Yttrande över ansökan från Teologiska högskolan, Stockholm om tillstånd att utfärda magister- och masterexamina inom området mänskliga rättigheter

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Yttrande över ansökan från Teologiska högskolan, Stockholm om tillstånd att utfärda magister- och masterexamina inom området mänskliga rättigheter Universitetskanslersämbetets beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att rekommendera Utbildningsdepartementet att - ge Teologiska högskolan, Stockholm tillstånd att utfärda magisterexamen i mänskliga rättigheter, - avslå ansökan från Teologiska högskolan, Stockholm avseende masterexamen i mänskliga rättigheter. Ansökan och ärendets hantering Teologiska högskolan, Stockholm (THS) har ansökt hos Utbildningsdepartementet om tillstånd att utfärda magisterexamen respektive masterexamen inom området mänskliga rättigheter. Utbildningsdepartementet har anmodat Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att avge yttrande över ansökan. För granskning av ansökan har UKÄ utsett följande sakkunniga: professor Bengt Brülde, Göteborgs universitet och professor Peter Nynäs, Åbo Akademi De sakkunnigas bedömning baseras på THS ansökan om examenstillstånd jämte bilagor samt på intervjuer som genomfördes den 22 april De sakkunnigas yttranden bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning Bedömningen av ansökan har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt utifrån de aspekter och kriterier som finns sammanställda i Kvalitetsaspekter vid examenstillståndsprövning av generella examina ( ) samt Vägledning för ansökan om masterexamenstillstånd, Högskoleverket reg.nr De sakkunnigas bedömning är att THS har de förutsättningar som krävs för att ge magisterexamen i mänskliga rättigheter och att utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och de examensmål som anges i högskoleförordningen. UKÄ instämmer i de sakkunnigas bedömning. Ansökan bör därför bifallas i denna del. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) De sakkunnigas bedömning är vidare att THS inte har de förutsättningar som krävs för att ge masterexamen i mänskliga rättigheter. De sakkunniga anser att aspekterna nära anknytning till utbildning på forskarnivå, lärarkompetens och lärarkapacitet och utbildningens utformning inte är tillfredsställande. UKÄ instämmer i de sakkunnigas bedömning att utbildningarnas anknytning till utbildning på forskarnivå är för svag då forskningsmiljön är allt för begränsad till sin omfattning och bredd samt att det finns brister avseende lärarkompetens och lärarkapacitet då den samlade lärarkåren är begränsad till ett fåtal lärare som tillsammans inte har kompetensen eller kapaciteten att täcka in ämnets bredd och fördjupning. UKÄ instämmer också i de sakkunnigas bedömning att utbildningens utformning saknar tillräckliga möjligheter för en successiv breddning och fördjupning i ämnet. THS har således inte de förutsättningar som krävs för att ge masterexamen i mänskliga rättigheter. UKÄ anser inte heller att de brister som föreligger i ansökan kan avhjälpas genom att högskolan ges möjlighet att komplettera ansökan. Ansökan bör därför avslås i denna del. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Charlotte Ejsing i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman, avdelningschefen Karin Järplid Linde och enhetschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Charlotte Ejsing Kopia till: Rektor, Teologiska högskolan, Stockholm De sakkunniga

3 YTTRANDE 1(6) Granskning av ansökan från Teologiska högskolan, Stockholm om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området mänskliga rättigheter Uppdraget Teologiska högskolan, Stockholm (THS) har den 13 oktober 2014 ansökt hos Utbildningsdepartementet om tillstånd att utfärda magisterexamen respektive masterexamen inom området mänskliga rättigheter. Utbildningsdepartementet har anmodat Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att avge yttrande över ansökan. Vi, professor Bengt Brülde, Göteborgs universitet och professor Peter Nynäs, Åbo Akademi, har fått i uppdrag av UKÄ att granska och bedöma THS ansökan. Bedömning Vår bedömning har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och i högskoleförordningen och utifrån de aspekter och kriterier som finns sammanställda i Kvalitetsaspekter vid examenstillståndsprövning av generella examina ( ) samt Vägledning för ansökan om masterexamenstillstånd, Högskoleverket reg.nr Underlag för detta utlåtande har varit ansökan från THS jämte bilagor. Underlaget har vidare kompletterats med intervjuer som hölls den 22 april I intervjuerna deltog representanter för THS ledning, lärare, studenter och doktorander. Bakgrund THS ansöker om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området mänskliga rättigheter. Ansökan sker mot bakgrund, och motiveras, av högskolans mångåriga erfarenhet av att ge högre utbildning inom mänskliga rättigheter. THS har sedan 2008 tillstånd att utfärda kandidatexamen i mänskliga rättigheter och har sedan dess också ett samarbete med Uppsala universitet kring ett magister- och masterprogram i mänskliga rättigheter. Avtalet för samarbetet med Uppsala universitet upphör dock läsåret 2015/16. THS hänvisar i sin ansökan till regeringens prioritering av arbetet med mänskliga rättigheter och till THS engagemang i frågor som rör mänskliga rättigheter. Det föreslagna magisterprogrammet i mänskliga rättigheter omfattar 60 högskolepoäng. Området för ansökan, mänskliga rättigheter, sammanfaller i ansökan med benämning av huvudområde och examensbenämning Av ansökan framgår vidare att området mänskliga POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

