Yttrande angående Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Yttrande (KD) Yttrande angående Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Efter 24 år med rödgrönt styre ligger Göteborg långt efter i bostadsbyggandet och även om planeringen av bostäder under de sista åren ökat kraftigt, är nivåerna fortfarande för låga och antalet bostäder som faktiskt byggs för lite. Vi ser mycket positivt på den motion som nu är aktuell då det arbetssätt som föreslås kommer att bidra till att fler bostäder kan byggas. Motionen ligger väl i linje med den politik som Kristdemokraterna driver på området. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att planprocessen ska breddas genom fler konsulter i planarbetet men också genom att tillåta privat initiativrätt i planprocessen. Det senare har David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) motionerat om att Göteborgs stad ska begära möjlighet hos regeringen att få vara försökskommun för. Den motionen bifölls i april 2016 av kommunfullmäktige, och frågan om privat initiativrätt utreds nu inom ramen för Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) där ett delbetänkande i frågan är tänkt att presenteras 31 januari Med privat initiativrätt kan den som vill få en detaljplan producerad själv kunna göra nödvändiga utredningar och ta fram de handlingar som krävs för att kommunen ska kunna pröva planen. Idag kan den som vill bygga endast begära ett så kallat planbesked, och sedan invänta kommunens planering. Staden behöver inte ta fram alla planer själv, det finns fler som har kompetens att göra detta. Kommunen skulle med detta system få en annan roll. Det planerande arbetet skulle kunna fokuseras på mer långsiktigt strategiska planer. Detta viktiga arbete hamnar nu på efterkälken.

2 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0479/18 Handläggare Hedwig Andrén Telefon: E-post: Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Motionen Ann Catrine Fogelgren (L) föreslår att kommunfullmäktige ska besluta om att ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till pilotprojekt, där större aktörer kan driva fram planarbete samt att tillsätta en samordnare som ska bistå med hjälp och som kan ta beslut i enlighet med motionens intension. Ann Catrine Fogelgren (L) anser att om det införs byggaktörsdrivna detaljplaner kan planprocessen i Göteborg förenklas för att öka byggtakten som länge har varit för låg för att möta efterfrågan. Motionären menar att det idag är ett problem att handläggare på stadsbyggnadskontoret får allt mer att göra och inte hinner med. Statistik visar att det blir allt färre nystarter av planer. Väntetiden för att komma in i startplanen efter planbesked är lång, något som hade kunnat snabbas upp genom att pröva byggaktörsdrivna planer. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden utveckling AB. Remissinstansernas svar är sammanställda i nedanstående tabell. Remissinstans Beslut Kommentar Byggnadsnämnden Avstyrker samt översänder tjänsteutlåtande som svar på remiss. Votering Protokollsanteckning S, MP, V Stadsbyggnadskontoret anser att det är av intresse att utreda omfattningen av exploatörernas medverkan i planprocessen, något som också görs kontinuerligt. Frågan om att införa privat initiativrätt vid detaljplaneläggning är dock i nuläget främst ett rättspolitiskt ställningstagande där grundliga avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen måste göras. Fastighetsnämnden Tillstyrker Med beaktande av de synpunkter som lämnats i tjänsteutlåtandet Förutsättningarna för ett pilotprojekt är att en exploatör ges möjligheten att, med undantag för utredningar och beslut som utgör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (5)

3 Förvaltnings AB Framtiden Älvstranden utveckling AB Votering Varken avslår eller tillstyrker första att-satsen och tillstyrker andra att-satsen och översänder yttrandet. VD-skrivelse, ej styrelsebehandlad. myndighetsansvaret hos kommunen, ta fram förslag till detaljplan med lägre grad av komplexitet och i så liten utsträckning som möjligt innehåller eller medför kommunala investeringar. Framtiden anser den bästa framgångsvägen vara ett intensivt samarbete under detaljplanearbetet där kommunen tar ansvar för om, hur och när marken ska bebyggas medan exploatören bidrar med att se till att planen blir så effektivt byggbar som möjligt när väl de grundläggande besluten tagits. Älvstranden Utveckling AB har behandlat frågan utifrån rollen som markägare inom Älvstaden dels förverkligandet av Vision Älvstaden och ser positivt på förslaget. Ekonomiska konsekvenser Byggnadsnämnden framhåller att ett införande av en försöksverksamhet med byggherredrivna detaljplaner skulle kräva att en ny organisation inrättas för omhändertagande av dessa frågor. Plantaxan skulle behövas ses över samt planavdelningens kärnfunktioner skulle behöva justeras. Barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Byggnadsnämnden har ansvar för att ta hänsyn till olika miljöaspekter i framtagandet av stadens detaljplaner. Omvärldsperspektivet Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Stadsbyggnadskontoret framhåller att det idag saknas stöd i PBL för att överlåta myndighetsutövning och därmed saknas möjlighet att tillåta det som föreslås i motionen. Regeringen har i direktivet till den pågående Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) tagit Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (5)

4 upp frågan om privat initiativrätt och ett delbetänkande kommer enligt ett tilläggsdirektiv att presenteras den 31 januari Hedwig Andrén Handläggare Jessica Granath Avdelningschef Bilagor: 1. Motionen 2. Byggnadsnämndens handlingar 3. Fastighetsnämndens handlingar 4. Förvaltnings AB Framtidens handlingar 5. Älvstranden utveckling AB:s handlingar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (5)

5 Bilaga 1 Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Göteborg den 16 januari 2018 Under flera år har Liberalerna tagit olika initiativ för att förenkla planprocessen i Göteborg. Vi har bland annat drivit på genom yrkanden och motioner för att möjliggöra för exploatörer att ta ett större ansvar i arbetet med att ta fram detaljplaner. Genom Bostad2021 har arbetssätt till viss del ändrats och på senare tid får även exploatören i vissa fall planera allmän platsmark. Dessvärre är det fortfarande inte möjligt ens för etablerade exploatörer med kapacitet att i större utsträckning bidra till framtagandet av egna detaljplaner i Göteborg. Samtidigt ser vi att ett flertal av kranskommunerna, bland annat Kungälv och nu senast Härryda, möjliggör för exploatörer att göra utredningar till egna detaljplaner. Byggtakten har länge varit för låg för att möta efterfrågan. I dag är det ett problem att handläggare på stadsbyggnadskontoret får allt mer att göra och inte hinner med. Det syns också i statistiken att det blir allt färre nystarter av planer. Väntetiden för att komma in i startplanen efter planbesked är lång, något som hade kunnat snabbats upp genom att pröva byggaktörsdrivna planer. Det hade exempelvis kunnat användas för planer med småhus i mindre komplicerade områden med god kollektivtrafik som i dag tyvärr har små möjligheter att förverkligas. Det finns alltså både tid, resurser och pengar att spara om exploatörer tillåts göra mer själva av arbetet. Produktionstakten av planer i Göteborg kan också öka. I Härryda inrättas nu ett snabbspår för större exploatörer i ett pilotprojekt. Där ser man fördelarna med att spara på kommunens resurser samtidigt som exempelvis större byggherrar med kompetens kan driva sin process snabbare i stället för att vänta länge i kö för att få starta sina planer. Plan- och bygglagen tillsammans med miljöbalken utgör ramverk, men kommunen gör fortsatt miljökonsekvensbeskrivningar. Till hjälp för exploatörerna finns en samordnare hos kommunen som också granskar handlingarna. Vi tycker att det är hög tid för Göteborg att följa andra kommuners exempel på hur exploatörer kan ta ett större ansvar för framdrift av planer samtidigt som kommunen har kvar myndighetsutövningen. Därför föreslår vi att stadsbyggnadskontoret likt Härryda ska genomföra pilotprojekt där etablerade exploatörer med kapacitet får möjlighet att ta fram större del av detaljplan själva, med undantag för miljökonsekvensbeskrivningar och vissa beslut om planen som fortsatt ligger hos stadsbyggnadskontoret. Kommunen sköter alltså fortsatt myndighetsutövningen genom beslut om exempelvis samråd, granskning och miljökonsekvensbeskrivning. Vi föreslår också att det ska inrättas en samordnare som bistår exploatörerna och granskar handlingar i likhet med Härrydas exempel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (5)

