Tjänsteutlåtande Utfärdat BN Diarienummer 1449/15

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat BN Diarienummer 1449/15 Avdelningen för verksamhetsstyrning Sven Boberg Telefon , E-post: Yttrande över motion om att Göteborgs stad ska begära hos regeringen om att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att avstyrka motionen och översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) att Göteborgs Stad begär hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. Något förslag lämnas inte för hur eller när i planprocessen denna försöksverksamhet ska äga rum utan dessa frågor överlämnas till regeringen. Privat initiativrätt innebär enligt motionärerna att enskilda, till exempel fastighetsägare och byggföretag, själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Genom fler detaljplaner kan fler bostäder byggas. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Om en eventuell försöksverksamhet syftar till att pröva nya arbetsmetoder krävs därför olika lagändringar. Frågan om att införa privat initiativrätt vid detaljplaneläggning utgör ytterst ett rättspolitiskt ställningstagande där grundliga avvägningar måste göras mellan enskilda och allmänna intressen. Frågan innefattar också demokratifrågor och frågor beträffande jäv. Frågan om exploatörens roll är därför, i vart fall initialt, mer en rättsfråga än en fråga att studera i praktiken, i en försöksverksamhet. Redan före det att en eventuell försöksverksamhets startas måste därför ovan nämnda grundläggande frågor besvaras. Regeringen har emellertid inte tillsatt den utredning som motionärerna hänvisar till eller besvarat riksdagens tillkännagivande på annat sätt. Med hänsyn härtill anser stadsbyggnadskontoret att motionen bör avslås. Stadsbyggnadskontoret Agneta Hammer Stadsbyggnadsdirektör Bilaga 1. Motion. Louise Ekdahl Chef avd för verksamhetsstyrning 1(5)

2 Ärendet David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) har i kommunfullmäktige, genom en motion, föreslagit att Göteborgs Stad ska begära hos regeringen om att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för deltaljplaner. Stadsledningskontoret har remitterat förslaget till stadsbyggnadskontoret samt begärt att yttrandet ska nämndbehandlas. I förslaget till fullmäktige anför motionärerna bland annat att det råder bostadsbrist i Göteborg. För staden innebär bristen stora extra kostnader då resurser som kunde gått till andra ändamål måste läggas på tillfälliga boendelösningar samtidigt som tillväxten hämmas och intäkterna minskar. För att komma tillrätta med detta behövs det fler bostäder av alla sorter. Det är därför nödvändigt att fler detaljplaner för bostäder tas fram och att fler detaljplaner genomförs. Motionärerna anför vidare att riksdagen beslutade den 29 april 2015, som en del i ett större paket, att regeringen ska utreda införandet av privat initiativrätt för detaljplaner (betänkande 2014/15:CU10). Privat initiativrätt innebär att bland andra fastighetsägare och byggföretag själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Med dagens planmonopol kan den som vill bygga endast begära ett så kallat planbesked. Enligt förslaget skulle privat initiativrätt innebära att det kommer kunna produceras fler detaljplaner och att planprocessen kan gå snabbare. En sådan modell används i till exempel Norge och bör kunna ligga till grund för hur detaljplanearbetet ska se ut i Sverige i framtiden. Regeringen har nu enligt motionärerna att genomföra riksdagens beslut och utreda frågan om privat initiativrätt. Göteborg, med sin bostadsbrist, bör bidra i detta arbete. Motionärerna anser att staden ska begära hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. I vilket skede av utredningen som det är lämpligast att detta sker och under vilka former, bör bedömas av regeringen. Till stöd för motionen anförs också att intresset för att bygga i Göteborg är stort och genom att vara försökskommun kan Göteborg både ta tillvara det intresset och samtidigt bidra till att reformera planprocessen i hela Sverige. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Frågan om exploatörers medverkan i planprocessen har diskuterats alltmer på senare år. I denna diskussion har ofta, så som också motionärerna gör, hänvisning gjorts till regelverket i Norge där exploatörer på ett helt annat sätt än i Sverige kan bidra till att nya detaljplaner tas fram. Plangenomförandeutredningen uttalade i sitt betänkande En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34) att den privata initiativrätten behöver stärkas i plan- och bygglagen, PBL. Samtidigt konstaterades i nämnda betänkande att genom de förslag som kommittén lämnade så skulle behovet av nya, ändrade och upphävda detaljplaner minska. I efterföljande propositionen, En enklare planprocess, prop. 2013/14:126, föreslogs huvudsakligen ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i enlighet med Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

