Bilaga 3/18. Regiondirektörens rapport januari Dnr LS Regionstyrelsen. Ledningsfrågor

Transkript

1 Bilaga 3/ Dnr LS218-3 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport januari 218 Ledningsfrågor Uppdrag angående kompetensförsörjning Regiondirektören fick av regionstyrelsen i uppdrag att, i det pågående arbetet för att förbättra tillgängligheten, stärka ersättningsnivåerna på ett sådant sätt att Region Uppsala kan säkra tillgången av personal inom intensivvården och dygnet runt-verksamheter på Akademiska sjukhuset. Satsningarna ska även riktas till andra identifierade befattningsgrupper för att stärka Region Uppsalas förutsättningar att behålla sina kompetenta medarbetare och att rekrytera nya. Bakgrund Regeringen och SKL har träffat ett antal överenskommelser om riktade statsbidrag för stärka landets hälso- och sjukvård. Bl.a. har överenskommelser träffats beträffande Professionsmiljard och Personalmiljard. Möjligheter har därför öppnats att göra särskilda satsningar för att förbättra tillgänglighet samt behålla och kunna rekrytera nya personal. En fortlöpande dialog har förts mellan Regionkontoret och sjukhusledning vid Akademiska sjukhuset om att förbättra tillgängligheten och stärka kompetensförsörjningen, särskilt beträffande verksamheten vid intensivvårdsavdelningarna. Aktuellt Verksamheterna vid IVA-avdelningarna är högspecialiserade som kräver en hög och jämn bemanning av specialistsjuksköterskor dygnet runt. För att möjliggöra öppethållande av nödvändigt antal vårdplatser med bibehållen patientsäkerhet och med möjlighet att möta ett patientflöde som kan vara svårt att förutse behöver riktade satsningar göras för att säkra dygnet-runt bemanning. En inte oväsentlig andel av de patienter som vårdas är från utanför regionen vilket ytterligare bidrar till nödvändigheten att kunna hålla nödvändigt antal vårdplatser öppna. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga 3/18 2 (6) Introduktionstiden för nyanställda sjuksköterskor inom dessa verksamheter är också i förhållande till många andra verksamheter lång. Rekryteringsläget har vid avdelningarna under en längre period varit svårt vilket medfört hög belastning på befintlig personal. Ett förhållande som har bidragit till försämrad arbetsmiljö och att medarbetare har valt att avsluta sina anställningar vid avdelningarna. Inriktning För att stärka upp sjukhusets arbete med tillgänglighet och kompetensförsörjning fick sjukhusdirektören i uppdrag att göra satsningar motsvarande 6,5 mkr på årsbasis för att bl.a. ge kompetensförstärkningstillägg för sjuksköterskor, ge utökad ekonomisk ersättning för arbetspass förlagda till företrädesvis helger men även nätter övriga veckodagar i samband med införande av den nya arbetstidsmodellen under januari-februari 218. Beslut om satsningarna togs av sjukhusdirektören Dessa ökade kostnader kommer att finansieras inom ramen för riktade statsbidrag. Redovisning av HME-undersökningen 217 HME-undersökningen (HME=Hållbart medarbetarengagemang) är en temperaturmätning utformad av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Resultat Resultatet presenteras som ett totalindex över nio frågor, samt tre delindex. Svarsfrekvensen var låg (43 %), vilket skapar viss osäkerhet. Undersökningen genomfördes via en enkät med kort svarstid. Värdeskalan är 1-1. Det totala resultatet blev 72. Ett bra resultat. Noteras ska dock att värdet gått ner i jämförelse med 216, då HME-värdet var 76. Delindex: Ledarskapsindex: 73 (216: 77) Motivationsindex: 78 (216: 75) Styrningsindex: 7 (216: 73) Frågorna med lägst respektive högst resultat: - Min chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser - Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt + Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete + Mitt arbete känns meningsfullt Störst påverkan för medarbetarens trivsel och motivation är möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet samt att arbetet känns meningsfullt.

3 Bilaga 3/18 3 (6) Då ingen region ännu rapporterat in sina resultat kan ingen nationell jämförelse göras i dagsläget. Ständigt förbättringsarbete Arbetet med ständiga förbättringar i syfte att förbättra arbetsmiljön fortgår och integreras i det dagliga arbetet. Dels inom områden med låga resultat och därmed stor förbättringspotential, men även inom områden med goda resultat i syfte att behålla resultaten och dra lärdom. Syftet med HME-undersökning HME-frågorna är framtagna av SKL. Avsikten är att utvärdera förmågan att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. HME utgör också indikator för att följa upp våra strategiska mål inom Region Uppsala. Sammanslagning av förvaltningarna Primärvård och Hälsa och habilitering Arbetet med själva fusionen är påbörjad avseende organisation av kärnverksamheten. Förslaget ska vara klart den 31 maj 218 inför beslut den 3 september. Ett övertagande av Ungdomsmottagning City sker den 1 april. Arbetet med gränsdragningen mellan nya förvaltningen och Hälso- och sjukvårdsavdelningen pågår. Lokal för gemensamt ledningskontor, Dragarbrunnsgatan 46, är klart. Namnfrågan kommer att lösas inom de närmaste månaderna. Vård och hälsa Den nationella programområdesstrukturen Inom kunskapsstyrningsområdet pågår ett arbete såväl inom Region Uppsala som inom Uppsala-Örebroregionen att spegla den nationella programområdesstrukturen lokalt och sjukvårdsregionalt med syfte att säkerställa en god och jämlik vård oavsett var man bor i landet. Nomineringsförfarande till nationella programområden och samverkansgrupper pågår och Region Uppsala deltar aktivt i detta arbete. Flera professioner med sin bas i Uppsala förväntas anta uppdrag inom detta område. Analys av uteblivande Folktandvården har gjort en analys av uteblivande patienter 216. Vid tillfällen motsvarande drygt 13 timmar - uteblev patienter från inbokade besök hos Folktandvården. Det motsvarar kapaciteten på en av de större klinikerna i länet. Det är små barn med hög kariesrisk och män mellan 15 och 25 år som uteblir mest. Varje uteblivande innebär förlorad vårdtid som skulle kunna användas för att öka tillgängligheten och eliminera de köer som idag finns vid vissa kliniker. Det innebär också förlorade intäkter på ca 19 miljoner. Folktandvården kommer framöver att arbeta vidare med olika åtgärder, bl.a. förändrade kallelserutiner för månguteblivande barn och en översyn av sms-påminnelser inför besöken. En generell informationsinsats till allmänheten övervägs också.

4 Bilaga 3/18 4 (6) Ökad samordning ska ge traumatiserade flyktingar bättre vård Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) på Akademiska sjukhuset har fått ett treårigt statligt projektanslag för att förbättra och effektivisera vården för nyanlända flyktingar med trauman och annan psykisk ohälsa. Detta ska ske genom utökad samordning med andra aktörer i Uppsala län. På enhetens öppenmottagning utreds och behandlas personer med svåra trauman från krig, etnisk rensning, fängelse eller tortyr. Äldre ska få snabbare akutsjukvård med ny screening Äldre, sköra patienter som söker vård akut har ofta en komplex sjukdomsbild. Med ett nytt screeningverktyg ska de upptäckas och få vård snabbare. Under hösten har metoden testats i ett pilotprojekt på vuxenakuten vid Akademiska sjukhuset med positivt resultat. 218 inleds flera studier där metoden ska utvärderas på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett. Nya arbetssätt ger färre bristningar vid förlossning Allt färre kvinnor som föder barn vaginalt på Akademiska sjukhuset drabbas av bristningar. Över tre fjärdedelar får inga eller lindriga besvär. Främsta förklaringen är förebyggande insatser av ett nystartat bäckenbottenteam, utbildning av barnmorskor och tydligare information till gravida och nyförlösta om hur de bör träna. Lagen om utskrivning från slutenvården Den 1 januari 218 verkställdes Lagen om utskrivning från slutenvården där primärvården har ett större ansvar i utskrivningsprocessen. Hittills är det ett gott samarbete mellan kommuner, primärvård och slutenvård. Kultur Kulturplan Kultur och bildning/kulturnämnden har under 217 arbetat med framtagandet av den nya regionala kulturplanen för perioden Innehållet i kulturplanen har tagits fram i samverkan och samråd med aktörer inom länets kulturliv, kommuner, det professionella kulturlivet och folkbildningen. Ett stort antal dialoger på politisk nivå och på tjänstemannanivå genomfördes under året som ligger till grund för innehållet. I december 217 antog kulturnämnden remissversionen av dokumentet med titeln Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Remisstiden är till den 2 februari 218. Regionbibliotek Uppsala Den 1 januari 218 bytte Länsbibliotek Uppsala namn till Regionbibliotek Uppsala. Namnbytet ligger i linje med utvecklingen nationellt. De senaste åren har biblioteksverksamheterna i många län bytt namn från läns- till regionbibliotek. Namnbytet överensstämmer med hur denna verksamhet benämns i den nya bibliotekslagen samt i den kommande nationella biblioteksstrategin. Att byta namn från Länsbibliotek Uppsala till Regionbibliotek Uppsala harmonierar också med det namnbyte Landstinget i Uppsala län gjorde vid årsskiftet 216/217. Regionbibliotek Uppsala är en logisk benämning på den regionala biblioteksverksamhet som Region Uppsala bedriver.

