SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2013/2014

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2013/2014 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Utveckling och lärande (Hur fångar vi upp barn i åldern 1-3?) Lillgruppen har vi startat upp där båda avdelningarna arbetar tillsammans åldersanpassat med 1-3 åringar tre gånger i veckan. Tanken var att anpassa till 2-3 åringar men det har varit svårt eftersom gruppen varit stor och många ettåringar var med i gruppen. Svårt att få till ett fungerande arbete. Det blev bättre mot slutet. Vi gick ut med de minsta och arbetade med fingerfärg med 2-3 åringarna. Att spela spel och sådana aktiviteter var tanken men det har inte riktigt gått att genomföra på grund av gruppens storlek. Lillgården har i omgångar gått med en personal för lite för att inte sätta in vikarie. Vi har delat på lillgruppen i två grupper för att få till 3 åringar i en grupp och 1-2 åringar i en grupp. Matematik (Hur lär vi barnen begrepp och samband mellan olika matematiska begrepp?) Vi arbetar mycket i vardagen vid fruktstunder, dukning, matteburkar, experiment, m.m. Barnen har fått fler begrepp som de använder i vardagen, exempelvis delar och geometriska figurer. Begrepp som fler och färre har barnen också lärt sig samt höger och vänster, plus tecknet och siffror. Vi får in detta på ett naturligt sätt. Detta arbete känner vi har varit lyckat och barnen har lärt sig mycket och det märker vi i vardagliga situationer när barnen använder sig av dessa begrepp. Föräldrarna uttrycker att barnen lär sig och kan många begrepp. Vi kommer att arbeta med udda och jämna siffror. Hälften och dubbelt tänker vi också arbeta med då vi ser att barnen har svårt för detta när de kommer upp till skolan. Skapande (Hur placerar vi material?) Det går inte att ha allt material på låg nivå för de små river ner allt. Vi har ett rum på Lingonet för skapande. Vårt material är slitet och vi skulle behöva uppdatera det i snabbare takt. Språk och kommunikation (Hur använder vi det material som finns?) Språkgrupper med mungymnastik och språklekar, rim och ramsor, arbetat med I pad med Bornholmslekar. Vi har arbetat med att prata tydligt med barnen och benämna saker, prata med långa meningar utifrån den kurs som personal genomgått. Vi har barn som har ett stort behov av detta. Vi är väldigt tydliga i vår komunikation med barnen. Barnen använder ord som personalen använder. Vi ska ägna mer tid till att prata med ett eller två barn åt gången. Naturvetenskap och teknik (Hur utvecklar vi barnens förmåga att ställa frågor om naturvetenskap?) Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

2 Vi har arbetat med experiment. Vi har två experimentlådor, en för de yngre och en för de äldre barnen. Vi har arbetat med detta en gång det i veckan. Det har varit roligt och arbetet fångar alla barn. Detta arbetssätt väcker deras nyfikenhet. Vi märker att experimentarbetet föder diskussioner och frågor kring andra saker. Barnen lär sig att se samband samt ställa frågor om saker. Lek (Hur skapar vi olika lekmiljöer?) Vi vill skapa miljöer ute för att skapa rum som är roliga för barnen. Vi har gjort om gamla dockis till ett konstruktionsrum. Det finns byggmaterial i detta rum och barnen är ofta i den miljön och arbetar och konstruerar och finner glädje i detta. Även de minsta bygger med smålego och konstruerar saker. Vi har också ett sagorum där barnen är ibland och leker lugna lekar och läser och tittar i böcker. Vi uppmuntrar alltid till lek då barnen tränar många förmågor genom leken. Hälsa och rörelse (Vikten att värna om sin hälsa?) Vi är ute mycket med barnen och jobbar med Mulle och Knytte. Vi jobbar med Sapere för att barnen ska få kunskap om och prova på olika frukter och grönsaker. Vi ska ta tillbaka heldagarna utomhus då vi känner att de ger mycket kring hälsa och rörelse för barnen tillsammans med oss pedagoger. Vi ska också försöka utnyttja idrottshallen vid fler tillfällen än tidigare. Arbetsmiljö (Försöka skapa en bättre dialog mellan olika avdelningar samt mellan personal och förskolechef. Förskolechef måste ut i verksamheten). När vi är full personalstyrka fungerar det bra. När vi är för lite personal skapas irritation och toleransen blir lägre. Vi har ett gott klimat på arbetsplatsen och en relativt öppen dialog. När det kommer in nya personer i arbetslagen tar det energi och tid innan man har arbetat ihop sig. Vi har en bra dialog med ledningen och vi hjälper varandra. Vi önskar att ledningen har större insikt i förskoleverksamhetens utvecklingsmöjligheter genom at fokusera fortbildningar för personalen, exempelvis inom ett område för alla personal. Vi vill att förskolecheferna ska driva utvecklingsarbete med tips och idéer för vad det finns för utbildningar. All personal har genomgått utbildning gällande Läsnyckeln detta läsår (ett material som köptes in till Solhyttan och Lillgården till alla avdelningar). Det finns redan ett påbörjat arbete inom språk som berör alla i hela Smedjebackens kommuns förskolor (Språkgiva) och som fortsätter kommande läsår. HELHET/ALLSIDIGHET Eftersom vi har varit samma tre personer på avdelningen Blåbäret har det underlättat att nå måluppfyllelsen samt att Lingonet också varit tre personer under större delen av våren. Vi har i den utsträckning vi kunnat delat in barnen i åldersanpassade grupper, 1-3 år samt 4-5 år. Vi samtalar mycket med barnen och försöker ge dem mer ord och begrepp genom detta. Vi delar även in barnen i åldersanpassade läsgrupper efter lunchen, 1-3 samt 3-5. Vi ber ofta barnen försöka hitta egna lösningar på olika problem och konflikter själva innan vi hjälper dem men vi finns alltid där som ett stöd för barnen.

