Handling 2016 nr 71. Till Göteborgs kommunfullmäktige

Transkript

1 Handling 2016 nr 71 Yttrande över motion av David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) om att Göteborgs Stad begär hos regeringen att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av David Lega och Marianne Bergman väckta motionen avslås med hänvisning till yttrande från MP, S och V den 16 mars Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- David Lega (KD) yrkade att motionen skulle tillstyrkas med hänvisning till yrkande från KD, M och L i byggnadsnämnden. Lars Hansson (SD) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till yrkande från SD. Mariya Voyvodova (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till yttrande från MP, S och V den 16 mars Vid omröstning röstade Mariya Voyvodova (S), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Lars Hansson (SD), tjänstgörande ersättaren Karin Pleijel (MP) samt tjänstgörande ordföranden Dario Espiga (S) för avslag på motionen. Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt samt tjänstgörande ersättaren Hampus Magnusson (M) röstade för bifall till motionen. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att avstyrka motionen. Representanterna från MP, S och V antecknade som yttrande en skrivelse från den 16 mars Göteborg den 16 mars 2016 Göteborgs kommunstyrelse Dario Espiga Jonas Andrén 1(1)

2 Yttrande MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende 3.3 Dnr 1397/15 Yttrande om motion om att Göteborgs stad begär hos regeringen att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner Kristdemokraterna vill snabba på planprocessen genom att privatisera stadsplaneringen. I detaljplanerna bestäms hur stadens utbyggnad ska ske, hur hus ska placeras, om det ska finnas tillräcklig yta till gående och cyklister, om det ska finnas lokaler i bottenvåningarna och mycket annat. Det är inte alltid i exploatörens intresse på kort sikt att skapa en gemensam god stadsmiljö och i arbetet med att ta fram en detaljplan görs många avvägningar av vad som ska regleras i detaljplanen. En detaljplan är juridiskt bindande, det innebär att det i praktiken är att göra lagtext på en karta. Möjligheten att påverka innehållet försämras drastiskt om det är de privata intressenterna som håller i pennan. Kommunens egna planhandläggare och de plankonsulter som arbetar på uppdrag av kommunen samarbetar med byggbolagen, men gör avvägningarna i samhällets tjänst. Det är väl känt att allianspartierna gärna frångår översiktsplanen, glesar ut staden och bygger storskaliga bilberoende villaområden där externhandelsområdet är närmsta mataffär. Och visst är det svårare för en byggnadsnämnd att säga nej till ett färdig förslag med många bostäder, även om förslaget är dåligt och inte följer våra strategier om var och hur stadsutveckling ska göras. Det är mycket otydligt hur de utredningar om trafikutbyggnad, geoteknik, vattenhantering, sociala aspekter, barnkonsekvenser, buller, luftkvaliteter med mera skulle göras. Kommunen riskerar att tvingas lägga utredningsresurser på att arbeta med detaljplaner som vi när de äntligen kommer till politiskt beslut ändå inte vill ha. Dessutom riskerar de privata intressenterna också att lägga resurser på att planera utbyggnad som kommunen i senare skede nekar. Då är det bättre att behålla beslut om planbesked, alltså ett tidigt beslut att man ska påbörja arbete med detaljplan, så att alla tidigt vet om det är idé att gå vidare med arbetet att ta fram en detaljplan eller inte. Vi vill att våra stadsplanerare ska arbeta med att ta fram värdeskapande planer som bidrar till både bostäder och en bättre stad, minskad klimatpåverkan och fler mötesplatser hellre än att lägga sin värdefulla arbetstid på att granska planer som kanske inte ligger i linje med översiktsplan eller som ensidigt består av bostäder som genererar hög vinst till bolagen. Vi vill inte låta byggbolagen ensamma bestämma över vår gemensamma stads framtid. Därför vill vi låta kommunen fortsätta ha kontrollen över stadsplaneringen och avstyrker motionen.