5 Bilaga 3/18 5 ( 6 ) Nätverket Kultur i vården K ulturenheten har varit värd för nätverket Kultur i vården i Sveriges årliga möte. Under två dagar samlades regionala och kommunala tjänstepersoner från hela Sverige i Uppsala och diskuterade frågor kring kultur i vården/kultu r och hälsa. Som ett led i arbe tet med kultur och hälsa kommer Kulturenheten ha 218 som särskilt år för att fokusera på Kultur för äldre. Särskild utlysning av projektstöd till kommunerna för att kunna prova olika former av kulturaktiviteter på äldreboenden kommer att genomföras. Dessu tom kommer det att arrangeras en inspirationsdag för länets kulturombud inom vård och omsorg. Väntetider och tillgänglighet Primärvård För länets vårdcentraler mäts väntetider i vården dels hur stor andel av patienterna som kommer i kontakt med sin vårdc entral samma dag som de söker kontakt och dels hur många av de patienter som av sjukvårdpersonal bedöms behöva ett nybesök till läkare som får komma på besök inom sju dagar. Den offentliga primärvården inom Region Uppsala hade under december månad haft en måluppfyllelse på 84% till läkarbesök och 89% till telefoni. De privata vårdgivarna hade under samma månad en måluppfyllelse på 88% till läkarbesök och 91% till telefoni. Gränserna för målrelaterad ersättning för läkarbesök och telefon är 9% under 217. T renden under hela året är att måluppfyllelse varit högre inom telefoni än till läkarbesök, vilket i viss utsträckning förklaras med att det fortsatt är svårrekryterat nationellt för läkarspecialister i allmänmedicin som i sin tur leder till svårigheter att ge samtliga nybesök ett läkarbesök inom vårdgarantins gränser om sju dagar. Vårdgarantienheten Vårdgarantipatienten hjälper dels patienter som väntat mer än 9 dagar till första besök eller behandling/operation som åberopar vårdgarantin att få komma t ill vård och behandling som annan vårdgivare. Vidare hjälper vårdgarantienheten länets sjukhus att slussa patienter som de identifierat skulle få vänta mer än 9 dagar till annan vårdgivare. Under december blev färre antalet patienter slussade och också färre patienter åberopade vårdgarantin än tidigare månad vilket historiskt sett likadant ut, undantaget 216 då det under december pågick ett projekt att slussa öron -, näs - och halspatienter samt hudpatienter, se graf nedan. /Nina Anundsson

6 Bilaga 3/18 6 (6)

7 Bilaga 4/ Län sp l an för regi on al tran sportin frastru ktu r i U ppsal a l än an tagan de version Ola Kahlström Region Uppsala

8 Bilaga 4/18 2 ( 54 ) Innehållsförteckning LTP Innehåll Innehållsförteckning LTP Förord Sammanfattning Uppdraget Från vision till mål Mål fö r länstransportplanen Länstransportplanens kopplingar Kopplingen till regional utvecklingsstrategi Planeringsförutsättningar och nulägesbeskrivning Uppsala län i ett storregionalt perspektiv Planeringsförutsättningar Uppsala län Transportprognoser Olycksstatistik för vägar i Uppsala län Slutsatser Brister Övergripande om brister i Uppsal a län Brister i stråk Från brist till åtgärdsplanering Åtgärdsplan Inledning och planeringsförutsättningar Åtgärdsplanens koppling till regeringens fem fokusområden Avstämning Åtgärdsp lan Namnsatta objekt Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Samfinansiering nationell plan Namnsatta brister Åtgärdsområden Övrigt

9 Bilaga 4/18 3 ( 54 ) 6. Genomförande Ansvarsrollerna Åtgärdsområd en Referenser och underlagsmaterial Ordlista Förord Infrastruktur handlar om förbättrad tillgänglighet - att vi ska kunna nå viktiga målpunkter som till exempel bostad, arbete, studier, rekreation och att näringslivets behov av hållbara och effektiva transporter tillgodoses. Infrastruktur handlar också om digitalisering och nya lösningar som minskar samhällets totala transportbehov. Uppsala län är ett av landets allra snabbast växande län med en befolkning som år 216 passerade 361. invånare och där vi ökar med cirka en procent per år. Uppsala län är också en del av Stockholm - Mälarregionen. Här finns ett intensivt utbyte såväl inom länet som mellan de närliggande länen vilket allra tydligast visar sig i form av stora resandest römmar i vår kollektivtrafik och på våra vägar. Arbetet med infrastruktur behöver ha ett starkt fokus på att stärka och utveckla ett hållbart, hälsofrämjande och säkert transportsystem. Kollektivtrafik, gång och cykel behöver öka sina andelar i ett hållba rt transportsystem. Det innebär också ökad fysisk aktivitet vilket i sin tur bidrar till förbättrad hälsa. De hållbara trafikslagen är vanligare i vårt län än i övriga län vilket bland annat beror på en väl utbyggd kollektivtrafik. Resandet med kollektivtr afiken har ökat med ungefär 4 procent sedan 26 och målet är att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska fördubblas till 23. En väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är också en grundförutsättning för en funktionell och hål lbar bostadsförsörjning. Klimatförändringen är vår tids största utmaning. Det är ont om tid och här finns behov av kraftfulla åtgärder på alla nivåer; lokalt, regionalt, nationellt och globalt. De ökande utsläppen från transportsektorn är en utmaning för all infrastrukturplanering. Det pågår en stark utveckling då det gäller förnybara bränslen vilket är mycket positivt men det kommer också krävas att en betydligt större andel av transportarbetet görs av kollektivtrafik och cykel samt att fyrstegsprincipen får fullt genomslag i all planering. Länstransportplanen är här ett mycket viktigt verktyg för att bidra till att nå ett klimatneutralt transportsystem. Jenny Lundström (MP) Ordförande i regionala utvecklingsnämnden 3

10 Bilaga 4/18 4 ( 54 ) Sammanfattning Länstransportplanen görs på uppdrag av staten och är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen för transportinfrastruktur, tillsammans med Trafikverkets nationella plan. Region Uppsala har uppdraget för Uppsala län och i sitt direktiv har regeringen givit Uppsala län en planeringsram på miljoner kronor för perioden , vilket är den största ramen utanför storstadslänen. Planen bygger på åtta mål som stammar från den regionala utvecklingsstrategin, nationella transportpolitiska mål samt de fokusområden so m regeringen lyfter fram i sina direktiv samt sin proposition som godkändes av riksdagen i december 216. Den storregionala systemanalysen inom ramen för En bättre sits är också en viktig utgångspunkt samt den regionala cykelstrategin som antas av Regionst yrelsen i december 217. Fokus ligger på att stärka och utveckla ett hållbart transportsyste med ökande andelar transporter med kollektivtrafik, gång och cykel samt förbättrad tillgänglighet till viktiga målpunkter såväl inom som utom länet. Åtgärder som bidrar till ett ökat bostadsbyggande är också viktigt. I planen finns en utbyggnad och därmed slutförande av väg 288 Gimo Börstil, samt utbyggnad av väg 55 Uppsala Enköping för ökad trafiksäkerhet, förbättrade förutsättningar för gång - och cykeltrafik, k ollektivtrafik samt framkomlighet. Medel avsätts också för att förstärka tillgängligheten till befintliga och nya stationer kopplat till fyrspårsutbyggnaden Ostkustbanan Uppsala - länsgränsen (Myrbacken). Det är en del i Region Uppsalas, Uppsala och Kni vsta kommuners åtagande i de intentionsavtal som slutits med staten gällande fyrspårsutbyggnaden och ett ökat bostadsbyggande kopplat till detta. Medlen medfinansierar åtgärder för tillgänglighet till berörda stationer med kollektivtrafik, gång och cykel f ör ett hållbart resande och för att bidra till förutsättningar för ökat bostadsbyggande. För att åtgärda utpekade brister där planeringen ännu inte påbörjats och som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor avsätts 123 miljoner kronor. För mindre åtgärde r som bedöms kosta under 25 miljoner kronor avsätts sammanlagt 53 miljoner kronor. Medlen skall användas för att koppla ihop gång - och cykelvägar med prioriterade bytespunkter för kollektivtrafiken. Sammantaget ska åtgärderna bidra till ett mer effektivt och attraktivt resande från dörr till dörr, så kallat hela - resan - perspektiv. Medlen ska också bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Medel avsätts också för förbättrad trafiksäkerhet och för statlig medfinansiering för kollektivtr afikåtgärder samt trafiksäkerhet och gång - och cykelåtgärder på det kommunala vägnätet. 1 miljoner kronor avsätts också till så kallade steg 1 - och 2 - åtgärder. Åtgärder som syftar till att förändra människors användning av transportsystemet. Det sammanf attas ofta med uttrycket mobility managment och kan omfatta åtgärder som till exempel syftar till att minska transportarbetet eller för att få fler att nyttja hållbara transportmedel, såsom kollektivtrafik. 4

11 Bilaga 4/18 5 ( 54 ) Slutligen avsätts 1 miljoner kronor till åtgärd er som bidrar till regional utveckling enligt målen i den regionala utvecklingsstrategin men som inte direkt ryms inom kategorierna kollektivtrafik, gång - och cykel och trafiksäkerhet. 1. U ppdraget Den långsiktiga planeringen av statlig infrastruktur sker genom n ationell plan för transportinfrastruktur och länsplaner för regional infrastruktur (i fortsättningen länstransportplan). I Uppsala län är det Region Uppsala som har uppdraget att upprätta och fastställa läns transport planen. U ppdraget innebär att planera och prioritera investeringar i vägtransportsystemet i Uppsala län. L äns transport planen innefattar utveckling och investeringar i det regionala statliga vägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafikanläggningar som hållplatser o ch perronger. Det handlar även om åtgärder som syftar till att förbättra kapaciteten och säkerheten i transportsystemet. Å tgärder i järnvägssystemet och insatser kopplade till sjöfart eller luftfart kan också innefattas. Däremot innefattar det inte drift o ch underhåll, eller vidmakthållande av transportsystemet som det uttrycks. I det regionala statliga vägnätet ingår samtliga statliga vägar i Uppsala län utom E4, E18, väg 56 och väg 7. Dessa ingår i det nationella stamvägnätet och därmed den nationella p lanen. Figur 1. Tidplan för framtagande av långsiktiga infrastrukturplaner Den 23 mars 217 gav regeringen samtliga länsplaneupprättare, däribland Region Uppsala, i uppdrag att ta fram länstransportplaner för perioden Trafikverket fick samti digt i uppdrag att upprätta en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling och vidmakthållande av transportsystemet för samma period. I direktiven från Regeringen anges de ekonomiska ramarna för åtgärdsplanerna. Sammanlagt uppgår dessa till 622,5 miljarder för nationell plan och länsplaner, varav 5

