Clara Jansson & Johanna Zetterqvist. Stress hos unga vuxna

Transkript

1 Clara Jansson & Johanna Zetterqvist Stress hos unga vuxna Vilka är stressfaktorerna och i vilken kombination kan de leda till utbrändhet? Stress in young adults What are the stress factors and in which combination can they lead to burnout? Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: VT -17 Handledare: Birgitta Eriksson

2 Förord Under vårterminen har vi fördjupat oss i stressfaktorer hos unga vuxna och vad de kan leda till. Vi vill tacka vår handledare Birgitta Eriksson som har hjälpt oss i arbetets gång med god handledning och goda råd. Vi vill även tacka våra respondenter som har ställt upp och avsatt tid för vår studie, era intervjuer har varit mycket givande. Avslutningsvis vill vi även tacka våra sambos som har stöttat oss under denna process. Arbetsfördelning Vi har tillsammans skrivit denna C-uppsats och varit aktiva båda två i alla uppsatsens delar samt jobbat tillsammans för att få uppsatsen fullständig. Eftersom vi båda två har varit med under hela processen kunde beslutstaganden tas gemensamt vilket gör att vi båda kan vara med och argumentera för val vi har varit tvungna att göra i denna C-uppsats. Därav så är båda författarna ägare till denna fullständiga uppsats.

3 Sammanfattning Denna studie berör ämnet arbetsvetenskap och tar upp fenomenet stressfaktorer hos unga vuxna (20-35 år) på arbetsmarknaden idag. Uppsatsen avser att undersöka vilka stressfaktorer som finns inom en verksamhet och om de kan leda till att en arbetstagare blir utbränd. Vi kopplar även ihop detta fenomen med faktorer utanför individen såsom stöd från chefer eller från det övriga livet och undersöker om de kan ha någon påverkan på hur individen hanterar stressiga situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod när vi har samlat in vår empiriska data genom att vi har intervjuat sex personer från fyra olika branscher; fastighetsbranschen, IT-branschen, byggbranschen och från vården. Vi har genom dessa intervjuer analyserat vilka kombinationer av stressfaktorer som kan leda till utbrändhet. Det är genom vårt empiriska material som vi har skapat oss en bredare bild av vårt syfte samt våra frågeställningar. Datamaterialet som vi har fått fram i undersökningen har vi sedan kopplat till de teoretiska utgångspunkterna som användes i studien. Vi har använt oss av teorier om vad stress kan definieras som, vad stress kan leda till som i det här fallet är utbrändhet samt om personliga egenskaper kan ha en betydande roll. Då vi var intresserade av att se om krav, kontroll och stöd kan vara en faktor till vad stress leder till har vi valt att använda oss av Karaseks Kravoch kontrollmodell när vi analyserade vårt material. Med hjälp av denna modell har vi kunnat koppla ihop vårt empiriska material med de redan befintliga teoretiska begreppen. Resultatet vi har kommit fram till i vår undersökning är att kombinationen av vissa stressfaktorer inom arbetslivet i kombination med det övriga livet kan leda till stressiga situationer för individer som i sin tur kan leda till utbrändhet. Stressfaktorer som hög arbetsbelastning, en oklar arbetsroll, höga krav, dåligt inflytande och uteblivet stöd från arbetsplatsen kan leda till stress. Detta i kombination med vissa personliga egenskaper, utebliven återhämtning samt att det finns vissa höga krav från samhället kan leda till utbrändhet. Vi har i undersökningen sett att mycket engagemang och viljan att prestera är två personliga egenskaper som kan vara riskfaktorer i samband med stressfaktorerna i studien. Att arbeta med hög arbetsbelastning med låg kontroll över arbetet har vi sett kan leda till utmattning eller utbrändhet. Trots höga krav och den höga arbetsbelastningen kunde vi utifrån denna undersökning se att några av våra respondenter kunde hantera stressen med vissa verktyg. De kunde hantera stressen och de höga krav som ställdes på dem genom hög egenkontroll samt inflytande på arbetet vilket gjorde det möjligt för dem att strukturera upp sina arbetsdagar och i sin tur minska stressen. Nyckelord: Stress, stressfaktorer, utbrändhet, unga vuxna.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Disposition Teoretisk referensram Vad är stress Faktorer som bidrar till stress En oklar arbetsroll kan leda till utbrändhet Förhållandet mellan arbete och övrigt liv: när arbetstiden tar över fritiden Utbrändhet och dess orsaker Ångest och otrygghet Vad stress kan leda till Hur kan man motverka stress Samhällets tempo och vilopauser Steg i arbetslivet Karaseks krav och kontrollmodell Hantering av stress Fyra verktyg för att reducera utbrändhet Personliga faktorer Socialisation Människans olika motståndfaktorer Personlig hantering av stress Unga vuxna och stress Unga vuxna Ungas villkor på arbetsmarknaden Unga vuxna och könsskillnader Åldersskillnader i stresshantering Sammanfattning teori Metod Val av metod Intervju Intervjuteknik Intervjuguide Urval och genomförande Databearbetning Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Validitet Reliabilitet... 24

5 3.5.3 Generaliserbarhet Etik Analys och resultat Stressfaktorer Upplevelse av stress Upplevelse av arbetsbelastning Arbete och övrigt liv Upplevelse av återhämtning Engagemang och prestation Stresshantering och verktyg Vad stress kan leda till Fysiska och psykiska symtom Att ta sig ur en utbrändhet Utomstående faktorer till stress och utbrändhet Inflytande och tydlig arbetsroll Krav och kontroll Stöd och feedback Krav och press från samhället och dess påverkan på unga vuxna Personliga faktorer Sammanfattande diskussion Slutsatser Vilka är de största stressfaktorerna hos unga vuxna? Vad kan stress leda till? Vilka faktorer utanför individen, till exempel stöd från ledning eller kollegor, kan motverka utvecklande av utbrändhet? Vilka personliga faktorer spelar in när det gäller att motverka utvecklandet av utbrändhet? Diskussion Förslag på framtida forskning Källförteckning Bilagor Bilaga 1, Informationsbrev Bilaga 2, Intervjuguide... 53