3 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 3.3 Motion av KD angående privat initiativrätt för detaljplaner Motionären påtalar bostadsbrist som skäl för att privatisera planprocessen. Vi har byggt en hel stad på Norra Älvstranden och Backaplan. Nu står Frihamnen och Ringön på tur, till stor del med privata aktörer. Älvstranden har blivit en attraktiv stadsdel. Men det är dyrt att bo där. Det vi behöver är billiga små lägenheter för ungdomar. De privata vinstdrivande bolagen har inget intresse för att bygga sådana bostäder. Det som behöver göras är att använda allmännyttans stora kapital, modern kostnadseffektiv byggteknik samt kommunens billiga mark för att uppföra bostäder som folk har råd att bo i. SD har lagt en motion om ett program för ungdomsbostäder där många bra förslag till lösningar finns. Staden måste behålla kontrollen över planprocessen. Avdelningen för verksamhetsstyrning avstyrker motionen med motiveringen att detaljplanläggning är en myndighetsutövning, som regleras genom lagar, och som måste ske på ett rättssäkert sätt. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige föreslås besluta: Att avslå motionen

4 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1397/15 Repronummer 61/16 Stadsutveckling Hedwig Andrén Telefon E-post: Motion av David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) om att Göteborgs Stad begär hos regeringen att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner, H 143/15 Motionen David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Göteborgs Stad ska begära hos regeringen om att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för deltaljplaner. Privat initiativrätt innebär att bland andra fastighetsägare och byggföretag själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Intresset för att bygga i Göteborg är stort, och genom att vara försökskommun kan Göteborg både ta tillvara det intresset och samtidigt bidra till att reformera planprocessen i hela Sverige. Remissinstans Motionen har remitterats för yttrande till byggnadsnämnden. Remissinstans Beslut Kommentar Byggnadsnämnden Avstyrker För ett framgångsrikt Yrkande KD, L, M detaljplanearbete krävs en aktiv och delaktig exploatör. Stadsbyggnadskontoret har ett pågående kvalitetsarbete såväl internt som externt där samarbetet med exploatörer och andra intressenter utvecklas. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär inte några direkta ekonomiska konsekvenser. Barn-, jämställdhets-, mångfalds- och miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån ovanstående perspektiv. 1(10)

5 Omvärldsperspektivet Riksdagen beslutade den 29 april 2015, som en del i ett större paket, att regeringen ska utreda införandet av privat initiativrätt för detaljplaner (betänkande 2014/15:CU10). Med dagens planmonopol kan den som vill bygga endast begära ett så kallat planbesked av kommunen. Enligt förslaget skulle privat initiativrätt innebära att det kommer kunna produceras fler detaljplaner och att planprocessen kan gå snabbare. En sådan modell används i till exempel Norge och motionärerna anser att det kan ligga till grund för hur detaljplanearbetet ska se ut i Sverige i framtiden. Stadsledningskontoret Hedwig Andrén Handläggare Jessica Granath Avdelningschef Bilaga 1 Bilaga 2 Motionen Byggnadsnämndens protokollsutdrag och tjänsteutlåtande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(10)

6 Bilaga 1 Motionen Handling 2015 nr 143 Motion av David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) om att Göteborgs Stad begär hos regeringen att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för deltaljplaner Bostadsbristen i Göteborg leder till problem, både för den enskilde och för staden. För den enskilde krävs det ofta många år i kötid eller möjlighet att betala för att hitta någonstans att bo. För staden innebär det stora extra kostnader då resurser som kunde gått till andra ändamål måste läggas på tillfälliga boendelösningar samtidigt som tillväxten hämmas och intäkterna minskar. För att komma tillrätta med detta behövs det mycket fler bostäder av alla sorter. Det är därför nödvändigt att fler detaljplaner för bostäder tas fram i alla lägen och att fler detaljplaner genomförs. För att fler detaljplaner ska tas fram och fler av dessa planer ska kunna realiseras krävs det reformer som gör det enklare, billigare och snabbare att bygga. Staten tog under förra mandatperioden initiativ till en lång rad sådana reformer och det arbetet måste nu fortsätta. Riksdagen beslutade den 29 april 2015 som en del i ett större paket att regeringen ska utreda införandet av privat initiativrätt för detaljplaner (betänkande 2014/15:CU10). Privat initiativrätt innebär att bland andra fastighetsägare och byggföretag själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Med dagens planmonopol kan den som vill bygga endast begära ett så kallat planbesked. Privat initiativrätt innebär att det kommer kunna produceras fler detaljplaner och att processen kan gå snabbare. En sådan modell används i till exempel Norge, och bör kunna ligga till grund för hur detaljplanearbetet ska se ut i Sverige i framtiden. Regeringen har nu att genomföra Riksdagens beslut och utreda frågan om privat initiativrätt. Göteborg, med sin bostadsbrist, bör bidra i detta arbete. Vi anser att staden ska begära hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. I vilket skede av utredningen som det är lämpligast att detta sker, och under vilka former, bör bedömas av regeringen. Intresset för att bygga i Göteborg är stort, och genom att vara försökskommun kan Göteborg både ta tillvara det intresset och samtidigt bidra till att reformera planprocessen i hela Sverige. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige: Göteborgs Stad begär hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner Göteborg den 2 september 2015 David Lega (KD) Marianne Bergman (KD) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(10)