12 Bilaga 4/18 6 ( 54 ) 333,5 md kr används till utveckling av transportsystemet. 125 mdkr används till vidmakthållande av statliga järnvägar 164 mdkr används till vidmakthållande av statliga vägar inkl usive bärighet, tjäls äkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar Direktiven innebär vidare att de ekonomiska ramarna för läns t r ansportp lanerna höjs något jämfört med nuvarande period Planeringsramen för Uppsala län är miljoner kronor för Slutligt besked fattas av regeringen våren 218. Regeringen pekar i direktivet på att Region Uppsala vid prioritering av åtgärder inte bara ska väga in de transportpolitiska målen utan också förutsättningar för ett ök at bostadsbyggande. Andra viktiga fokusområden regeringen lyfter fram är Sverige som ett fossilfritt välfärdsland, ett sammanhållet land, förbättrade förutsättningar för näringslivet samt digitalisering. Regeringens direktiv säger att den s å k allade fyrst egsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Fyrstegsprincipens process sker enligt nedan: 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transpor tsätt. Till exempel påverkansåtgärder avseende attityd, ändra transportsätt, telefonmöte istället för resa. 2. Optimera Åtgärder som medför ett effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. Till exempel samordning av transporter eller kollektivtrafikanpassning av en väg. 3. Bygg om Åtgärder som innebär begränsade ombyggnadsåtgärder. Till exempel ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg, bygga till en gång - och cykelväg längsmed befintlig väg. 4. Bygg nytt Åtgärder som innebär nyinvest eringar och större ombyggnadsåtgärder. Till exempel byggande av väg i ny korridor. I länstransportplanen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. I kapitel 4 nedan redogörs för de brister i transportsystemet som har identifierats. Arbetet med att åtgärda bristerna påbörjas genom att göra så kallade åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är det första steget i planeringsprocessen och är uppbyggt för att vara ett verktyg för att tillämpa fyrstegsprincipen. De åtgärder som blir resultatet av en åtgärdsvalsstu die kan därmed vara allt från steg 1 till steg 4 enligt fyrstegsprincipen. I de fall fysiska åtgärder som kräver väg - eller järnvägsplan ska genomföras, det vill säga steg 3 och 4 enligt fyrstegsprincipen, tas de plane r n a fram i en sammanhållen process. Enligt direktivet ska det av länstransportplanen också framgå följande: om och i så fall hur mycket medel som går till samfinansiering av åtgärder i nationell plan, 6

13 Bilaga 4/18 7 ( 54 ) hur mycket medel som avsätts till statlig medfinansiering, hur medlen fördelas mellan tra fikslagen samt hur mycket medel som man planerar lägga på cykelinfrastruktur. 2. F rån vision till mål Länstransportplanen är ett medel för att uppnå såväl nationella so m regionala mål och strategier och behöver kopplas till dessa. I detta kapitel redogörs fö rst för mål och strategiska inriktningar för länstransportplanen. Därefter tydliggörs hur planen kopplas till nationella och regionala mål. Mål för länstransportplanen Förslagetill länstransportplan innehåller åtta mål fördelade i tre kategorier, ett hål lbart transportsystem, ett tillgängligt och inkluderande transportsystem samt mål om ökat bostadsbyggande. Tre av målen är direkt överförda från den regionala utvecklings - strategin och två från förslag till regional cykelstrategi för Uppsala län. Därtill å terfinns mål om tillgänglighet som anpassar det nationella transportpolitiska funktionsmålet om tillgänglighet till Uppsala läns förutsättningar. Samt också mål om effektiva och hållbara godstransporter. Figur 2. Mål och strategisk inriktning för länstransportplan Länstransportplanens kopplingar I detta kapitel förklaras länstransportplanens kopplingar till andra viktiga mål och styrande dokument. Sambanden sammanfattas i figuren nedan. Figur 3. Målstyrande dokument Nationell nivå Nationell transportpolitiska mål Riksdagen har fastställt nationella transportpolitiska mål. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar 7

14 Bilaga 4/18 8 ( 54 ) 1 MÅL STRATEGI SK I N RI KTNI N G Ett hållbart transportsystem bidra till att antalet resor med kollektivtrafik Arbeta för kortare restider med fördubblas till år 22 och kollektivtrafikens kollektivtrafik, särskilt längs de stora marknadsandel av motoriserade resor fördubblas stråken. till år 23. (Bas: år 26) bidra till att andelen kombinationsresor kollektivtrafik - cykel fördubblas till år 23 jämfört med 216. bidra till att cykeltrafikens färdmedelsandel ökar med tio procentenheter till år 23 jämfört med 216 bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar med minst 4 procent til l år 22 jämfört med år 199. Till 24 ska utsläppen vara minst 8 procent lägre än år 199 i enlighet med miljömålsberedningenslutförslag. (Bas: 2,38 miljoner ton CO 2- ekvivalenter år 199). Fram till år 23 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 7 procent lägre jämfört med 21 års nivå. (Bas:,888 miljarder ton år 21). Bytet mellan olika transportmedel i resan mellan start och mål upplevs snabb och effektiv ur ett hela - resan - perspektiv. Underlätta kommunal, mellankommunal och regional infrastrukturplanering. Arbeta med ökad andel hållbara transporter, dvs gång, cykel och kollektivtrafik utifrån fyrstegsprincipen. 5 Ett tillgängligt och inkluderande transportsystem bidra till att den regionala och storregionala tillgängligheten ökar, och att upp till 1 arbetsplatser nås med kollektivtrafik inom 6 minuter från länets prioriterade stråk, Förbättrad tillgänglighet, särskilt med kollektivtrafik, till viktiga målpunkt er såväl inom som utanför länet bidrar till kortare restider. 6 7 bidra till att bibehålla det statliga vägnätets funktion och tillgängliggöra kollektivtrafikens bytespunkter. bidra till effektiva och hållbara godstransporter till, från, genom och inom Uppsala län 8 Samverkan sker mellan nationella, regionala och lokala aktörer för ett effektiv t genomförande av investeringar i transportsystemet. Delta i framtagandet av en storregional godsstrateginom ramen för En bättre sits - samarbetet. Ett ökat bostadsbyggande bidra till förbättrade förutsättningar för ökat Förbättrad tillgänglighet, särskilt 8 bostadsbyggande med kollektivtrafik, till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet bidrar till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. transp ortförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det sker genom ett funktionsmål om transportsystemets tillgänglighet samt ett hänsynsmål om miljö, hälsa och säkerhet.

15 Bilaga 4/18 9 ( 54 ) Regeringens infrastrukturproposition Propositionen visar hur regeringen vill att utveckling och vidmakthållande av transportsystemet ska bidra till de övergripande mål regeringen har fastställt. Förutom de transportpolitiska målen preciseras fyra fokusområden: Ett fossilfritt välfärdsland Ett ökat bostadsbyggande Förbättrade f örutsättningar för näringslivet Ett inkluderande samhälle. Digitali sering. Regeringens direktiv Direktiven ger det formella uppdraget att upprätta länstransportplaner. Direktiven ger också mer detaljerade instruktioner för vad som ska behandlas i länstrans portplanen. Till exempel rörande ekonomiska planeringsramar och hur redovisning av medel för olika åtgärder ska ske. Regeringen tydliggör också att effekter på bostadsbyggandet skall bedömas för föreslagna åtgärder vid sidan av bland annat de transportpoli tiska målen. 9

16 Bilaga 4/18 1 ( 54 ) Regional nivå Regional utvecklingsstrategi Länstransportplanen är ett medel för att uppnå visionen i den regionala utvecklings - strategin för Uppsala län som antogs av r egionfullmäktige den 15 februari 217. Den regionala utvecklingsstrategi n ger tillsammans med nu gällande länstransportplan och trafikförsörjningsprogram de regionala utgångspunkterna för förslag till mål och inriktning för länstransportplan En bättre sits storregional systemanalys En bättre sits är en politisk process i Stockholm Mälarregionen. Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Gotland, Södermanland, Östergötland, Närke, Västmanland och Uppsala län samarbetar i syfte att skapa samsyn kring det storregionala transportsystemet efterso m länen är så sammanlänkade med varandra funktionellt samt för att bli en mer kraftfull diskussion s part på den nationella nivån. Parterna har enats om storregionala mål och prioriterade funktioner för transportsystemet i Stockholm Mälarregionen i en gemens am systemanalys, som antogs hösten 216. De högst prioriterade åtgärderna för Uppsala län är fyrspår Uppsala Arlanda/Märsta, Hjulstabron,, kapacitetsförstärkning Dalabanan samt Arosstråket (med bland annat ny järnväg Uppsala Enköping). Som en del i Stock h olm Mälarregionen ska länstransportplanen för Uppsala län visa hur de tas om hand i länstransportplanen. Trafikförsörjningsprogram 216 för Uppsala län Trafikförsörjningsprogrammet antogs av landstingsfullmäktige den 21 september 216. Målen i trafikförsörjningsprogrammet bygger på tre nyttoperspektiv för samhället, medborgaren och resenären. Kollektivtrafiksystemet ska vara effektivt, jämlikt och attraktivt. Trafikförsörjningsprogrammet är kollektivtrafikmyndighetens övergripande styrdokument o ch anger mål och strategier för dess strategiska arbete. Eftersom investeringar i transportsystemet inom ramen för länstransportplanen påverkar kollektivtrafikens utvecklingsförutsättningar är det viktigt att mål och strategier överensstämmer. Regional c y kelstrategi för Uppsala län Ett förslag på regional cykelstrategi för Uppsala län har varit på remiss under sommaren 217 och antas av Regionstyrelsen 19 december 217. C ykelstrategin ange r mål, strategier och inriktning för arbetet med att skapa bättre förutsättningar för cykling i Uppsala län. I länstransportplanen fördelas ekonomiska medel som ett verktyg att nå målen. Medel fördelas till olika cykelfrämjande åtgärder utifrån prioritering sprinciper som redogörs för i kap 8 åtgärdsplan. 1

17 Bilaga 4/18 11 ( 54 ) Kopplingen till regional utvecklingsstrategi Region Uppsalas viktigaste styrdokument är den regionala utvecklingsstrategin. Strategin pekar ut tre strategiska utvecklingsområden med ett antal mål inom res pektive fokusområde. Alla tre områdena berör länstransportplanen för flera av målen. Sambandet illustreras i figur 4 samt förklaras kortfattat nedan. Planera för 5 bostäder per år till år 223 för att bygga ikapp behoven och därefter minst 2 1 bost äder per år för att möta befolkningstillväxten. Investeringar i transportsystemet ska öka tillgängligheten till arbetsplatser, vilket är ett viktigt skäl till var människor väljer att bosätta sig. På så sätt kan åtgärder i länstransportplanen bidra till fö rutsättningar för ökat bostadsbyggande. På grund av den centrala betydelse transportsystemet kan ha för ett ökat bostadsbyggande finns ett särskilt mål om det. Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka Åtgärder i l änstransportplanen ska bidra till att 1 arbetsplatser kan nås inom 6 minuter med kollektivtrafik. Större funktionella arbetsmarknader rymmer fler branscher, vilket påverkar företagandet positivt. I Uppsala län ska det minst startas 13 nya företag per 1 invånare år 22. I enlighet med resonemanget ovan skapar en större funktionell marknad förutsättningar för fler branscher, vilket ger möjligheter för ett ökat nyföretagande. I Uppsala ska andelen sysselsatta i åldrarna 2 64 år överstiga 8 procent 22. Länstransportplanens åtgärder ska enligt målen bidra till ökad tillgänglighet till arbetsplatser. Det ger möjligheter för bättre matchning på arbetsmarknaden och bidrar därmed till möjligheter för fler att finn a rätt arbete. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 22 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år 23. Detta mål är ordagrant överfört till länstransportplanen. Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer Åtgärder i länstransportplanen ska enligt målen bidra till att fler väljer hållbara transportmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Det innebär ökad fysisk rörlighet, vilket i sin tur bidrar t ill förbättrad hälsa. 11