6 1. Inledning I det här kapitlet presenteras bakgrunden till studien samt syfte och frågeställningar. Avslutningsvis kommer vi att framföra dispositionen av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Grunden till denna uppsats är att vi tyckt oss se att utbrändhet och stressjukdomar ökar hos unga vuxna idag. Enligt en artikel i Dagens nyheter (Nandorf, 2015) blir allt fler unga vuxna utbrända. Forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har sett att utbrändhet kryper ner i åldrarna, speciellt bland unga kvinnor mellan år. Unga män känner mest stress och utmattning i åldrarna år. Arbetsmiljöverket såg samma år att nästan var fjärde person mådde dåligt på grund av jobbet och att detta var en betydande ökning jämfört med två år tidigare. Sjukskrivningsstatistiken visar även den på samma trend (Nandorf, 2015). Är det idag allt för mycket att hantera både på jobbet och fritiden med alla måsten och krav? Har unga vuxna idag svårare att hantera stress eller är det helt enkelt att kraven och tempot i vårt samhälle ökar? Forskare har tidigare hittat resultat på att orsaken till utbrändhet kan ha med kombinationen men att kunna få ihop övrigt liv med arbetslivet samt att man känner sig osäker på sin arbetsroll. Brauchli et al.(2011 s.171) menar i sin studie att en av de främsta orsakerna till utbrändhet är tidsfördelningen som finns i våra liv, att det handlar om när arbetslivet tar över tid från det övriga livet. Detta kan jämföras med Rubino et al. (2009, s ) studie som visar att det även kan finnas en påverkan mellan att man har en oklar arbetsroll till utbrändhet. De påpekar att en arbetstagare kan påverkas starkt om den är osäker på sin förmåga, kunskap och skicklighet i verksamheten. Tidigare forskning som belyser begreppet utbrändhet tyder främst på att det är en metafor och att det kommer från människor som tidigare har upplevt det. Almén (2007 s ) benämner framför allt att utbrändhet inte beror på personligheten utan att det kan bero på otrygga arbetsmiljöer. Detta i kombination med att man kan ha stressfaktorer på arbetsplatsen som att man är missnöjd med sin arbetsroll och att det finns dålig arbetsfördelning eller bristande kompetens (Söderlund, 2001 s ) blir det som en bristande matchning mellan vad vi vill och kan, mot vad som krävs av oss. Vi har i vår omgivning sett utbrändhet bland flertalet vänner vid en relativt ung ålder och vi har frågat oss hur detta kommer sig och vad det är som hänt som gör att utbrändheten ökar

7 bland de yngre. För att kunna hantera och arbeta preventivt mot detta i vårt framtida yrke vill vi nu undersöka vad som ligger bakom att allt fler unga upplever hög stress, detta även för att ta reda på vad man kan göra för att förhindra denna stress och även vad man kan göra när man väl har hamnat i den. Då utbrändheten har ökat bland unga vuxna idag är detta ett nytt fenomen som det behöver forskas på ytterligare. Hur kommer det sig att denna utveckling har skett? Vad är det som gör unga vuxna allt mer stressade idag och till följd av det även utbrända? 1.2 Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på vilka faktorer som orsakar stress hos unga vuxna idag. Vi vill även ta reda på vad stress kan leda till samt vad som kan påverka eller motverka utvecklandet av en utbrändhet. 1.3 Frågeställningar Vi vill precisera syftet i följande frågeställningar: 1. Vilka är de största stressfaktorerna hos unga vuxna? 2. Vad kan dessa stressfaktorer leda till? 3. Vilka faktorer utanför individen, till exempel stöd från ledning eller kollegor, kan motverka utvecklande av utbrändhet? 4. Vilka personliga faktorer spelar in när det gäller att motverka utvecklandet av utbrändhet? 1.4 Disposition I kapitel ett har läsaren introducerats till uppsatsens ämne samt studiens syfte och frågeställningar. I kapitel två presenterar vi ett teorikapitel med tillhörande begrepp samt tidigare forskning inom området. I kapitel tre kommer uppsatsens metoddel att presenteras. Här kommer det framgå hur vi har gått tillväga vid insamling och bearbetning av materialet. Kapitlet innehåller även en presentation av studiens respondenter. I kapitel fyra som innehåller analys och resultat presenteras studiens resultat utifrån empirin. Detta gör vi genom att analysera resultatet vi har fått fram och koppla detta till studiens teorikapitel. Avslutningsvis i kapitel fem diskuterar vi undersökningens slutsatser samt styrkor och svagheter i vår uppsats.

8 2. Teoretisk referensram I detta kapitel kommer vi att redogöra för den teoretiska referensramen. Inledningsvis beskriver vi definitionen av stress, utbrändhet och ångest. Vi kommer sedan att redogöra för Karaseks krav- och kontrollmodell och varför denna har betydelse i sammanhanget. Avslutningsvis tar vi upp verktyg som kan använda för att förhindra stress och utbrändhet. Vi kopplar även detta till arbete och övrigt liv för att hitta en förståelse till varför stress och utbrändhet har ökat hos unga vuxna. 2.1 Vad är stress Vi vill inledningsvis definiera begreppet stress för att ge en grundförståelse av detta begrepp då vårt arbete till stor del kommer belysa detta ämne. Enligt Eriksen och Ursin (2013, s ) används begreppet stress egentligen för att rubricera fyra olika fenomen. Det första fenomenet är stresstimuli, det andra är upplevelsen av stress, den tredje är vilka reaktioner man kan få av stress och det fjärde är hur man upplevde stressreaktionen. Det första fenomenet stresstimuli är något som varje enskild person avgör, alltså om situationen är farlig, krävande eller hotfull. Detta gör man på basis av tidigare erfarenheter. Nästa fenomen handlar om upplevelsen av stress. Hjärnan reagerar med en generell alarmreaktion när den utsätts för en stimuli som den inte känner igen. Sedan bedömer hjärnan innebörden av denna stimuli, alltså vilka förväntningar som finns knutna till denna stimuli. Upplevelsen kommer sedan att betecknas som stress om den upplevs som obehaglig. Själva stressupplevelsen används ofta som en sorts mått på stress. Nästa fenomen är stressreaktionen, här sker en generell aktivering av hjärnan så man får en skärpt vaksamhet och vakenhet. Detta påverkar beteendet, muskulaturen, hormonsystemet, det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, samt immunsystemet. Det sista fenomenet handlar om upplevelsen av stressreaktionen. Bara denna i sig kan vara en del av orsaken till varför vi känner oss stressade. Man kan till exempel känna sig stressad när man känner att hjärtat börjar slå fortare, man känner sig varm och svettig. Reaktionerna tolkas dels som ett obehag, dels som en varningssignal och även som ett möjligt upphov till mer obehag. Från detta tar vi med oss att begreppet stress belyser hela kedjan av stressreaktionen och dess orsaker. Vi vill ta reda på de stressfaktorer som unga vuxna upplever, därför kommer vi att fokusera på det första fenomenet i kedjan som handlar om vad som får en människa stressad. Hur dessa stimuli bedöms grundar sig på tidigare erfarenheter och vad den enskilde upplever som en osäkerhet, därför ligger detta till grund till varför vi vill ta reda på vilka dessa kan vara. 3