6 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige föreslås besluta: Att uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram förslag till ett pilotprojekt där större aktör kan driva fram planarbete i enlighet med ovan Att uppdra åt byggnadsnämnden att inrätta en samordnare som ska bistå med hjälp och ta beslut enligt ovan Ann Catrine Fogelgren (L) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (5)

7 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Remissvar - Motion (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner 267, dnr 0159/18 Till behandling företogs det den 24 april 2018 senast bordlagda ärendet angående ovan nämnda motion. Handling: Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Yrkanden: Ordföranden Emmali Jansson (MP) yrkade bifall till tjänsteutlåtandet och Ann Catrine Fogelgren yrkade bifall till motionen från (L). Propositionsordning Ordföranden ställde proposition på tjänsteutlåtandet och motionen från (L) och fann att bifall till tjänsteutlåtandet vunnit. Votering begärdes. Votering Den som vill att nämnden skall bifalla tjänsteutlåtandet röstar Ja. Den som vill bifalla motionen från (L) röstar Nej. Vid upprop röstade Johannes Hulter (S), Marianne Carlström (S), Saida Hussein (S), Mikael Niklasson (S) och ordföranden Ja medan Ann Catrine Fogelgren (L), Axel Josefson (M), Anna Wibring (M) och Björn Nilsson (M) röstade Nej. Då omröstningen utfallit med fem Ja och fyra Nej hade byggnadsnämnden beslutat i enlighet med tjänsteutlåtandet: att avstyrka motionen att översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss, samt att omedelbart justera paragrafen 1(2)

8 Vid protokollet Omedelbar justering Linnéa Karlsson Sekreterare Emmali Jansson Ordförande Ann Catrine Fogelgren Justerare 2(2)

9 Tjänsteutlåtande Utfärdat BN Diarienummer 0159/18 Planavdelningen Arvid Törnqvist Telefon E-post: Remissvar Motion (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att att att avstyrka motionen översända detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss, samt omedelbart justera paragrafen Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Ann Catrine Fogelgren (L) att byggnadsnämnden får i uppdrag att: - ta fram förslag till ett pilotprojekt där en större aktör kan driva fram planarbete. - att uppdra åt byggnadsnämnden att inrätta en samordnare som ska bistå med hjälp och ta beslut i ovan nämnda pilotprojekt. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Det saknas idag stöd i PBL för att överlåta myndighetsutövning och därmed saknas möjlighet att tillåta det som föreslås i motionen. Regeringen har i direktivet till den pågående Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) tagit upp frågan om privat initiativrätt och ett delbetänkande kommer enligt ett tilläggsdirektiv att presenteras den 31 januari Stadsbyggnadskontoret anser att det är av intresse att utreda omfattningen av exploatörernas medverkan i planprocessen, något som också görs kontinuerligt. Frågan om att införa privat initiativrätt vid detaljplaneläggning är dock i nuläget främst ett rättspolitiskt ställningstagande där grundliga avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen måste göras. Även demokratifrågor, frågor om likabehandling, frågor om jäv och möjligheten till upprätthållande av stadens politiskt förankrade utbyggnadsstrategier måste besvaras. Om Översiktplaneutredningen i sitt delbetänkande presenterar förslag på lagändringar som skulle tillåta det som motionen föreslår kan det finnas grund för att utreda lämpligheten med pilotprojekt. Finns det en politisk vilja att nu skapa ett pilotprojekt får detta 1(7)

10 vägas mot stadsbyggnadskontorets bedömning av det osäkra rättsläget. Ytterst är det byggnadsnämnden som genom sitt beslut garanterar att detaljplanen, inklusive alla underliggande utredningar, håller en tillräckligt bra nivå och därmed tål en eventuell rättslig prövning. Stadsbyggnadskontoret Henrik Kant Stadsbyggnadsdirektör Martin Storm Chef Planavdelningen Bilagor 01. Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 2(7)