18 Bilaga 4/18 12 ( 54 ) Bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar med minst 4 procent till år 22 jämfört med år 199. Till 24 ska utsläppen vara minst 8 procent lägre än år 199 i enlighet med miljömålsberedningenslutförslag. Fram till år 23 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 7 procent lägre jämfört med 21 års nivå. Detta mål är ordagrant överfört till länstransportplanen. Figur 4. Kopplingen regional utvecklingsstrategi och länstransportplan 12

19 Bilaga 4/18 13 ( 54 ) 3. Planeringsförutsättningar och nulägesbeskrivning Uppsala län i ett storregionalt perspektiv Uppsala län är en del av Stockholm Mälarregionen. Utbytet är på alla sätt intensivt mellan länen. Inte minst arbetspendlingen ger stora resandeströmmar i vår kollektivtrafik och på våra väga r. Kartan nedan är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin. Den visar viktiga städer, kopplingar och infrastruktur. Det är tydligt att Uppsala läns utbyte med Stockholmsregionen påverkar oss särskilt mycket. Texten nedan är ett citat från den region ala utvecklingsstrategin. Hur drar Uppsala län nytta av närheten till Stockholm och samtidigt utvecklar en egen särart som nordlig nod i huvudstadsregionen? Hur skapar vi sammanhållning mellan länsdelarna, mellan land och stad och får hela länet att utvec klas på ett hållbart sätt? Figur 5. Kartbilden är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin och visa r städer, stråk och samband som är viktig a för Uppsala län. 13

20 Bilaga 4/18 14 ( 54 ) Planeringsförutsättningar för Uppsala län Befolkningsutveckling Uppsala län är ett av landets snabbast växande län, nära integrerat med Stockholm s regionen och omkringliggande län. Uppsala län växer med över en procent per år och passerade 361 invånare år 216. Enligt prognoser för Östra Mellansverige bedöms planeringen i Uppsala län be höva ta höjd för att: Befolkningen ökar med mellan 123 och 173 invånare till år 25. Omkring 7 procent av tillväxten förväntas ske i kommunhuvudorterna (varav merpart en i Uppsala) och resterande 3 procent i de mindre orterna och på landsbygden. Antalet sysselsatta i dagbefolkningen öka r med mellan 47 och 69. För att möta befolkningsökningen behöver a ntalet bostäder öka med 7 till 9 till år 25. Befolkning Sysselsättning dagbefolkning Förändring Förändring Bass cenario Högscenario Figur 6. Utgår från Scenario Bas och Hög från WSP:s modellbaserade framskrivningar för Östra Mellansverige från år 216, som aktualitetsprövats mot SCB:s senaste befolkningsprognosamt pendlingsregionens och länets trendmässiga utveckling. 14

21 Bilaga 4/18 15 ( 54 ) Transportarbete Som i riket i övrigt dominerar bilen som transportmedel i Uppsala län. Däremot är hållbara transportmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång vanligare än i övriga län. Det gäller såväl kollektivtrafik som cykel som har höga andelar av transportarbetet utanför de tre storstadslänen. Det finns fler skäl till det. Bland annat har dels Uppsala stad en ganska stor an del av länets befolkning vilket slår igenom i statistiken, dels är kollektivtrafiken väl utbyggd jämfört med många andra län. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Uppsala Färdmedelsandelar 216 % 2% 4% 6% 8% 1% 12% Kollektivtrafik Cykel Gång Bil Figur 7. Jämfört med de flesta övriga län har Uppsala en relativt hög andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Källa: T rafikanalys 12% 1% 8% 6% 4% 2% Färdmedelsandelar i Uppsala län % Bil/MC Kollektivtrafik Cykel Gång Övrigt Figur 8. Andelen bil som färdmedel har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Källa:Kollektivtrafikbarometern. 15

22 Bilaga 4/18 16 ( 54 ) Figur 9. Kartan visar intensiteten av transporter i stråken. Uppgifterna är senast tillgängliga data, Fordonsflöd ena varierar från ca 1 till ca 4 fordon per årsmedelsdygn (ÅDT). Antal kollektivtrafikresenärer i stråken varierar för regionbuss mellan ca 1 och 6 5 påstigande resenärer per dag. För Tågtrafiken är sträckorna Uppsala - Gävle och Uppsala - Stock holm mest trafikerade med ca 11 påstigande per dag.ungefär lika många reser också med SJ s trafik Stockholm - Uppsala. Transportarbetet är starkt koncentreratill stråken i Uppsala län, inte minst till Ostkustbanan och E4 samt Mälarbanan och E18. Äve n Arosstråket, Östhammarsstråket och Dalastråket har relativt höga flöden av persontransporter. Kollektivtrafik Kollektivtrafikresandet har ökat med c irk a 4 procent sedan 26. Målet i den regionala utvecklingsstrategin är att antalet resenärer ska fördu bblas till 22. För att nå det målet krävs en genomsnittlig årlig ökning på omkring 1 procent. Sedan 26, som är basåret för målet, har den årliga ökningen varit i snitt cirka 4 procent per år. Dock har ökningstakten ökat. 16

23 Bilaga 4/18 17 ( 54 ) 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,9, Folkmängd Resande Figur 1 : Befolkningsutvecklingen och utvecklingen av resandet med den avtalade kollektiv - trafiken i relation till varandra, år för Uppsala län. Index för år 26 = 1. Källa: Regional trafikförsörjning - sprogrammet för 216 Uppsala län. 17

24 Bilaga 4/18 18 ( 54 ) Klimatpåverkande utsläpp Utsläpp från växthusgaser har minskat sedan 199. Det beror i stor utsträckning på uppvärmning av lokaler och bostäder, samt utsläpp från industrin. Däremot har utsläppen från transportsektorn ökat. Det beror på ökade utsläpp i utrikes transporter till och från Sverige. Figur 11. Totala klimatpåverkande utsläpp har minskat sedan 199. Transportsektorns andel har ökat. 18

25 Bilaga 4/18 19 ( 54 ) Utsläpp inrikes och utrikes transporter Utrikes transporter Inrikes transporter Figur 12. Det är framför allt utrikes transporter som bidrar till transportsektorns ökande utsläpp. Tusen ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket. Figur 13. Utsläppen av växthusgaser har sjunkit i Uppsala län, men utsläppen från transporter visar inte samma tendens. Målet i länstransportplanen innebär att utsläppen från inrikes transporter ska vara minst 7 procent lägre 23 jämför med 199. Av figur erna 12 och 13, som visar de totala utsläppen i riket respektive länet, framgår att det är en utmaning. De senaste åren har en minskning börjat framträda, men det är otydligt hur stark trenden är. I sam manhanget bör det dock nämnas att en stark teknikutveckling pågår där bland annat eldrift inom transportsektorn växer starkt. Det kan påverka utsläpp smålen starkt under kommande år och regionen bör bidra till utbyggnad av laddinfrastruktur. 19

26 Bilaga 4/18 2 ( 54 ) Tillgänglighe t och bostadsbyggande Transportsystemets viktigaste funktion är att skapa tillgänglighet för individer, företag och organisationer. Inte minst är tillgängligheten till arbetsplatser viktig. Med investeringar i järnvägssystemet, till exempel fyra spår på Os tkustbanan, och förbättrad och utvecklad kollektivtrafik kan antalet arbetsplatser som kan nås från olika platser i Uppsala län öka väsentligt. Figur 14. Kartorna visar hur många arbetsplatser man når inom 6 minuter med kollektivtrafik år 21 samt år 23, givet olika investeringar i transportsystemet samt en utökad kollektivtrafikering. Källa: Stockholms läns landsting Att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser är också en möjlighet att öka bostadsbyggandet. Inte minst vid befintliga och nya tågstationer finns stor potential för ett ökat bostadsbyggande. Bostadsbyggandet har trendmässigt ökat under 2 - talet och även om det byggs många bostäde r i länet i relation till befolkningen gör befolkningsprognosernatt det kommer att krävas en fortsatt ökning av bostadsbyggandet. 2

27 21 ( 54 ) 21 Figur 15. Antalet färdigställda bostäder ökar trendmässigt, men de senaste årens höga befolkningstillväxt utmanar till f ortsatt ökat bostadsbyggande. Källa: SCB Befolkningsökning och bostadsbyggande i Uppsala län Befolkningsökning Färdigställda lägenheter Bilaga 4/18

28 Bilaga 4/18 22 ( 54 ) Gods Stockholm Mälarregionen är en stor såväl konsumtionsmarknad som producent av varor. Dessutom finns en omfattande transittrafik från och till norra Sverige. Transittrafiken går huvudsakligen genom de västra delarna av Stockholm Mälarregionen medan import och export av varor huvudsakligen sker från söder till och från Stockholmsregionen. Uppsala län har därför relativt låga flöden av godstransporter. En stark tillväxt sker dock inom logistikanläggningarna i oc h runt Arlanda och den kombiterminal som finns i Rosersberg. Denna kopplar i stor utsträckning till den växande hamnen i Gävle vilket genererar ökande godstransporter på såväl E4 som Ostkustbanan. Hargshamn har dessutom en ökande betydelse för bulktranspor ter till och från Stockholm Mälarregionen. Figur 1 6. Kartan visar flöden av gods. 22