9 2.2 Faktorer som bidrar till stress Nedan kommer vi att gå igenom olika faktorer som kan leda till stress samt att förhållandet mellan arbete och övrigt liv kan vara en betydande faktor till att man blir utbränd. Vi kommer även att koppla ihop detta med ångest och oro som kan finnas på en arbetsplats och kan vara en bidragande faktor till att man upplever stress En oklar arbetsroll kan leda till utbrändhet Rubino et al.(2009 s ) har i sin studie sett att om man är osäker på sin arbetsroll är detta kopplat till ineffektivitet på arbetet. En dålig kompatibilitet mellan en person och dennes arbetsmiljö kan leda till minskad motivation som alltså till slut leder till ineffektivitet på arbetet. En anställd kan ha svårt att kunna glädjas av och lägga märke till de motiverande elementen i ett arbete om denne hamnar i en sådan situation av dålig kompatibilitet, detta på grund av att man istället anstränger sig för att försöka lyckas med en uppgift som inte är intressant eller naturlig för personen. Deras studie visar att det finns en direkt påverkan mellan en oklar arbetsroll och utbrändhet, som då även leder till ineffektivitet på arbetet. En arbetstagares uppfattning om dennes förmåga, kunskap och skicklighet kan starkt påverkas, om denne är osäker på hur man uppnår framgång eller hur man kan mäta sin framgång i verksamhet man är i Förhållandet mellan arbete och övrigt liv: när arbetstiden tar över fritiden Brauchli et al.(2011 s.171) menar i sin studie att den främsta orsaken till utbrändhet om man endast ser på tidsfördelning är när arbetslivet tar över tid från det övriga livet. Vidare har de kommit fram till att när det övriga livet krockar och går ut över arbetet så beror det vanligtvis på problem i privatlivet. När arbetstiden går in i det övriga privatlivet leder det ofta till utbrändhet vilket händer när man har en ogynnsam och stressig situation i arbetet. För att minska utbrändhet anser de att man kan använda strategier som skulle kunna minska tiden på arbetet, skapa mer autonomi för de anställda och öka flexibiliteten av tiden som spenderas på arbetet Utbrändhet och dess orsaker Begreppet utbrändhet är en metafor och kommer främst från de människor som själva har drabbats av stress eller utmattning. Utbrändhet beror oftast inte på personliga brister utan det handlar mer om att det finns otrygga arbetsmiljöer till exempel att man har en för stor arbetsmängd, brist på kontroll, att man känner sig otillräcklig, saknar gemenskap eller rättvisa samt att det kan finnas motstridiga värderingar. I första hand förknippas utbrändhet med negativa känslomässiga reaktioner och i andra hand förknippas det med att man känner av en fysiologisk stress (Almén et al.2007, s.53-56). 4

10 Utbrändhet är som vi nämnt ett resultat av långvarig stress. Det är ett tillstånd där kroppen är totalt utmattad samtidigt som hjärnan aldrig får vila. Orsaker till stress är något som uppkommer när det blir en bristande matchning mellan vad vi själva behöver och kan, mot vad vår miljö kräver av oss och har att erbjuda. Detta är väldigt individuellt men både egna och andras yttre och inre krav och förväntningar påverkar detta. Det finns dock många orsaker till stress som till exempel att man är missnöjd med sin egen roll, att man har dålig eller ingen arbetsledning, bristande möjlighet att påverka, oförmåga att sätta gränser, organisationen, bristande kompetens, att man hålls tillbaka i utvecklingen i arbetslaget, konflikter, vana eller livsstil (Söderlund, 2001, s.74-75) Ångest och otrygghet Ångest är förknippat med otrygghet och en ångestkänsla kan till exempel vara en känsla av att bli angripen, ha svårt att hantera en situation, vara hjälplös, värdelös eller att man har en rädsla av att mista andras kärlek. Ett begrepp som är kopplat till detta är social ångest, som kan vara att man har ångest över att möta auktoriteter, presenteras för andra, eller prata i telefon. Social ångest är en reaktion på uppmärksamheten man får från andra människor. Ångest kan ha med val att göra, att man kan stå i ett vägskäl med ett antal beslut att behöva ta och i sin tur rädslan för konsekvenserna från detta (Moxnes, 2007 s ). En människa har ett fåtal grundläggande psykiska behov som bör uppfyllas, trygghet och växt är två av dem. Trygghetsbehovet har en koppling till att människan har en känsla av att uppnå självbevarelse. Detta kan vara att vi flyr från farliga situationer, kan vara tveksamma för ny kunskap och kan kämpa emot förändringar. Människan söker ofta stabilitet, en känd miljö och efter de människor vi håller kärt, detta visar på att vi har ett behov av trygghet. Behovet att växa däremot är kopplat till att de flesta människor kan visa ett beteende på att vara kunskapssökande och nyfikna. Om en människa vill kunna förbättra sin kunskap, är energisk eller söker spänning visar det på att man har behov av att växa. Dessa två behov finns i alla människor och är motsatsen till varandra, en människa vill växa men för att kunna göra det måste det vara en bekostnad av trygghetsbehovet (Ibid, 2007 s ). Social ångest kan alla människor alltså lida av utan att riktigt veta om att det är social ångest. Man kan tycka att det är svårt att prata inför en större grupp människor eller ta ett telefonsamtal som kan vara psykiskt jobbigt, man står då i ett vägskäl för att kunna ta ett beslut över att göra det eller inte. En människa behöver stabilitet för att kunna känna ett behov av trygghet, men för att kunna växa som människa och undvika ångest behöver det ibland bekosta trygghetsbehovet. Detta kommer vi att använda när vi analyserar vårt material för att se om om det finns några likheter från tidigare forskning. 5