3 Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva genom Sapere (arbete med frukt och grönsaker som tema) då barnen får presentera och leda samlingen med hjälp av en pedagog. I den fria leken utvecklar barnen sin självständighet, trygghet, identitet och tillit till sin egen förmåga. Vi uppmärksammar våra olika traditioner genom olika aktiviteter och samtalar om varför vi har dessa. Exempel på detta är pyssel, mattraditioner, besöka kyrkan, luciatåg, påska för skolbarnen m.m. Vi har märkt att barnen tagit till sig ord och begrepp mer, även bland de mindre barnen. Vi ökar barnens möjligheter att få ett större ordförråd redan vid tidig ålder. Vi läser fler och längre böcker i och med att barnen visat större intresse. Då vi saknar mångfald på förskolan är det svårare att naturligt få in diskussioner kring andra kulturer och deras traditioner. Därför är det endast de svenska traditionerna som firas. HÄLSA OCH RÖRELSE Genom skogsutflykter (Mulle, Knytte), skidor, skridskor, motorikövningar m.m. utvecklas barnens motorik. Vi är ute varje dag och då kan barnen, springa, hoppa, cykla, rulla, klättra, gunga. Även samtal kring vikten av att röra på sig samt äta rätt förs i olika sammanhang och på ett naturligt sätt i vardagen. Uppmuntra barnen att äta av allt, att våga prova så väl grönsaker som mat. Vi har även arbetat med kroppen i form av en pappersdocka i naturlig storlek där barnen fått namnge de olika kroppsdelarna, vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter till hälsa och rörelse. Genom Sapere får barnen möjlighet till att prova nya grönsaker, frukter och maträtter och äta mer hälsosamt. Genom att minska på sockerintaget orkar barnen mer och mår bättre. Vår utemiljö uppmuntrar barnen till rörelse som ger dem möjlighet till att utveckla sin grovmotorik och kroppsuppfattning (cykling, gungor, rutschkana, skid/skridskoåkning m.m.) Vi har även tillgång till skolans gymnastiksal och kan där använda oss av olika redskap. Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vi tillvaratar skogens möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassande aktiviteter. Vi ska försöka utnyttja skolans gymnastiksal mer i framtiden då detta är en bra plats att utmana barnen motoriskt på. Vi har ej kunnat utnyttja denna under läsåret då tiderna inte passat med vår verksamhet.