4 YTTRANDE 2(6) rättigheter har en tvärvetenskaplig karaktär. Någon närmare definition eller avgränsning av området framgår inte av ansökan. Behörighetskraven möjliggör att studerande med vitt skilda kandidatexamina kan ansöka till magisterprogrammet. För att bli antagen krävs en kandidatexamen, där huvudområdet utgörs av minst 90 högskolepoäng i mänskliga rättigheter eller annat relevant ämne vid teologisk, historisk-filosofisk, samhällsvetenskaplig, juridisk eller motsvarande fakultet. Lärarkompetens och lärarkapacitet Av ansökan framgår att det vid THS finns lärarkompetens med huvudansvar för området mänskliga rättigheter och att denna karaktäriseras av stabilitet och varaktighet. Ansökan redogör för tre tillsvidareanställda heltidsanställda lärare - en docent i freds- och konfliktforskning, en docent i etik och en lektor i mänskliga rättigheter/juridik. Dessa lärare kompletteras i undervisningen med timanställda och deltidsanställda lärare. De tre huvudlärarna har erfarenhet av både undervisning och handledning inom området och är aktiva forskare inom sina respektive specifika delområden inom mänskliga rättigheter. Lärarnas kompetensutveckling garanteras av högskolans pedagogiska utvecklingsprogram, som förnyas med jämna mellanrum. Det finns möjlighet till individuell handledning för utveckling av pedagogiskt relevanta färdigheter och goda möjligheter till samarbete inom lärarkollegiet. Den vetenskapliga kompetensutvecklingen garanteras genom möjlighet till forskning i tjänsterna och genom erhållande av medel för deltagande i internationella konferenser och motsvarande. Den vetenskapliga kompetensen och profilen bekräftas bland annat av lärarnas publikationslistor. Vi konstaterar att de tre huvudlärarna har både akademiska och pedagogiska förutsättningar och kompetenser för att undervisa, handleda och examinera på magisternivå. THS anlitar också timlärare i undervisningen. En bedömning av antalet tillsvidareanställda lärare och övriga lärare visar ändå på en kritisk situation vad gäller lärarkapaciteten. En annan kritisk punkt som bör beaktas är huruvida lärarnas vetenskapliga specialiseringar täcker den tvärvetenskapliga bredden inom området mänskliga rättigheter och garanterar studenterna möjligheter att utveckla kunskap om och fördjupa sig inom viktiga och aktuella delområden. Av intervjuerna framgick dock att högskolans ledning är väl medveten om dessa kritiska punkter och har en strategi för hur man ska upprätthålla en tillräcklig lärarkompetens inom mänskliga rättigheter genom att främst anlita timlärare som kompletterar de tillsvidareanställda lärarna. Sammanfattande bedömning: Aspekten lärarkompetens och lärarkapacitet är tillfredsställande. Utbildningsmiljö Av ansökan framgår att magisterprogrammet i mänskliga rättigheter kommer att ges i anslutning till en forskningsmiljö som finns vid THS. Det finns i samarbete med flera andra universitet en egen doktorandverksamhet som till stora delar finansieras av THS