11 2.3 Vad stress kan leda till Stress påverkar våra mentala funktioner så som att vi kan få koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, svårighet att glädjas, bristande motivation, minskad effektivitet, svårighet att känna känslor eller ökad aggressivitet. Dessa påverkar och försämrar förstås vår förmåga till arbetsprestation och försämrar livskvaliteten. Har man haft en stressad tillvaro nog länge kan det leda till något som vanligtvis kallas utbrändhet eller stressymtom. När det har gått så långt att man blivit utbränd är det ofta en lång väg tillbaka till en normal vardag och ett liv i balans och harmoni (Söderlund, 2001 s.74-75). Utbrändhet kan definieras som ett syndrom som kan bestå av en emotionell utmattning eller att man under en längre tid har blivit utsatt för emotionellt krävande situationer. Ett symtom kan vara att man är fysiskt utmattad vilket innebär att man har låg energi eller känner av en kronisk trötthet. Ett annat symtom kan vara att man känner av en emotionell utmattning eller en mental utmattning, vilket kan innebära att man känner sig hjälplös eller att man har negativa attityder till sig själv eller sitt arbete (Almén et al s.53-56). Symtom som kognitiv funktionsnedsättning, ångest, allmän anspänning, sexuell störning, sömnsvårigheter och försämrat immunförsvar är grunden till att stress och utmattning idag finns i större utsträckning än vad det tidigare har funnits. Har man dessa symtom kan det innebära att individen kan få det svårt att hantera situationer i vardagslivet på ett normalt sätt. En av de mest känslomässiga reaktionerna en människa kan uppleva vid en sjukskrivning på grund av stress eller utmattning är känslan av skam. Förutom känslan av skam kan man även uppleva en frustration över att rehabiliteringen tar lång tid, då kan individen reagera med nedstämdhet och ångest (Ibid, s.67-69). Vid en utbrändhet kan individen även dra sig ifrån sociala sammanhang i samband med jobbet. Exempelvis att man undviker personalfester, sitter tyst under kafferasten och även får sämre social kompetens. Personen blir energilös och trött och kan även få diffusa fysiska besvär som värk, upprepade förkylningar, hjärtklappning med mera (Söderlund, 2001 s.74-75). Vi tänker att det kan vara bra att ha dessa tecken på stress och utbrändhet i åtanke när man behandlar detta ämne. Vi kommer använda oss utav detta när vi utför vår studie för att lättare känna igen de tecken som kan tänkas finnas på stress och utbrändhet. På en arbetsplats finns det ofta aktiva och passiva deltagare, de aktiva deltagarna som har en hög status kan skapa en aktivitet och kultur som de i sin tur trivs i och då som de passiva i sin tur måste anpassa sig till. De aktiva deltagarna på en arbetsplats har förmågan att skapa den sociala strukturen som givetvis då är skapad för deras egna behov vilket leder till att de passiva måste infinna sig i denna kultur oavsett om det passar dem eller inte. Detta leder till att de aktiva deltagarna kan ha en känsla av trygghet medan den passiva deltagarna kan känna obehag och eftersom det är de aktiva deltagarna som har skapat denna kultur så kan de ofta bli blinda på nackdelar som kan finnas. Om en ledare inte klarar av att minska sin egen ångest 6

12 eller kanske till och med dölja den kommer denna ledare blir en ångestspridare istället för en bra ledare och om en ledare faller så kommer hela systemet i sin tur falla. (Moxnes, 2007 s.145) Ledarens ångest är ångesten för ångesten (Moxnes, 2007 s.145). Ångest är kärnan i alla icke-fungerande organisationer och om en organisation inte klarar av att hantera ångest så blir ångesten kvar i systemet tills att det är åtgärdat. Några saker som kan ligga till grund varför ångest uppstår kan vara bristande kontroll, rollambiguitet och rollkonflikt. Den bristande kontrollen har framför allt att göra med när man inte har kontroll över sin egna arbetssituation och det kan till exempel vara att man står vid ett löpandeband och att tempot då kan framkalla stress och ångest. Rollambiguitet har att göra med om det finns oklarheter vad som är ens ansvarsområden. Detta kan till exempel vara om en arbetsledare på ett företag och ständigt vill veta vad sin överordnade egentligen förväntar sig av dem. Rollkonflikt är kopplat till att man kan bli utsatt från både överordnad eller från andra i sin arbetsmiljö av motsatta förväntningar av vad som från början var sagt (ibid). Vi tänker att det kan vara bra att ha dessa tecken på stress och utbrändhet i åtanke när ämnet behandlas. Vi kommer använda oss av detta när vi utför studien för att lättare känna igen de tecken som kan tänkas finnas på stress, ångest och utbrändhet. När vi sedan analyserar materialet kommer vi ta hänsyn till om respondenterna har några faktorer som vi ovan tagit upp, till exempel om personerna i studien känner att de har en tydlig roll på arbetsplatsen eller om ångesten ligger redan som en grund hos cheferna. 2.4 Hur kan man motverka stress Nedan kommer vi att beröra både att man behöver balans mellan aktiviteter och avkoppling samt att man behöver en strukturerad miljö för att motverka stress. Utöver detta kommer vi att ta upp en vetenskaplig modell som belyser stress i arbetet samt verktyg för hur man kan motverka stress och dess faktorer Samhällets tempo och vilopauser Ett harmoniskt liv är när vi har balans mellan aktiviteter och avkoppling. I vårt moderna samhälle idag är dock det sistnämnda behovet att vila, att ha tystnad och få återhämtning inte tillgodosett på samma sätt. Vi har få tillfällen under en arbetsdag att bara koppla bort arbetet och landa i oss själva en stund. Vårt yrkesliv och samhälle har generellt blivit mer negativt inställd mot det som handlar om eftertanke och stillhet. För hälsa och välbefinnande behöver människan regelbundna pauser, stillhet och vila. Gör man detta kan individen sedan anstränga sig mer, höja tempot och stundtals även köra slut på sig själv utan att det får negativa konsekvenser (Sundlin, 2001 s.47-49). Vi har idag alltså plockat bort mycket utav de naturliga mentala vilopauser som tidigare funnits mer naturligt i människors vardag. 7