11 Ärendet Ann Catrine Fogelgren (L) har i kommunfullmäktige, genom en motion, föreslagit att byggnadsnämnden ska uppdras att ta fram förslag till ett pilotprojekt där en större aktör kan driva fram planarbete ( ) samt att uppdra åt byggnadsnämnden att inrätta en samordnare som ska bistå med hjälp till ovan nämnda aktör, granska de handlingar som tas fram och ta tjänstemannabeslut om detaljplanen. Det enda som enligt motionen skall reserveras kommunen är myndighetsutövning genom exempelvis beslut om samråd och granskning samt upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar. I förslaget till fullmäktige anför motionären att byggtakten i Göteborg är för låg för att möta efterfrågan samtidigt som handläggare på stadsbyggnadskontoret får allt mer att göra och inte hinner med. Enligt motionären syns det i statistiken där allt färre detaljplaner startas samtidigt som väntetiden för att komma in i startplanen efter planbesked är lång något som hade kunnat snabbas upp genom att pröva byggaktörsdrivna detaljplaner. Byggaktörsdrivna detaljplaner hade enligt motionen kunnat användas till exempel för planer med småhus i mindre komplicerade områden med god kollektivtrafik vilka idag har små möjligheter att förverkligas. Enligt motionären finns det både tid, resurser och pengar att spara om exploatörer tillåts göra mer själva av arbetet vilket också bedöms leda till en ökad produktionstakt av detaljplaner i Göteborg. Något förslag till avgränsning av vilka aktörer som skulle tillåtas driva pilotprojekt lämnas inte annat än att det ska vara en större aktör och etablerade exploatörer med kapacitet. Vad aktörerna skulle tillåtas utföra själva inom ramen för pilotprojektet beskrivs inte utan det hänvisas till att andra kommuner i Göteborgs närhet har försöksverksamheter där olika aktörer tillåts driva utredningsarbete och i vissa fall även delar av planarbetet i egen regi. Till stöd för motionens förslag anförs som exempel att Kungälv och Härryda sedan en tid tillbaka utvecklar försöksverksamheter där exploatörer tillåts göra fler utredningar till detaljplaner. I Härryda inrättas enligt motionären ett snabbspår för större exploatörer vilket bedöms leda till att kommunens resurser sparas samtidigt som större byggherrar med kompetens kan driva sin process snabbare i stället för att vänta länge i kö för att få starta sina planer. Motionären hänvisar även till att det inom ramen för Bostad2021 tagits fram delvis nya arbetssätt där exploatören bedöms få ta större ansvar och i vissa fall planera allmän platsmark. Med detta förstås de projekt där exploatören i vissa fall tillåtits att, i samordning med kommunens förvaltningar, bygga ut den allmänna platsmark som planlagts. Bakgrund Tidigare fattande beslut av byggnadsnämnden: avstyrkande av Motion av Marianne Bergman (KD) och Martin Hellström (KD) om att bredda planprocessen avstyrkande av Motion av David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) om att Göteborgs stad ska begära hos regeringen om att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner Stadsbyggnadskontorets synpunkter Frågan om hur mycket exploatörer kan medverka i planprocessen har diskuterats alltmer på senare år. I november 2012 avstyrkte stadsbyggnadskontoret en motion från Marianne Bergman (KD) och Martin Hellström (KD) om att bredda detaljplaneprocessen 3(7)

12 och låta intressenter betala andra aktörer än kommunen för att få en detaljplan producerad. I december 2015 besvarade stadsbyggnadskontoret en motion från David Lega (KD) och Marianne Bergman (KD) om att Göteborgs stad ska begära hos regeringen att få vara försökskommun i utredningen om privat initiativrätt för detaljplaner med liknande syfte som i nu liggande motion. I stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande föreslogs byggnadsnämnden avstyrka motionen med hänvisning till att den utredning om privat initiativrätt som motionen åsyftade, vid den tidpunkten inte existerade. Vidare såg stadsbyggnadskontoret att motionens förslag skulle medföra flera svåra juridiska avvägningar för vilka det inte finns några riktlinjer. Byggnadsnämnden beslutade att i enlighet med kontorets förslag avstyrka motionen vilket även kommunstyrelsen gjorde. Kommunfullmäktige valde sedan att ändra beslutet varpå kommunen ansökte hos regeringen om att få vara försökskommun när det gäller privat initiativrätt. Frågan om privat initiativrätt utreds nu inom ramen för Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) där ett delbetänkande i frågan är tänkt att presenteras 31 januari Stadsbyggnadskontoret anser att det är värdefullt att frågan om privat initiativrätt till detaljplaneläggning utreds. Överhuvudtaget är frågan om exploatörens roll i planprocessen relevant eftersom exploatörer redan idag bidrar med utredningar i pågående planarbeten. För ett framgångsrikt detaljplanearbete krävs en aktiv och delaktig exploatör. Att planintressenter själva skulle handlägga detaljplaner anser stadsbyggnadskontoret dock skulle strida mot plan- och bygglagens avvägning mellan allmänna och enskilda intressen då en enskild aktör inte kan förväntas göra samma objektiva avvägning som kommunen. Avvägningarna blir då snarare mellan enskilda och enskilda intressen där förslagsställaren sannolikt har en tendens att gynna det egna förslaget. Stadsbyggnadskontoret har ett pågående kvalitetsarbete såväl internt som externt där samarbetet med exploatörer och andra intressenter utvecklas, inte minst inom ramen för Bostad2021. I pågående översyn av plantaxan föreslås exploatörer tillåtas utföra fler utredningar än vad som tidigare varit möjligt. För att klara de planeringsuppgifter som kontoret har finns även ett stort antal inhyrda konsulter. Den huvudsakliga handläggningen när det gäller såväl bedömning av underlag som avvägningar mellan olika intressen ligger dock fortfarande på stadsbyggnadskontoret. Juridiska aspekter För att besvara frågan om det är lämpligt för staden att införa en byggaktörsdriven detaljplanering bör följande juridiska frågor beaktas. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning. Vid myndighetsutövning måste alltid i grundlagen givna rättssäkerhetsaspekter beaktas. För att överlåta en uppgift som innefattar myndighetsutövning krävs stöd i lag. Idag finns inget sådant stöd i plan- och bygglagen varför införandet av pilotprojekt för byggaktörsdrivna detaljplaner kräver olika lagändringar. Frågan om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner utgör ytterst ett rättspolitiskt ställningstagande där noggranna avvägningar måste göras mellan allmänna och enskilda intressen. Även demokrati-, jävs och andra kommunalrättsliga frågor måste utredas och besvaras. Regleringen av exploatörens roll är därför, i vart fall initialt, mer en rättsfråga än en fråga att studera i praktiken. Enligt plan- och bygglagen är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Frågan om privat initiativrätt till detaljplanering utreddes i Byggprocessutredningens betänkande Bygg helt enkelt! (SOU 2008:68) inför den nya plan- och bygglagen (2010:900). Byggprocessutredningen jämförde den svenska plan- och bygglagen med det norska plansystemet där intressenter tillåts utföra betydligt större delar av detaljplaneläggningen. Utredningen ansåg att det utifrån den svenska modellen är främmande med ett så stort inslag av myndighetsutövning från enskilt håll som Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 4(7)

