Svenska EnergiAskor AB
|
|
- Ann-Sofie Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Möjliga användningar ndningar av askor - rapport från n Askprogrammet ibc Euroform Avfallsdagar 12 mars 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som branschorgan förf MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR Stödjer Värmeforsks Askprogram 1
2 Askprogrammet Miljöriktig användning av askor Varaktighet (-11!) 40 företag och myndigheter Värmeforsk Skog & mark Miljö & kemi Geoteknik Deponi Återföring Kriterier Vägar Tätskikt Tillväxt Lagar Ytor Stabilisering Testmetodik Kvalitetskontroll Betong Gruvor Täckning av gruvavfall Askor från n olika bränslen 15-25% i hushållsavfall 5% i torv (kan vara mycket mer) 10-50% i slam från n pappersindustrin 2-4% i bark 0,3-0,5% 0,5% i rent trä 8% i kol (ryskt ångkol) 0,005-0,03% 0,03% i olja 2
3 Pannor (bilderna visar ombyggda kolpannor hos Söderenergi) S Pulverpanna för torv och pellets (= kolpanna) C Mest flygaska Rosterpanna för industriavfall C Mest bottenaska Bubblande fluidbäddpanna för flis och torv 850 C Ofta lika mycket flyg och bottenaska (pannsand) Komplex askproduktion Sverige 2006 ton torrvikt Rosterpanna + andra Bottenaska Flygaska Botten+ flyg tot Avfall hushåll + industri Biobränslen (Träflis,grot) Pappersind bark/slam Blandbränslen inkl pappind Träflis/torv Kol Pulverpanna Kol/torv Torv/träflis etc Fluidbäddpanna CFBC, BFBC Avfall hushåll + industri Biobränslen Blandbränslen Torv/träflis Pappersindustrin Kol (PCFBC) Totalt:
4 Askanvändning ndning i Sverige 2006 ton torrvikt Skog Åkermark Jordförb rbättring Tillverkning av cementklinker Vägkonstruktion och ytor flygaskor Parkeringsplatser + andra täckta t ytor Skrot Utfyllnad av gamla oljelager Täckning av gruvavfall Stabilisering av flygaska från hushållsavfall Konstruktionsmaterial för f r deponier Neutralisation restsvavelsyra Norge Övrigt Totalt t CFB bioflyg + rost-botten botten/flyg t bio rostbottenaska t bioaska t bio rostflygaska/pannsand t CFB torv/tr träflygaska t slaggrus t bottenaska avfall t CFB flygaska från n avfall t CFB bio flygaska t PCFB kolaska t slaggrus + andra askor t farligt avfall flygaska t t TS Aktuellt aska till skog Ökade krav påp återföringring Angeläget get Kretslopp För r att fåf ta ut bränsle utr skogen Lite mer betoning påp återföring ring av baskatjoner mot försurning av vattendrag Än n av näringsn ringsämnen Ger flexibilitet att tillföra aska till där d r det ger bäst b ekonomisk nytta Asprogrammets nisch är r FoU påp aska till dikad torvskogsmark där d r det ger ökad tillväxt Hitillsvarande försök k visar påp obetydlig ökning av växthusgaser 4
5 NVs kriteriers inverkan påp återföring ring av aska till skog Formellt ingen påverkanp I praktiken psykologiskt svårt att återföra ra aska till sina blåbär r när n en aska med ca 100 ggr lägre l halter av tex Cd anses olämplig att bygga väg v med där det ej läcker l ut någon n Cd till omgivningen. Ett ev borttagande av deponiskatt missgynnar askåterf terföringring Askanvändning ndning på deponier ton 2006 Stor marknad framför r allt för f utjämningskikt Gäller för f r inom en årsperiod när r sås många deponier skall sluttäckas Röstlam/aska FSA tätskikt tskikt Goda exempel mm (Se separat föredragf redrag) Film på www. energiaskor.se Pilotförs rsök k växtfv xtförsök k Gillervattnets gruvsandsmagasin Aska/fiberslam (fr från n pappersbruk) Värmeforskrapport Täckning av deponier i Falun.. > 100mkr i besparing? Värmeforsks mest lönsamma l rapport? Täckning av Garpenbergsmagasinet Tvetametoden (se (se separat föredragf redrag) Aska blir seg o hård monolit - tätskikttskikt Slaggrus som dräneringsmaterial Aska i skyddskikt Film på energiaskor.se - användning ndning- deponier 5
6 Täckning av gruvavfall Mycket stor potentiell marknad för f flygaskor Ett lager av flygaska mellan lager av rötslam r förhindrar f syret från n att nån den svavelrika anriknings-sanden sanden. Vi söker s växter v som kommer medge ett evigt skyddande övre skikt. Bolidens sandmagasin Gillervattnet Hotas av NVs Kriterier klass 2 SGI mfl Miljöriktlinjeprojektet mfl har beräknat att det är r ringa risk för f bioaskor och slaggrus i Gräns förstärkningslagerrkningslager inandning damm intag hud kontakt Damm på växter Mest kritiskt intag växter intag grundvatten Anrikningszon 6
