att lindra nöd, ur Kommunfullmäktiges budget 2015 s. 11. Samverkan med frivilligorganisationer i Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) I maj 2012 fick Social resursförvaltning ett första uppdrag, att skapa en kunskapsbild över situationen. Detta uppdrag har därefter utvecklats och omfattar både ett fortsatt arbete inom förvaltningens egna verksamheter samt insatser via organisationer inom Social ekonomi. I dagsläget erbjuds insatser till EU medborgare i följande verksamheter; Crossroads i Göteborgs Kyrkliga Stadsmissions regi, Öppen förskola hos Göteborgs Räddningsmission, nattplatserna Stjärnklart hos Bräcke Diakoni och dagcentralen Famnen som drivs av Frälsningsarmén. Ett uppsökande fältarbete genomförs i samverkan mellan Social resursförvaltning och Stadsmissionen. Samverkan sker i form av ett Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP. Ett IOP har mått av styrning och ekonomiskt ansvarstagande men baseras på att insatsen är en social tjänst av allmänt intresse. Att använda IOP som samverkansmodell vilar också på lokala politiska beslut som Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi. Den vilar på kommunfullmäktiges budget samt Social resursnämnds mål och inriktningsdokument där det tydligt framgår att samverkan med organisationer inom social ekonomi är viktigt. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Göteborg genom att stärka samspelet mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Föreningsbidrag Kommunens föreningsbidrag regleras ytterst av Kommunfullmäktiges föreskrift (GKH 1993, nr 244). Social resursnämnd har även beslutat om egna riktlinjer (Dnr 0502/13). Bidrag påverkas även av annan relevant lagstiftning, till exempel socialtjänstlagen och lagen om offentlig upphandling. I en dom i förvaltningsrätten i Linköping, , mål nr , gällande ett överklagande av Linköpings kommuns beslut att bevilja medel till en frivilligorganisation för att ge stöd och hjälp till EU-migranter. I ärendet bedömer förvaltningsrätten att de EU-migranter som befinner sig inom kommunen Linköpings kommungränser är en angelägenhet för kommunen. Detta förstärks ytterligare är socialtjänstlagen 2 kap 1 där det framgår att den kommun där den enskilde vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde. Överklagandet avslogs. I enlighet med kommunens styrdokument kan bidrag lämnas i generella eller selektiva former. Generella bidrag ges om ansökande förening uppfyller vissa på förhand beslutade krav. Selektivt stöd kan lämnas efter prövning och beslut i varje enskilt fall av kommunal nämnd. Kommunens stöd skall inriktas på verksamheter med starka sociala inslag och på insatser riktade till barn-/ungdoms-, handikapp-, invandrar- och pensionärsföreningar. Varje nämnd avgör, inom ramen för sitt ansvarsområde och dessa föreskrifter, stödets omfattning och fördelning bland aktuella föreningar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22 (23)

25 Överenskommelsen, Göteborgs Stad budget och Social resursnämnd budget, inklusive uppdrag, utgör grunden för vilka prioriteringar och bedömningar som Social resursnämnd ska göra för att uppnå stadens mål, samt målet med stadens samverkan och ekonomiska stöd till organisationer inom sociala ekonomin. Samverkan med personalorganisationerna Samverkan sker i FSG Förvaltningens överväganden De värderingar och den vilja Göteborgs Stad har för mottagandet av EU-medborgare har övervägts i tjänsteutlåtandet enligt vad som ovan beskrivs, för att besvara motionen. Förvaltningen har också tagit hänsyn till vad som sägs om mänskliga rättigheter samt även Social resursnämnds prioriteringar vad gäller föreningsbidrag. Mot bakgrund av detta resonemang, föreslår förvaltningen att motionen ska avstyrkas. Ekonomiska konsekvenser Medel för stadens insatser riktade mot EU-medborgare tas ur avsatt ram. Barnperspektivet Nämnden har tidigare tagit beslut om bidrag till öppen förskola för barn till EUmedborgare som befinner sig här med stöd i den fria rörligheten. Den öppna förskolan syftar till att ge barn som är här en trygg plats utifrån barnperspektivet. Jämställdhetsperspektivet Stadens insatser riktade mot EU-medborgare bedrivs ur ett jämställdhetsperspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23 (23)