13 i det norska systemet. Myndigheten bör alltid förbehålla sig själv uppgiften att sköta formalia, t.ex. kommunikationen med sakägarna. Av kommunallagens 3 kap 16 framgår att en kommun i vissa fall får lämna över kommunala angelägenheter till t.ex. aktiebolag, föreningar, stiftelser eller enskilda. En kommunal angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock endast överlämnas om det finns stöd i lag. Sådant stöd saknas i plan- och bygglagen. Myndighetsutövning i detaljplaneprocessen är t.ex. beredning av ärendet, ta fram samrådsredogörelse och utställningsutlåtande samt beslut i samband med detta. Det är alltid kommunen som står för avvägningar mellan olika intressen. Plangenomförandeutredningen uttalade i sitt betänkande En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34) att den privata initiativrätten behöver stärkas i plan- och bygglagen, PBL. Samtidigt konstaterades i nämnda betänkande att genom de förslag som kommittén lämnade så skulle behovet av nya, ändrade och upphävda detaljplaner minska. I efterföljande propositionen, En enklare planprocess, (prop. 2013/14:126), föreslogs huvudsakligen ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i enlighet med plangenomförandeutredningens betänkande. Ett flertal av förslagen röstades emellertid ned i riksdagen i enlighet med civilutskottets betänkande (2013/14:CU31). Frågan om exploatörers medverkan i planprocessen fick genom nämnda riksdagsbehandling förnyad aktualitet. Riksdagen uttalade genom ett så kallat tillkännagivande att den önskar att frågan om privat initiativrätt vid detaljplanearbete ska utredas (2014/15:CU10). I direktivet till Översiktsplaneutredningen (dir. 2017:6) har frågan om privat initiativrätt lyfts in och enligt tilläggsdirektivet (dir. 2017:132) förväntas ett delbetänkande i frågan presenteras den 31 januari I väntan på resultat från Översiktsplaneutredningen och därpå eventuellt följande lagändringar bör motionen avslås. Först därefter kan frågor om lämplighet och konsekvenser av ett eventuellt införande av en byggherredriven detaljplaneprocess besvaras fullt ut. Praktiska överväganden Stadsbyggnadskontoret menar att detaljplanering till sin natur är myndighetsutövning. Att ta fram en detaljplan innebär dagliga avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen vilka styr placering, storlek, utformning etc. när det gäller det som ska byggas men även ingångsvärden och i viss mån resultat när det gäller alla de utredningar som tas fram. Det kan vara avvägningar kring vad som får antas vara en godtagbar nivå på störningar när det gäller buller, risk, luftmiljö m.fl. men även bedömning av vilka utredningar som ska utföras och vad som kan anses vara tillräckligt bra utredningsnivå. Stadsbyggnadskontoret är av uppfattningen att en enskild aktör inte kan göra samma opartiska avvägningar som kommunen. Det egna vinstintresset gör att en exploatör oundvikligen kommer att tala i egen sak och plan- och bygglagens grundläggande avvägning mellan allmänna och enskilda intressen blir då en avvägning mellan enskilda och enskilda intressen. Stadsbyggnadskontoret ser ständigt över planeringsprocesserna i samverkan med de andra planerande förvaltningarna för att förbättra effektivitet och samverkan. GEM-projektet som syftar till att de planerande förvaltningarna ska få en bättre och tydligare gemensam arbets- och beslutsprocess håller på att implementeras. VEX-projektet har som syfte att förbättra processerna kring exploateringsfrågor som ska identifieras och tas om hand betydligt tidigare i planprocessen än vad som varit brukligt för att på så sätt effektivisera hela handläggningen från planbesked till färdig byggnad samtidigt som sent upptäckta fördyrande omständigheter kan undvikas. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 5(7)

14 Inom Bostad2021 har ett antal olika förbättringsåtgärder testats för att utreda om och hur en planprocess kan förenklas. Resultatet av denna process håller på att utvärderas både internt och genom ett externt forskningsprojekt vilket kommer att leda till att ett antal åtgärder införs i den normala planproduktionen. Ett införande av ett pilotprojekt utifrån motionens förslag skulle innebära att en ny kontroll- och beslutsorganisation måste skapas vilket skulle ta fokus från ovanstående, redan pågående projekt. Den privata initiativrätten har stärkts i och med de förändringar som införts i plan- och bygglagen när det gäller möjlighet att söka planbesked. Enskilda har nu rätt att av kommunen begära besked om ett förslag kommer att leda till detaljplaneläggning och i så fall när planläggningen kommer att ske. Ansökan kan vara mer eller mindre omfattande och därmed styrande vilket är en avvägning som den sökande måste göra. I Göteborg har arbetet med planbesked organiserats i en förprövningsprocess under stadsbyggnadskontorets ledning där alla ansökningar om planbesked genomgår ett remissförfarande för att sedan antingen avslås eller läggas in i lämplig startplan beroende på ett antal olika faktorer såsom överenstämmelse med stadens strategier. Antalet detaljplaner i startplan har, som motionären skriver, minskat för år Det finns tre huvudsakliga skäl till minskningen; dels saknar vissa förvaltningar de resurser som krävs för att starta nya detaljplaner, dels har staden de senaste åren startat ett mycket stort antal detaljplaner med ett stort bostadsinnehåll och med komplexa förutsättningar och dels finns det idag en mycket omfattande planreserv som byggsektorn inte hinner med att bygga ut. Stadsbyggnadskontoret kraftsamlar för att slutföra de stora pågående planprojekten samtidigt som detaljplaner för kommunal service givits högsta prioritet framför planer med stort bostadsinnehåll för att klara av bristen på förskoleoch skolplatser i vissa utbyggnadsområden. Stadsbyggnadskontoret har under flera år rekryterat planhandläggare för att möta den ökade efterfrågan på detaljplaner. En konsekvens av stadens utbyggnadsstrategi är att detaljplanerna blir allt större men även allt mer komplexa vilket ställer ökade krav på analys och utredning men även handläggarnas kompetens. Göteborgs stad utnyttjar sällan de förenklingar som införts i PBL där merparten av alla detaljplaner ska utföras med standardförfarande. Merparten av de detaljplaner som upprättas i Göteborg är så stora och/eller komplexa att de istället utförs med utökat förfarande vilket ställer krav på längre beslutsprocesser, bland annat krav på antagande i kommunfullmäktige. Motionen bygger på antagandet att det finns en planeringsreserv som kan aktiveras av privata aktörer. Stadsbyggnadskontorets uppfattning är att det även inom den privata sektorn finns en begränsad resurs bland de kompetenser som krävs för att kunna utföra ett detaljplanearbete. Införandet av pilotprojekt riskerar att konkurrera ut den vanliga planproduktionen snarare än att komplettera densamma. Inom vissa sektorer finns det en uppenbar brist på konsulter vilket kan vara avgörande för en detaljplans framdrift. I detta sammanhang skulle en privat aktör kunna ha en fördel i enklare upphandlingsförfarande som inte styrs av Lagen om offentlig upphandling. Urvalsprocess och jämlikhet Det förfarande som föreslås i motionen riskerar leda till en ökad otydlighet och minskad transparens för medborgarna. Det är oklart vilka aktörer som skulle tillåtas driva egna detaljplaner, hur dessa planer skulle prioriteras och under vilka premisser kommunen skulle kunna neka detaljplaneläggning. Ett införande av försöksverksamhet för byggaktörsdrivna detaljplaner riskerar att äventyra kommunallagens likabehandlingsprincip då den aktör som har resurser att ta fram och genomdriva planarbete enligt motionen ska ges direkt inflytande över bland annat detaljplanens innehåll och tidplan. Vidare är det oklart på vilka grunder urvalet av dessa aktörer skall ske. Om krav ska ställas på att alla Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 6(7)