7 Flygaska - Tjält ltålig lig vägv Pentti Lahtinens doktorsarbete: visar att Flygaska ger en mycket tjältålig väg samt Ingen påvisbar miljöpåverkan på omgivningen. Molybden var det kritiska ämnet. Väg med flygaska ca 7 år efter renovering Askan höll 5 % cement samt även fiberslam Referensväg renoverad på traditionellet sätt fick sprickor redan efter 1 år Flygaskor i vägar v o ytor RINGA RISK MED FLYGASKOR I VÄG!!! Ingen utlakning av tungmetaller har kunnat påvisas! Tendens till lägre metallhalter i porvatten runt flygaskvägar! Styvare väg = lägre underhåll = Mindre total energi förbrukning Riksväg 90 - Styvare med aska Ingen negativ miljöpåverkan Film/handbok på resp Stabilisering särskilt intressant Användningen är hotad av NVs kriterier 7
8 Geoteknik-slaggrus mognade siktade skrotbefriade rostbottenaskor från n avfallsförbr rbränning Bra vägmaterialv Bra bärfb rförmåga Måttlig hållfastheth Relativt lätt l material 20% i bergkross= bra siktkurva (kan ersätta finkrossning) Egenskaper skall mätas m med funktionella metoder Handbok slaggrus i vägv Ringa risk för f r Hälsa H o Miljö Håller relativt höga h halter tungmetaller Men ändock ringa risk i vägar/ytor. v extra försiktighet: f bara i belagda vägar/ytorv Bör återanvändas ndas efter användningens ndningens upphörande Utgrävning av 18 år gammal väg En av grunderna för beräkning av ringa risk Triaxialtest - Bärförmåga µstrain = µm/m Kolrostbottenaska Slaggrus Slaggrus Kolrostbottenaska Ume Slaggrus P.gr 90%, Wrel 60% Norrkping/Hndel Kolbottenaska P.gr 107%, Wrel 74% Linkping, kraftvrmeverket Trslagg P.gr 97%, Wrel 60% Ume Slaggrus P.gr 90%, Wrel 100% Sandigt grus P.gr = Packningsgrad; Wrel = vattenkvot relativt optimal Ume Slaggrus P.gr 90%, Wrel 110% Norrkping/Hndel Kolbottenaska P.gr 87%, Wrel 74% Ref mtrl sandigt Grus P.gr 97%, Wrel 80% Slaggrus och kolrostbottenaskor har högre bärförmåga än sandigt grus. Är lättare att packa och särskilt kolrostbottenaskor ger lättare konstruktioner. 8
9 Största volymen askor Slaggrus 450 kton TS 2006 Stark ökningstakt av volymerna Är r stort och används nds i Europa Tyskland Frankrike Holland Har en bra svenska marknad påp deponier i ca 10 år Ersätter morän n under tätskikt t tskikt vid sluttäckning Jämte dränskikt mm ovan tätskikt t tskikt ( i bla Tveta) Askprogrammet bör r medverka till Att det finns en stor marknad utanför r deponier om 10 år långtidsundersökningar, konstruktioner och regelverk genomföra uppföljningar av gamla o nya goda exempel och tester ta till oss andras erfarenheter Avfallsflygaska 150 kton 2006 Avfallsflygaska inkluderar ofta både b filteraska och rökgasreningsprodukt Är r i regel farligt avfall 32 kton används nds i Norge för f r neutralisera restsvavelsyra + att fylla kalkbrott 18 kton används nds för f r att återställa oljebergrum Mycket stabiliseras/tvättas ttas för f r deponering påp icke farligt deponi beror - på kloridhalten Potentiella användningar: ndningar: Fler återställningar av oljebergrum (projekt påp gång) Neutralisering av gruvrester ( Avfall Sverige projekt) Återställningar av gruvor och kalkbrott Stabilisering av gruvrum (bla( Tyska saltgruvor) 9
10 Det är r tur att naturen är r mer robust mot tungmetaller än n vad våra v modeller utgår r ifrån Verifieras av Falu Gruvas miljöhistoria 600 år r av fruktansvärd rd miljöförst rstörning rning med S, Cu, Zn, Pb och Cd har gett liten påverkan av dagens biosfär r inkl sjöar Många vetenskapliga rapporter visar att fastläggningen ökar med tiden både b för f r metaller och organiska ämnen Cornelis Aart Meyles Holland/Island: Robust -ja det stämmer mmer. Gamla dåliga d deponier i Holland läcker metaller - men inte till längre bort än ca 100m Askor och slagger i anläggningar ger obetydlig påverkan p påp miljön Kaj Lax SGU Den antropogena påverkan p är r idag liten mot naturens egna utlakningar Utom för f r odlade sulfidjordar (=sulfatjordar) Citat från Steen Stentsøe DK Max halter NVs kriterier Pb 20 Cd 0,2 Hg 0,1 Zn 120 As 10 SKS återföring ring till skog Ringa risk grusväg Ringa risk lämna kvar aska ytligt > 5% 15 10