5 YTTRANDE 3(6) och stöds av biträdande handledare från THS. Delvis underbyggs denna doktorandverksamhet av etablerade samarbetsavtal. Till ansökan har även bifogats en lång rad internationella samarbetsavtal som indikerar att det finns goda förutsättningar för internationalisering av både utbildningen och forskningen. Lärarnas möjligheter till egen forskning är som framgår ovan god. Utbildningsmiljöns forskningsmässiga karaktär förstärks ytterligare av vetenskapliga konferenser och seminarier som ordnas vid THS, samt av inbjudna gästföreläsare. En tillsvidareanställd forskningsutvecklare vid THS och ett utvecklingsprogram för forskning bidrar till den kontinuerliga utvecklingen av denna miljö. Förutsättningar för detta skapas vidare genom att THS varit framgångsrik i sin strävan att erhålla medel från fonder och donatorer för forskningsverksamhet. Under intervjuerna med studenterna framgick det att de uppfattar THS som en dynamisk och aktiv forskningsmiljö. I den här bedömningen bör även några kritiska punkter lyftas fram. Det kan konstateras att THS utgör en relativt liten forskarutbildningsmiljö som till stora delar vilar på samarbete med andra institutioner vad gäller forskarutbildningen, kurser, seminarier etc. Vidare bör man notera att den verksamhet som hittills har utvecklats genom diverse avtal av historiska skäl har en inriktning mot andra ämnesområden. Det finns vid THS behov av en strategisk utveckling av internationellt samarbete i form av nätverk och med institutioner och universitet, som direkt kan bidra till utbildnings- och forskningsmiljön speciellt inom området mänskliga rättigheter. Vi gör dock bedömningen att magisterutbildningen kommer att ges i en forskande miljö som gagnar utbildning på avancerad nivå i mänskliga rättigheter, men att denna utbildningsmiljö inte entydigt berikas av forskning inom mänskliga rättigheter och dess tvärvetenskapliga bredd. Sammanfattande bedömning: Aspekten utbildningsmiljö är tillfredsställande. Infrastruktur I ansökan redovisar THS en god infrastruktur i form av föreläsningssalar och mindre grupprum som fungerar väl för undervisning och administration och som erbjuder utrymmen för lärare och studenter. Tillgång till litteratur garanteras genom högskolans bibliotek med många titlar och över 500 tidskrifter som THS prenumererar på i huvudsak genom centrala databaser. Under intervjuerna med ledningen framgick det vidare att högskolan, efter att den lämnat in ansökan, utökat sin tillgång till tidskrifter väsentligt inom området genom ytterligare databaser på det statsvetenskapliga området. Det sistnämnda bedöms som viktigt med tanke på att det bidrar till att studenterna på avancerad nivå i ämnet mänskliga rättigheter får omfattande tillgång till aktuellt och varierande forskningsmaterial i relation till ämnets tvärvetenskapliga bredd. Sammanfattande bedömning: Aspekten infrastruktur är tillfredsställande.

6 YTTRANDE 4(6) Utbildningens utformning Till ansökan har bifogats Riktlinjer för nivåklassificering av kurser vid THS som gäller specifikt THS utbildningsprogram i mänskliga rättigheter. I riktlinjerna preciseras på ett korrekt och tydligt sätt klara skillnader mellan de olika kurserna på avancerad nivå och magisterkursernas allmänna syften anges. Utbildningsplanen för Magisterprogram i mänskliga rättigheter (60 högskolepoäng) ger ytterligare beskrivning av kursnivå, innehåll och mål. Litteratur samt övrig nödvändig information framgår av kursbeskrivningarna. Magisterprogrammet inleds med en obligatorisk kurs som är omfattande till sitt innehåll (30 högskolepoäng). Av intervjuerna framkom att kursen har utformats i syfte att överbrygga varierande förkunskaper hos studenterna och för att gjuta en gemensam grund för en fortsatt progression inom programmet. Programmets utformning tillhandahåller även relevanta metodkurser och programmet avslutas med ett självständigt examensarbete. Magisterprogrammet som helhet uppfyller genom sina upplägg och sitt innehåll kraven på både breddning och fördjupning inom utbildningen i förhållande till utbildning på grundnivå. Alla formella krav såsom antal högskolepoäng, breddning och fördjupning, att kursplanerna utformats i anslutning till vad som stipuleras i examensordning och högskolelag är uppfyllda. Undervisning, kurslitteratur och examination kommer att vara utformade så att de i tillräcklig utsträckning säkrar forskningsanknytning och progression. Kraven för att nå examensmålen är klart dokumenterade. THS visar i ansökan inklusive dess bilagor att man kommer att ge studenterna goda förutsättningar att nå målen för magisterexamina. Det finns i detta sammanhang anledning att kommentera ämnets tvärvetenskapliga bredd och de krav detta ställer på utformning av utbildningsprogrammet. En granskning av kursbeskrivningarna visar att det finns vissa luckor i de föreslagna kursplanerna. Exempel på sådana luckor är följande teman inom ämnet mänskliga rättigheter: ESK-rättigheter och fattigdom som rättighetsfråga, rättigheternas roll i teorier om det rättvisa samhället (social justice) Sambandet mellan rättigheter och rättvis handel, frågan om global rättvisa (global justice) och rättigheternas roll i detta sammanhang (t ex inom olika kosmopolitiska teorier) Rättigheternas relevans för klimatfrågan och frågan om rättvisa mellan generationer (intergenerational justice), frågan om huruvida det finns kollektiva rättigheter (som kan komma i konflikt med individuella rättigheter)