15 utredningar och handlingar, bortsett från miljökonsekvensbeskrivningar, ska tas fram av vald exploatör riskerar det att starkt gynna de redan idag dominerande byggbolagen på bekostnad av mindre aktörer utan samma kapacitet. Ekonomiska konsekvenser Ett införande av en försöksverksamhet med byggherredrivna detaljplaner skulle kräva att en ny organisation för omhändertagande av dessa frågor inrättades. Plantaxan skulle behöva ses över och planavdelningens kärnfunktioner skulle behöva justeras. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda aspekter har funnits utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet I enlighet med resonemanget ovan under Urvalsprocess och jämlikhet riskerar urvalet till försöksverksamhet med byggherredrivna detaljplaner att än mer snedvrida konkurrensen i byggsektorn samt effektivt utestänga nya och utländska aktörer utan samma etablerade verksamhet som de stora svenska byggbolagen. Miljöperspektivet De detaljplaner som tas fram i Göteborg är ofta mycket komplexa avvägningar av inte minst olika miljöaspekter där en stor del av stadsbyggnadskontorets myndighetsutövning i planskedet består i att göra avvägningar mellan det allmänna intresset av att planera för bostäder eller andra prioriterade verksamheter och de olägenheter det kan utsätta den enskilde för. Det är svårt att se att samma helhetsperspektiv kan bibehållas i en byggaktörsdriven detaljplaneprocess då många av miljöfaktorerna såsom luftmiljö, buller och skyfall ofta sträcker sig utanför- och påverkas av ett större omland bortom detaljplanens gräns. Omvärldsperspektivet De försöksverksamheter som pågår i andra, till Göteborg närliggande kommuner saknar, enligt stadsbyggnadskontorets mening, rättslig grund. Då det är försöksverksamheter är det för tidigt att säkert utvärdera utfallet men preliminära resultat tycks visa på processer som tar minst lika lång tid som vanliga planprocesser. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 7(7)

16 Protokollsanteckning angående Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Vi vet att Göteborg har många aktiva byggaktörer som vill vara med och utveckla vår stad till det bättre, och det är något vi är glada för. Dock vill vi att våra stadsplanerare ska arbeta med att ta fram värdeskapande planer som bidrar till både bostäder och en bättre stad, minskad klimatpåverkan och fler mötesplatser hellre än att lägga sin värdefulla arbetstid på att granska planer som kanske inte ligger i linje med översiktsplan eller som ensidigt består av bostäder som genererar hög vinst till bolagen. Därför vill vi låta kommunen fortsätta ha kontrollen över stadsplaneringen och ställer oss inte bakom motionen om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner.

17 Fastighetsnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner 107, 0662/18 HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande Protokollsanteckning MP, S, V TIDIGARE BEHANDLING Bordlagt , 68 YRKANDEN Hanna Bernholdsson (MP): avslag till kontorets förslag Hampus Magnusson (M): bifall till kontorets förslag PROPOSITIONSORDNING Ordföranden Jahja Zeqiraj (-) ställer proposition på yrkandena och finner att Hampus Magnussons yrkande bifallits. Omröstning begärs. OMRÖSTNING Godkänd voteringsproposition: Ja-röst för Hampus Magnussons yrkande. Nej-röst för Hanna Bernholdssons yrkande. Göteborgs Stad [Fastighetsnämnden], protokollsutdrag 1 (3)

18 Fastighetsnämnden Hampus Magnusson, Magnus Nylander, Per Haag, Birgitta Gunér och Jahja Zeqiraj röstar Ja (5) Hanna Bernholdsson, Ingvar Andersson, Bobbo Malmström och Håkan Bernhardsson röstar Nej (4) BESLUT Fastighetsnämnden beslutar: Motionen av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner tillstyrks med beaktande av de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet. RESERVATION Ledamöterna för MP, S och V reserverar sig till förmån för sitt avslagsyrkande. PROTOKOLLSANTECKNING Ledamöterna för MP, S och V antecknar som yttrande en skrivelse, bilaga 1. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Sirpa Bernhardsson Göteborgs Stad [Fastighetsnämnden], protokollsutdrag 2 (3)

19 Fastighetsnämnden Ordförande Jahja Zeqiraj Justerande Hampus Magnusson Göteborgs Stad [Fastighetsnämnden], protokollsutdrag 3 (3)

20 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0662/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Förslag till beslut I fastighetsnämnden Motionen av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner tillstyrks med beaktande av de synpunkter som framförs i detta tjänsteutlåtande. Sammanfattning I motionen av Ann Catrine Fogelgren (L) föreslås att byggnadsnämnden tar fram förslag till ett pilotprojekt där större byggaktör ges möjligheten ta fram större del av detaljplan. I motionen föreslås att myndighetsutövningen fortsatt ska ligga kvar hos stadsbyggnadskontoret samt att byggnadsnämnden ska inrätta en samordnande funktion som bistår den privata byggaktören. Fastighetskontoret bedömer att antalet bostäder i antagna och godkända detaljplaner inte utgör det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande, men instämmer i att väntetiden för att en detaljplan ska komma in i startplanen är lång. Det kan därför vara värdefullt att pröva alternativa former för arbetet i plan- och exploateringsprocessen, till exempel genom att byggaktörer ges möjligheten att utreda vissa sakförhållanden i ett planprojekt. För att särskilja kommunens och exploatörens olika roller i ett pilotprojekt är det viktigt att det genomförs inom ramen för gällande regelverk och i synnerhet att myndighetsutövningen i planhandläggningen definieras tydligt. Det är även viktigt att principer för fördelningen av plankostnader enligt plantaxan belyses och klarläggs. Ekonomiska konsekvenser, Barnperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Mångfaldsperspektivet, Miljöperspektivet Kontoret ser inga särskilda bedömningsgrunder på förslagens konsekvenser utifrån dessa perspektiv. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 1 (3)