29 Bilaga 4/18 23 ( 54 ) Transportprognoser I detta avsnitt redogörs för prognoser för person - och godstransporter. Trafikverket har gjort prognoser för utvecklingen av trafiken med fokus på år et I tabellerna nedan redovisas prognosen fram till 24. Prognosen baserar sig på antaganden om ekonomisk tillväxt, befolkningsutveckling, drivmedelspriser samt beslutad politik. Vidare grundar de sig i resvaneundersökningar och kända samband mella n bland annat individers inkomstutveckling och val av transportmedel. P rognoser är värdefulla för att visa utvecklingen givet olika typer av antaganden. De kan således ge indikation på om och ibland vad som behöver göras om prognoserna inte rör sig i riktn ing mot de mål som finns. Utvecklingen av transportarbetet beror i stor utsträckning på nationella och internationella externa faktorer såsom skatter och avgifter, livsstilsförändringar med mera. Även om utformningen av transportsystemet påverkar transport arbetet innebär investeringar i det endast en marginell del av det redan existerande transportsystemet 2. Prognosverktygen behöver utvecklas för att tydliggöra vilka effekter på transportsystemet som erhålls av en mer målstyrd planering. Persontransporter Trafikverket har gjort prognoser för utveckling av trafiken med fokus på året 26. Under perioden år förväntas enligt den prognosen vägtrafiken öka med 1,2 procent årligen i Uppsala län. Det gäller den samlade vägtrafiken både när det gäller pe rsontrafik och godstransporter. När det gäller alla de motoriserade trafikslagen för persontrafik så är dessa inte nedbrutna på de olika länen. För riket ser prognosen ut enligt diagrammet nedan. Tåg förväntas öka med nästan 6 procent till år 24. Pers onbil med drygt 3 procent. Vilken effekt som vill uppnås kan styras med politiska mål och andra styrmedel så som skatter och avgifter. En sådan utveckling är inte med i denna prognosmodell utan utgår från de politiska besluten och styrmodeller som är fatt ade fram till 1 april år Transportarbete Persontrafik (Index 1 = År 214) Statistik Tillväxt Basprognoser Personbil Tåg Buss Flyg Figur 17. Transportarbetesförändring med index 1=År 214 för persontransporter. Historiska data och prognostiserad tillväxt Källa Trafikverket. Källa historiska data: Statistik från Trafikanalys ( Rapport - inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering Trafikverket 218:18 2 Rapport - inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering Trafikverket 218:18 23

30 24 ( 54 ) 24 Godstransporter Trafikverkets har också gjort prognoser för godstransporter. Sjöfarten förväntas ha den starkaste tillväxten fram till 24, medan järnvägen har en relativt långsammare tillväxt. Om en annan utveckling önskas kan man styra ut veckling med till exempel skatter och avgifter. Prognosen tar hänsyn till politiska beslut och styrmedel fattade till och med 1 april 216. Figur 18. Transportarbetesförändring med index 1=År 212. Historiska data och prognostiserad tillväxt Källa Trafikverket. Källa historiska data: Statistik från Trafikanalys ( ) Transportarbete Godstrafik (Index 1 = År 212) Statistik Tillväxt Basprognoser 1641 Väg Järnväg Sjöfart Bilaga 4/18

31 Bilaga 4/18 25 ( 54 ) Olycksstatistik för vägar i Uppsala län Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Det bygger på polisrapporterade olyckor sedan år 23 samt sjukhusrapporterade olyckor. Akademiska sjukhuset i Uppsala anslöts till systemet först , vilket gör att statistiken nedan enbart innehåller polisrapporterade olyckor. Det blir därför en underskattning av främst cykelolyckor och olyckor med mindre svårhetsgrad. Den nedre tabellen visar skador uppdelat på olika väghållare. Antal olyckor efter svårhetsgrad och år Dödsolyckor År Dödsolyckor (ej officiell statistik) Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Totalt Figur 19. Antal olyckor efter svårhetsgrad och väghållare Dödsolyckor Väghållartyp Dödsolyckor (ej officiell statistik) Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Statlig Kommunal Enskild Okänd Totalt Figur 2. S lutsatser I detta kapitel har en nulägesbild tecknats av Uppsala län i förhållande till de mål som finns redovisade i kapitel 2. Man kan konstatera att det är en utmaning att nå de mål om fördubblat kollektivtrafikresande som finns. Ur ett länstransportplaneperspekt iv kommer det att krävas tydliga satsningar i infrastrukturen där störst effekter kan nås. I allmänhet är det i de starka stråken där det är lättast att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft 25

32 Bilaga 4/18 26 ( 54 ) gentemot bilen. Ett tydligt hela - resan - perspektiv kan påverka ko nkurrenskraften positivt och utifrån bristkapitlet nedan blir det tydligt att åtgärder kommer att krävas i såväl länstransportplan som i nationell plan men också av kommunerna. Transportsystemet står för en allt större andel av klimatpåverkande utsläpp men teknikutvecklingen är å ena sidan stark vilket kan påverka positivt. Samtidigt tar det å andra sidan med nuvarande takt lång tid att byta ut fordonsflottan vilket gör processen längre. Från Trafikverkets analyser är det också tydligt att det framför allt är med styrmedel man kan påverka utsläppen men det är oklart vad det kommer att krävas av transportsystemet om tydliga styrmedel införs. Utifrån Trafikverkets konstaterande bli r slutsatsen också att steg 1 - och 2 - åtgärder blir allt viktigare för att få till stånd ett ändrat transportbeteende. Det är åtgärder som måste ske systematiskt och samlat och kräver samverkan mellan bland annat kommuner och regioner. Genomförandeprocessen av länstransportplanen blir på så sätt också ett allt viktigare verktyg. 26

33 Bilaga 4/18 27 ( 54 ) 4. Brister I detta kapitel redogörs för brister i transportsystemet i Uppsala län. Bristerna har rapporterats in från kommunerna i länet, kollektivtrafikförvaltningen UL och Trafik verket. Det har skett via en formell remiss som genomfördes under vintern 216/217. Brister i transportsystemet framkommer också i den kontinuerliga dialog som länets kommuner, Trafikverket och kollektivtrafikförvaltningen UL för med allmänhet, företag och organisationer. Sammanlagt har runt 2 brister identifierats. Remissinstanserna har prioriterat sina brister. Därefter har en regional prioritering skett. Prioriteringen har skett med grund i: De mål som redogörs för i kapitel 2. Remissversion av re gional cykelstrategi för Uppsala län. Remissinstansernas prioritering. I dialog med tjänstepersonsrepresentanter från kommuner, Kollektivtrafiksförvaltningen UL, Trafikverket och Länsstyrelsen samt angränsande länsplaneupprättare. Figur 13 nedan visar att b rister i cykelinfrastrukturen är de n vanligast förekommande typen av brist. Det finns ett tydligt fokus på förbättrade förutsättningar för cykling, i stor utsträckning beroende av att länkar saknas på många platser. I många fall handlar det också om att b ygga ut relativt långa g ång - och c ykel vägar som sammanbinder orter med varandra. TYP AV BRIST Väg ; 38 Cykel ; 62 Trafiksäkerh et ; 37 Sjöfart ; 2 Järnväg ; 31 Kollektivtraf ik ; 39 Figur 21. Antalet brister inom olika kategorier. I avsnitten nedan redogörs för övergripande brister i Uppsala län, brister i transportsystemet som finns utanför stråken och därefter brister redovisade per stråk. 27

34 Bilaga 4/18 28 ( 54 ) Övergripande om brister i Uppsala län För att utveckla transportsystemet i Uppsala län behöver framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet förbättras för hållbara transporter, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Brister i järnvägssystemet högt prioriterat i alla stråk med järnväg. Det är brister som framför allt hanteras i nationell plan och som rör regional och storregional tillgänglighet. D et betyder ett ökande behov att koppla ihop åtgärder som finansieras via nationell plan med länstransportplanens åtgärder. H ela - resan - perspektivet framkommer tydligt som en brist när kommunernas inrapporterade brister läggs samman. Från start till mål omfattar en resa ofta ett byte mellan olika transportslag, cykel till buss, bil till buss, buss till buss och så vidare. Hela - re san innebär då att bytena ska ske så effektivt, snabbt och bekvämt som möjligt. Det handlar i stor utsträckning om hållplatsåtgärder, pendlarparkeringar och behov också av g ång - och c ykel länkar som kopplar till kollektivtrafiksystemet. Även t rafiksäkerhets brister är frekvent förekommande men är mer sällan högt prioriterade. Framkomligheten i Uppsala stad lyfts fram som en brist av regional betydelse liksom tillgängligheten till viktiga målpunkter såväl inom som utom länet, och då framför allt till målpunkt er i Stockholms län. Länstransportplanen revideras i allmänhet vart fjärde år. I den årliga genomförandeprocessen hanteras de brister som framkommit i det samråd som skett inom ramen för revideringen av läns transportplanen. I detta kapitel hanteras de hö gst prioriterade bristerna. En fullständig bristredovisning bifogades också remissversionen. Den redovisningen utgör utgångspunkten i den årliga genomförandeprocessen. Under genomförandet kan synen på olika brister förändras och det hanteras också i den år liga genomförandeprocessen. Till exempel kan den nationellt pågående hastighetsöversynen påverka synen på brister och därtill kopplade behov av åtgärder. Se vidare i kapitel 6 - genomförande. 28

35 Bilaga 4/18 29 ( 54 ) B rister i stråk En fullständig redogörelse för de inrapporter ade bristerna finns i bilaga 1. I detta kapitel redogörs för de högst prioriterade bristerna i respektive stråk. För varje brist ges en kortare beskrivning, planeringsläge samt nästa steg. Eftersom länstransportplanen endast revideras vart fjärde år bör br istformuleringarna enligt nedan ses över utifrån eventuella nya omständigheter när nästa steg i planeringsprocessen tas. Figur 22. Stråk i Uppsala län. Observera att ett arbete pågår tillsammans med regionerna i Örebro län och Västmanland om lokaliseri ng av Arosstråket. Region Uppsala har tagit ställning för sträckan Uppsala - Enköping. 29