13 För att handskas med ångest behövs social struktur. Mellanmänskliga förhållanden, upprepade mönster av ett arbetssätt och tankebanor i en organisation är en strukturerad miljö och en social struktur som innehåller regler, förordningar, sedvänjor, rutiner, roller, mål, arbetsfördelningar och förväntningar. Ångesten i en organisation stiger om strukturen minskar. För att en struktur i en organisation ska vara optimal behöver den anpassas till de mänskliga behoven. För mycket struktur kan istället ge dålig trivsel på arbetsplatsen medan för lite struktur kan ge ångest (Moxnes, 2007 s ). Precis som en individ behöver trygghet och en stabil grund så behövs det alltså en strukturerad miljö för att uppnå detta i en organisation. Om man liknar en individ med en organisation skulle man kunna säga att ångesten ter sig på samma sätt. Skulle ångesten i en organisation stiga så skulle strukturen minska och skulle ångesten hos en individ öka skulle även den stabila grunden en människa behöver ha för att kunna fatta beslut rubbas Steg i arbetslivet Moxnes (2007 s ) liknar en strukturerad organisation med en biltur. Individen har ett mål när denne vet vart man ska, individen vet om reglerna då denne känner till trafikreglerna och kan då styra tryggt. Man känner till rollerna i trafiken eftersom man är medveten om vem som ska styra och vem som är passagerare samt att man känner en ro över att man kommer fram dit man ska, detta med användning av liten del energi eftersom man har bra förhållanden i bilen under bilturen. De fyra viktigaste elementen enligt Moxnes (2007) är alltså att ha ett mål, regler, roller och ro. Man bör ha en självklar målsättning gärna förankrad i företagets filosofi och en regelbok att kunna förhålla sig till så man vet hur styrningsprinciper och procedurer ska gå till. Det bör finnas definierade roller som bland annat kan vara hierarkiskt ordnade. Detta för att veta vem som ska göra vad utan att det ska bli förvirring samt att det bör existera stabila arbetsförhållanden mellan arbetstagarna på arbetsplatsen, till exempel för att man ska kunna utföra sina arbetsuppgifter så effektivt det går. Finns det bortfall på någon av dessa element så kan det skapa ångest (Moxnes, 2007 s ). Har en individ en oklar arbetsroll eller oklara arbetsuppgifter i en grupp på arbetsplatsen så kan det leda till ångest. Detta kan kopplas till att man behöver trygghet för att kunna fatta ett beslut som Moxnes (2007 s ) tidigare har tagit upp. Har man tydliga roller kombinerat med en trygghetskänsla så kan ångesten minskas både i gruppen samt hos den enskilda individen. En organisation består inte alltid av människor som går ihop utan kan även bestå av människor som undviker varandra. Om man undviker varandras ansvar, beslut och problem så kan en viss trygghet infinna sig men det blir inte en konkret trygghet vilket i vissa fall kan vara en nödvändighet för individen. Ignorerar man fara och har en känsla av att kunna köra av vägen, så kan ångest infalla eftersom det är en signal av fara. Detta gäller dock inte för alla individer, eftersom fara kan för vissa innebära att fortsätta. Alltså när vissa reagerar med ångest vid fara agerar andra med att bestiga berget istället (Ibid, 2007 s ). Alla 8

14 människor är inte lika utan kan uppfatta trygghet, ångest eller fara på olika nivåer. Undviker man dock problemen som kan leda till ångest behöver det inte innebära att man hoppar över det steget utan ångesten kan då istället komma ikapp individen eftersom man fortfarande behöver trygghet för att kunna fatta ett tryggt beslut för en själv Karaseks krav och kontrollmodell En modell som kan användas för att analysera relationen mellan stress, krav och kontroll på en arbetsplats är Karaseks krav- och kontrollmodell. Nedan kommer vi att redogöra för modellen för att sedan kunna analysera delar av vårt resultat med hjälp av den. Modellen är utvecklad av Robert Karasek (1990 s ) och grundindéen till modellen är att den ska vara ett stöd till organisationer eftersom effekterna av de psykiska krav de anställda har vilket beror på hur mycket kontroll eller lite utrymme för beslut och handlingar på en arbetsplats. Modellen kan utvecklas till fyra olika situationer som kan vara en kombination av mycket och lite beslutsutrymme samt höga och låga krav. Beroende på hur mycket stöd en organisation ger till sina anställda så ger det olika effekter på de psykiska kraven som kan uppstå vid en svår situation om man till exempel saknar stöd eller att man är passiv på arbetet. En individ kan antingen ha kontroll över arbetet eller kontroll i ett arbete. Har man kontroll i ett arbete handlar det om småsaker men om man har kontroll över arbetet så handlar det generellt om större beslut. Belsutsutrymmet på en arbetsplats kan även liknas till hur maktfördelningen på arbetsplatsen ser ut. Fokus ligger inte på individen utan Karasek och Theorell (1990) lägger tyngd på samspelet mellan omgivningen och individen. De menar att stress inom arbetet har en negativ effekt både på organisationens produktivitet och kapacitet som individens motivation och lärande och att arbete som organisationer som uppmuntrar lärande processer reducerar stress på lång sikt. Modellen grundar sig på att Karasek och Theorell (1990) definierar krav och kontroll. Kravberegeppet innehåller kvantitativa delar som arbetstempo och kvalitativa delar som svårighetsgrad. Kontrollbegreppet innehåller upplevelsen som individen har för att kunna påverka sitt arbete, nyttja olika resurser eller att ha en känsla av stimulans av arbetet. De menar att upplever individen en hög grad av kontroll så ska det inte kunna skada hälsan. För att uppleva stress som något positivt så bör individen kunna kontrollera sin arbetssituation. Kombinerar man hög kontroll med höga krav kan det vara motiverande för individen att försöka hitta nya sätt att lära sig samt nya strategier. Har man en kombination av höga krav och låg kontroll kan det leda till att psykisk påfrestning som kan vara långvarigt (ibid). 9

15 Arbeten med låg stress har en karaktär av låga krav och hög kontroll vilket kan betyda att arbetstagaren kan planera sitt arbete själv samt att det finns få utmaningar för arbetstagaren att anta. Denna grupp löper ofta mindre risk att drabbas av stress eller psykiska påfrestningar som depression och utbrändhet. Aktiva arbeten har en karaktär av höga krav men även möjlighet till hög kontroll. I yrken där det krävs hög kontroll och möjlighet att kunna styra sitt arbete själv krävs det av individen att den har hög prestationsförmåga. Är man i denna kategori leder det ofta inte till negativ stress eftersom individen ofta har möjligheten att kunna styra över sitt arbete själv men får samtidigt utmaningar. Detta kan istället leda till positiv stress och det blir en aktiv effektivitet vilket leder till att motivationen ökar. Passiva arbeten har en karaktär av låga krav samt att man har låg kontroll på sin arbetsplats, individen kan då bli sårbar och kan mista motivationen till att utvecklas. Den anställde kan i detta fall inte bli utsatt för stress men kan istället tappa aktiviteten och problemlösningen som kan behövas i arbetssituationer. Arbeten med hög stress har en karaktär av att ställa höga krav och låg kontroll eftersom det finns små möjligheter till att kunna styra sitt eget arbete. Karasek och Theorell (1990) menar att denna arbetssituation är den mest skadliga då individer som arbetar i denna karaktär av arbeten löper i högre grad än andra att drabbas av stressrelaterade sjukdomar som depression och utbrändhet (Karasek & Theorell, 1990, s ). För att modellen ska bli komplett menar Karasek och Theorell (1990) att det behövs ett till element och det är variabel socialt stöd. I modellen definieras socialt stöd som den totala 10

