Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor oktober 2003, Uppsala

Transkript

1 Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor oktober 2003, Uppsala På SAS Radison Hotel samlades en blandad samling med representanter från bland annat myndigheter, energibolag, konsulter, universitet och återvinningsföretag för att delta i detta seminarium där projekt i Värmeforsks program Miljöriktig användning av askor presenterades med avslutande studiebesök i Uppsalas nejder. Några av slutsatserna är: - Aska tillsammans med slam är en intressant kombination med stor potential särskilt för att täcka gruvavfall - Askproducenter och skogsägare måste ha en tätare kommunikation - Flygaska är ett bra material ur både teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel för förstärkningslager i vägar - Produktifiering och eventuellt certifiering av askor kan vara viktig för acceptansen att använda askor - Ett antal hundra tusen hektar torvmarker är lämpade för bioaskgödsling - Resultatspridning och kommunikation viktig för programmet Nedan följer korta kommentarer runt alla presentationer samt de diskussioner som uppstod i samband med dessa. Inledning - Gullvi Borgström, Värmeforsk Gullvi berättade allmänt om Värmeforsk vilket startades 1966, första rapporten kom 1972 och det finns idag 800 rapporter publicerade. Dessa representerar en stor kunskapsbank och finns att beställa och nya rapporter att hämta på Gullvi nämnde att statliga styrmedel har gått genom Värmeforsks rapporter som en röd tråd genom åren. Ett exempel på detta är t ex att det innan införandet av koldioxidskatten 1990 nästan enbart handlade om olja och kol som bränslen i Värmeforsks rapporter. Framgångsrik forskning kräver kommunikation, hur ska det tillämpas inom askprogrammet Madeleine Engfeldt-Julin, MEJ Communication Madeleine betonade vikten av kommunikation och ifrågasatte varför man lägger tid på projekt om resultaten inte kommuniceras. Inom Askprogrammet har följande tagits fram: - kommunikationsstrategi - kommunikationsmål - övergripande kommunikationsplan - kommunikationsplaner för respektive projekt Syftet med detta är att koppla programmets resultat med målgrupper, vilka aktiviteter som ska genomföras för att få ut resultaten, via vilka kanaler, vem som ansvarar för detta kommunikationsarbete och när detta ska vara genomfört. En ny kanal för askprogrammet är ett nyhetsbrev som heter Askor & Miljö och planeras att komma ut fyra gånger per år. Det första numret delades ut på seminariumet. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Viktigt att från början i projekten tänka på hur resultaten ska kommuniceras. Kan vara svårt. Svårighet om vem som finansierar. I askprogrammet kommer dessa pengar inte bindas i projektet från början utan projektledaren kommer att kunna söka pengar vid behov. Allmänt om programmet kan sägas att vi än så länge har för litet statistiskt material för att våra resultat ska anses verifierade. För att Naturvårdsverket ska ta till sig resultat krävs att projekten är vetenskapligt grundade och presenterade. Anna Lundborg, STEM: Det är viktigt att projektledare skriver om resultaten och hur man ska tolka dem. 1 (11)

2 Rening av askor (Termisk, Våt, SMAK) Magnus Berg, ÅF Energi & Miljö Magnus presenterade tre projekt: Q4-128 Termisk rening av askor Q4-129 Vår rening av askor Q4-140 SMAK Selektiv mobilisering av kritiska element hos energiaskor Slutsatser av Q4-128 och Q4-129: - troligt att rening av en del aska kommer att krävas - tekniker för rening finns - lämpligt att börja med våt rening - våt rening är enklare och billigare än termisk rening, men mindre effektivt - termisk rening är i dagsläget för dyrt Aska i de tre projekten kommer mest från rosterpannor för avfallsförbränning. Rening dock vara intressant även i en fluidpanna. Anna Lundborg, STEM: Hur praktiskt möjligt är det att återvinna energin vid termisk rening. Svar: Det är en förutsättning. Detta är taget hänsyn till i rapportens beräkningar. Hanna Bergman, SÖRAB: vid termisk rening hur påverkas klorider. Svar: