Panndagarna Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Svenska EnergiAskor AB

Transkript

1 Panndagarna 4 februari 2009 i Jönköping Rapport från Askprogrammet SVENSKA ENERGIASKOR AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som branschorgan förf MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR Stödjer Värmeforsks Askprogram med detta namn

2 Askprogrammets Vision Askor nyttiggörs i ett hållbart samhälle. Strategi för f r miljöriktig användning ndning av askor Askor skall gör g r nytta Helhetssyn mellan miljömålen len Tillämpad FoU påp vetenskaplig bas Universitet, högskolor, h konsulter Teknik, miljöteknik, långtidsfl ngtidsförsök, goda exempel En bred finansiering och styrning Myndigheter STEM, NV, SGI (SGU) VV Producenter: Värmeverk, V Skogsindustri Konsulter, Panntillverkare, Universitet Information

3 Askprogrammet Värmeforsks program för Miljöriktig användning av askor Varaktighet ! 40 företag och myndigheter Skog & mark Miljö & kemi Geoteknik Deponi Återföring Kriterier Vägar Tätskikt Tillväxt Lagar Ytor Stabilisering Testmetodik Kvalitetskontroll Betong Gruvor Täckning av gruvavfall Askor har bra egenskaper Håller basiska näringsn ringsämnen Låg g till måttlig m skrymdensitet (0,9-1,6) Flygaskor Härdande egenskaper Låg g permeabilitet Bottenaskor God bärighet b God dränering Men håller h även tungmetaller som dock är relativt hårt h bundna särskilt s efter mognad

4 Aska till skog Ökade krav påp återföringring EUs 20% mål m l kommer att medföra brist påp biobränslen Ger ökat uttag av grot mm= ökat behov av askåterf terföringring Lite mer betoning påp att det motverkar försurning än återföring ring av näringsn ringsämnen Ger lite flexibilitet om återföring ring till där d r det ger bäst b ekonomisk nytta Ökat intresse för f r att aska ger lönsam l tillväxt påp dikad torvmark Hittillsvarande FoU visar påp t.o.m minskning av växthusgaser v med aska påp torvskogsmark, Svenska EnergiAskor AB 7 Inga godkänd a projekt Hånell 872 Areal? Ha är speciellt lämpliga Kostnads minskning Kostnader/teknik Hånell/Magnusson & Finland Aska ger lönsam tillväxt På organogen skogsmark MKB m.m Dikad torvskogsmark Aska till skog Förslag till handlingsplan 790 Bjurström Tillväxt Miljö/klimat/tillväxt WORKSHOP Falun Silikatbindning 940 ÅF/CBI Ej kostnadseffektivt Pelletering Lakning Fast mark Hög bonitet Kalkverkan Sikström/Jacobsson Q6-624 Åled Långsamlösande 880 Maryam Nej, K lakar lika oavsett behandling G Thelin 965 Även P ger tillväxt i Sv Sverige! G Thelin Q6-657 intensivodling Sikström, Klemedsston, Nilsson et al 974, Q6-608, 652, 660, 661, 666, 667 Positiv klimatpåverkan! Stora doser

5 Tätskikt av askor och rötslamr eller bara askor Det blir tätt t tt <50 l/m 2 ofta < 5 l/m 2 = 3 mm/år vid sluttäckning av en deponi Aska ger skjuvhållfasthet på >30 kpa De har lång l varaktighet Tätskikt på Dragmossen med 50/50 aska och rötslam (FSA), Svenska EnergiAskor AB 9 Täckning av gruvavfall Mycket stor potentiell marknad för f r flygaskor Ett lager av flygaska under/mellan lager av rötslam r förhindrar syret från n att nån den svavelrika anriknings-sanden. sanden. Vi söker s växter v som kommer medge ett evigt skyddande övre skikt. Bolidens sandmagasin Gillervattnet

6 Täckning av gruvrester Ervalla ett fult surt sår som blev en grön yta Rötslam ovan ett tjockt lager av trov/tråflygaska 11 Flygaska - Tjält ltålig lig vägv Pentti Lahtinens doktorsarbete 2001 visar att : Flygaska ger en mycket tjältålig väg samt Ingen påvisbar miljöpåverkan på omgivningen. Molybden var det kritiska ämnet. Väg med flygaska ca 7 år efter renovering Askan höll 5 % cement samt även fiberslam Referensväg renoverad på traditionellet sätt fick sprickor redan efter 1 år