7 Bilaga 2 Byggnadsnämndens protokollsutdrag och tjänsteutlåtande Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Svar på remiss gällande motion (KD) om att Göteborgs Stad begär hos regeringen att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner 14, dnr 1449/15 Kommunstyrelsen hade till byggnadsnämnden för yttrande översänt ovan nämnda motion. Stadsbyggnadskontoret hade ingett ett utlåtande: Tjänsteutlåtande bil. 10 (KD, L, M) ingav en skrivelse: Yrkande bil. 11 Yrkanden ordföranden Ulf Kamne (MP) bifall till kontorets förslag Hampus Hagman (KD) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Ulf Kamne ställde propositioner på beslut om bifall eller avslag till kontorets förlag. Votering begärdes Den som vill att nämnden skall bifalla kontorets förslag röstar Ja den som inte vill röstar Nej. Vinner Nej har nämnden beslutat bifalla motionen. Vid upprop röstade Johannes Hulter (S), Marianne Carlström (S), Johan Zandin (V), Mikael Niklasson (S) och ordföranden Ja medan Ann Catrine Fogelgren (L), Axel Josefson (M), Anna Wibring (M) och Hampus Hagman röstade Nej, Då omröstning utfallit med fem Ja och fyra Nej hade byggnadsnämnden beslutat: att avstyrka motionen och som svar på remissen översända ovan nämnda tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Agnetha Carlsson Sekreterare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(10)

8 Byggnadsnämnden Yrkande (KD) (L) (M) Ärende 14 Yrkande angående Motion om att testa privat initiativrätt för detaljplaner i Göteborg David Lega och Marianne Bergman har i en motion föreslagit att Göteborgs Stad ska begära hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. Förslaget innebär att fastighetsägare och byggföretag, exempelvis SGS Studentbostäder eller Veidekke, själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Med dagens planmonopol kan den som vill bygga endast begära ett så kallat planbesked. Privat initiativrätt innebär att fler detaljplaner kommer kunna produceras och att processen kan gå snabbare. Den aktuella motionen bygger på att en majoritet i riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning om privat initiativrätt ska göras. I tjänsteutlåtandet diskuteras vilken konstitutionell ställning riksdagens tillkännagivanden har och om en utredning faktiskt kommer att genomföras. Vi kan dock konstatera att regeringen agerade i enlighet med riksdagens ställningstagande då utredningen gällande nedläggning av Bromma flygplats avbröts. Regeringen har nyligen bjudit in till samtal om bostadspolitiken och vår förhoppning är att dessa leder till regelförenklingar och därmed bättre förutsättningar för bostadsbyggande. I en artikel på DN Debatt den 13/1 lyfter regeringen behovet av förenklade regelverk, främjad konkurrens, kortare processer och ökad byggkapacitet. Privat initiativrätt är ett exempel på en sådan regelförenkling, där ett positivt ställningstagande från en storstadskommun med en begäran om att få bidra kan öka intresset. Göteborg präglas av en omfattande bostadsbrist. Det är därför nödvändigt att pröva alla sätt att snabbare få fram fler bostäder. Vi ställer oss därför positiva till motionens intentioner och förväntar oss att regeringen gör likadant. Förslag till beslut - Att bifalla motionen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(10)