7 YTTRANDE 5(6) Frågan om de mänskliga rättigheternas filosofiska grundvalar Även om den föreslagna kurslitteraturen är central och relevant kan det övervägas på vilket sätt den bättre kan täcka ovan nämnda bredd. Utformningen av kursplaner i relation till områdets tvärvetenskapliga bredd är med andra ord en kritisk punkt i denna bedömning. I anslutning till den här diskussionen bör även beaktas att lärarkåren inte uppvisar kompetenser på alla relevanta områden. Av intervjuerna med både lärare och studeranden framgick dock att det dels finns en medvetenhet om detta dilemma, dels att studenterna kunde ge exempel på lärarnas förmåga att även integrera sådana aktuella och relevanta områden som inte tydligt kommer till uttryck i kursbeskrivningarna. I ljuset av målen för magisterexamen som bland annat stipulerar att studenten ska visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete får detta anses vara tillräckligt. Sammanfattande bedömning: Aspekten utbildningens utformning är tillfredsställande. Högskolans kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är väl förankrat i utbildningarna vid THS. Av ansökan framgår att styrdokument och övrigt kvalitetsarbete garanterar en fortlöpande analys, uppföljning och implementering av åtgärder för att säkra kvaliteten i verksamheten. Det här innefattar bland annat en klar organisering vad gäller kriterier för ansvar på respektive nivå och inkluderar tydliga rutiner för utveckling och revidering av program och kurser. Exempelvis har lärarkollegiet för mänskliga rättigheter, som sammanträder en gång i månaden, ett särskilt ansvar för kursplaner, kursutvärdering och kursutveckling. Frågor som rör exempelvis studiemiljö och likabehandling i olika sammanhang bevakas av Rådet för likabehandling. Utvecklingsarbetet stöds även av högskolans omfattande nätverk och samarbeten med andra lärosäten. Vi konstaterar utifrån ansökan att THS har ett väl utarbetat och systematiskt kvalitetsarbete som fungerar aktivt och på kontinuerligt basis, samt att det integrerar representanter för olika grupper inom högskolan. Det är för vår bedömning viktigt att notera att detta bekräftades väl vid intervjuerna. Utöver att de systematiska strukturerna för kvalitetssäkring fungerar väl framgick att studenterna upplever att avståndet till lärarkåren är litet. De framhöll och gav konkreta exempel på att de har reella möjligheter att påverka utformningen av bland annat undervisningen. Sammanfattande bedömning: Aspekten högskolans kvalitetsarbete är tillfredsställande.

8 YTTRANDE 6(6) Sammanfattande bedömning och motivering till förslag till beslut Vår granskning och bedömning av THS ansökan om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området mänskliga rättigheter har beskrivits ovan. Ansökan från THS inklusive bilagor och intervjuer har gett tillräckligt underlag för vårt utlåtande. Vi kan konstatera att området mänskliga rättigheters tvärvetenskapliga bredd skapar grund för vissa kritiska iakttagelser vad gäller lärarkapacitet och -kompetens, utbildningsmiljön och utformningen av utbildningsprogrammet och enskilda kurser. Trots vissa kritiska påpekanden har dock alla aspekter som granskats kunnat bedömas som tillfredsställande. Vår sammanfattande bedömning är följande: Teologiska Högskolan, Stockholm har förutsättningar att ge utbildning för magisterexamen i området mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar vi att UKÄ beslutar att föreslå utbildningsdepartementet att ge THS tillstånd att utfärda magisterexamen i mänskliga rättigheter. Göteborg och Åbo den 19 maj 2015 Professor Bengt Brülde Göteborgs universitet Professor Peter Nynäs Åbo Akademi