Dessa kommer att drivas av som klorider. Magnus Hammar, Tekniska Verken i Linköping: Anledning kan vara att klara nivåer. Om syftet är att rena aska för att klara nivåer; hur ska då den ännu mer koncentrerade askan klara nivåer? Det kan vara så att den inte klarar nivå för Farligt avfall-deponi. Svar: Detta har inte belysts. Ulf Sikström, Skogsforsk: Vad händer med de ämnen (Kalium, fosfor etc) som man vill ha kvar t ex vid återföring till skog efter rening? Svar: Detta kan vara ett problem eftersom kalium lätt drivs av. Fosfor blir nog kvar. Lars-Erik Hägerstedt, Fortum Teknik & Miljö: Man måste titta på just sin aska (stor skillnad). Organiska föroreningar bör också tas upp. Infallsvinklar: 1. separation: det ena är en rening från sånt man inte vill ha. 2. koncentration. Om man vill få ut något man vill ha. Kan det vara intressant att bygga en stor återvinningsanläggning? Svar av Claes Ribbing: Metallinnehållet och näringsvärdet är lågt (och därmed möjliga intäkter) jämfört med kostnader för deponi etc. Askans innehåll av ekonomiskt värdefulla ämnen är således inte styrande utan det är minskade kostnader för deponering och miljöhänsyn som kan motivera en återvinningsanläggning. Om något metallutvinningsverk byggs som passar bra för askor, t ex ett hydrometallurgisk verk i Skellefteåområdet måste vi bevaka att de kan ta emot aska och nyttiggöra dess beståndsdelar. Kvalitetskriterier för askor till väg- och anläggningsbyggnad Bo von Bahr, SP Stort behov av ballastmaterial. Askor borde vara attraktivt med avseende på framför allt ekonomi. Målet med projektet är att utveckla ett heltäckande kvalitetskoncept för bottenaskor till väg- och anläggningsbyggnad, så att dessa används rutinmässigt som ett ballastmaterial. Varför används det inte? Problem. Lösning Bristande kunskaper Genom att karaktärisera materialen. Hur mycket varierar egenskaperna? Konservativ marknad Icke anpassade provningsmetoder Icke anpassade regelverk Men också förutsägbar... Metoder som är anpassade för alternativa material, dvs testen avser kroppar av materialet i stället för enskilda korn. Tillägg i befintligt regelverk Utformar certifieringsregler för askor 2 (11)

3 I etapp 1 beskrivs nuläget. I etapp 2 genomförs provning av ett antal askor. I etapp 3 demonstreras ny kunskap genom fältförsök och provvägar. Detta projekt är främst inriktat på bottenaskor från rosterpannor och i viss mån även från pulverpannor. Gustav Tham, Telge Återvinning: När kan vi börja använda askor? Svar. De återvinnes idag mycket som konstruktionsmaterial på deponier och till viss del utanför deponier. En ökad användning utanför deponier kanske kan komma Rolf Sjöblom, Tekedo: Hur förändrar sig askornas egenskaper över tid? Svar: Detta kommer undersökas i projekt Vändöra. Där har man brutit upp en 10 år gammal slaggrusväg och avser studera vad man kan göra med det uppbrutna slaggruset och vad som har hänt med det när det har legat där. Organiska material tillsammans med syre bryts till exempel ner och det studeras i andra projekt. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Man skulle kunna tro att kraven är lägre på t ex cykelbanor. Så är dock inte fallet eftersom i en liten väg kommer nämligen restprodukter högre upp i vägkroppen. En fördel med slaggrus jämfört med naturmaterial var i ett projekt att friktionen mellan kornen var större för slaggruset. En förenklad testmetodik för kvalitetssäkring Henrik Bjurström, ÅF Energi & Miljö Stor blandning i bränslemixen. Hur kan man trots detta kvalitetssäkra askorna? Flödet för askan är: Producent (förbränning) Lagring (3-6 månader) Användare. För användaren är det således endast intressant vilka egenskaper askan har efter lagringen. Detta projekts mål är att hitta en enkel metod för att redan efter förbränningen kunna bestämma askans egenskaper efter lagringen. Resultat: - Många egenskaper varierar förvånansvärt lite med variationer i driften t ex kornstorleken däremot halten oförbränt. - Röntgen kan användas för snabb analys av tungmetaller - Zinkhalten hade inte någon klar proportionalitet mot halten däck i bränslet. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Måste varje energiverk även i fortsättningen fortsätta att fundera på hur askorna ska kunna frisläppas. Askans egenskaper kan annars påverkas redan vid bränslevalet och hur man kör anläggningen. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Nya krav kommer från EU om att kvalitetssäkra askorna. Claes vänder sig mot att LOI är ett bra mått på halten organiskt eftersom även kristallvatten ingår. I Danmark var LOI på slaggrus ca 40% organiskt (TOC) och 60% kristallvatten. Pannsand som kringfyllnad i rörgravar för fjärrvärmerör Roger Pettersson, Sundsvall Energi Bottenaska från fluidbed-pannor som eldas med biobränsle och avfall är i projektet tänkt att användas som kringfyllnad i rörgravar för fjärrvärmerör. Bottenaskorna, de så kallade pannsanderna, har analyserats med avseende på dess kemiska och geotekniska egenskaper. Lakningstesterna visar att lagring påverkar utlakningen av tungmetaller positivt med undantag för antimon (Sb) vilken ökar. Antimon är ett grundämne som främst förekommer i brombaserade flamskyddsmedel. Problemet med antimon förekommer endast i de pannor som eldas med avfall. Preliminär rekommendation från projektet är att avfallsbränslebaserade pannsander endast bör användas inom kontrollerade/säkrade områden medan biobränslebaserade pannsander efter godkänt tillstånd kan användas i externa applikationer. Det är svårt att tvätta bort antimon ur pannsanden. 3 (11)

4 Margareta Lundberg, Kvaerner Power: Varför blev lakningen av vissa metaller lägre efter lagring? Svar Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Observera att inga metaller har försvunnit på annat sätt, de har bara blivit mindre benägna att laka ut. Vi vet ej varför, karbonatisering kan nog bara vara en delförklaring eftersom ph:t var ganska högt över 10 även efter ganska lång tids lagring fuktigt i luft Stabilisering av bottenaska med skumbitumen David Bendz, SGI Bitumen är en tung oljefraktion som används som bindemedel i asfalt. Genom att injektera kallt vatten i smält bitumen expanderar den varma bitumen kraftigt till cirka gånger dess ursprungliga volym. Det bildade skummet är stabilt under sekunder vilket är tillräckligt för att kunna exponera ett granulärt material för skummet. Vid kontakten med skummet beläggs de enskilda partiklarna med en bitumenhinna vilket ger partiklarna kohesiva och hydrofoba egenskaper. Beläggningen sker på del av ytorna inklusive de inre porerna varvid utlakningen minskar i motsvarande mån. De bitumenhöljda askpartiklarna är granulära, men så fort de utsätts för tryck kladdar de ihop. Därför kan man lägga det på en hög i väntan på att användas. Högen får dock inte vara för stor eftersom de understa partiklarna då kan kladda ihop av högens egentyngd. Resultat: Vid ph-neutral miljö är lakningsegenskaperna ungefär samma som utan stabilisering. Om däremot ph manipuleras med antingen syra eller bas skiljer sig egenskaperna. Lakningsegenskaperna är i allmänhet bättre för klor, zink, kadmium, aluminium, bly, molybden, antimon, arsenik, kvicksilver. För koppar, krom och TOC varierar vad som är bäst beroende av ph. Leif Hansson, Kemira Kemi: Ekonomi? Svar: Ingick inte i studien. Kan det användas till andra askor? Svar: Ja, vilket granulärt material som helst. Kravprofiler och toleranser för energiaskors egenskaper vid användning i betongrelaterade tillämpningar Erik Nordström & Hillevi Sundblom, Vattenfall Utveckling Egentligen tre projekt: Q4-133 Kravprofiler och toleranser för energiaskors egenskaper vid användning i betongrelaterade tillämpningar Q4-219 Användning av energiaskor som fillermaterial vid betongtillverkning Q4-103 Användning av askor från förbränning av returpappersslam inom gruvindustrin Resultat för alla projekten: - det finns en stor potential - kvalitetssäkring och produktifiering nödvändig 4 (11)