16 nivån mellan medarbetare samt mellan medarbetare och chefer, samt att det är den möjliga stödjande interaktionen som spelar roll. En del i det sociala stödet är även att vid hög arbetsbörda ska det finnas resurser och assistans att kunna ta hjälp av som medarbetare. Upplever en individ socialt stöd på sin arbetsplats har den större möjligheter för att kunna utvecklas samt hantera stress och problemsituationer (Ibid, 1990 s ). Socialt stöd kan vara en faktor som skulle kunna minska stress och istället hjälpa individen att kunna hantera stressen. Stress kan leda till ohälsa och socialt stöd kan förebygga att det inte går så långt. En människa kan känna behovet av socialt stöd när de hamnar i pressade situationer vilket kan vara att någon lyssnar eller kommer med råd hur de skulle kunna hantera situationen. Känner man tillhörighet i ett välfungerande socialt nätverk och har en bra hälsa kan det minska upplevelsen av negativ stress. Socialt stöd kan delas in i två delar, känslomässigt stöd samt instrumentellt stöd. Känslomässigt stöd innebär att man har möjlighet till samtal och kunna ventilera sin oro som är relaterad till arbetet. Instrumentellt stöd innebär att man får hjälp i form av utbildning eller om arbetsbelastningen är för hög, men kan även vara att individen kan få möjlighet till extra tid till annat än vad som innebär arbete (Ljungblad & Näswall, 2009 s ) Karaseks krav och kontrollmodell kommer vara ett hjälpmedel för oss när vi kommer att analysera vårt material. Vi kommer att sätta in våra respondenter i modellen och med hjälp av modellen samt hur stort omfång respondenternas sociala stöd ser ut på arbetsplatsen analysera hur det påverkar deras stressnivå. Utöver det kommer vi även ta hjälp av begreppet socialt stöd när vi analyserar vårt material och koppla ihop det med socialisationen samt trygghetsbehovet Hantering av stress I en studie av Gould et al. (2013, s.42-46) där man undersökte kriminalvårdstjänstemän visade resultatet att utbrändhet som hade att göra med en känsla av personlig prestation var relaterade till coping-strategier baserade på olika känslor. Med coping-strategier menar man alltså den strategi man använder för att handskas med sina besvär i detta fall stress. Dock visade det sig att en av de coping-strategierna som var att ha en positiv inramning på händelsen, var relaterat till en minskad känslomässig utmattning och ökad känsla av personlig prestation. Med positiv inramning menar man alltså att man försöker se saker på ett mer positivt sätt och försöka se vad som var bra i situationen. Även att söka känslomässigt stöd visade på ökad känsla av personlig prestation. Det visade sig även att nivåerna av känslomässig utmattning ökade om man accepterade situationen som en stressig sådan. Vi tar här med oss att en positiv syn och inramning på situationer faktiskt kan vara en fördel och minska de negativa konsekvenser man kan få av stress. Även att de kan vara en hjälp om man söker stöd hos andra i stressade situationer. 11

17 Vidare när man undersökte skillnader mellan de yngre och äldre tjänstemännen, så upplevde de äldre mer känslomässig utmattning än de yngre tjänstemännen. De äldre kände sig även mer avpersonifierade än de yngre tjänstemännen när de mötte klienter i sitt arbetet, de äldre kände alltså att de kopplade bort sin egen person mer än de yngre. I denna studie kunde man även se att en problemfokuserad copingstrategi gav en lägre nivå av känslomässig utmattning och högre känsla av personlig prestation hos tjänstemännen. Den copingstrategi som var känslofokuserad var kopplad till höjd känsla av personlig prestation. När man tittade närmare på de känslomässiga coping-strategierna så visade det sig dock att tekniken att acceptera situationen som stressig och tekniken att använda sig av humor frekvent var relaterat till höjda nivåer av utbrändhet och avpersonifierande. En känslomässig coping-strategi som däremot var kopplad till lägre nivåer av utbrändhet och lägre nivå av avpersonifiering, var den som kallades positiv inramning. Denna teknik gav även en högre grad av personlig prestation (ibid) Fyra verktyg för att reducera utbrändhet Drummond (2016) har i sin studie kommit fram till att mellan åren 2011 och 2014 så ökade utbrändheten bland familjer i USA från 51 procent till 63 procent. Forskaren har även kommit fram till att det finns två alternativ till att förebygga utbrändhet. Det första är att man ska minska energi man lägger på onödiga saker som kan framkalla stress och det andra är att man bör finna mer balans i livet genom att lägga rätt energi på rätt saker. Drummond (2016) har kommit fram till fyra verktyg för att kunna reducera utbrändhet och det första är att ha en en kalender. Den kalender en individ idag oftast bär med sig innehåller säkerligen endast jobbrelaterade saker och författaren till studien menar att man bör skriva ner allt från jobbrelaterade saker, till familjehändelse till att planera in tid till sig själv. Man bör ha en kalender som inkluderar allt i livet som borde vara med dagligen. Det andra verktyget som Drummond (2016) anser att man bör använda är att planera in date nights, vilket kan innebära alltifrån en träff med den man lever ihop med, en familjemedlem eller sina vänner. Forskaren menar på att det skulle stärka relationen man har med personen man skulle planera in dessa dejter med. Ett tredje verktyg författaren till studien tycker att man bör ha är att man ska skriva bucket lists och menar att det bör finnas speciellt två listor. En lista som innehåller saker som man vill göra innan man dör. Denna lista bör inte vara för innehållsrik eftersom man kanske inte kommer hinna med allt och det istället för att reducera utbrändhet då kommer leda till ångest. Den andra listan innehåller saker som man skulle kunna genomföra varje vecka till exempel att man vill träna ett antal dagar i veckan, ha en middag med en vän eller planera in tid med att umgås med familjen. Det fjärde och sista verktyget som Drummond (2016) tar upp i sin studie är att man måste ha en gräns mellan vad som är arbete och vad som är fritid. Att man måste ha tiden att kunna återhämta sig mellan arbete och ha ett städat hem. Idag tänker alla någon gång på arbete när de är hemma och forskaren till denna studie menar att man måste hitta tid för att kunna 12