9 YTTRANDE 1(8) Granskning av ansökan från Teologiska Högskolan, Stockholm om tillstånd att utfärda masterexamen inom området mänskliga rättigheter Uppdraget Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) har den 13 oktober 2014 ansökt hos Utbildningsdepartementet om tillstånd att utfärda magisterexamen respektive masterexamen inom området mänskliga rättigheter. Utbildningsdepartementet har anmodat Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att avge yttrande över ansökan. Vi, professor Bengt Brülde, Göteborgs universitet och professor Peter Nynäs, Åbo Akademi, har fått i uppdrag av UKÄ att granska och bedöma THS ansökan. Bedömning Vår bedömning har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de aspekter och kriterier som finns sammanställda i Vägledning för ansökan om masterexamenstillstånd, Högskoleverket reg.nr Underlag för detta utlåtande har varit ansökan från THS jämte bilagor. Underlaget har vidare kompletterats med intervjuer som hölls den 22 april I intervjuerna deltog representanter för THS ledning, lärare, studenter och doktorander. Område för examenstillstånd THS ansöker om tillstånd att utfärda masterexamen inom området mänskliga rättigheter. Ansökan sker mot bakgrund, och motiveras, av högskolans mångåriga erfarenhet av att ge högre utbildning inom mänskliga rättigheter. THS har sedan 2008 tillstånd att utfärda kandidatexamen i mänskliga rättigheter och har sedan dess också ett samarbete med Uppsala universitet kring ett magister- och masterprogram i mänskliga rättigheter. Avtalet för samarbetet med Uppsala universitet upphör dock läsåret 2015/16. THS hänvisar i sin ansökan till regeringens prioritering av arbetet med mänskliga rättigheter och till THS engagemang i frågor som rör mänskliga rättigheter. THS var bland annat, tillsammans med en grupp andra organisationer, med och etablerade de årliga så kallade MR-dagarna. Det föreslagna masterprogrammet i mänskliga rättigheter omfattar 120 högskolepoäng, varav de första 60 högskolepoängen utgörs av ett magisterprogram. Området för ansökan, POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

10 YTTRANDE 2(8) mänskliga rättigheter, sammanfaller i ansökan med benämning av huvudområde och examensbenämning. Av ansökan framgår vidare att området mänskliga rättigheter har en tvärvetenskaplig karaktär. Någon närmare definition eller avgränsning av området framgår inte av ansökan. Behörighetskraven möjliggör att studerande med vitt skilda kandidatexamina kan ansöka till masterprogrammet. För att bli antagen krävs en kandidatexamen, där huvudområdet utgörs av minst 90 högskolepoäng i mänskliga rättigheter eller annat relevant ämne vid teologisk, historisk-filosofisk, samhällsvetenskaplig, juridisk eller motsvarande fakultet. I anslutning till bedömningen av området för examenstillstånd konstateras att behörighetskraven är generösa avseende utbildningsbakgrund. Det kan dels kan anses motiverat av ämnesområdets tvärvetenskapliga karaktär, dels kan det ses som ett problem i ljuset av utbildningsmålen för en masterexamen med tillhörande krav på progression ifall de studerande inte har tillräckliga kunskaper från tidigare studier. Det är dock ett dilemma som många tvärvetenskapliga utbildningsprogram möter inom den nuvarande utbildningsstrukturen. I detta specifika fall kan man hävda att det hanteras bäst på annat sätt än genom en preciserad definition av område eller genom behörighetskrav. Sammanfattande bedömning: Aspekten område för examenstillstånd är tillfredsställande. Lärarkompetens och lärarkapacitet Av ansökan framgår att det vid THS finns lärarkompetens med huvudansvar för området mänskliga rättigheter och att denna karaktäriseras av stabilitet och varaktighet. Ansökan redogör för tre tillsvidareanställda heltidsanställda lärare - en docent i freds- och konfliktforskning, en docent i etik och en lektor i mänskliga rättigheter/juridik. Dessa lärare kompletteras i undervisningen med timanställda och deltidsanställda lärare. De tre huvudlärarna har erfarenhet av både undervisning och handledning inom området och är aktiva forskare inom sina respektive specifika delområden inom mänskliga rättigheter. Lärarnas kompetensutveckling garanteras av högskolans pedagogiska utvecklingsprogram, som förnyas med jämna mellanrum. Det finns möjlighet till individuell handledning för utveckling av pedagogiskt relevanta färdigheter och goda möjligheter till samarbete inom lärarkollegiet. Förutsättningarna är goda för lärarnas vetenskapliga kompetensutveckling genom möjlighet till forskning i tjänsterna och genom erhållande av medel för deltagande i internationella konferenser och motsvarande. Den vetenskapliga kompetensen och profilen bekräftas bland annat av lärarnas publikationslistor. Det råder inget tvivel om att de tre huvudlärarna har både akademiska och pedagogiska förutsättningar samt kompetens för att undervisa, handleda och examinera på masternivå inom området mänskliga rättigheter. Vår bedömning av personalstyrkan som helhet är dock ändå att lärarkapaciteten är otillräcklig. Det är dessutom mycket tveksamt om lärarnas vetenskapliga specialiseringar täcker den tvärvetenskapliga bredden inom