7 Flygaskor i vägar o ytor RINGA RISK MED FLYGASKOR I VÄG!!! Ingen utlakning av tungmetaller har kunnat påvisas! Tendens till lägre metallhalter i porvatten runt flygaskvägar! Styvare väg = lägre underhåll = Mindre total energi förbrukning Riksväg 90 Styvare med aska Ingen negativ miljöpåverkan Film/handbok på resp Stabilisering särskilt intressant Film Askvägen Flygaskor i vä väg ger Bättre tjä tjältå ltålighet Högre bä bärighet Mindre underhå underhåll Mindre material Bättre ekonomi Sparade naturresurser Finns på på Svenska EnergiAskor AB 14

8 Doktorsarbete Lahtinen 2001 Tjältålighet ingen miljöpåverkan VF 915 Fiberaska Extra Bra Flygaska + Cement + fiberslam Stabilisering r1055 FUD Sala beräkning VV 10 % + cement Riksväg 90 Ingen miljöpåverkan tendens till sorbtion av tungmetaller Trä/torvflygaska i väg VF 986 Hallstavik FACE Värmeforskrapport 870 Mácsik Stabilisering VF 918 Labförsök 10 % + cement Eller >30% Handbok VF 954 Teknik + Goda exempel Finland Mälarenergi Vattenfall Uppsala Hallstavik Stora Enso EFO/SGI/ÅF 98 Total utlakning jord / torvträflygaska lika Pilotvägar VF 949 Stora Enso Fors Uppsala Utan cement Mälarenergi 1994 Cement + aska användning lägre miljöpåverkan än deponering -ytor vägar i Västmanland Vattenfall Uppsala lantbruksvägar ytor % grus Film Askvägen Tjältålighet Styvhet Underhåll Ekonomi Naturresurser Ringa risk Geoteknik-slaggrus mognade siktade skrotbefriade rostbottenaskor från n avfallsförbr rbränning Bra vägmaterialv Bra bärfb rförmåga Måttlig hållfastheth Relativt lätt l material 20% i bergkross= bra siktkurva (kan ersätta finkrossning) Egenskaper skall mätas m med funktionella metoder Handbok slaggrus i vägv Ringa risk för f r Hälsa H o Miljö Håller relativt höga h halter tungmetaller Men ändock ringa risk i vägar/ytor. v extra försiktighet: f bara i belagda vägar/ytorv Bör återanvändas ndas efter användningens ndningens upphörande Utgrävning av 18 år gammal väg: Vändöra Rapport 964 SGI/ Lunds Universitet En av grunderna för beräkning av ringa risk

9 Kvalitetskriterier för f r bottenaskor till väg-v och anläggningsbyggnad Rapport 867 von Bahr, Ekvall, Schouenborg SP Bra om grunderna för f r vägbyggen v och om innebörden av alla olika lab testmetoder Avfall måste m mätas m med funktionella metoder Tex bärförmåga och stabilitet bör b r mätas m som e-modul e vid olika belastningar med dynamiska triaxialmetoder - Svenask EnergiAskor AB VTIs materialdatabas Rapport Arvidsson, Loorents Slaggrus kan användas ndas som fyllnadsmaterial, skyddslager och förstf rstärkningslager. rkningslager. Kolbottenaskor kan användas ndas som lätt l terrassmaterial. Träbottenaskor kan användas ndas som konstruktionsmaterial till vägbyggnad. v Rapport SP/VTI verifierar ovanstående men fann att trärostbottenaskor rostbottenaskor och pulverbottenaskor kan ha hög h vattenabsorbtion särskilt om förbrf rbränningen gått g mindre bra. Men de underkände trots detta ej dessa askor som vägbyggnadsmaterialv Svenask EnergiAskor AB

10 Slaggruss senaste projekten Fallviktsmätningar tningar visar att slaggrus långvarigt l ger 70% av bergkrossens styvhet Men skrymdensiteten är r 70% av slaggrusens dvs samma styvhet per vikt Slaggrus ger saltutlakningar Detta skall man ta hänsyn h till vid konstruktioner med slaggrus Fortfarande inga signifikanta utlakningar av tungmetaller mm från Dåva Svenask EnergiAskor AB Slaggrus för f r sammansatta obundna material Handbok Per Tyllgren Skanska/SBUF Värmeforskrapport nr Avf Sv nr 2008:06 Ca 20% Slaggrus kan ersätta allt finkrossat material Nyckelfrågor är miljötillst tillstånd och miljöegenskaper acceptans från n entreprenörer rer och värmeverkv Svenask EnergiAskor AB