21 Omvärldsperspektivet Fastighetskontoret kan konstatera att liknande initiativ till byggaktörsdrivna detaljplaner har tagits i bl.a. Härryda och Kungälvs kommun. Det finns dock ännu inga konkreta erfarenheter som fastighetskontoret har tagit del av som är relevanta för de överväganden som ligger till grund för kontorets ställningstaganden. Ärendet I en motion av Ann Catrine Fogelgren (L) föreslås att byggnadsnämnden tar fram förslag till ett pilotprojekt där större byggaktör ges möjligheten ta fram större del av detaljplan. I motionen föreslås att myndighetsutövningen fortsatt ska ligga kvar hos stadsbyggnadskontoret. I motionen föreslås även att byggnadsnämnden ska inrätta en samordnande funktion som bistår den privata byggaktören med hjälp och tar beslut i myndighetsutövande kapacitet. Yttrande ska lämnas senast den 30 april Förvaltningens bedömning Motionens förslag berör i huvudsak byggnadsnämndens ansvarsområde som planmyndighet, men eftersom fastighetskontoret är involverat i detaljplaneprocessen och ansvarar för genomförandet av detaljplaner vill kontoret ändå lämna följande synpunkter. Planprocessen består av fler steg än bara framtagandet av planhandlingar. Fastighetskontorets roll i planarbetet är främst att ansvara för genomförandefrågor och avtal som tecknas i samband med genomförandet. Genomförandefrågor innebär en redovisning av organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras. De flesta planer innebär någon form av kommunalt åtagande i form av åtgärder och investeringar i t.ex. infrastruktur eller andra gemensamma anläggningar. Under planarbetet görs avvägningar av hur kostnader för olika investeringar inom ramen för planens genomförande ska fördelas. I ett eventuellt pilotprojekt är det således mycket viktigt att dessa avvägningar görs i nära dialog och samförstånd med kommunen och att pilotprojektet i så liten omfattning som möjligt innehåller eller medför kommunala investeringar. Kontoret instämmer i att takten i bostadsbyggandet har varit för låg för att möta efterfrågan och bostadsbehoven. Kontoret bedömer dock att antalet bostäder i godkända och antagna detaljplaner i dagsläget inte utgör det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande. Byggandet av över bostäder pågår och det finns i staden idag ca bostäder i antagna och godkända planer där byggandet ännu inte påbörjats. Staden har således skapat planeringsmässiga förutsättningar för ett markant ökat bostadsbyggande och om inte konjunkturen och efterfrågan försämras betydligt bedömer fastighetskontoret att det finns möjlighet till bättre balans på bostadsmarknaden på tio års sikt. Kontoret instämmer samtidigt i att väntetiden för att en detaljplan ska komma in i startplanen är lång. Det kan därför vara värdefullt att pröva alternativa former för arbetet i plan- och exploateringsprocessen, till exempel genom att byggaktörer ges möjligheten att utreda vissa sakförhållanden i ett planprojekt. Förutsättningarna för ett sådant pilotprojekt är att en exploatör ges möjligheten att, med undantag för utredningar och beslut som utgör myndighetsansvaret hos kommunen, ta fram förslag till detaljplan med lägre grad av komplexitet och i så liten utsträckning som möjligt innehåller eller medför kommunala Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 2 (3)

22 investeringar. En samordnande funktion på kommunen är sannolikt lämplig, men hur denna ska ordnas tar kontoret inte ställning till. För att särskilja kommunens och exploatörens olika roller i ett pilotprojekt är det viktigt att det genomförs inom ramen för gällande regelverk och i synnerhet att myndighetsutövningen i planhandläggningen definieras tydligt. Det är även viktigt att principer för fördelningen av plankostnader enligt plantaxan belyses och klarläggs. Det kan också noteras att den nu pågående översiktsplaneutredningen, som bland annat utreder behovet av, nyttan med och förutsättningarna för ett införande av privat initiativrätt till detaljplaneläggning, ska lämna sitt slutbetänkande den 31 januari Utredaren ska mot bakgrund av ovanstående föreslå hur en privat initiativrätt kan utformas och, om det finns behov och bedöms lämpligt, lämna författningsförslag och förslag i övrigt. Enligt direktivet är utgångspunkten att utforma förslag till regler som med ett bibehållande av grunderna i det kommunala planmonopolet ger större möjlighet för en privat exploatör att initiera ett planarbete eller att själv bidra till att en plan tas fram som sedan kan prövas och genomföras i vanlig ordning. Slutsatserna i denna utredning kan komma att ändra förutsättningarna för genomförbarheten av motionens förslag. Martin Öbo Fastighetsdirektör Stephan Cedergren Utvecklingschef Bilaga: Motionen Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 3 (3)

23

24 . Framtiden Vf 1>y9ger det hå'lbara samhallet för Framtld n 7(8) 18 Remisser VD redogjorde för remisser enligt utsända handlingar. d) Motion om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Styrelsen beslutar att översända yttrandet till Kommunstyrelsen.

25 . Framtiden VI byeeer del hållbara samhållel f6r Framliden 8(8) Vid rotokollet _ Mo :CclHamal

26 Styrelsehandling nr 18d Yttrande över motion (Dnr 0479/18) Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner, H 2018 nr 19 Yttrande till Kommunstyrelsen, Motion om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner (Dnr 0479/18). Förslag till beslut i styrelsen för Förvaltnings AB Framtiden Styrelsen föreslås Att varken avslå eller tillstyrka första att-satsen och bifalla andra att-satsen och översända yttrandet till Kommunstyrelsen Sammanfattning Motionen innehåller ett förslag om att uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram förslag till pilotprojekt där större aktör kan driva fram planarbete samt att uppdra åt byggnadsnämnden att inrätta en samordnare som ska bistå med hjälp och ta beslut. Bristen på bostäder i Göteborg är ett betydande hinder för stadens utveckling och dess roll som regional motor för tillväxt. Många är de idéer som kommit fram under de senaste åren för att lösa bostadsbristen. Många är även de aktörer, såväl kommunala som privata som försöker bidra till att bostadsbristen byggs bort för att få en bostadsmarknad i balans. Förvaltnings AB Framtiden (FAB) med dess dotterbolag har som mål att från 2018 årligen färdigställa 1400 bostäder. Det är en stor utmaning som är både svår men också engagerande. Det är även en utmaning som också kräver att man vågar pröva förändring och ett nyfiket förhållningssätt för nya idéer hos alla inom den planerande samhällsstrukturen. Detaljplanearbetet är med dagens lagstiftning och kommunernas krav på en god planering kopplad till politiska mål komplext och kräver kompetens och samarbetsförmåga. Resultaten av planering och byggande är mycket långsiktiga och förtjänar att göras med kunskap och skicklighet för att inte skapa stora problem i framtiden. I debatten förordas olika lösningar alltifrån att kommunen själva färdigställer detaljplanen innan byggherren kommer in till att byggherren själv driver detaljplanearbetet och kommunen godkänner eller avslår förslaget. Man kan principiellt sätt se två ytterligheter i framtagandet av en detaljplan. Vi utgår då från att den formella beslutshanteringen är byggnadsnämndens/kommunfullmäktiges uppgift. Den ena ytterligheten är att exploatören tar initiativ till en detaljplan och får om kommunen säger ja relativt omedelbart starta planarbetet och driva det relativt självständigt fram till ett 1