11 YTTRANDE 3(8) området mänskliga rättigheter och garanterar studenterna möjligheter att utveckla kunskap och fördjupa sig inom viktiga och aktuella delområden. Vi vill påpeka att kärnan för området mänskliga rättigheter historiskt sett har varit politisk filosofi och politisk teori, men att den idag snarare är juridik och folkrätt, och att det vid THS tycks finnas stora kompetensluckor just inom dessa områden, särskilt inom politisk filosofi och politisk teori. Av intervjuerna framgick det dock att högskolans ledning är väl medveten om dessa luckor och att den har för avsikt att förstärka den sammanlagda kompetensen med nya lärarresurser. Det finns enligt vår bedömning åtminstone två möjligheter här. Den ena är att THS plockar in timlärare på de områden där de tre huvudlärarna inte har tillräckliga kunskaper. Detta innebär i så fall att forskningsanknytningen riskerar att bli ganska svag på just dessa områden, något som också kan få till följd att de studenter som vill skriva uppsatser inom dessa områden inte får en fullgod handledning. Den andra möjligheten är att anställa en eller flera nya lärare. THS skulle då kunna erbjuda en tillräckligt stor bredd inom forskningsanknuten undervisning och möjliga uppsatsämnen. Det verkar dock inte finnas några konkreta planer på att anställa fler tillsvidareanställda lärare, det finns till exempel inte några namn, någon profil eller tjänstebeskrivning, utan ledningen tycks luta åt att lösa detta genom att engagera timlärare snarare än genom till exempel deltidsanställning. Sammanfattande bedömning: Aspekten lärarkompetens och lärarkapacitet är otillfredsställande. Nära anknytning till utbildning på forskarnivå Av ansökan framgår det att masterprogrammet i mänskliga rättigheter kommer att ges i anslutning till en forskningsmiljö som finns vid THS. Det finns, i samarbete med flera andra universitet, en egen doktorandverksamhet som till stora delar finansieras av THS och stöds av biträdande handledare från THS. Delvis underbyggs denna doktorandverksamhet av etablerade samarbetsavtal. Till ansökan har bifogats en lång rad internationella samarbetsavtal som indikerar att det finns goda förutsättningar för internationalisering av både utbildningen och forskningen. Det framgår också av ansökan att lärarna har goda möjligheter till egen forskning. Utbildningsmiljöns forskningsmässiga karaktär förstärks ytterligare av vetenskapliga konferenser och seminarier som ordnas vid THS, samt av inbjudna gästföreläsare. En tillsvidareanställd forskningsutvecklare vid THS och ett utvecklingsprogram för forskning bidrar till den kontinuerliga utvecklingen av miljön. THS har också varit framgångsrik i sin strävan att erhålla forskningsmedel från olika fonder och donatorer. Under intervjuerna med studenterna framgick även att de uppfattar THS som en dynamisk och aktiv forskningsmiljö. I bedömningen av THS ansökan kan dock några kritiska punkter lyftas fram. Trots de positiva intrycken ovan konstaterar vi att THS utgör en relativt liten forskarutbildningsmiljö som till stora delar vilar på samarbete med andra institutioner när

12 YTTRANDE 4(8) det gäller forskarutbildningen, dess kurser och seminarier etc. Vidare noterar vi att den verksamhet som hittills har utvecklats genom diverse avtal av historiska skäl har en inriktning mot andra ämnesområden än mänskliga rättigheter. Vad gäller forskningsmiljön inom ämnesområdet mänskliga rättigheter bedömer vi att den i nuläget är allt för tunn, särskilt vad gäller tillgången på seniora forskare, för att kunna erbjuda en tillräckligt bra miljö för en masterutbildning. De tre huvudlärarna har varsitt specialområde där de bedriver egen forskning och medverkar på konferenser, men det finns inget gemensamt seminarium för ämnesområdet vid THS. Det finns dessutom luckor i lärarlagets (och forskarlagets-) samlade kompetens inom området. Forskningsmiljön inom området mänskliga rättigheter stöds inte heller direkt av samarbete med andra miljöer inom mänskliga rättigheter vid andra lärosäten. Intervjuerna gav dock en viss fingervisning om hur forskningsmiljön för mänskliga rättigheter skulle kunna utvecklas. Ett högre seminarium inom området är enligt uppgift på gång, och där är tanken att även masterstudenterna ska kunna delta. Vi gör bedömningen att det krävs nyrekryteringar för att kunna åstadkomma en tillräckligt rik forskningsmiljö och för att kunna garantera att masterutbildningen har en tillräckligt stark forskningsanknytning. Vid intervjuerna framgick att man vid THS är medveten om att tillstånd att ge master- respektive magisterexamen kommer att kräva ytterligare lärarresurser. Vår bedömning är att dessa resurser i första hand krävs inom områdena politisk teori och politisk filosofi, men kanske även på det folkrättsliga området. Det är här de största luckorna i utbildningen, och i lärarlagets samlande kompetens, finns. För en masterutbildning är det vår bedömning att det krävs fler lärare med forskarkompetens och erfarenhet som på ett tydligt sätt kan bidra till en starkare och bredare forskningsmiljö inom mänskliga rättigheter. Intervjuerna gav oss emellertid inga signaler om att någon sådan rekrytering är på gång. De luckor i lärarlagets kompetens som vi påtalat ovan riskerar vidare att leda till brister i studenternas metodologiska kunnande. Det finns metoder inom den politiska teorin och den politiska filosofin som högskolan inte har kompetens att lära ut om inte lärarlaget förstärks med en politisk filosof eller en normativ statsvetare. Denna metodologiska begränsning äventyrar knappast studenternas möjligheter att söka sig vidare till forskarnivå på andra lärosäten efter avslutad utbildning, men den begränsar deras valmöjligheter avseende vilka områden som kan vara aktuella. Sammanfattande bedömning: Aspekten nära anknytning till utbildning på forskarnivå är otillfredsställande.