4 SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Detta läsår har språk och kommunikation varit i fokus som ett prioriterat mål och en person i arbetslaget har haft möjlighet att gå en utbildning inom området. Vi ger oss tid att lyssna och samtala med barnen. Lyssna på varandra, inte avbryta, prata i liten och stor grupp. Vi förklarar ord, berättar sagor och berättelser, rim och ramsor, läser böcker, pratar om bokstäver, hur bokstäverna låter, uppmuntrar att skriva sitt namn, namnlapparsamt arbete med Ipad. Vi arbetar med ett material som heter Läsnyckeln där vi tillsammans med barnen ljudar fram olika ord, samtalar kring orden samt bilder som representerar ordet. Läsnyckeln är ett material som uppmuntrar till avkodning och på så vis erbjuder barnen en Och på ipaden får barnen arbeta med en app som heter Bornholmslek och innefattar rim, ljuda bokstäver och ord samt att bygga ord. Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker samt en känsla av vad böcker kan förmedla. Vi har språksamling 1 gång i veckan där vi arbetar med bl a mungymnastik, hörövningar, ordlekar osv. Vi använder oss av språket i den dagliga verksamheten genom att lära barnen att beskriva med många olika ord, motsatser, synonymer och sina känslor. Vid måltiderna ges tillfälle att diskutera i mindre grupper, även de barn som inte tar så mycket plats annars får komma till tals. Genom Sapere stimulerar vi barnens språk, de lär sig beskriva sina sinnen i ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen utvecklar även sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. I och med att språk- och kommunikation varit ett prioriterat mål och att en person gått utbildning inom detta har medvetenheten ökat bland övrig personalen och vi har ett mer medvetet sätt att tänka kring språket. T.ex. hur vi framför en saga till barnen och hur vi samtalar med barnen kring ett ämne samt hur vi samtalar med barnen över lag. Vi upplever att barnen bättre kommer till tals och att berättande och ordförråd utvecklas mer när vi delar upp barnen i mindre grupper. Det är viktigt att vi fortsätter uppmuntra barnen till språk, det har vi kunnat göra genom våra regelbundna språksamlingar. Eftersom vi anser detta vara det viktigaste målet ur läroplanen kommer vi fortsätta arbeta mycket med detta och ha kvar det som ett prioriterat mål och använda oss av materialet från den aktuella utbildningen. Vi ska även börja arbeta med så kallade berättar-bilder och leka mer med ord. Genom Sapere stimulerar vi barnens språk. De lär sig beskriva sina sinnen i ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen utvecklar även sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi uttrycker oss och att vi använder ett nyanserat språk såväl till barnen som till varandra. Vi kommer även planera i särskilda språkgrupper för de som behöver träna mer på språket. Vi har även blivit mer medvetna om hur vi kommunicerar med barnen i vardagen. Vi använder oss av ett rikligt och detaljerat språk för att barnen ska få höra

5 och lära av detta. Vi ber också barnen beskriva och förklara på sitt sätt med sitt eget språk, för att stödja och uppmuntra deras språkliga utveckling. LEK Fri lek är viktigt, att lära sig att leka är en konst, ge barnen tid att leka. För att barnen ska utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära har vi bland annat en stimulerande inomhusmiljö och utomhusmiljö med närhet till skog och sjö. Vi har delat barnen i mindre grupper för att alla ska utrymme att ta plats i leken. Vi har varit lyhörda och lyssnat på barnen vad de vill leka med eller göra. Vi har tillhandahållit material som de kan använda i sin fria lek. Vi har även skapat tydliga regler i vissa lekar och det har varit viktigt för att flera ska kunna delta. Även att stötta barn som har svårt att leka. Vi leker regellekar, sånglekar och rollekar. Efter lunch och läsning har vi aktivitetstavla där vi delar in barnen i 3-4 olika grupper med olika och varierande aktiviteter, alltifrån konstruktionslekar till språklekar med ipad. Vi har byggrum, kuddrum, skaparrum osv. som barnen aktivt leker i. Vi har bla: byggrummet kuddrum/lekhall sagorummet målarrummet Leken stimuleras även via Mulle/Knytte, läsnyckeln och sociala lekar som bageri, affär, doktor, polis, förälder-barn osv. Vi läser sagor och åker på bio/teater. Det är viktigt att förskolans verksamhet inte är för planerad så att vi inte behöver avbryta barnen i deras fria lek alltför ofta. Vi vuxna kan vara mer delaktiga i barnens lek och presentera olika typer av lekar för dem. Vi uppmuntrar barnens lek, barnen ska känna glädje över att leka. Vi behöver även skapa bättre lekmiljöer såväl ute som inne. När vi delar in barnen i grupper efter lunch ger vi dem möjligheter att testa sådant som de sällan använder och leka med barn de inte leker med i vanliga fall. Detta ger barnen möjligheter att upptäcka nya saker och nya vänner. Vi märker också att barnen är duktiga på att aktivera sig själva och spela spel och lägga pussel tillsammans och detta tror vi bland annat är tack vare de grupper vi jobbat med. SKAPANDE