27 antagande/godkännande i byggnadsnämnden. Detta system finns inte i Sverige, möjligtvis ansatser till det i mindre kommuner med brist på egen kompetens och låg utbyggnadstakt. Den andra ytterligheten är att kommunen själva tar initiativ till planen och själva driver den fram till antagande/godkännande i byggnadsnämnden. Detta sker t.ex. på kommunal mark i Örebro där markanvisning ges efter laga kraft med fast pris på marken där intresserade exploatörer konkurrerar med kvalitetskriterier. Enligt PBL ska kommunerna bestämma var, när och hur bebyggelseutvecklingen ska ske. Det finns flera drivkrafter för en exploatör att vilja involvera sig starkare i detaljplaneprocessen. Det kan handla om att vinna tid, att vinna kvalitet, att vinna kostnader och slutligen att vinna inflytande. Det senare kan i sin förlängning handla om en principiell och politisk fråga om vilket inflytande exploatörer ska ha över planeringsprocessen. Det regleras i PBL idag genom att framtagandet är en myndighetsutövning ett tydligt ansvar för byggnadsnämnden att se till att detaljplanen är en neutral produkt, förutom när-, var-, hur-frågorna men kan naturligtvis förändras i ny lagstiftning när det gäller detaljplanens roll i sig där det finns en viss opinion för att detaljplanekravet ska tas bort till förmån för mer översiktliga planer eller inga planer alls där det idag saknas detaljplaner, t.ex. genom att gå direkt på bygglov. Frågan om när ska innehålla en bedömning när och i vilken ordning staden ska byggas ut avgörs av en kommunal prioritering och inte enbart av en exploatörs vilja. I kommuner med låg utbyggnadstakt är detta inget större problem då nya byggprojekt är välkomna och inte hamnar i ett kösystem om de för övrigt är goda projekt. I kommuner med hög utbyggnadstakt kan det bli ett problem då även goda projekt riskerar att hamna långt ner på listan av bl.a. kompetensbrist i kommunen eller att projektet är för tidigt i utbyggnad av t.ex. infrastruktur och/eller att det krävs mer övergripande utredningar/program innan man kan fastslå att det är en lämplig tidpunkt att påbörja ett detaljplanearbete. Ställningstagandet blir mer komplicerat om det är ett gott projekt utan komplikationer och ändå måste vänta av brist på resurser/kompetens i kommunen. Det är framför allt här som kraven från byggherrar på att få ta mer aktiv del i detaljplanearbetet har sitt ursprung. Göteborgs stad tillämpar ett system med årliga startplaner som bygger på att det finns en lista över planer som anses kunna startas under nästkommande år med viss utblick några år till. Startplanen är dimensionerad och prioriterad utifrån de behov som anses finnas samt de resurser som finns tillgängliga för att genomföra planerna. För några år fanns ett drygt hundratal planer i Startplanen för att nu innehålla allt färre, nu ca st. Då startades ca planer per år medan det nu startas betydligt färre. Den främsta anledningen enligt staden är att det pågår så många planer och att det inte finns behov av så många fler pga en stor skapad planberedskap framför allt vad gäller bostäder. Här uppstår naturligtvis ett problem att det finns en byggvilja som inte kan omhändertas. Vanligtvis är resursbristen inte ett ekonomiskt problem för kommunen utan helt enkelt kompetensbrist i synnerhet eftersom byggvilja och kompetensbrist är kommunicerande kärl. Kommunens möjligheter att attrahera arbetskraft blir allt svårare när byggtakten är hög. Det drabbar inte bara planförfattarsidan utan även tillhörande kompetenser på t.ex. trafikkontoret och fastighetskontoret. Det har tidvis varit så att stadsbyggnadskontoret har haft resurser medan andra förvaltningar inte haft det vilket stoppat upp planeringsarbetet. 2

28 Att i det läget starta detaljplaner för alla som vill och i princip fått positivt planbesked har därför blivit mycket svårt. Detta kan till viss del underlättas genom ett högre deltagande av intressenter men riskerar att de personer som arbetar i kommunen väljer att arbeta för exploatören istället vilket förvärrar resursbristen på kommunen och ökningen av den totala planeringskapaciteten uteblir. Detta är speciellt känsligt för mindre kommuner med en liten arbetsmarknadsregion men drabbar även större städer som Göteborg. Till viss del kan problemet lösas om det enskilda planarbetet blir effektivare och snabbare. Det kan ske på två sätt; kraven på en detaljplan minskar såväl i process som innehåll eller att arbetet sker på ett mer kvalificerat sätt. I det första fallet innebär krav i lagstiftningen och kommunens egna ambitioner och mål att detaljplanearbetet blir komplext. Ett bättre samspel mellan kommun och exploatör skulle ändå kunna ge effektivitets- och tidsvinster om man kan koppla samman kommunens och byggherrens kompetenser på ett bra sätt. Det finns en komplikation med att mer regelmässigt göra planarbetet beroende av exploatören genom att större byggherrar kommer att gynnas. Om man prioriterar stora starka byggherrar med hög kapacitet kan det kortsiktigt ge en ökad byggtakt men riskerar också att slå ut mindre byggherrar. Det är därmed svårt att tänka sig att byggherren ensam ska kunna driva planarbetet och också kunna ha en exklusiv initiativrätt. Idag finns en sådan genom att lämna in ansökan om planbesked som ska besvaras av kommunen inom 4 månader. Principiellt ska kommunen inte säga nej till ansökan av enbart resursbrist utan är det ett bra förslag ställs förslaget i kö, en köplats där man i och för sig kan riskera att åka fram och tillbaka i kön. Ytterligheten med att kommunen själv gör planen, som i Örebro, har visat sig vara ett effektivt sätt att få upp planproduktionen och bostadsbyggandet, men har varit beroende av relativt lättbyggd kommunal mark, där det varit möjligt att göra relativt flexibla planer. Snabbheten har också gynnats av ett bra samarbete mellan plan och exploateringsavdelning samt korta och snabba vägar mellan politik och förvaltning. Systemet förutsätter skickliga kommunala planerare som förstår byggbarheten i varje plan eller undviker att reglera för mycket. Göteborg har bestämt sig för att pröva ett antal sådana detaljplaner men inget resultat finns att redovisa ännu. Även om kommunen sköter all planläggning själv är det lämpligt att involvera exploatörskompetens då det ofta saknas sådan på planerarsidan. Mittenalternativet att staden är ansvarig för planen men att exploatören ges möjligheter att medverka mer aktivt i planarbetet kan i många fall vara att föredra, i synnerhet om planerna är komplexa och kräver kunskap om byggekonomi, byggsystem, bygglogistik m.m. Är de komplexa krävs också en stark planeringskompetens och kunskap om de politiska målen som endast staden som kritisk massa besitter, framför allt i en stor kommun. Det senare handlar inte i första hand om enskilda skickliga personer utan om den samlade planeringskultur som finns i staden. Som vi pläderar för i det här remissvaret är det lämpliga att i många fall nyttja båda kompetenserna optimalt. Samarbetet bör grunda sig på att det finns en medvetenhet om hur dessa roller ska utövas och med respekt för varandras kunnande och uppdrag. 3