11 NVs kritererier Anger riktvärden rden för f r fri användning ndning Redan här h r finns en överförsiktighetrsiktighet Inget om det som miljömyndigheter myndigheter har att bedöma Ringa risk för f r hälsa h och miljö Helhetssyn mellan miljömålen len Resursanvändning ndning Saknar en vilja att använda nda avfall som resurser Att använda nda naturmaterial ger inte lägre l total risk Behöver kompletteras med utredningar Baserade påp Miljöbalken och EUs avfallshierarki Helhetssyn, Resursanvändning, ndning, Ringa risk Utan överförsiktighet rsiktighet i många m led EUs avfalls hierarki Förebygga att avfall uppkommer Återanvändningndning Materialåtervinning tervinning Energiåtervinning Deponering Möjligheter till avvikelser om det är r miljömässigt och samhällekonomiskt motiverat NV saknar vetenskaplig grund för f r att avvika från n hierarkin påp det sätt som man gjort i kriterieremissen 11
12 Vi hoppas På ett kreativt samarbete med NV som leder till: Ökad användning ndning av avfall (askor) som resurser Minskad deponering Bättre hushållning med energi Färre nya bergtäkter och deponier Ringa risk för f r hälsa h och miljö Med minskad total risk mot användning ndning av naturmaterial Alternativen är r inte bra att produktifiera (passar inte askor) Att gåg via miljödomar Deponera Vad kan aska användas ndas till? Ca 1,3 mton/år % Bör återföras till skog 3 % återförs 10% Flygaska från avfallsförbr = farligt avfall.(?) Utfyllnad bergrum 10% Pannsand = finsand rörgravar, utfyllnad m m 5% Skrot Stål och Metallverk Tjältåliga vägar, tätskikt 16% Flygaskor som ej lätta konstruktioner, täckning av behöver återföras till skog gruvavfall, ersättning av cement 30% Rostbottenaska från avfallsförbränning 20% Övrig rostbottenaska och pulverpannebottenaska slaggrus Utfyllnad på deponier Förstärkningslager, medellätta konstruktioner förstärkningslager,utfyllnad terrasser, lätta konstruktioner Gödsling av åkermark enl Krav 12
IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB
Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor
Läs merVinnande miljöstrategier
Vinnande miljöstrategier IPQC 10 december 2008 Framtida möjligheter m för f r att använda nda askor som resurs SVENSKA ENERGIASKOR AB Svenska EnergiAskor Askprogrammet Vision och strategi Askor Askor har
Läs merWorkshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB
Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som
Läs merPanndagarna Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Svenska EnergiAskor AB
Panndagarna 4 februari 2009 i Jönköping Rapport från Askprogrammet 02-08 08 www.askprogrammet.com www.varmeforsk.se SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se ägs av 12 energiföretag retag arbetar som branschorgan
Läs merAskor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår
Läs merKonflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning
Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Svenska EnergiAskor/Värmeforsk Claes Ribbing 1 Pendeln slår för långt Först med Tyst vår på 1960-talet började världen förstå att jorden
Läs merSvenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion
Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till
Läs merAskor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid
Läs merAskor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor
Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2
Läs merDeponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:
Läs merREMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm natur@naturvardsverket.se REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Svenska Energiaskor AB ( Sv EA) ber härmed att få framföra
Läs merSyntes av programmet Miljöriktig användning av askor
Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor ÅF-Consult AB och Henrik Bjurström och Roger Herbert 1 Uppdragets syfte och mål Att sprida information om Askprogrammets förutsättningar och dess mål
Läs merAska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006
2007-11-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Claes Ribbing Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket
Läs merSvenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson
Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är
Läs merStatistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor
Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012
Läs merAska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt
2007-10-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket aska som producerades
Läs merAskhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm
Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor
Läs merRemiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.
Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merAlternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)
Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merEfterbehandling av gruvverksamhet - Generellt
Bolidens erfarenhet av efterbehandling av gruvor Policy Metoder Behov av utveckling Emma Rönnblom Pärson Boliden Mineral AB Emma.ronnblom-parson@boliden.com Miljö 1 Efterbehandling av gruvverksamhet -
Läs merHANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137
Datum Vår ref 2004-02-24 Rolf Sjöblom HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Inledning Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har nyligen skickat ut en återremissutgåva av en tilltänkt
Läs merFramtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå
Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå Miljömål 15: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och
Läs merUtvärdering av programmet Miljöriktig användning av askor
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1052 Utvärdering av programmet Miljöriktig användning av askor Roger B. Herbert Utvärdering av programmet Miljöriktig användning av askor Evaluation of the program Environmentally
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merKemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
Läs merEskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.
Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL
1 ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL MILJÖASPEKTER Innehållsförteckning Ordlista och begreppsförklaring Förord 0 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 8 2 ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT...
Läs merREMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2018/01322/R Malmö 17 december 2018 REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Avfall Sverige
Läs merUtvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham
Läs merEnklare vardag Hållbar framtid
Enklare vardag Hållbar framtid Hållbarhet Sol, vind och vatten Forskning om framtidens biobränslen Elbilar och laddstolpar Hållbara Ålidhem Elnät Koncernen ägs av Umeå kommun och har fyra affärsområden
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merMiljöriktig användning av askor 2012-2014
Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Miljöriktig användning av askor 2012-2014 VISION Askor används i ett uthålligt samhälle, ekonomiskt försvarbart och med ringa risk för hälsa och miljö. Inbjudan
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av
Läs merUtvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas
Läs merÅTERVINNINGSINDUSTRINS MÖJLIGHET ATT UTVINNA MATERIAL UR ENERGIASKOR VAD KRÄVS?
ÅTERVINNINGSINDUSTRINS MÖJLIGHET ATT UTVINNA MATERIAL UR ENERGIASKOR VAD KRÄVS? Anders Kihl, Ragn-Sells Vad menas med resurseffektiv materialåtervinning? EVERYTHING IS RELATED TO EVERYTHING Källa: Le
Läs merSamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB
Fortum Waste Solutions AB SamrådTillståndsansökan Materialhanteringscenter Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun Ulrika Wievegg Chef EHSQ Michael Kempi Affärsutvecklare Saara Nummelin - Miljösamordnare
Läs merPanndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen
Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns
Läs merBILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun
BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande
Läs merSlaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling
Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus
Läs merUtveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson
Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Massflöden fast avfall Bio-treatment Bio-production Construction Post consumer recycling Thermal treatment Final
Läs merNotat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala
Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala På SAS Radison Hotel samlades en blandad samling med representanter från bland annat myndigheter, energibolag, konsulter,
Läs merUr naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:
PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!
Läs merProfu. Johan Sundberg
Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning
Läs merProgrambeskrivning Askprogrammet - Miljöriktig användning av energiaskor
Programbeskrivning Askprogrammet - Miljöriktig användning av energiaskor 2017 -- 2020 ENF4000, v1.0, 2015-06-15 AB Org.nr: 556974-2116 Telefon: 08-677 25 30 E-post: kontakt@energiforsk.se Post: 101 53
Läs merAvfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete
Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av
Läs merRestprodukter i sluttäckningskonstruktioner
Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Forskning, Utveckling eller Demo och Tillämpning Akademin Forskning Utveckling Ekologi Teknik Ekonomi Socioaspekter Demonstration Vardag/verkstad 1 Lilla Nyby,
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs merPerspektiv på framtida avfallsbehandling
Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merOMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER
OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER ASKDAGEN 2015 Anders Hedenstedt SP Sveriges Tekniska ForskningsinsItut KORT OM SP 1920 grundades Statens
Läs merMelleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius
Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,
Läs merKompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro
Läs merFörorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?
Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merBindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Läs merProgrambeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016
Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Framgångskriterier... 6 2.5 Forsknings-,
Läs merFAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17
1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import
Läs merVarför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Läs merUNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN
UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN Bakgrund och syfte I centrala Klippan, Klippans kommun, låg
Läs merFöreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall
Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag
Läs merDOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ Mål nr KLAGANDE Neova AB Bjälkgatan 1 824 43 HUDIKSVALL MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen, miljöprövningsdelegationen,
Läs merHalmaska i kretslopp
Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen
Läs merHållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015
Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,
Läs merATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT
ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd
Läs merFörgasningsprojektet i Västerås. Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009
Förgasningsprojektet i Västerås Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009 Mälarenergi Västerås Sweden Mälarenergi satsar miljardbelopp på ny anläggning (kraftvärme, företagsinfo)
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merrökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB
Dolda utsläpp från rening av rökgaskondensat Matarvattenkonferensen 2013-11-13 Roger Lundberg Mälarenergi AB Mälarenergi, KVV Panna 5 Block 1+2 Kol,olja 75 80 MWe 200 220 MWv C o Block 3 Block 4 Olja Kol
Läs merVad gör vi med våra deponier?
Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska
Läs merSTRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB
STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning
Läs merDioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE
Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:
Läs merProcesser att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Läs merAVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige
AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige VARFÖR FINNS DET AVFALLSASKOR? VARFÖR FINNS DET RESTAVFALL? Innehåll Om Avfall Sverige Utmaningar avsättning
Läs merGastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor
Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Q6-634 Christel Carlsson & David Bendz, SGI Celia Jones, Kemakta 1 Syfte Litteraturstudie om oral biotillgänglighet av
Läs merEn rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER
En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga
Läs merFytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?
Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för
Läs merStyrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.
Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till
Läs merVälkommen till Hovgården!
Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! 12 kilometer nordost om Uppsala ligger Uppsala Vattens avfallsanläggning Hovgården. Hit kommer varje år omkring 250 000 ton avfall. Det motsvarar flera
Läs merNotat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004
Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Kort inledning av Bo Svedberg, Luleå Tekniska Universitet, och Josef Mácsik, Ramböll. Seminariumet indelas i två faser: - Material- & produktutveckling
Läs merJohan Sundberg. Profu. Profu. Profu
Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)
Läs merRAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet
RAGN-SELLS AB Slamförbränning & extraktion Lars Tolgén KSLA 27 feb 2013 Innehåll Om Ragn-Sells Vägen till hållbar slamförbränning (bild 2-13 presenterades vid KSLA Workshop 31 maj 2012) Hänt sedan sist
Läs merEfterbehandling av lämningar från Falu gruva
Efterbehandling av lämningar från Falu gruva Summering av Faluprojektet, 1992 2007 Åsa Hanæus och Bo Ledin, GVT AB 2007 1992 Falun, tidigt 90 tal Utflöde från Zink Koppar Stockholm* till Stockholms ström
Läs merVärmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15
Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank
Läs merÄr det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers
Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers 1 Syfte 1. Översikt befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller
Läs merMiljösamverkan Västerbotten
miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Dialogmöte om avfall för anläggningsändamål 24 september 2013 09.00-09.30 Fika 09.30-10.00 Välkomna, syfte med dagen, presentationsrunda 10.00-10.30
Läs merTransport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist
2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp
Läs merJärnsand. Då myndigheterna bestämde sig för att vår biprodukt är ett avfall och ingen mindre än ringa risk kom på besök. Renare Mark 24 November 2016
Järnsand Då myndigheterna bestämde sig för att vår biprodukt är ett avfall och ingen mindre än ringa risk kom på besök Renare Mark 24 November 2016 David Granberg, Boliden, david.granberg@boliden.com Pasi
Läs merFlygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning
Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merLivsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -
Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merKan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet
Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merFrån GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?
Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.
Läs mer