6 Lillgruppen 1-3 år: Vi har tränat på att blåsa med såpbubblor. Övriga material/aktiviteter vi har använt vid skapande är: trolldeg, fritt skapande, juldekorationer, kakbakning, färgade iskuber till träddekoration, fingerfärg, play-doh deg, stafflimålning Bild: Detta har vi arbetat med; rita på fri hand, målarbilder, skapa med papper, sax, tejp och lim. måla med vattenfärg, flaskfärg, pastellkritor, snömålning, på staffli. Färglära, Ipad (pic-collage), skapa med lera, deg, garn, tyg, pärlor mm. Traditioner som julpyssel, påskpyssel, midsommar, halloween. Lek: piratbåt av kuddar, tåg och buss av stolar, kojor, hus, slott, grottor av bord, filtar o kuddar byggrummet inspirerar till skapande med Lego, Kapplastavar, järnvägsbygge mm. Naturen: skapar av kottar, sand, brädor, pinnar och stenar. Sång o dans: traditioner som Lucia, jul, midsommar, samlingar, lekar, födelsedagar, dansstopp, disco, charader. Barnen ritar och målar både fritt och temainriktat. Olika material och tekniker erbjuds barnen så att de själva kan experimentera och upptäcka. Musik och sång förekommer dagligen. Lyssnar på olika typer av musik, rör oss till musik, spelar med rytminstrument och leker olika danslekar. Barnen har fått gå på film och teater. Vi har haft skapande som prioriterat mål. Skapande genomsyrar det mesta vi gör på förskolan. Många färdigheter följer med skapandet som att klippa, mäta m.m. I utemiljön finns mycket skapande, exempelvis i sandlådan. Vi skulle kunna vara mer med barnen i utemiljön för att förstärka skapandet. MATEMATIK Matematik i vardagen har varit ett ständigt inslag i verksamheten, bl.a. genom matematiksamlingar innan lunch 1 gång i veckan där vi arbetar med ett material som kallas Matte på burk. Vid fruktsamlingar räknar vi tillsammans med barnen antalet närvarande barn, jämför flest/minst antal, använder siffror som vi sätter upp och får då in addition och subtraktion. När vi delar ut frukt får barnen välja på hel, halv, fjärdedel och åttondel av frukten. Barnen hjälper även till att duka och därigenom övar de t.ex. antal små och stora gafflar, glas, bredvid, under samt andra matematiska begrepp. Även vid utevistelse används matematiken, barnen räknar t.ex. kottar, olika längder på pinnar osv.

7 Vi använder även årsburkar där barnen får insikt om hur dagar, månader och år passerar på ett enkelt och visuellt sätt. Ordningstal genom datum. Genom Sapere tränar barnen storlek, form och antal. T.ex.vid veckans grönsak beskriver barnen hur grönsakerna ser ut cirkelform, lång, kort, smal, liten eller stor. Genom vårt byggrum skapar och konstruerar barnen mycket tillsammans med olika material, så som lego, kaplastavar, järnvägar osv. Matteburken : tränar på antal, storlek och ordning. Årsburken: används dagligen, barnen får insikt i hur dagar, månader och år passerar på ett enkelt och visuellt sätt. Barnen ser en matematisk förändring när det minskar i månadsburkarna och ökar i årsburken. Vi tränar även på ordningstalen genom datumet. Dukvärd : får barnen möjlighet att träna på hur många tallrikar, bestick och glas som behövs under lunchen. Barnen börjar alltid med att räkna hur många som ska äta. Sapere : barnen tränar storlek, form och antal. T ex vid veckans grönsak så beskriver barnen hur grönsakerna ser ut cirkelform, lång, kort, smal, liten eller stor. Byggrummet : under hösten -13 har vi gjort om vår dockvrå till byggrum. Det har lett till att alla barn bygger mer, även de små barnen. Där får de möjlighet att skapa, bygga och konstruera. Även om vi ej haft lika hög prioritering på matematikmålen så kommer detta in i verksamheten på många olika plan. I och med de olika samlingarna, dukningar, vid utevistelse osv. Tänket finns med oss hela tiden i verksamheten och vi märker även av barnens intresse för detta. Personalen upplever att de också tänker i andra banor än förut när det gäller matematik. Våra regelbundna samlingar med matteburkar har barnen uppskattat och vi ser att barnen blir mer och mer medvetna vad det gället olika matematiska begrepp. Även personalen har idag matematiken med sig i sin vardag på ett annat sätt än förut då små som stora saker uppmärksammas och man griper tag i och jobbar vidare utifrån situationer som uppkommer utifrån barnens intresse. NATURVETENSKAP/TEKNIK Genom regelbundna skogsbesök (därav bl.a. Knytte och Mulle) kommer växter och djur med på ett naturligt sätt. Vi vistas ute varje dag och går till återvinningsplatsen regelbundet. Vi har olika material för konstruktion inne och ute. Vi fortsätter använda vår experimentlåda och besöka skog och mark så ofta verksamheten tillåter. Vi använder återvunnet material för att skapa och t.ex. vid plantering för att värna om vår miljö. Vi experimenterar en gång i veckan då är barnen delaktiga praktiskt och vi reflekterar, analyserar och diskuterar runt de olika experimenten. Vad trodde vi skulle hända? Vad hände? Hur blev det? Varför blev det som det blev? Vi har främst använt oss av materialen Teknikens små