36 Bilaga 4/18 3 ( 54 ) OSTKUSTSTRÅKET Delen Stockholm Arlanda Uppsala, ABC - stråket Fyrspår. Bristande kapacitet sträckan Uppsala C Arlanda/Skavstaby gör att fyrspår hela sträckan Stockholm Uppsala är den mest prioriterade bristen i Uppsala län. Bristen är utredd i en åtgärdsvalsstudie som färdigställ des under våren 217. I den rekommenderas att utbyggnad till fyrspår på sträckan påbörjas under perioden Bristen hanteras f ramför allt i nationell plan. Läs mer om detta i kapitel 5 Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Nästa steg i hanteringen av brister : järnvägsplan Uppsala C. I det korta perspektivet berör bristerna b land annat för korta plattformar för vissa spår, för få genomgående spår och bristande kapacitet för vändande tåg. Dessa brister behöver utredas skyndsamt för ett genomförande inom en femårsperiod. Ett utbyggt fyrspår möjliggör en trafikering som ger än st örre kapacitetsbrister på Uppsala C när det står färdigt. Det innebär i sin tur att kapacitetsbristerna på Uppsala C behöver åtgärdas innan fyrspåret färdigställs. Se också under CX - stråket Uppsala norra infart. Bristen hanteras framför allt i nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : funktionsutredning för åtgärder inom befintlig anläggning på kort sikt. Åtgärdsvalsstudie för åtgärder som krävs med en fyrspårsutbyggnad. Stationsläge Uppsala södra/bergsbrunna och Alsike Nya stationer är enda st möjligt om kapaciteten på banan byggs ut till fyra spår. Avtal har tecknats mellan staten, Knivsta och Uppsala kommuner och Region Uppsala om utbyggnad till fyrspår. Avtalen ska ratifieras av parterna fram till februari 218. Läs mer om detta i kapitel 5 Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Avtalen mellan parterna innebär en kraftig samhällsutbyggnad vilket också kommer att kräva lokala kopplingar med samtliga trafikslag. För gång - och cykeltrafik är sträckningen längs Ostkustbanan gen och möjligheterna att binda samman Uppsala, Bergsbrunna, Alsike, Knivsta och vidare söderut mot Märsta och Stockholm ska utredas. Nästa steg i hanteringen av brister : Funktionsutredning samt järnv ägsplan för järnvägs sträckan samt åtgärdsvalsstudie för gång - och cykeltrafik i stråket. Delen Uppsala Gävle Högst prioriterade brister i stråket rör främst järnvägen och stationernas funktion som bytespunkter. Nytt dubbelspår förbi Gamla Uppsala invigs sommaren 217. Plankorsningar i Uppsala stad I Uppsala stad utgör järnvägen en barriär och plankorsningarna vid S : t Olofs - och S:t Persgatorna ger bristande framkomlighet som följd. Detta bidrar till spårspring som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Ett avtal finns mellan Trafikverket och Uppsala kommun om a tt bygga planskilda korsningar och finansieringen av dessa. Nästa steg i hanteringen av brister : Arbete med järnvägsplan pågår. 3

37 Bilaga 4/18 31 ( 54 ) Stationer sträckan Uppsala Gävle I stråket utgör Upptågstrafiken stommen för kollektivtra fiken. Stationerna på sträckan har otillräcklig standard med bland annat bristande tillgänglighet och funktion som bytes - punkter. Det gör att ett hela - resan - perspektiv för kollektivtrafiken brister. I vissa fall är plattformarna för korta för att hantera l ängre tåg som ett sätt att öka kapaciteten längs sträckan, eftersom tågen är fulla i rusningstrafiken. Utvecklade bytespunkter vid stationerna och ökad kapacitet i tågtrafiken kan också bidra till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. När utredn ing av bristerna görs bör den omfatta också brister och utvecklingsmöjligheter i transportsystemet till och från stationerna. I syfte att säkerställa ett helhetstänkande i stråket. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransport - plan. Nästa st eg i hanteringen av brister : Trafikverket ska genomföra en funktionsutredning där brister kopplade till perronger utreds. En stråkbaserad åtgärdsvalsstudieller funktionsutredning bör genomföras i anslutning till denna för att säkerställa ett transportsla gsövergripande synsätt med åtgärder som stärker ett hela - resan - perspektiv. Uppsala norra infart För sträckan Uppsala Central till punkten där Dalabanan viker av från Ostkustbanan hotar kapacitetsbrist. Särskilt kopplat till den ökande trafik som möjliggörs av investeringar längs Ostkustbanan såväl norr om Gävle som söder om Uppsala. Sträckan är förbe redd för ytterligare ett spår. Bristen hanteras via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : En funktionsutredning eller åtgärdsvalsstudie bör övervägas, antingen för bristen enskilt eller i samband med annat utredningsarbete som berör sträcka n, till exempel Uppsala central. Arosstråket (( Arlanda ) Uppsala Enköping ( Västerås /Örebro/Oslo)) Brister i järnvägssystemet T ransportsystem et brister idag i öst västlig riktning norr om Mälaren. Bristen hindrar utvecklingen till en funktionell och flerkärnig arbetsmarknad i norra delarna av Stockholm Mälarregionen. I den systemanalysom är framtagen inom ramen för En bättre sits formuleras mål där; regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm - Mälarregionen och där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling Sträckan Enköping Uppsala utgör i detta perspektiv en felande länk i det regionala, storregionala och nationella järnvägssyste met. Till bristerna hör långa pendlingstider Uppsala Enköping Västerås, bristande tillgänglighet till och från Arlanda och norra Storstockholm från de sydvästra delarna av Uppsala län och de västra delarna av Stockholm Mälarregionen. P å nationell nivå bris ter tillgänglighet en mellan norra Sverige och västra och sydvästra Sverige. 31

38 Bilaga 4/18 32 ( 54 ) Förutom brister i transportsystemet skapar en järnvägslänk på sträckan utvecklingsmöjligheter för en flerkärnig Stockholm Mälarregion och ökad robusthet för järnvägssystemet. En tydlig koppling finns till den funktion som stråket Stockholm - Oslo har för den storregionala och nationella tillgängligheten. Bristen hanteras framför allt via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : En systemvalsstudie har genomförts gemensamt av regionerna i Örebro, Västmanland och Uppsala. Med grund i de slutsatser som görs där bör en åtgärdsvalsstudie genomföras. Den berör såväl flera regionala som nationella aktörer. Den bör också kopplas till pågående åtgärdsvalsstudie för sträcka n Stockholm Oslo. 55:anstråket ( Uppsala - Enköping -(Strängnäs- Norrköping) ) Delen Uppsala Enköping Bristerna längs stråket på sträckan Uppsala Enköping rör så väl trafiksäkerhets - som framkomlighetsproblem. Oskyddade trafikanter kan på många platser inte rör a sig längs vägen till och från bland annat hållplatser på ett säkert sätt. I samband med vissa hållplatser är det svårt att korsa vägen. Kollektivtrafiken har framkomlighetsproblem längs sträckan med svårigheter att komma ut från hållplats. D et finns ocks å framkomlighetsproblem i vissa korsningar. Sträckan är en av de mest olycksdrabbade vägsträckorna i landet. En åtgärdsvalsstudie för väg 55 Uppsala Katrineholm har slutförts våren 217. För sträckan Uppsala Enköping föreslås att fysisk planering med vägpl an görs. Det är viktigt att vägplanen också beaktar sträckan Örsundsbro Litslena för att säkerställa att eventuella brister särskilt när det gäller kollektivtrafik, cykel och gång hanteras. Bristen hanteras via länstransportplanen. N ästa steg i hanteringen av brister : vägplan Delen Enköping Strängnäs Bristerna rör trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt bristande teknisk standard och trafiksäkerhet för Hjulstabron. Hjulstabron utgör framför allt en brist för Mälarsjöfartens möjligheter att utvecklas med bland annat möjlighet att trafikera med större båtar. I åtgärdsvalsstudie för väg 55 rekommenderas att fördjupade studier görs för sträckan Enköping Strängnäs i syfte att kunna formulera möjliga åtgärder. Bristen hanteras via såväl nation ell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister : fördjupade studier sträckan Strängnäs Enköping samt vägplan f ör Hjulstabron. Almungestråket (Uppsala Gunsta Almunge Knutby (Edsbro)) Långs stråket förbereds för omfattande utbyggnader av främst bostäder, särskilt i Gunsta närmast Uppsala men även längre österut i Marielund, Länna och Almunge. Bristerna är kopplade till bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter såsom m öjligheter att ta sig till och från busshållplatser på ett sä kert sätt samt att byta mellan trafikslag. Vissa framkomlighetsproblem finns också, särskilt i korsningar, och med kraftigt ökad befolkning riskerar dessa att förvärras. En åtgärdsvalsstudie för sträckan pågår och bedöms vara klar i slutet av 217. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Åtgärdsvalsstudien kommer att sammanfattas i ett åtgärdspaket. Åtgärdspaketet hanteras sedan i den årliga genomförandeprocessen. 32

39 Bilaga 4/18 33 ( 54 ) Dalastråket ( Uppsala Morgongåva Heby (Sala/Borlänge/ Mora)) Dalabanan Järnvägen är i akut behov av rälsbyten, vilka planeras att ske före 226. De n tidigare risken för att en hastighetsreducering måste införas är inte längre aktuell. Icke desto mindre är rälsens status dålig och ett rälsbyte är alltjämt akut. Banan är enkelspårig vilket försvårar pendeltågstrafik m ed tillräcklig turtäthet för en attraktiv trafik och med ytterligare uppehåll i främ st Vänge. Det betyder i sin tur behov av parallell stomtrafik med såväl tåg som buss. En utvecklad pendeltågstrafik med ytterligare uppehåll kan bidra till förstorad funktionell arbetsmarknad vilket inkluderar södra Dalarna och möjliggör för ett ökat bosta dsbyggande i stationsnära lägen. Sträckan har också brister i form av bland annat snäva kurvradier vilket medför brister i form av för långa körtider för tågen. Y tterligare brister är osäkra plankorsningar i bland annat Morgongåva. Även stationerna i Mor gongåva och Heby har brister i plattformar, plattformshöjder och kundmiljöer. I Uppsala är plankorsningen vid Börjegatan kapacitetshämmande för såväl den regionala busstrafiken som för stadstrafiken i Uppsala. Bristen hanteras framför allt via nationell pl an. Nästa steg i hanteringen av brister : Genomför de åtgärder som är utredda i förstudie Uppsala Sala, samt ombyggnad av Sala C för ökad kapacitet, samtidig ingång etc. Region Uppsala har ett uppdr ag att tillsammans med övriga regioner längs stråket och Uppsala och Heby kommuner ta fram en gemensam plan som beskriver arbetet med Dalabanan fram till 22. Om steget därpå är en åtgärdsvalsstudie bör den i första hand vara transportslagsövergripande och också innefatta väg 72. Väg 72 Till bristerna längs vägen hör osäkra förhållanden för oskyddade trafikanter, bristande tillgänglighet och säkerhet att ta sig till och från busshållplatser i ett hela - resan - perspektiv. Vägen har också bristande trafiksäkerhet för rådande hastigheter. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie bör göras. I första hand bör den vara transportslagsövergripande och innefatta också Dalabanan. Mälarstråket ( Södertörn/Stockholm/Sundbyberg) Bålsta Enköping (Västerås) De högst prioriterade bristerna i stråket berör Mälarbanans kapacitet samt Bålsta station och resecentrum. Mälarbanan Det är viktigt att Mälarbanans fyra spår Tomteboda Kallhäll byggs ut enligt ti dplan. Utbyggnaden ger förbättrad kapacitet och tillgänglighet med möjlighet till såväl fler tåg som tåg med kortare restid. Det stärker förutsättningarna för bostadsbyggande i stationsnära lägen såväl i Bålsta som i Enköping. Mälarbanan är även en del i s tråket Stockholm - Oslo och bland annat kapacitetsbrister längs med banan spelar en roll för målsättningen att knyta ihop de båda huvudstäderna med konkurrenskraftig spårburen trafik. Bristen hanteras via nationell plan. 33