5 Återföring av aska till skogsmark Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk & Henrik Bjurström, ÅF Energi & Miljö Hans Nordström, Vattenfall Värme Norden, inledde med att framhålla att för att vi skall nå de ställda miljömålen med CO 2 -neutrala bränslen måste uttagen av biobränslen ur skogen öka. För att möjligöra detta så måste man i ökad omfattning följa Skogsstyrelsens rekommendationer om återföring av aska vid GROT-uttag. På lång sikt är det nödvändigt för näringsbalansen att när GROT tas från skogen ska askan återföras. Förutom näringsaspekten bidrar askan till att motverka försurning av skogsmarken. Vissa skogsmarker är dock mer lämpade än andra; behovet är störst i södra och mellersta Sverige där kalkhalten är låg i marken. Trots omfattande forskning har det inte hänt mycket i praktiken. Vad beror detta på? En förklaring kan vara att kommunikationen mellan askproducenten och skogsägaren har varit för dålig. Producenten måste lyssna på vad skogsägaren vill ha för aska och skogsägaren måste förstå att askåterföringen behövs för ett långsiktigt skogsbruk vid uttag av GROT. För att inte marken ska få en chock måste askan återföras i form av granuler eller pellets som inte lakar ut så fort. Det ska gå minst 5-10 år innan lakningen överhuvudtaget börjar. Madeleine Engfeldt-Julin, MEJ Communication: Det skulle behövas en kvalitativ attitydundersökning. Attityd från skogsindustrin: varför ska vi lösa energiindustrins deponiproblem. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Skogsägarna borde kräva att få tillbaka askan via avtal som skrivs redan vid GROT-köpet. Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark Björn Lagerblad, CBI Aska har stora likheter med tillsatser i cement. Risk för att alkalimineralerna kommer ut för snabbt och ger naturen en chock. SiO 2, CaO, Al 2 O 3 och Fe 2 O 3 är den huvudsakliga sammansättningen i askorna. Hypotes olika askor har olika sammansättning. Genom blandning av askor går det att få en stabil och svårlakad produkt. Med höga halter av CaO så bildas fri CaO som ger svällning. Orsaken till att kolaskor är lättare att använda i cementtillämpningar är att de har eldats i högre temp Askor innehåller ofta mycket Ca. Vore bra att tillföra Si eller Al redan vid förbränningen för bättre bindning av aska. Svårigheten är att binda kalium som sannolikt finns i som lättlöslig kaliumklorid. Projektet avser att studera detta samt att minska lösligheten under en lång period genom att bilda ett tätt svårlösligt skal som i idealfallet skall ha brutits ner lagom till när skogen har största behovet av näring efter ca 40 år. Projektet: Kommer först att titta på sammansättningen i askan, sedan vilka hydratprodukter som har bildats. Om en aska har för mycket Ca kan den blandas med en aska med Si. Torvaskor är rika på SiO 2 och kan användas för att balansera askor med mycket Ca men torvaskor innehåller svavel som neutraliseras med kalk och då alltså får Ca. Alexandra Monico, Sydkraft Värme Syd: Kommer man att titta på det ekonomiskt? Svar: I första steget måste man undersöka om det är möjligt. Margareta Lundberg, Kvaerner Power: Fluidbäddaskor innehåller ju sand; räcker inte detta. Svar: Sand är kristallint och svårt att bryta ner. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Viktigt att vi talar om samma sak när vi pratar askkvalitet. 5 (11)

6 Möjligheter till avsättning av bioaska på organogena jordar Ulf Sikström, Skogforsk & Björn Hånell, SLU Eller Träaska och torvaska för skogsgödsling på torvmarker. Björn gick i ett rasande tempo, på ett underhållande sätt, igenom analysen över vilka marker som har störst potential för skogsgödsling. Resultatet blev att ett par hundratusen hektar torvmarker, relativt jämt fördelade över landet, som kan bedömas mycket väl lämpade för skogsgödsling med bioaska. Till helt övervägande del gäller det gallringsmogen skog och skog som är nära slutavverkning, men även avslutade torvtäkter där efterbehandlingen beräknas ske i form av beskogning ingår i urvalet. Björn framhöll med kraft askgödslingens stora betydelse för att få en god tillväxt på organogen skogsmark och i vissa fall så är askgödsling (eller annan gödsling) nödvändig för att överhuvudtaget få skog att växa på