11 Mål EU:s Avfallsstrategi EU ska bli ett återvinningssamhälle Strategi Avfall undviks Avfall används nds som resurs. Åtgärder för f r att främja ett hållbart h resursutnyttjande Minska resursanvändningens ndningens negativa miljökonsekvenser konsekvenser. Medel : Regler för f produktifiering Giftfri Miljömålet let Vi skall ej förorena f mer än n till bakgrundsnivåer Låter som oklanderligt bra mål m Men Står r ofta i motsatsställning till avfallsstrategin. Ger överförsiktighet rsiktighet som skapar Mer deponering Resursslöseri seri Andra risker Ingen eller obetydlig förbf rbättring för f r Hälsa H o Miljö

12 NV 2003 Grundlig diskussion hos NV föranlett f av SGFs seminarium baserad påp deras rapport Bygga med avfall (bla( som Värmeforsk rapport nr 839) Miljömålet let God bebyggd miljö kan inte nås n s utan att vi även uppnår r miljömålet let Giftfri miljö Säkerställandet av en giftfri miljö måste ligga steget före, dvs miljöhänsyn väger v tyngre än n resurshänsyn dåd föroreningsrisken bedöms vara ej ringa Utnyttjande av restmaterial och avfall måste m stimuleras. Resursaspekterna bör b r därfd rför överväga om föroreningsrisken är r ringa Bra balans och tolkning av giftfri miljömålet!? let!? Bygga med Avfall SGF 839 Seminarium 2003 Utlakningsförsök i lab. Trots högre än pilotförsök Oralt intag av As mest kritisk NV: Om ringa risk: användning prioriteras MILJÖRIKTLINJER SGI, Kemakta, GeoInnova Vändöra gammal provväg slaggrus 964 SGI /LutH Damning osäkra uppgifter = mycket försiktigt beräknat In vitroförsök 1056 Biotillgänlighet: As > 85 % Cr 12 % Pb % Cd % Cu % SGI Organiska ämnen i askor 951 och Q6-646 ÅF/SGI RINGA RISK med aska i väg Bara Cu, Pb, Hg, Cd, As Bens(a)pyren Bara en väg Q6-664 Regional risk SGI Damning på grönsaker 20m från väg = mest kritiskt Damningsprojekt VTI / SGI 963 och Q6-631 Q6-665 Mo Sb SGI / Kemakta

13 Största problemet? Generella riktvärden rden för f r förorenad f mark Bygger påp försiktighet i många m steg Får överstigas med riskbedömning bla om föroreningarna föreligger f i mindre farlig form än n den farligaste Men texten: Man får r inte förorena f upp till riktvärdena rdena är r förödandef Konsekvensen blir att många m tolkar det som att även om ett avfall är r ofarligt för f r hälsa h o miljö om sås får man inte förorena f dvs bygga med det. Så miljökontoren, lst och NV säger s ofta nej där d de borde säga s ja. Ringa Risk Hälsa (yttre miljö) Mindre än n 1 risk per att person i utsatt grupp får f r skada av föroreningen f under en livstid ( bla pga genotox o cancer) Miljö lakning till brunn, damning till ätliga växter v och oralt intag viktigaste för f r askor Jordlevande organismer är r i regel mindre känsliga k än n vattenlevande Utlakning till ytvatten är r därfd rför r avgörande Recipient inte får f r förorenas f över normala haltvariationer

14 Bakgrunds halter 90percentil SKS återföring till skog Halter mg/kg TS Pb Cd Hg As 20 0,2 0, Ringa risk grusväg Ringa risk lämna kvar aska ytligt Arsenik har lägsta värdena för att det klassas som genotoxiskt Och det anses som farligare än cancerogent Avfallsförordningen Förordningar rordningen (VR:886,Q6-617) 617) Vi kvarstår r vid Värmeforskas V och Avfall Sveriges rekommendation om s:a ekotox 2,5% för f r förbrf rbränningsrester Zink förekommer f mest i andra former än n ekotoxiska Spännande ekotoxprojekt som kan påverka p lagstiftningar 135 (Q6-614) 614) Cs 135 Svårt att mäta m enligt SSMs krav vid geotekniska anläggningar Rekommendation: under Bq: mätningar m ej nödvn dvändiga vid vägbygge v påp mineraljord och 20m till brunn Mät t påp kalium: Om kalium lågt l Cs lågt Svenask EnergiAskor AB