3 plangenomförandeutredningens betänkande. Ett flertal av förslagen röstades emellertid ned i riksdagen i enlighet med civilutskottets betänkande 2013/14:CU31. Frågan om exploatörers medverkan i planprocessen fick genom nämnda riksdagsbehandling förnyad aktualitet. Riksdagen har, som motionärerna anför, genom ett så kallat tillkännagivande uttalat att den önskar att frågan om privat initiativrätt vid detaljplanearbete ska utredas (2014/15:CU10). Regeringen har emellertid ännu inte tillsatt någon kommitté för att utreda frågan eller besvarat riksdagens önskemål på annat sätt. Vad innebär riksdagens tillkännagivande till regeringen Riksdagens möjlighet att lämna tillkännagivanden till regeringen är inte reglerad i lag eller grundlag utan bygger på konstitutionell praxis. Enligt en artikel i Svensk juristtidning (SvJT 2015 s. 95) av Thomas Larue, verksam vid Riksdagsförvaltningen, har riksdagens tillkännagivanden en mer politisk än rättslig betydelse. Ett tillkännagivande kan enligt honom beskrivas som ett uttalande av konstitutionellt ickebindande slag. Redan grundlagberedningen uttalade att riksdagens tillkännagivanden inte är rättsligt bindande men att de alltefter omständigheterna kan medföra en politisk bundenhet, SOU 1972:15 s Någon författningsreglering när det gäller tillkännagivanden och deras innebörd finns således inte. Regeringen är formellt sett inte rättsligt bunden att tillgodose ett tillkännagivande men utgångspunkten bör enligt konstitutionell praxis vara att den gör det. Om regeringen inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den enligt ovan nämnda artikel underrätta riksdagen samt ange skälen för detta. Vidare kontrollerar riksdagen varje år vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av tillkännagivandena. Regeringen ska enligt 9 kap. 8 riksdagsordningen årligen lämna en skrivelse (kallad skrivelse 75) med en redogörelse för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser den mottagit. Såvitt är känt har regeringen inte meddelat om eller hur den avser att bemöta riksdagens önskemål om utredning angående privat initiativrätt avseende detaljplanearbete. I skrivande stund december 2015 är det, med hänsyn tagen till den konstitutionella praxis som beskrivs ovan, således oklart om det över huvud taget blir en utredning av frågan. Förslaget att vara försökskommun angående privat initiativrätt avseende detaljplanearbete Motionärernas förslag till kommunfullmäktige är att Göteborgs Stad begär hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. Något förslag lämnas inte för hur eller när i planprocessen denna försöksverksamhet ska äga rum utan dessa frågor avses överlämnas till regeringen. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

4 Stadsbyggnadskontoret anser att det skulle vara av värde att frågan om privat initiativrätt till detaljplaneläggning utreds. Överhuvudtaget är frågan om exploatörens roll i planprocessen relevant eftersom exploatörer redan idag bidrar med utredningar i pågående planarbeten. För ett framgångsrikt detaljplanearbete krävs en aktiv och delaktig exploatör. Stadsbyggnadskontoret har ett pågående kvalitetsarbete såväl internt som externt där samarbetet med exploatörer och andra intressenter utvecklas. För att klara de planeringsuppgifter som kontoret har finns även ett stort antal inhyrda konsulter. För att besvara frågan om det är lämpligt att staden deltar i en eventuell försöksverksamhet bör emellertid bland annat följande frågor beaktas. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Om en eventuell försöksverksamhet syftar till att pröva nya arbetsmetoder krävs därför olika lagändringar. Frågan om att införa privat initiativrätt vid detaljplaneläggning utgör ytterst ett rättspolitiskt ställningstagande där noggranna avvägningar måste göras mellan allmänna och enskilda intressen. Även demokrati- jävs och andra kommunalrättsliga frågor måste utredas och besvaras. Regleringen av exploatörens roll är därför, i vart fall initialt, mer en rättsfråga än en fråga att studera i praktiken. Redan på denna grund bör motionen avslås. Före det att en eventuell försöksverksamhets startas måste också ovan nämnda frågor besvaras. Regeringen har emellertid inte tillsatt den utredning som motionärerna hänvisar till eller besvarat riksdagens tillkännagivande på annat sätt. Med hänsyn till den konstitutionella praxis som finns angående riksdagens tillkännagivanden är det vidare oklart om det överhuvudtaget blir en utredning av aktuell fråga. Med hänsyn härtill anser stadsbyggnadskontoret att motionen bör avslås. Avslutningsvis kan i tydlighetens intresse anmärkas att genom detta svar har stadsbyggnadskontoret enbart besvarat motionen och inte tagit ställning i frågan om privat initiativrätt vid detaljplaneläggning. Ekonomiska perspektivet Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv Jämställdhetsperspektivet Mångfaldsperspektivet Miljöperspektivet Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

5 Omvärldsperspektivet Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 5(5)