8 under och Lillteknis experimenterar och även hittat material på nätet. Under vinterhalvåret har vi experimenterat mycket med is och vatten. Barnen måste få vara aktiva, fundera, utforska, prova och experimentera, reflektera och dra slutsatser. Vi ska försöka presentera mer material som ska finnas synligt för barnen. Det är viktigt att vi fångar upp barnens tankar och idéer, inte bara vad de säger utan också det barnen gör. Att vi finns med och ställer öppna frågor samt hjälper till att ge barnen redskap för att sammanfatta och dra slutsatser. Hur får vi arbetet med naturvetenskap/teknik att även avspegla sig i hela verksamheten? Vi behöver bli bättre på att presentera material som faktiskt finns till hands t.ex. tekniklådan. Vi behöver även bli bättre på att samtala kring kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Uppmuntra barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika mycket värda. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera med varandra, annars får de hjälp av en vuxen. Vi arbetar med Start/Stegvis som ger så väl oss vuxna som barnen verktyg att lösa konflikter och vara mer lyhörda inför varandra. Detta genomsyrar verksamheten mer och mer i vardagen i och med att vi alla någon gång jobbat med Start/Stegvis,. Vi känner till begreppen och all personal kan hänvisa till detta arbetsmaterial. För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med: Start/Stegvis Sapere Fri lek Kompis-luvan (barnens egna uppfattningar om hur en bra kompis ska vara) FN-dagen Knytte/Mulle Årsburken Aktivitetstavlan Utelek Traditioner och seder Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma mot varandra. Barnen försöker lösa konflikter i dialog. Vi ska fortsätta jobba med Start/Stegvis och få in det ännu mer i verksamheten och vardagen. Vi ska även försöka ha ett mer medvetet genustänk.

9 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

10 Enkätsvar från personalenkäten angående den psykosociala arbetsmiljön, som besvarades vt 2014: Frågeställning: 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra 3 jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? 8 Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra". 5 4 Medelvärde Fråga nummer Vi har en alldeles för dålig svarfrekvens från vårdnadshavare för att kunna dra några egentliga slutsater av de inkomna svaren. Av de svar vi har tillhandahållit kan vi utläsa att många är nöjda med förskolan i Vad.

11 I den psykosociala enkäten kan vi utläsa att många i personalen trivs på sin arbetsplats. Vi kan dock inte se att personalen upplever att det har blivit en förbättring jämfört med föregående undersökning. Arbetsbelastning är den stapel som också utmärker sig lite. Detta kan bero på att det har varit personalbyte bland annat på grund av sjukskrivningar. ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2014/2015: Här nedan görs en sammanställning av våra planerade åtgärder för kommande läsår utifrån målrubrikerna. Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet blir levande under läsåret. All personal måste ha detta dokument levande och med på planeringar. Våra gemensamma åtgärder måste vi säkerhetsställa att vi ska genomföra för att hela tiden utveckla verksamheten. Våra överenskomna åtgärder ska vi arbeta extra fokuserat med nästkommande år. Nya mål: Utveckla språket (språklig medvetenhet, ordförståelse) Språket är ett område vi ska arbeta mycket med. Vi ska utgå från kursen med Lotta Juhlin samt arbeta vidare med läsnyckeln och Språkgiva (genomsyrar hela kommunen). Bedriva ett systematikt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Arbeta inriktat mot att motverka traditionella könsmönster. : Ort: Söderbärke Datum: 7/8-14 Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Josephine Molin