9 Tjänsteutlåtande Avdelningen för verksamhetsstyrning Utfärdat Sven Boberg BN Telefon , Diarienummer 1449/15 E-post: Yttrande över motion om att Göteborgs stad ska begära hos regeringen om att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att avstyrka motionen och översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) att Göteborgs Stad begär hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. Något förslag lämnas inte för hur eller när i planprocessen denna försöksverksamhet ska äga rum utan dessa frågor överlämnas till regeringen. Privat initiativrätt innebär enligt motionärerna att enskilda, till exempel fastighetsägare och byggföretag, själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Genom fler detaljplaner kan fler bostäder byggas. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Om en eventuell försöksverksamhet syftar till att pröva nya arbetsmetoder krävs därför olika lagändringar. Frågan om att införa privat initiativrätt vid detaljplaneläggning utgör ytterst ett rättspolitiskt ställningstagande där grundliga avvägningar måste göras mellan enskilda och allmänna intressen. Frågan innefattar också demokratifrågor och frågor beträffande jäv. Frågan om exploatörens roll är därför, i vart fall initialt, mer en rättsfråga än en fråga att studera i praktiken, i en försöksverksamhet. Redan före det att en eventuell försöksverksamhets startas måste därför ovan nämnda grundläggande frågor besvaras. Regeringen har emellertid inte tillsatt den utredning som motionärerna hänvisar till eller besvarat riksdagens tillkännagivande på annat sätt. Med hänsyn härtill anser stadsbyggnadskontoret att motionen bör avslås. Stadsbyggnadskontoret Agneta Hammer Stadsbyggnadsdirektör Bilaga 1. Motion. Louise Ekdahl Chef avd för verksamhetsstyrning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(10)

10 Ärendet David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) har i kommunfullmäktige, genom en motion, föreslagit att Göteborgs Stad ska begära hos regeringen om att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för deltaljplaner. Stadsledningskontoret har remitterat förslaget till stadsbyggnadskontoret samt begärt att yttrandet ska nämndbehandlas. I förslaget till fullmäktige anför motionärerna bland annat att det råder bostadsbrist i Göteborg. För staden innebär bristen stora extra kostnader då resurser som kunde gått till andra ändamål måste läggas på tillfälliga boendelösningar samtidigt som tillväxten hämmas och intäkterna minskar. För att komma tillrätta med detta behövs det fler bostäder av alla sorter. Det är därför nödvändigt att fler detaljplaner för bostäder tas fram och att fler detaljplaner genomförs. Motionärerna anför vidare att riksdagen beslutade den 29 april 2015, som en del i ett större paket, att regeringen ska utreda införandet av privat initiativrätt för detaljplaner (betänkande 2014/15:CU10). Privat initiativrätt innebär att bland andra fastighetsägare och byggföretag själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen. Med dagens planmonopol kan den som vill bygga endast begära ett så kallat planbesked. Enligt förslaget skulle privat initiativrätt innebära att det kommer kunna produceras fler detaljplaner och att planprocessen kan gå snabbare. En sådan modell används i till exempel Norge och bör kunna ligga till grund för hur detaljplanearbetet ska se ut i Sverige i framtiden. Regeringen har nu enligt motionärerna att genomföra riksdagens beslut och utreda frågan om privat initiativrätt. Göteborg, med sin bostadsbrist, bör bidra i detta arbete. Motionärerna anser att staden ska begära hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. I vilket skede av utredningen som det är lämpligast att detta sker och under vilka former, bör bedömas av regeringen. Till stöd för motionen anförs också att intresset för att bygga i Göteborg är stort och genom att vara försökskommun kan Göteborg både ta tillvara det intresset och samtidigt bidra till att reformera planprocessen i hela Sverige. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Frågan om exploatörers medverkan i planprocessen har diskuterats alltmer på senare år. I denna diskussion har ofta, så som också motionärerna gör, hänvisning gjorts till regelverket i Norge där exploatörer på ett helt annat sätt än i Sverige kan bidra till att nya detaljplaner tas fram. Plangenomförandeutredningen uttalade i sitt betänkande En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34) att den privata initiativrätten behöver stärkas i plan- och bygglagen, PBL. Samtidigt konstaterades i nämnda betänkande att genom de förslag som kommittén lämnade så skulle behovet av nya, ändrade och upphävda detaljplaner minska. I efterföljande propositionen, En enklare planprocess, prop. 2013/14:126, föreslogs huvudsakligen ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i enlighet med Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(10)