utdikad torvmark. Miljöeffekterna för askgödsling av organogen skogsmark är dåligt undersökta. Sikström redogjorde för att i projekt Q4-227 studeras skogsproduktion, gasutbyten (CH 4, CO 2, N 2 O) och vattenkvalitet då marken gödslas med bioaska. Vissa marker reagerar med sänkt tillväxt vid askåterföring. Om torvmarken är bördig finns risk för N 2 O-utsläpp. Det ska göras försök där farhågan att det blir stor gasavgång om inte lösligheten är tillräckligt långsam ska studeras. Vattenkvaliteten påverkas mycket marginellt. Anna Lundborg, STEM: Dikade torvmarker avger i allmänhet stora avgångar av koldioxid. Hur kan det vara så stor skillnad i tillväxt på flera års sikt trots att kalium ska laka ut snabbt. Svar: En förklaring till att tillväxten fortsätter är att när kaliumet lämnat askan höjer det ph i marken vilket är en längre kvardröjande effekt. Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt Agnes Mossakowska, Stockholm Vatten Slam från Henriksdals reningsverk. Optimering med tre parametrar beständighet, hållfasthet (>10 kpa), permeabilitet (<10-9 m/s). Lämplig inblandning 40-60% aska. Intressant att det fungerar map skjuvhållfasthet trots lutning 1:3. Lysimetrar kommer att finnas både för tätskikt, dränskikt och även andra skikt. Det är hela konstruktionen som är intressant. Efter pilotprojektet ska en handbok tas fram. Produkt: FSA (flygaskstabiliserat avloppsslam). 15% av kvävet i slammet går till luften som NH3. (Siffran 15% har beräknats från ett annat projekt, BioPell i Lycksele, där aska och rötslam blandas för att ge en pellet för återföring till skog). Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Slöseri att använda näringsrika ämnen på deponi. Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska Maria Carling, Geo Innova I etapp 1 genomfördes år en förstudie vilken finns publicerad som RVF-rapport och VA-forsk-rapport. Resultatet från etapp 1: - Beständighet (fältundersökning och laboratorieförsök): ph-höjningen av aska/kalk-blandningen fördröjde effekten på nedbrytningen - Liten syretransport via perkolerande vatten viktigt att minska diffusionen - Inventering av erfarenheter: låg permeabilitet möjlig Etapp 2 har nu påbörjats och pågår till och med år 2005: - Laboratorieförsök framtagning av lämpliga blandningar av aska och slam - Kompletterande studier av beständighet - Fältförsök provytor på 3 anläggningar 6 (11)

7 Nils Edberg, Länsstyrelsen i Stockholms län: Studeras/tas det hänsyn till smittspridning och mediciner i slammet? Svar: Risken för smittspridning bedöms som låg om de följer vedertagna riktlinjer. När det gäller mediciner råder osäkerhet. Nils passade då på att göra reklam för ett seminarium om läkemedelsrester i slam som äger rum i Stockholm 18 november. Flygaska och rötslam som tätskikt vid efterbehandling av sandmagasin med vegetationsetablering Maria Greger, Stockholms Universitet Problem: Gruvavfallssand (anrikningssand) + Syre + Vatten => Fria metalljoner + Svavelsyra Ett sätt att förhindra denna reaktion är att förhindra tillförseln av syre. Detta kan göras genom att tillföra ett tätskikt och ovanpå detta ett täckskikt för att etablera vegetation som förhindrar bland annat erosion. Morän är lämpligt för både tätskikt och tätskikt. Dessvärre finns det inte tillräckligt med morän. En lösning kan då vara att använda aska och eventuellt rötslam i tätskiktet och rötslam i täckskiktet. I täckskiktet etableras växter som är särskilt lämpliga med avseende på klimat, hur snabbt de växer, hur lätt de etablerar sig, hur väl de tål rötat slam.. Nu undersöks skikt med ca 0,3-0,4 m aska och lika mycket rötslam. Askskiktets uppgift är att vara tätt och förhindra rotpenetration, rötslammets att hålla vatten d v s vara tätt mot syre samt att etablera ett organiskt växtskikt som skall ge en varaktig växtlighet ovanpå sandmagasinen. Med tanke på vilka stora ytor som behöver täckas innebär detta en mycket stor potential. Undersökningen utförs i fält på Bolidens område Gillervattnet där ett försöksområde med utlägg av rötat slam och aska (30/70) som tätskikt och rötat slam som täckskikt etablerades Projektet kommer att pågå ett antal år (ca 2005/2006). Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Kombination aska/slam mycket stor potential. Ekonomiskt lönar det sig map deponiavgift även med långa transporter. Torrtäckning har störst potential, men även våttäckning kommer att förekomma. Erfarenheterna från dammolyckan i Boliden i Spanien avskräcker dock från våttäckning. Täckning av gruvavfall Inger Johansson, MTM Örebro Universitet Presentationen genomfördes av Claes Ribbing eftersom Inger inte kunde komma. Måste åtgärda gamla sulfidmalmsbrytningsplatser Detta kan göras genom att lägga på aska och rötslam, både som tätskikt och buffrande material. Projektet kommer förhoppningsvis att leda till en bra metodik för att täcka många gamla obehagliga spår efter sulfidmalsbrytningar som finns i Bergslagen. Nedbrytningsmönster för cellulosa i närvaro av aska Magnus Berg, ÅF Energi & Miljö Två projekt: - Nedbrytningsmönster för cellulosa i närvaro av aska (vilket är färdigt: rapportnummer 806) - Nedbrytningshastigheten för tätskikt uppbyggda av slam och aska (nyligen påbörjat och planeras vara klart i mitten av 2004) Första projektet var inriktat mot att utröna risker och möjligheter vid en kombination av askor och cellulosahaltiga material. Resultatet från detta projekt visade på att nedbrytningsprodukten isosackarinsyra (ISA), som bildas vid icke-biologisk nedbrytning av cellulosa, komplexbinder till metaller i askan och ökar därmed risken för utlakning. I det andra projektet är målsättningen att med hjälp av experimentella försök klargöra hur lång tid ett tätskikt uppbyggt av slam och aska kommer att vara stabilt. 7 (11)

8 Anna Lundborg, STEM: Hur översätter man resultat från cellulosastudier (aska+cellulosa) till slam (slam+aska)? Svar: Det går inte att översätta. Injektering av sulfathaltig flygaska i hushållsavfallsdeponi Karin Wikman, ÅF Energi & Miljö Askan blandades med vatten för att få en slurry som kunde pumpas ner, fylla ut hål och sedan stelna. Femton rör à 9 meter slogs ner med 3-5 meters mellanrum. Hushållsavfallet var cirka 2 år gammalt. Totalt pumpades cirka 100 ton slurry ner och 12-16% av hålrummen inom området fylldes ut. Ett krav på slurryn var att den skulle härda på cirka 2-3 dagar. Om den härdade för snabbt kunde det innebära att utrustningen satte igen. Metanavgång mättes också: med litet utslag. Vid utgrävning fann man inte så mycket av askan. Den hade inte spridit sig så som man hade trott, den aska man fann hade dock stelnat. Kostnaden för metoden kan med lite större utrustning konkurrera med dagens deponiskatt om 370 kr/ton. Åke Eriksson, Tekniska Verken i Linköping: Knepigt att askan hittades på olika nivåer för de olika hålen, hade det runnit ner till botten? Svar: Nej, det kunde finnas på flera nivåer i ett och samma hål. Anna Lundborg, STEM: Man borde titta mer på hur produktionen av metan påverkas eftersom detta är mycket viktigt. Metanproduktionen förekommer en relativt kort period efter nedläggningen (upp till 10 år). Rolf Sjöblom, Tekedo: Injekteringen gör att bakterier bildar svavelväte som binder tungmetaller. Utlakningen av tungmetaller minskar därför. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Kommer askan att räcka för både injektering och täckning? Lars-Erik Hägerstedt, Fortum Teknik & Miljö: Det finns ett antal små tippas som skulle behöva stabiliseras. Det finns ett stort behov! Miljöriktlinjer för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande Karsten Håkansson, SGI Oavsett var man tittar i lagstiftningen så gäller ändå samma krav på allmän hänsyn till miljön. Inert lakar ej ut, ej emissioner, det finns dock en ytterligare definition enligt EG. Kan se ut som om det är lättare om man ser det som kemisk produkt än avfall eftersom man då bara tittar på det som är farligt. Hur ser prioriteringen ut för miljömålen? Vattenkvalitet kontra god bebyggd miljö: det finns ingen sådan prioritering idag. Risk kontra nytta: förorening kontra resurshushållning. Risk behandlas ofta i lokalt