40 Bilaga 4/18 34 ( 54 ) Nästa steg i hanteringen av brister : Inom ramen för ABCU - samarbetet bör ställningstagande om stråkets utveckling på sikt göras. Det kan ske till exempel genom en gemensam målbild. Bålsta station Stationen och resecentrumet i Bålsta har idag bristande kapacitet med köbildning vid tågankomster, bristande tillgänglighet för funktionshindrade och bristande trygghet. Stationen möjliggör inte heller en utökad turtäthet med pendeltågstrafiken. En utbyggnad av stationen och dess resecentrum är en viktig pusselbit i förutsättningarna för d en omfattande utbyggnad av bland annat bostäder som planeras i centrala Bålsta. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister : För bussterminalen pågår detaljplanearbete och nästa steg är därför bygg förberedande handlingar. Ett arbete som pågår våren 217. För tågstationen bör en åtgärdsvalsstudie /funktionsutr e dning genomföras. Väg 263 I framtagen åtgärdsvalsstudie har vägens funktion formulerats enligt följande; Vägen har en lokal funktion med vis s regional betydelse. Den regionala kopplingen gäller tillgängligheten till Arlanda från Håbo och Enköping. Huvudvägen till Arlanda västerifrån går via E18 och väg 267, Rotebroleden, vilken är snabbare och säkrare och anpassad för genomfartstrafik. En åtg ärdsvalsstudie har tydliggjort bristerna som både gäller trafiksäkerhetsbrister för gång - och cykeltrafikanter och trafiksäkerhetsbrister i korsningspunkter och sidoområden. Nästa steg i hanteringen av brister: Det åtgärdspaket som föreslås i åtgärdsvalss tudien hanteras i den årliga genomförandeprocessen. Norrtäljestråket Knivsta (Norrtälje/Kapellskär) Stråket har en regional och storregional funktion framför allt för godstrafiken och väg 77 genom Stockholms län uppvisar stora brister ur detta perspektiv såväl när det gäller trafiksäkerhet som framkomlighet. En utbyggnad av vägen i Stockholms län är fina nsierad i Stockholms län förslag till länstransportplan Inom Uppsala län har vägen en relativt hög standard och inga regionalt högt prioriterade brister finns. Nästa steg i hanteringen av brister : Eventuella övriga brister hanteras i den årlig a genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. Riksväg 7 - stråket (Enköping Fjärdhundra (Sala/Borlänge/Mora)) En utbyggnad av vägen till mötesfri landsväg förbereds. I samband med det har brister för oskyddade trafikanter oc h möjligheten att cykla längs stråket uppmärksammats. En lösning där befintliga lokala och enskilda vägar nyttjas för gång - och cykelväg har arbetats fram. Några felande länkar i arbetet återstår. En åtgärdsvalsstudie finns för sträckan Simtuna Kumla/Sal a för utbyggnad till mötesfri landsväg. Vägen är en nationell stamväg och hanteras via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : Enköpings kommun och Trafikverket undersöker genomförbarheten i att åtgärda de felande länkarna för gång och cykel. Arbetet pågår våren 217. För sträckan Simtuna Kumla/Sala är nästa steg vägplan. 34

41 Bilaga 4/18 35 ( 54 ) Roslagsstråket ((Gävle/Gävle hamn) Karlholmsbruk Forsmark Östhammar Hargshamn (Norrtälje)) Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. E n åtgärdsvalsstudie slutfördes 216. I den föreslås ett åtgärdspaket som omfattar trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt att åtgärda felande länkar för möjligheterna för oskyddade trafikanter att röra sig längs vägen på vissa sträckor. Samt att åtgärda vissa hållplatser. En dia log med Region Gävleborg har nyligen inletts kring de brister väg 76 har inom Gävleborgs län. En möjlig åtgärd för att hantera bristerna är en ny dragning av väg 76 så att den inte passerar genom Gävle stad. En vägutredning pågår om väg 56 (Räta linjen) me llan Hedesunda och Gävle. Ett alternativ som presenteras är en ny dragning och en anslutning till en plats på E4 söder om Gävle, dit också väg 76 skulle kunna dras. Väg 56 är nationell stamväg och hanteras i nationell plan. I Trafikverkets förslag till nat ionell plan är objektet framskjutet till slutet av planperioden, vilket i sin tur påverkar tidplanen för väg 76. Bristen på väg 76 hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Å tgärdspaketet hanteras inom ramen för den årliga genomförandeprocessen länstransportplanen. Vägplan för gång - och cykelväg Älvkarleby Skutskär pågår. För att hantera nämnda brister inom Gävleborgs län krävs en åtgärdsvalsstudie som bör initieras av Region Gävleborg. Räta l injen (Norrköping/Västerås) Heby Tärnsjö (Hedesunda/Valbo) Sträckan Heby Sala har trafiksäkerhetsbrister beroende på höga trafikflöden i kombina - tion med hög andel tung trafik. För sträckan pågår arbete med vägplan. Sträckan Heby Tärnsjö har nyligen byggts ut till mötesfri landsväg. Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. Vägen är en nationell stamväg och hanteras via nationell plan. Region Västmanland delar inte Trafikverkets syn på brister utan menar att man förbiser oskyddade trafikan ter längs sträckan. En uppfattning som Region Uppsala delar. I sitt förslag till länstransportplan avsätts därför 28 miljoner kronor för gång - och cykelväg på sträckan inom Västmanlands län. För sträckan Hedesunda - Gävle pågår arbete med vägutredning som be roende av sträckning kan få en koppling till väg 76. Se ovan under Roslagsstråket. Nästa steg i hanteringen av brister : Eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. En särskild dialog krävs mellan Region Västmanland, Trafikverket, Sala och Heby kommuner samt Region Uppsala om förutsättningarna för gång - och cykelväg längs hela sträckan Sala - Heby. Bruks stråket (Söderfors Tierp Gimo Hargshamn) Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. En åtgärdsvalsstudie gällande bristande säkerhet i korsningar har nyligen genomförts. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Föreslagna åtgärder i ovan nämnd åtgärdsvalsstudie samt eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. Östervålastråket ( Uppsala Harbo Östervåla Räta linjen) Längs stråket finns brister i trafiksäkerheten samt u r ett hela - resanperspektiv. Nästa steg i hanteringen av brister : En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie ska genomföras. 35

42 Bilaga 4/18 36 ( 54 ) Östhammarsstråket (Uppsala Alunda Gimo Östhammar Öregrund Gräsö) Högst prioriterade brister i stråket rör den sista etappen av utbyggnaden av väg 288, delen Gimo Börstil och busstationen i Gimo. Denna del av Uppsala län saknar järnvägsförbindelse för persontransporter. Av den anledningen är restiden och konkurrenskraftiga restidskvoter 3 för kollektivtrafiken på väg 288 särskilt viktiga. Gimo Börstil Sträckan är, förutom närmast Uppsala, den enda längs väg 288 som hösten 217 inte är utbyggd till mötesfri landsväg. Bristerna längs stråket rör oskyddade trafikanters möjlig - het att röra sig längs stråket och till busshållplatser. Vägen har ä ven trafiksäkerhetsbrister även för motorfordonstrafik. En åtgärdsvalsstudie genomfördes under Den rekommenderar åtgärder för att hantera ovan nämnda brister med en hastighetsstandard om 8 km/h.. Nästa steg i hanteringen av brister : Vägplan för sträckan Gimo - Börstil inklusive Gimo genomfart, Gimo busstn, GC - väg Gimo - Hökhuvud samt korsning väg 288/väg 76. Gimo busstation Busstationen upplevs otrygg, har bristande standard och ligger avsides från målpunkter men innebär också en omväg för busstrafiken i stråket Östhammar Uppsala. En åtgärdsvalsstudie färdigställs hösten 217. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : De åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien hanteras i den vägplan som refereras till i avsnittet Gimo - Börstil ovan. Från brist till åtgärdsplanering Efter att en brist uppmärksammats nästa steg att utreda hur bristen/bristerna kan åtgärdas. Om det är givet vad som krävs för att åtgärda bristen, eller om en åtgärd kan ge nomföras inom den befintliga vägen eller järnvägen, följer oftast en enklare funktionsutredning innan man åtgärdar bristen. Om så inte är fallet är nästa steg en åtgärdsvalsstudie. Arbetsprocessen inom en åtgärdsvalsstudie uppbyggd för att säkerställa att fyrstegsprincipen används, att relevanta aktörer deltar, och att en transportslagsövergripande a nsats hålls. Det innebär i sin tur att rekommenderade åtgärder kan innefatta ett ganska brett spektrum och som involverar många parter. Det är således vikt igt att det finns en tydlig fortsättning utifrån de åtgärder som rekommenderas. Se vidare under kapitel 6 genomförande. S tråkbaserade åtgärdsvalsstudier Transportsystemet är uppbyggt i tydliga stråk. Huvudvägarna i länet bildar ett 3 Se ordlista för förklaring av begreppet. 36