18 återhämta sig och denna tid ska innebära att man varken har tankarna på arbetet eller på hemmet, det måste finnas en gräns. Det Drummond (2016) har kommit fram till i denna studie är att det måste finnas en gräns mellan arbete och fritid för att kunna känna sig avslappnad, man bör ta ett steg i taget för att kunna reducera utbrändhet (Drummond, 2016 s.29-33). Vi tänker oss att vi kan använda oss utav dessa verktyg i vårt resultat när vi kommer att analysera respondenternas svar med den teoretiska referensramen. 2.5 Personliga faktorer Nedan kommer vi att ta upp om personliga faktorer kan ha en betydelse i hur man hanterar stress. Vi kommer bland annat beröra om socialisationen, motståndsfaktorer samt om det är skillnad på ålder hur man hanterar stress Socialisation Giddens (2007 s ) definierar socialisation som processen när ett barn blir vid medvetande och börjar skaffa sig kunskaper och färdigheter som passar in i den kultur han eller hon har blivit infödd i. Under den första tiden i socialisationen lär sig ett barn om hur de äldre som barnet har runt omkring sig uppför sig. Barnet kommer i sin tur att ta efter de vuxnas värderingar, beteendemönster och normer. Ett barn är inte passivt under socialisationen utan är hela tiden en aktiv varelse som ställer krav på beteendeet som den eller de som har hand om barnet. Ett barn utvecklas som en social varelse genom att imitera de människor som den har i sin omgivning och barnens lek utvecklas från en enkel imitation till att infinna sig i olika roller och även detta kommer från hur barnet då tidigare har sett hur de vuxna i dennes omgivning har betett sig i olika situationer. Ett barn är inte heller passivt när det suger åt sig all information utan gör egna urval och tolkar sina upplevelser av omgivningen. Socialisationen består av två generella faser som innefattar olika grupper eller sociala sammanhang som är med och påverkar barnets uppväxt. Den första fasen är den primära socialisationen som är den mest intensiva perioden och den äger rum under de första åren i livet. Det är nu barnet lär sig språket och de grundläggande mönster som senare kommer vara grundpelare till senare inlärning. Det är nu de närmaste familjemedlemmarna är som viktigast. Den andra fasen är den sekundära socialisationen och den äger rum under den senare barndomen, ungdomstiden samt i tidig vuxen ålder. Det är nu nya agenter förutom familjen som spelar in som skola, vänner och olika organisationer som till exempel arbetslivet i den tidiga vuxna åldern. Nu bildas de värderingar, beteendemönster samt normer genom de sociala samspel som barnet har med de nya människor den träffar i olika sammanhang. Ett barn fångar upp de typiska beteendemönster som dennes föräldrar och andra nära de har i sin omgivning och gör till sitt eget mönster (ibid). För att koppla detta till ångest och trygghet så tror vi att det främst hänger ihop med den primära socialisationen när man formas som individ. Känner man av ångest eller oro hemma som barn skulle det kunna ha kopplingar till 13

19 hur man hanterar ångest som ung vuxen. Ett barn vid den åldern suger åt sig information om hur vuxna hanterar exempelvis stress, vilket vi tror kan ha ett samband med hur man hanterar stress i vuxen ålder. Detta är något vi kommer att använda i vår studie när vi analyserar det material vi kommer få fram från vår undersökningen Människans olika motståndfaktorer Enligt Arnetz och Ekman (2013, s.49) har människan olika sorters motståndsfaktorer mot stress. Förutom de genetiska faktorerna så är en motståndsfaktor att man har hög självkänsla. En annan är att man har socialt stöd. Använder man sig av en problemfokuserad copingstrategi är detta också en motståndsfaktor. Det som kan sänka din stresstoleranströskel är om du motsatt har låg självkänsla, dålig kontroll och har negativa förväntningar. Därefter spelar de genetiska faktorerna även roll i hur vi reagerar även om de enbart förklarar en liten del av stresskänsligheten. Som är tidigare känt så är vissa stressrelaterade tillstånd nedärvda som exempelvis ångest- och depressionstillstånd. Eftersom vi vill undersöka vilka personliga faktorer som kan spela in vid hanterandet av stress och även vilka utomstående faktorer som kan påverka detta kommer vi grunda några av våra intervjufrågor på ovanstående motståndsfaktorer. De strategier och beteenden som kan stärka stresstoleransen enligt Arnetz och Ekman (2013, s.51) är att tidigt i livet exponeras för hanterbara stressorer, som i sin tur ökar förväntan om ett positivt resultat av framtida stressorer genom att individen då kommer känna kontroll. Även planering och problemfokusering är en proaktiv hantering av hot. Optimism och positiva känslor stärker även det stresstoleransen samt att acceptera situationer som inte går att påverka. Till sist så är skapandet av en tydlig uppgift och mening i livet samt en moralkompass stärkande för stresstoleransen. Även dessa strategier kommer vi att beröra under vår studie för att se hur väl dessa passar in på våra respondenternas beteenden Personlig hantering av stress I detta avsnitt behandlar vi olika studier som gjorts kring personlighetsfaktorer och åldersskillnader i hanteringen och upplevelsen av stress. Detta för att få en bild av vad tidigare studier kommit fram till i sina resultat och sedan analysera och jämföra vårt eget resultat med detta. I en studie gjord av Diehl och Hay (2010 s ) undersökte man riskfaktorer och motståndskraftsfaktorer i hantering av daglig stress. Man undersökte vilken roll ålder, självuppfattning och personlig kontroll har. I studien hade man ett åldersspann som man kallade unga vuxna som var mellan år, medelålders vuxna var mellan år och äldre vuxna var 60 år och äldre. Deras resultat visar att personer som har en okonsekvent självuppfattning och upplever negativa reaktioner på stress har mer variation på vilken typ av negativ reaktion denne får, jämfört med personer som har en mer konsekvent självuppfattning. 14