11 plangenomförandeutredningens betänkande. Ett flertal av förslagen röstades emellertid ned i riksdagen i enlighet med civilutskottets betänkande 2013/14:CU31. Frågan om exploatörers medverkan i planprocessen fick genom nämnda riksdagsbehandling förnyad aktualitet. Riksdagen har, som motionärerna anför, genom ett så kallat tillkännagivande uttalat att den önskar att frågan om privat initiativrätt vid detaljplanearbete ska utredas (2014/15:CU10). Regeringen har emellertid ännu inte tillsatt någon kommitté för att utreda frågan eller besvarat riksdagens önskemål på annat sätt. Vad innebär riksdagens tillkännagivande till regeringen Riksdagens möjlighet att lämna tillkännagivanden till regeringen är inte reglerad i lag eller grundlag utan bygger på konstitutionell praxis. Enligt en artikel i Svensk juristtidning (SvJT 2015 s. 95) av Thomas Larue, verksam vid Riksdagsförvaltningen, har riksdagens tillkännagivanden en mer politisk än rättslig betydelse. Ett tillkännagivande kan enligt honom beskrivas som ett uttalande av konstitutionellt ickebindande slag. Redan grundlagberedningen uttalade att riksdagens tillkännagivanden inte är rättsligt bindande men att de alltefter omständigheterna kan medföra en politisk bundenhet, SOU 1972:15 s Någon författningsreglering när det gäller tillkännagivanden och deras innebörd finns således inte. Regeringen är formellt sett inte rättsligt bunden att tillgodose ett tillkännagivande men utgångspunkten bör enligt konstitutionell praxis vara att den gör det. Om regeringen inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den enligt ovan nämnda artikel underrätta riksdagen samt ange skälen för detta. Vidare kontrollerar riksdagen varje år vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av tillkännagivandena. Regeringen ska enligt 9 kap. 8 riksdagsordningen årligen lämna en skrivelse (kallad skrivelse 75) med en redogörelse för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser den mottagit. Såvitt är känt har regeringen inte meddelat om eller hur den avser att bemöta riksdagens önskemål om utredning angående privat initiativrätt avseende detaljplanearbete. I skrivande stund december 2015 är det, med hänsyn tagen till den konstitutionella praxis som beskrivs ovan, således oklart om det över huvud taget blir en utredning av frågan. Förslaget att vara försökskommun angående privat initiativrätt avseende detaljplanearbete Motionärernas förslag till kommunfullmäktige är att Göteborgs Stad begär hos regeringen att vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner. Något förslag lämnas inte för hur eller när i planprocessen denna försöksverksamhet ska äga rum utan dessa frågor avses överlämnas till regeringen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(10)

12 Stadsbyggnadskontoret anser att det skulle vara av värde att frågan om privat initiativrätt till detaljplaneläggning utreds. Överhuvudtaget är frågan om exploatörens roll i planprocessen relevant eftersom exploatörer redan idag bidrar med utredningar i pågående planarbeten. För ett framgångsrikt detaljplanearbete krävs en aktiv och delaktig exploatör. Stadsbyggnadskontoret har ett pågående kvalitetsarbete såväl internt som externt där samarbetet med exploatörer och andra intressenter utvecklas. För att klara de planeringsuppgifter som kontoret har finns även ett stort antal inhyrda konsulter. För att besvara frågan om det är lämpligt att staden deltar i en eventuell försöksverksamhet bör emellertid bland annat följande frågor beaktas. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Om en eventuell försöksverksamhet syftar till att pröva nya arbetsmetoder krävs därför olika lagändringar. Frågan om att införa privat initiativrätt vid detaljplaneläggning utgör ytterst ett rättspolitiskt ställningstagande där noggranna avvägningar måste göras mellan allmänna och enskilda intressen. Även demokrati- jävs och andra kommunalrättsliga frågor måste utredas och besvaras. Regleringen av exploatörens roll är därför, i vart fall initialt, mer en rättsfråga än en fråga att studera i praktiken. Redan på denna grund bör motionen avslås. Före det att en eventuell försöksverksamhets startas måste också ovan nämnda frågor besvaras. Regeringen har emellertid inte tillsatt den utredning som motionärerna hänvisar till eller besvarat riksdagens tillkännagivande på annat sätt. Med hänsyn till den konstitutionella praxis som finns angående riksdagens tillkännagivanden är det vidare oklart om det överhuvudtaget blir en utredning av aktuell fråga. Med hänsyn härtill anser stadsbyggnadskontoret att motionen bör avslås. Avslutningsvis kan i tydlighetens intresse anmärkas att genom detta svar har stadsbyggnadskontoret enbart besvarat motionen och inte tagit ställning i frågan om privat initiativrätt vid detaljplaneläggning. Ekonomiska perspektivet Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(10)

13 Omvärldsperspektivet Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(10)