29 Framtiden anser den bästa framgångsvägen vara ett intensivt samarbete under detaljplanearbetet där kommunen tar ansvar för om, hur och när marken ska bebyggas medan exploatören bidrar med att se till att planen blir så effektivt byggbar som möjligt när väl de grundläggande besluten tagits. I det arbetet är det fullt möjligt att exploatören bidrar med tekniska utredningar i större omfattning än idag utom i de fall där man kan vara orolig för att utredningar blir partsinlagor t.ex. när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar, att bedöma standard på byggnader med kulturvärden, trafikutredningar etc. Den nuvarande plantaxan i Göteborg är kopplad till att kommunen själva gör ett antal utredningar. Vilka utredningar som kommunen ska göra borde inte vara skrivet i sten och kan ses över i syfte att få en större handlingsfrihet i det konkreta arbetet. Samhället ska enligt Plan- och Bygglagen ha det avgörande inflytandet över planeringen vilket måste beaktas. Vi anser också att kommunen kan ta fram detaljplaner utan byggherrens aktiva medverkan, speciellt där exploatör inte är utsedd och planen kan göras relativt flexibel. Det är här viktigt att vara medveten om de olika kompetenser som är mer starka hos de olika parterna; kommunens planeringskunskaper och exploatörens kunskaper om effektiv och kostnadsmedveten produktion. Genomförs ett detaljplanearbete utan exploatörer är risken stor att produktionskunskap inte är tillräcklig. Genomförs det utan kommunen är risken stor att kunskapen om angelägna samhällsmål inte är tillräcklig. Genom att göra planer mer flexibla minskar risken för fördyrande planbestämmelser. Det är när dessa roller samspelar väl som ett gott resultat uppnås, speciellt om det uppstår ett klimat av ömsesidig respekt och ett dynamiskt arbetsklimat med en effektiv tids- och ansvarsplanering. Motionären använder några generella uttryck som att exploatören ska kunna ta fram och driva fram detaljplanearbetet utan att klargöra tillräckligt mycket vad det innebär. Vi föredrar att verka för ett nära samarbete mellan det offentliga (kommun och stat) och exploatören där man gemensamt arbetar med den ansvarsfördelning vi redovisat ovan. När det gäller samordnarrollen ser vi det som i första hand som en kommunal uppgift, men som kan läggas på en erfaren och självständig konsult som har både planerings- och byggkompetens. Ekonomiska perspektivet Genom en planprocess i nära samverkan mellan kommun och exploatör ökar förutsägbarheten och ger en större kontroll av slutresultatet vilket bör ge en lägre produktionskostnad. För oss inom allmännyttan skulle det i så fall innebära lägre hyra för hyresgästen. Kostnaden för framtagandet av själva detaljplanen är marginell i sammanhanget. Barnperspektivet Då förslaget i motionen innebär att stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden fortsatt har ansvar för sakinnehåll, kvalitet och ensamrätt att besluta om samråd, granskning och antagande av en detaljplan ska förslaget inte innebära några negativa konsekvenser för barnperspektivet. 4

30 Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda konsekvenser. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda konsekvenser. Miljöperspektivet Inga särskilda konsekvenser. Omvärldsperspektivet Ett nytt arbetssätt där byggaktören tar ett större ansvar skulle innebära Göteborg förmodligen blir den första större staden som prövar detta. Tidigare har det endast varit mindre kommuner som låtit byggaktörerna delta mer aktivt i planarbete och ett eventuellt införande i Göteborg skulle förmodligen röna ett stort intresse på en nationell nivå. Ärendet En motion har inkommit från Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner. Förvaltnings AB Framtiden har ombetts lämna yttrande på ovanstående motion till Kommunstyrelsen. Med hänvisning till ovan vill Framtiden Varken avslå eller tillstyrka första att-satsen. Bifalla andra att-satsen. Förvaltnings AB Framtiden Martin Blixt Bilagor Expedieras 1. Motionen Stadsledningskontoret 5

31 Styrelsehandling nr 18d Bilaga Handling 2018 nr 19 Motion av Ann Catrine Fogelgren (L) om att införa byggaktörsdrivna detaljplaner Göteborg den 16 januari 2018 Under flera år har Liberalerna tagit olika initiativ för att förenkla planprocessen i Göteborg. Vi har bland annat drivit på genom yrkanden och motioner för att möjliggöra för exploatörer att ta ett större ansvar i arbetet med att ta fram detaljplaner. Genom Bostad2021 har arbetssätt till viss del ändrats och på senare tid får även exploatören i vissa fall planera allmän platsmark. Dessvärre är det fortfarande inte möjligt ens för etablerade exploatörer med kapacitet att i större utsträckning bidra till framtagandet av egna detaljplaner i Göteborg. Samtidigt ser vi att ett flertal av kranskommunerna, bland annat Kungälv och nu senast Härryda, möjliggör för exploatörer att göra utredningar till egna detaljplaner. Byggtakten har länge varit för låg för att möta efterfrågan. I dag är det ett problem att handläggare på stadsbyggnadskontoret får allt mer att göra och inte hinner med. Det syns också i statistiken att det blir allt färre nystarter av planer. Väntetiden för att komma in i startplanen efter planbesked är lång, något som hade kunnat snabbats upp genom att pröva byggaktörsdrivna planer. Det hade exempelvis kunnat användas för planer med småhus i mindre komplicerade områden med god kollektivtrafik som i dag tyvärr har små möjligheter att förverkligas. Det finns alltså både tid, resurser och pengar att spara om exploatörer tillåts göra mer själva av arbetet. Produktionstakten av planer i Göteborg kan också öka. I Härryda inrättas nu ett snabbspår för större exploatörer i ett pilotprojekt. Där ser man fördelarna med att spara på kommunens resurser samtidigt som exempelvis större byggherrar med kompetens kan driva sin process snabbare i stället för att vänta länge i kö för att få starta sina planer. Plan- och bygglagen tillsammans med miljöbalken utgör ramverk, men kommunen gör fortsatt miljökonsekvensbeskrivningar. Till hjälp för exploatörerna finns en samordnare hos kommunen som också granskar handlingarna. Vi tycker att det är hög tid för Göteborg att följa andra kommuners exempel på hur exploatörer kan ta ett större ansvar för framdrift av planer samtidigt som kommunen har kvar myndighetsutövningen. Därför föreslår vi att stadsbyggnadskontoret likt Härryda ska genomföra pilotprojekt där etablerade exploatörer med kapacitet får möjlighet att ta fram större del av detaljplan själva, med undantag för miljökonsekvensbeskrivningar och vissa beslut om planen som fortsatt ligger hos stadsbyggnadskontoret. Kommunen sköter alltså fortsatt myndighetsutövningen genom beslut om exempelvis samråd, granskning och miljökonsekvensbeskrivning. Vi föreslår också att det ska inrättas en samordnare som bistår exploatörerna och granskar handlingar i likhet med Härrydas exempel. 1(2)

32 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige föreslås besluta: Att uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram förslag till ett pilotprojekt där större aktör kan driva fram planarbete i enlighet med ovan Att uppdra åt byggnadsnämnden att inrätta en samordnare som ska bistå med hjälp och ta beslut enligt ovan Ann Catrine Fogelgren (L) 2(2)

33

34