13 YTTRANDE 5(8) Infrastruktur I ansökan redovisar THS en god infrastruktur i form av föreläsningssalar och mindre grupprum som fungerar väl för undervisning och administration och som erbjuder utrymmen för lärare och studenter. Tillgång till litteratur garanteras genom högskolans bibliotek med många titlar och över 500 tidskrifter som THS prenumererar på i huvudsak genom centrala databaser. Under intervjuerna med ledningen framgick det vidare att högskolan, efter att den lämnat in ansökan, utökat sin tillgång till tidskrifter väsentligt inom området genom ytterligare databaser på det statsvetenskapliga området. Det sistnämnda bedöms som viktigt med tanke på att det bidrar till att studenterna på avancerad nivå i ämnet mänskliga rättigheter får omfattande tillgång till aktuellt och varierande forskningsmaterial i relation till ämnets tvärvetenskapliga bredd. Sammanfattande bedömning: Aspekten infrastruktur är tillfredsställande. Utbildningens utformning Till ansökan har bifogats Riktlinjer för nivåklassificering av kurser vid THS som gäller specifikt THS utbildningsprogram i mänskliga rättigheter. I riktlinjerna preciseras på ett korrekt och tydligt sätt klara skillnader mellan de olika kurserna på avancerad nivå och magister- och masterkursernas allmänna syften anges. Utbildningsplanen för Masterprogram i mänskliga rättigheter (120 högskolepoäng) ger ytterligare beskrivning av kursnivå, innehåll och mål. Litteratur samt övrig nödvändig information framgår av kursbeskrivningarna. Masterprogrammet inleds med en obligatorisk kurs med titeln Mänskliga rättigheter filosofi, juridik och politik, som är omfattande till sitt innehåll (30 högskolepoäng). I anslutning till vad vi kunde konstatera under rubriken Område för examenstillstånd ovan angående frågan om behörighet och tillräckliga förkunskaper hos de studenter som antas, konstaterar vi att intervjuerna gav ytterligare relevant information vad gäller den roll som denna kurs spelar. Kursen har utformats i syfte att överbrygga varierande förkunskaper hos studenterna och för att gjuta en gemensam grund för en fortsatt progression inom programmet. Programmets utformning tillhandahåller även relevanta metodkurser och avslutas med ett självständigt examensarbete. Masterprogrammet som helhet uppfyller genom sitt upplägg och sitt innehåll kraven på både breddning och fördjupning inom utbildning på avancerad nivå i förhållande till utbildning på grundnivå. Alla formella krav såsom antal högskolepoäng, breddning och fördjupning och att kursplanerna utformats i anslutning till vad som stipuleras i examensordning och högskolelag är uppfyllda. Undervisning, kurslitteratur och examination kommer att vara utformade så att de i tillräcklig