perspektiv medan resurshushållning ses på en högre nivå. I EU är det ofta vattenfrågor som är i fokus. En bra modell skulle kunna låta en del aska tillåtas att användas utan tillstånd/restriktioner men också införa restriktioner för användningen av vissa naturmaterial. Anna Lundborg, STEM: I SGI:s studie borde LCA ligga till grund för resultaten, är det så? Svar: Nej, det kan bli väldigt omfattande modeller när det gäller resurshushållning. Anna: Branschen borde ta fram detta (jämför Skogsvårdsstyrelsens initiativ med allmän MKB för återföring av aska till skog. Erik Kärrman, SCC: Det finns bra LCA-verktyg med fokus på teknisk funktion. Okänd: Vi blundar idag för problem med naturmaterial som används felaktigt. 8 (11)

9 Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt avfallsförordningen, Jan-Erik Haglund, Söderenergi Projektet planeras att vara klart i november Viktigt att Naturvårdsverket var med i referensgruppen. I avfallsförordningen (som kom 1/1 2002) är det inte lika tydligt längre vad som är farligt avfall: om en aska innehåller farliga ämnen är det farligt avfall, annars inte. Med denna formulering är det svårt att definiera farligt avfall. Vad menas med innehåller farliga ämnen? I bilaga i förordningen anges vissa egenskaper. Detta klassificeringssätt har man kopierat från kemikalielagstiftningen. Om man skulle använda detta fullständigt skulle man behöva analysera 1000-tals metaller i askan; detta är ogörligt, man måste hitta annat sätt att klassificera. Det finns också egenskaper som saknar kvantifierade kriterier. Man har haft denna lag i snart två år som inte går att tillämpa projektets mål är att lösa detta. I rapporten föreslås att man tittar på totalhalten av referenssubstanser i ett antal metaller och antar att allt förekommer i referensformen (ex Pb även PbS, PbO etc). Lakningsegenskaperna har det inte gått att ta fram kriterier för, dessa måste bedömas från fall till fall. Förhoppningsvis får man denna metod godkänd hos myndigheterna. Alexandra Monico, Sydkraft Värme Syd: När kommer detta att implementeras i lagstiftningen? Svar: När rapporten är klar kommer den att spridas och får förhoppningsvis acceptans. Okänd: Vad är skillnaden mellan föreslagen lista och kemilagstiftningen? Svar: Största skillnaden är att det bara är grundämnen som mäts och räknas om till metaller. Att bygga med avfall Anna Wilhelmsson, SGF/SCC Rapport för projektet är färdig och publicerad. En slutsats i rapporten är att regelverket är svårtolkat och att materialfrågan ofta kommer in sent i byggprojekten. Det senare leder till material och plats inte blir utredda, inga större mängder avfall går att få fram, tillräcklig kontakt med myndigheter hinns inte med. Det är svårt att frångå avfallsbegreppet vilket gör att man måste hantera avfallsmaterialet på särskilt sätt. Finns ingen SNI-kod för icke-farligt avfall. NV ser över SNI-koderna. Trots att materialet produktifieras är det inte säkert att det inte fortsätter att ses som ett avfall. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Man ska hålla skillnad på skatterättsligt och miljörättsligt. Skattemyndigheterna har på grund av ett EU-prejudikat en mindre sträng syn på återvinning av avfall. Projektet som var finansierat av många olika intressenter har presenterats på ett mycket uppskattat seminarium den 19 maj. Där redovisade Naturvårdsverket att man vill frångå begreppet inert och i stället använda begreppen risk och ringa risk. Om det är ringa risk ska återvinning prioriteras, om det är risk ska miljöhänsynen väga tyngst. Förutsättningar för att askor kommer till användning i vägar Erik Kärrman, SCC I Nederländerna tillåter man högre tungmetallhalter i aska än för andra byggmaterial. En skandal där det i ett projekt fuskades med vilka askor som användes har dock påverkat myndigheterna att bli mer restriktiva. I Frankrike framför allt i stora projekt, men också på lokal nivå. LCA borde göras på regional nivå vilken kan ligga till grund. Hur sker resursuttag/hushållningen i området? Askproducenten måste driva på annars blir det inget. Maria Blechingberg, Svensk Fjärrvärme: Vem äger LCA-frågan? Svar: Askproducenter måste se till att det görs, dock ska aktuell myndighet vara med i projektet. 9 (11)