20 En integrerad och konsekvent självuppfattning representerar en psykologisk resurs som påverkar hur individer upplever sina dagliga liv. Alltså har en person lättare att ha motståndskraft mot att negativa reaktioner uppkommer av stress, om denne är säker i sig själv och i sin självuppfattning. Dessa människor reagerar då ungefär likadant när man väl reagerar negativt på stress. Vi tar här med oss att människors egna självuppfattning spelar roll i hur vi hanterar stress. Man hanterar alltså stress bättre om man är trygg i sig själv som person. Vidare visade samma studie (Diehl & Hay 2010, s ) att om en person dagligen upplever en låg nivå av kontroll över sitt arbete så kan det leda till betydligt mer negativa effekter bland de unga vuxna, jämfört med de medelålders eller äldre vuxna. Unga vuxna kan vara särskilt sårbara för att uppleva låg personlig kontroll generellt och även i deras reaktioner av mellanmänskliga stressorer. Med mellanmänskliga stressorer menar man stressfaktorer som uppkommer i samspelet mellan människor. Man kan relatera att unga vuxna får en större reaktion på mellanmänskliga stressorer när de upplever låg personlig kontroll, till deras önskan att få godkännande av andra auktoritära personer, samtidigt som de saknar de passande mellanmänskliga färdigheter för att hantera dessa stressorer mer adekvat. Man menar även i denna studie att enbart den specifika åldern troligen inte är en riskfaktor för sårbarhet för de negativa effekterna från en daglig stress. Det kan handla om andra potentiella åldersrelaterade faktorer, som ett begränsat kontaktnät eller resurser (Ibid) Unga vuxna och medelålders vuxna med en mer okonsekvent självuppfattning upplevde en större känslomässig instabilitet, likväl som de upplevde högre nivåer av negativ stress. Även om medelålders vuxna rapporterade mer negativa effekter på de dagar som de hade en förhöjd stress så hade ålder eller en okonsekvent självuppfattning ingen betydelse när det kom till själva reaktionen på stress. Snarare så var reaktionen på en daglig stress uppbyggt på den dagliga uppfattningen av egen kontroll hos personen, särskilt bland unga vuxna. Personlighetsrelaterade risker och motståndskrafts-faktorer influerade de dagliga välbefinnandet, den emotionella stabiliteten och de reaktioner man hade på stress på ett varierat sätt över hela vuxenlivet (Ibid). Man ser här att en anledning till att unga vuxna inte kan hantera stressiga situationer som låg kontroll på sitt arbete lika bra som de äldre, troligen är att de inte har alla verktyg för att kunna hantera dessa situationer på bästa sätt. Detta då de inte har hunnit utveckla dessa emotionella verktyg fullt ut än Unga vuxna och stress Unga vuxna Det finns många olika definitioner om vad en ung vuxen är, men enligt forskningen i vår inledning har utbrändheten hos unga kvinnor ökat i åldrarna mellan år samt hos unga män i åldrarna år (Nandorf, 2015). Då vi vill undersöka personer som är i arbetslivet har vi valt att begränsa vår undersökning till ett åldersspann på år då man vanligtvis har kommit ut i arbetslivet vid denna ålder. Nedan kommer vi att ta upp hur arbetsmarknaden ser 15

21 ut för unga vuxna idag enligt forskningen samt skillnader i stressfaktorer och reaktioner på stress mellan unga vuxna och äldre vuxna och även mellan könen. Vidare tar vi upp hur självuppfattning och egen kontroll påverkar hur motståndskraftig man är mot stress Ungas villkor på arbetsmarknaden Det kan vara både ångestfyllt och komplicerat att ta sig in på dagens arbetsmarknad som ung vuxen idag. Det kommer ständigt nya anställningsformer som kan innehålla tillfälliga kontrakt, projektanställningar och anställningar från bemanningsföretag. Detta kan i sin tur leda till att unga vuxna bör räkna med att man börjar ta steget ut på arbetsmarknaden med många tillfälliga anställningar samt med osäkra villkor. Men en ökad global konkurrens, avregleringar och den maktförskjutning som finns från ett arbete till kapital har lett till att höga krav på arbetstagarna ställs på arbetsmarknaden samt att arbetsgivarna i sin tur försöker avsäga ansvaret över sina anställda och detta genom dessa alternativa anställningsformerna. Idag får man väldigt sällan ett arbete utan slutbetyg från gymnasiet, än värre om man saknar betyg från grundskolan är det i princip omöjligt. Idag bör du vara välutbildad samt ha förmågan att kunna planera och strukturera för att vara en attraktiv arbetskraft hos arbetsgivarna, men förutom utbildning krävs det även att man har ett självstyrande och självreglerande förmåga. Man skulle kunna säga att arbetsmarknaden har blivit polariserad, kraven ökar och arbetskraften som den anställde ska kunna ge till arbetsgivaren bör vara välutbildad, självständig och komponent. En gemensam faktor hos de unga vuxna är dock att man känner ett ansvar för det individuella valet till att göra sig anställningsbar. Även om det idag finns möjligheter att få hjälp att göra sig själv anställningsbar genom coacher och tjänstemän är det trots det fortfarande den enskildes som bär huvudansvaret. Unga vuxna har även en tendens att bli utestängda på grund av de nya anställningsformerna som dyker upp på arbetsmarknaden, detta genom att de inte alltid kan känna att de får stöd från exempelvis de fackföreningar eller a-kassa som finns (Bergman et al s.40-42). Det finns konsekvenser för individer som upplever anställningsotrygghet på både kortare och längre sikt. Om en individ har upplevt anställningsotrygghet på kortare sikt så kan det leda till en sämre självkänsla vilket i sin tur kan leda till ångest. Om man däremot upplever anställningsotrygghet på längre sikt så är det mer fokus på fysisk och psykisk ohälsa. De konsekvenser som kan gå ut över organisationen kan även gå ut över individerna samt deras arbetsprestation negativt. Anställningsotrygghet hänger ofta samman med att individerna på arbetsplatsen har en lägre arbetstrivsel samt att det saknas engagemang i arbetet (Låstad et al s ). Att kunna ha ett trygghetsbehov går som en röd tråd genom att kunna fatta beslut, hitta sin roll som individ i en grupp eller att ha en bra struktur i en organisation, har man inte detta kan det leda till ångest. För att man ska ta sig ut på arbetsmarknaden krävs att man har en stabil grund som individ vilket kan bero på de höga krav som idag ställs på unga vuxna. Något vi tar med oss av detta är att trygghet är en viktig grund man bör ha som både 16