14 YTTRANDE 6(8) utsträckning säkrar progression. Kraven för att nå examensmålen är klart dokumenterade. THS visar i sin ansökan och dess bilagor att högskolan kommer att ge studenterna goda förutsättningar att nå flera av de mål som är formulerade för masterutbildningen. Det finns dock skäl att återkomma till ämnesområdets tvärvetenskapliga bredd och de krav detta ställer på utformning av utbildningsprogrammet. En närmare granskning av kursbeskrivningarna ger vid handen att det finns luckor i de föreslagna kursplanerna, vilket är bekymmersamt avseende masterexamen. Exempel på sådana luckor är följande teman inom ämnet mänskliga rättigheter: ESK-rättigheter och fattigdom som rättighetsfråga, rättigheternas roll i teorier om det rättvisa samhället (social justice) Sambandet mellan rättigheter och rättvis handel, frågan om global rättvisa (global justice) och rättigheternas roll i detta sammanhang (till exempel inom olika kosmopolitiska teorier) Rättigheternas relevans för klimatfrågan och frågan om rättvisa mellan generationer (intergenerational justice), frågan om huruvida det finns kollektiva rättigheter (som kan komma i konflikt med individuella rättigheter) Frågan om de mänskliga rättigheternas filosofiska grundvalar Att utbildningsområdet mänskliga rättigheter måste täckas av på ett relativt djuplodande sätt i en masterutbildning framgår av examensordningen, där det finns viktiga skillnader i målen för en masterexamen och för en magisterexamen. Av examensordningen framgår det att för masterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det är vår bedömning att även om den föreslagna kurslitteraturen är central och relevant är det tveksamt om den ger det breda kunnande som krävs för en masterexamen. I anslutning till denna kritik kan vi påminna oss om att lärarkåren inte uppvisar kompetenser på alla relevanta områden och att detta delvis kan förklara de luckor som finns i kursutbudet. Det tål också att upprepas att utbildningen enligt vår bedömning inte är forskningsanknuten i den grad som krävs för en masterutbildning. Utbildningen är onekligen forskningsanknuten på så sätt att de tre huvudlärarna bedriver egen forskning och att detta sätter avtryck i deras undervisning. Men det finns viktiga luckor i kursutbudet om hela området mänskliga rättigheter ska täckas av, och det verkar inte finnas några konkreta planer på att fylla dessa luckor med forskningsanknuten undervisning eller handledning, till exempel genom att rekrytera

15 YTTRANDE 7(8) en statsvetare eller en praktisk filosof med inriktning mot politisk teori. Vi vill också betona de krav på självständighet och kritisk förmåga som finns i en masterexamen där studenterna förväntas bidra till kunskapsutvecklingen. I vilken grad dessa mål kan uppfyllas beror bland annat på närheten till områdets huvudkärna och till aktuella diskussioner inom området, och detta garanteras inte på ett tydligt sätt av forskningsmiljön. Sammanfattande bedömning: Aspekten utbildningens utformning är otillfredsställande. Kvalitetssäkring Högskolans kvalitetsarbete är väl förankrat i utbildningarna vid THS. Av ansökan framgår det att både styrdokument och övrigt kvalitetsarbete garanterar en fortlöpande analys, uppföljning och implementering av åtgärder för att säkra kvaliteten i verksamheten. Det innefattar bland annat en klar organisering vad gäller kriterier för ansvar på respektive nivå och inkluderar tydliga rutiner för utveckling och revidering av program och kurser. Exempelvis har lärarkollegiet för mänskliga rättigheter, som sammanträder en gång i månaden, ett särskilt ansvar för kursplaner, kursutvärdering och kursutveckling. Frågor som rör exempelvis studiemiljö och likabehandling i olika sammanhang bevakas av Rådet för likabehandling. Utvecklingsarbetet stöds även av högskolans omfattande nätverk och samarbeten med andra lärosäten. Vi kan på basis av ansökan konstatera att THS har ett väl utarbetat och systematiskt kvalitetsarbete som fungerar aktivt och på kontinuerligt basis, samt att det integrerar representanter för olika grupper inom högskolan. Det är för vår bedömning viktigt att notera att detta bekräftades väl av intervjuerna. Utöver att de systematiska strukturerna för kvalitetssäkring fungerar väl framgick det att studenterna upplever att avståndet till lärarkåren är litet. De framhöll och gav konkreta exempel på att de har reella möjligheter att påverka utformningen av bland annat undervisningen. Sammanfattande bedömning: Aspekten kvalitetssäkring är tillfredsställande. Sammanfattande bedömning och motivering till förslag till beslut Vår granskning av THS ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen inom området mänskliga rättigheter har beskrivits ovan. Ansökan från THS inklusive bilagor och intervjuer har gett tillräckligt underlag för vårt utlåtande. Vi har framfört kritiska synpunkter vad gäller lärarkapacitet och lärarkompetens, utbildningens forskningsanknytning och utformningen av utbildningsprogram samt enskilda kurser. Vår sammanfattande bedömning är följande: Teologiska Högskolan, Stockholm saknar i nuläget förutsättningar att ge utbildning för masterexamen inom området mänskliga rättigheter.

16 YTTRANDE 8(8) Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar vi att UKÄ beslutar att föreslå utbildningsdepartementet att inte ge THS tillstånd att utfärda masterexamen i mänskliga rättigheter. Göteborg och Åbo den 19 maj 2015 Professor Bengt Brülde Göteborgs universitet Professor Peter Nynäs Åbo Akademi