15 Ekotox ITM St Univ,, SGI Askprogrammat(Q6-668), 668), Avfall Sverige(U2008:16), NV, Fortum, Sörab, Telge Alla askor utom väl v l ursköljt slaggrus är ekotoxiska vid L/S 10 Förvånande upptäckt: Huvuddelen av ekotox från n askor beror påp ej ekotoxiska ämnen som Ca och K! Bra metodutveckling Svenask EnergiAskor AB Giftfri Miljömålet let / Resurshushållning Giftfri miljömålet let bör b r baseras påp riskbedömningar Då kan man vid behov med åtgärder,, val av konstruktioner, av platser, låta l askorna var inne i konstruktionerna, undvika damning påp grönsaksland under byggnation och rivning, registrera användningen ndningen av askorna i kommunernas register mm se till att det blir ringa risk med god marginal för f r många m askor vid anläggningsbyggen ggningsbyggen. Rapport 953 Miljösystemanalys för f r nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande (2006), Kärrman, K Olsson, Magnusson, Peterson Ecoloop/KTH Vägbyggnad med askor inom 10 mil ger god resurshushållning med minskad förbrukning f av naturresurser, energi, buller och trafik. Metallutlakningen är r något n högre h än n för f r deponering i det korta perspektivet. I 1000 års perspektiv lakar även deponier ut lagrade föroreningar f och dåd blir det totalt mindre utlakningar om askor används nds i stället för f r andra material i vägbyggen. v Svenask EnergiAskor AB

16 Miljö målet God Bebyggd Miljö För r att kunna fåf balans mellan miljömålen: len: God Bebyggd Miljö bör r fåf ett tillägg: Avfall används nds som resurser om det inte innebär r mer än n ringa risk för f hälsa och miljö 31 Användning ndning Askor 2006 Vägar och ytor 200 kton Skrot 40 kton Näringsämnen 35 kton Utfyllnad av bergrum 50 kton Deponier 650 kton Diverse 125 kton Totalt Av totalt producerat 1 miljon ton 1,3 milj ton TS

17 Askprogrammets uppgift Utveckla användningar ndningar förf De 65O kton askor som kommer att förlora f sin marknad när r merparten av sluttäckningarna upphör r om ca 10 år De 300 kton som ej har användningar ndningar i dag De ökade volymer som förvf rväntas inom rimlig framtid Stärka användningar ndningar förf De 350 kton som har användningar ndningar utanför r deponier Askprogrammet Budget Skog o mark Geo och Deponi Miljö o Kemi Information Oförutsett Administration 15% Totalt 5 mkr 7 mkr 5 mkr 2 mkr 1,4 mkr 3,6 mkr 24 mkr 34

18 Askprogrammet Finansiering Budget Jan 09 Säkert Deltagare 6 mkr 4,5 mkr 6 mkr Medfinansierin 8,4 mkr Antag budget 8,4 mkr g Energimynd 9,6 mkr 35% / 7,92mkr 7,7 mkr Summa 24 mkr 22,1 mkr Bra utfall men det saknas 1,9 mkr mot budget 35 Askprogrammet Återföra ra askor så att uttag av biobränsle ur skog inte begränsas och ge ökad tillväxt i skogen, (skogstorvmark) Skapa och följa f upp ge goda exempel Att ge tjält ltåliga liga vägarv Miljöriktig täckning t av deponier och gruvavfall Slaggrus Få balans mellan miljömålen len Ringa risk Riskbedömningar - riskjämf mförelser Långtidsegenskaper Tolkning av avfallsförordningen ekotox Sparar naturresurser enligt EUs mål l om resurshushållning 36

19 Askprogrammet Kostnadseffektiv FoU Ökar fjärrv rrvärmens rmens och skogsindustrins konkurrenskraft och miljöriktighet Förbränning av biobränslen inkl avfall blir än n bättre b för f r klimatet om askorna används nds som bra resurser. Vi önskar Att ännu fler ser behovet och vill deltaga i programmet Nya FoU-ans ansökningar Ansökningar projekt: Och c:a , och Se 37 Tack för f r mig Frågor?