10 Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Vi kan få ballastleverantörer emot oss eftersom de ser avfallsåtervinning som konkurrerande. Utvärdering av programmet Bo Rydén, Profu Då programmet nu har hunnit halvvägs genomförs en utvärdering om det är på rätt väg. Bland annat har ett flertal intervjuer av deltagare i programmet genomförts. Slutsatser av programmet hittills är bland annat: - Programmet är viktigt! - Kompetensen är hög och nätverket av stort värde - Målen för programmet kommer inte att nås! - Vitt skilda förväntningar av programmet - Enskilda projekt bra men kritik mot portföljen som helhet - Beslutsprocess och ansvarsfördelning fungerar bra, så även ledning, styrning och administration - Budgeten är tillräcklig - Stor enighet om behov av resultatspridning och kommunikation Exempel på förslag till förändringar: - Man måste enas om förväntningsbilden! - Värna om att programmet uppfattas som vetenskapligt grundat - Översyn av mål och deras betydelse Erik Kärrman, SCC: Man borde också studera övergripande attityder ur ett rent vetenskapligt perspektiv så att man förstår olika aktörer. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Målen bör uppfattas mer som drivande än tvungna att uppfyllas. Svar: Om man använder ordet mål uppfattas det som att ska uppnås, annars får man använda ett annat ord. Flygaskor i väg: Ett av de bättre miljövalen? Josef Mácsik, SCC & Pentti Lahtinen, SCC/Viatek Parallellt utförs nu följande projekt: Q4-107 FACE - Flygaska i geotekniska anläggningar Q4-229 Flygaska som förstärkningslager i grusväg Q4-228 Produkter baserade på blandningar av flygaska och fiberslam Q4-111 Linermaterial med aska och rötslam Genom att nyttja flygaska som förstärkningslager på asfalterade vägar och grusvägar med dålig bärighet kan tjälskadorna minimeras och vägarna hållas öppna under tjällossningen. Flygaskor är som förstärkningslager i vägar ett ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel ett bra materialval. Viktigt att inte enbart materialet studeras utan också konstruktionen som helhet och dess omgivning. Studiebesök av vägar byggda med flygaskor i områdena Börje och Åby grustag. Guide: Kjell Karlsson, Vattenfall Värme Uppsala. Intressanta studiebesök där vi bland annat fick vara med när fuktig färsk torv/träflygaska blandat med grus lades ut från lastbilen som kom från Vattenfall. Ingen damning. Lätt att lägga ut och packa med hjullastare.. Ovanpå askhållande lagret läggs ett slitlager av grus. Målet för den vägen var att förvandla en lerig lantbruksväg till en bra väg och samtidigt att höja vägen för att den inte skall snöa igen på vintern. Imponerande var att med bussen åka på en annan nu perfekt väg som före renovering med aska knappt var körbar med bil. Där hade man haft vissa 10 (11)

11 problem vid utläggning i ogynnsamt väder, men efter period av bättre väder hade även den delen härdat till perfekt väg. Studiebesöket avlutades med ett besök på Librobecks miljöstation som byggts med denna aska, körvägarna med aska blandat med grus och sedan har hela anläggningen asfalterats. Anledningen till att använda härdande flygaska var att man därigenom fick en lätt konstruktion och inte behövde förstärka den svaga undergrunden för att förhindra utkalvningar till den närliggande Fyrisån.. Här hade man haft problem i samband med smältvatten, men efter avledning av detta hade askan härdat väl. Undersökningar har visat att askan har en total utlakning av respektive miljöstörande ämnen som är jämförbar med närliggande jordbruksmark. Därmed har Miljökontoret kunnat godkänna användningar efter anmälan. För detta ändamål har en blankett upprättats av Vattenfall som besvarar de frågor som Miljökontoret behöver svar på. Blanketten finns på Svenska EnergiAskors hemsida och befunnits efter små justeringar underlätta tillstånd för användningar även av andra företags restprodukter. 11 (11)