43 Bilaga 4/18 37 ( 54 ) mönster till vilka de mindre vägarna ansluter. I de största stråken finns också järnväg, Ostkustbanan, Mälarbanan och Dalabanan. I figur 23 nedan framgår att de flesta bor längs stråken. Därför är det naturligt att ett stråktänkande användas när åtgärdsval sstudier genomförs. Det är Region Uppsalas inriktning att i möjligaste mån arbeta med stråkbaserade åtgärdsvalsstudier. Genom att använda sig av ett transportslagsövergripande synsätt kan då åtgärder koordineras och genomföras samlat. Även drift - och unde rhållsarbeten bör, om möjligt, koordineras med andra åtgärder. På så sätt kan också steg 1 - och 2 - åtgärder genomföras effektivt och med hög måluppfyllelse. Figur 23. Kartan visar befolkningstäthet. Ju rödare desto fler människor bor inom 2 km. Ju grönar e desto färre människor bor inom 2 km. 37

44 Bilaga 4/18 38 ( 54 ) 5. Åtgärdsplan Inledning och planeringsförutsättningar Den ekonomiska ramen för länsplanen för har i regeringens direktiv räknats upp från 1 58 miljoner kronor till miljoner kronor. Trafikverket har i uppdrag från regeringen att fördela medlen per år. För länstransportplanen i Uppsala län ser det ut enligt figur 24 nedan. Se vidare under rubrik avstämning Figur 24. Tabellen visar den preliminära årliga fördelningen i miljoner kronor av den totala planeringsramen om miljoner kronor (avrundning har skett). De vägar som omfattas av planen är alla statliga vägar som inte tillhör det nationella stamvägnätet, det vill säga E4, E18, vägarna 56 och 7. Drift och underhåll på det statliga vägnätet finansieras via den nationella planen. Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan få statlig medfinansiering från planen med upp till 5 procent. Här finns medel till kollektivtrafikåtgärder liksom till trafiksäkerhets -, miljö -, och cykelåtgärder. Kommunerna kan ansöka om medel från de åtgärdsområden som är avsedda för statlig medfinansiering. Det finns även et t antal objekt som samfinansieras mellan den regionala och den nationella planen. Åtgärdsplanen s koppling till regeringens fem fokusområden Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer Inriktningen och målen med länstransportplanen innebär ett starkt fokus att få fler människor att välja hållbara transportmedel. Ca 1 2 mkr av planens miljoner kronor läggs på att finansiera åtgärder för att förbättra för gång, cykel och kollektivt rafik samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. För att kunna arbeta effektivt mot klimatmålen krävs en kombination av styrmedel, regleringar och kloka investeringar i transportsystemet. I detta sammanhang kan påpekas att investeringsplanerna s behöver förtydli gas i förhållande till klimatmålen. En kritik som framförs är att planerna baseras på prognoser som endastar hänsyn till historiska relationer när det gäller människors och företags val av transportmedel. Mer kvalificerade underlag skulle t ill exempel ty dliggö ra vilka brister transportsystemet skulle få baserat på de färdmedelsandelar med olika transportmedel som krävs för att nå klimatmålen. Brister som sedan kan hanteras i val av investeringar i nationell plan och länsplaner. Investeringar för ett ökat bostadsbyggande 38

45 Bilaga 4/18 39 ( 54 ) Enligt regeringens direktiv ska det framgå om och i så fall hur namnsatta objekt har effekter på bostadsbyggande t. I förslaget till åtgärdsplan finns tre namnsatta objekt men också medfinansiering för tillgänglighet till nya stationsl ägen i samband med fyrspårsutbyggnaden Ostkustbanan, främst ett stationsläge i Uppsala södra/bergsbrunna och på sikt i Alsike, vilket har stora effekter på bostadsbyggandet. Se vidare under åtgärdsplan Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat til l bostadsbyggande och samhällsutveckling. Investeringar i transportinfrastruktur har generellt en påverkan på bostadsbyggandet på så sätt att det kan ge bättre tillgänglighet till viktiga målpunkter, särskilt till arbetsplatser. Investeringar i spårinfra struktur kopplat till nya stationslägen är den typ av invester ingar som har tydligast påverkan på ökat bostadsbyggande. En utbyggnad av väg 288 Gimo Börstil samt väg 55 Enköping Uppsala bedöms öka tillgängligheten men inte på en sådan nivå att det går att kvantifiera enligt den mall Trafikverket har skickat ut. Förbättra förutsättningarna för näringslivet I de direktiv regeringen givit Trafikverket när det gäller detta handlar det främst om förutsättningar för godstransporter. Region Uppsala deltar som länsplaneupprättare i det storregionala samarbetet En bättre sits. Där pågår arbetet med framtagande av en storregional godsstrategi. Den bygger i sin tur på en tidigare gjord kartläggning av godstransporter i Stockholm - Mälarregionen. Utifrån en storre gional strategi ska Uppsala län arbeta fram en kompletterande strategi för Uppsala län. I länstransportplanearbetet medfinansieras också en öppen lastterminal i Heby. Den möjliggör en överflytt ning av godstransporter från väg till järnväg. Förstärk syssel sättningen i hela landet Transportsystemets primära roll för förstärkt sysselsättning är genom att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser. Huvuddelen av såväl befolkning som transporter i Uppsala län är tydligt lokaliserade till stråk. I planen är i nriktningen att arbeta för en ökad tillgänglighet med kollektivtrafik utifrån ett hela - resan - perspektiv i utpekade stråk. Ett hela - resanperspektiv innebär i detta sammanhan hang bland annat att förbättra och effektivisera bytespunkter i stråken så att även platser utanför stråken kopplas upp i ett effektivt transportsystem. Det kan handla om pendlarparkeringar för såväl bil som cykel, attraktiva bytespunkter med väderskydd och realtidsinformation, anslutande GC - vägar med mera. Men det kan också handla om åtg ärder som leder till kortare restider för kollektivtrafiken i de starka stråken, vilket bidrar till att fler människor kan nå fler arbetsplatser också utan att vara beroende av bil. Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter Inom ramen för länstransportplanerna är digitaliseringens möjligheter kopplade dels till att påverka efterfrågan på transporter, dels till att effektivisera transportsystemet. Digitaliseringen kan till exempel göra det möjligt för fler människor att förlägga s itt arbete mer flexibelt såväl i tid som rum, vilket kan mildra den kapacitetsbegränsande rusningstrafiken. Genom bland annat transportinformatik kan nyttjandet av transportsystemet bidra till att hitta effektiva steg 1 - och 2 - åtgärder som kan leda till mi nskade behov att genomföra dyra steg 3 - och 4 - åtgärder. Med variabla hastigheter kan 39

46 Bilaga 4/18 4 ( 54 ) kapaciteten öka i transportsystemet, med realtidsinformation kan människor välja att resa vid annan tid eller annan sträcka med mera. Digitaliseringen är ett viktigt skäl till att Region Uppsala har avsatt medel till steg 1 - och 2 - åtgärder. Ett inkluderande samhälle. En stor del av medlen i länstransportplanen avsätts till åtgärder för att förbättra och öka möjligheterna att röra sig med hållbara transporter, det vill säga gång, cykel och kollektivtrafik. Det är samtidigt de transportmedel som är mest jämlika, det vill säga där flest olika grupper i samhället har möjlighet att nyttja transportsystemet. De kollektivtrafikstråk som är prioriterade för satsningar är samtidigt de stråk som prioriteras i kollektivtrafikmyndighetens trafikförsörjningsprogram för satsningar fö r funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafiken. Avstämning Länsplaneupprättarna har i direktiven fått en planeringsram och en årlig medelsfördelning som redogjorts för ovan. Trafikverket har också fått i uppdrag att efter 217 års u tgång och innan regeringen fastställer de ekonomiska ramarna för länstransportplanerna göra en avstämning av upparbetade medel åren I genomförandet av länstransport - planerna varierar upparbetadekonomiska medel mycket relativt den budget som fi nns i länsplanerna. Det innebär att i vissa planer har mer medel än planera t upparbeta t s och i andra gäller motsatsen. Uppsala län har under de aktuella åren haft stora objekt längs väg 288 igång så att mer medel än planerat använts. Det kommer således att ske en viss revidering nedåt av medlen i åtgärdsplanen under våren

47 Bilaga 4/18 41 ( 54 ) Åtgärdsplan Förslagetill åtgärdsplan följer en rullande planeringsprocess. Den är indelad i namnsatta objekt för byggstart under år samt år , namnsatta brister för de därpå följande åren år 7 12 samt, som tidigare, åtgärder som bedöms kosta mindre än 25 mkr. I tabellen nedan redovisas åtgärder och åtgärdsområden som tilldelas medel i planen. Dessa förklaras nedan. Figur 25. Medel i miljone r kronor för olika objekt och åtgärder. 41

48 Bilaga 4/18 42 ( 54 ) N amnsatta objekt Väg 288 Gimo Börstil För ombyggnad av sista etappen av väg 288 Uppsala Östhammar till mötesfri landsväg med hastighetsstandard om 1 km/h avsätts 225 mkr. Ombyggnad av vägen bedöms i den åtgärdsval sstudie som genomfördes kosta cirka 255 miljoner kronor. Extern finansiering motsvarande 3 miljoner kronor förutsätts således tillkomma. Region Uppsala för en diskussion med Östhammars kommun samt andra externa parter om en sådan finansiering. N ästa steg i planeringsarbetet är att Trafikverket upprättar en vägplan. Arbete med vägplan påbörjas under våren 218 och beräknas ta ca 2 år. Innan vägplanen kan godkännas av Trafikverket behöver en avsiktsförklaring tas fram mellan ingående parter som sam manfattar intentionerna om en finansiering av åtgärden. Väg 55 Enköping Litslena samt Örsundsbro - Kvarnbolund En åtgärdsvalsstudie för väg 55 Uppsala Katrineholm har avslutats under våren 217. I den föreslås att arbete med vägplan påbörjas för sträckorna Enköping Litslena och Kvarnbolund Örsundsbro. 11 miljoner kronor avsätts för delen Enköping - Litslena och 182 miljoner kronor för delen Örsbundsbro - Kvarnbolund, i enlighet med de kalkyler som upprättas av Trafikverket. Sträckan Uppsala - Enköping - Västerås är det starkaste kollektivtrafikstråket i Uppsala län som inte har spårburen kollektivtrafik. I det kommande vägplanearbetet ska förutsättningarna för kollektivtrafiken och dess konkurrenskraft gentemot bil särskilt uppmärksammas, liksom möjligheterna för oskyddade trafikanter att på ett säkert sätt färdas längs vägen samt till och från busshållplatser. Det är Region Uppsalas uppfattning att allmänna vägar ska vara möjliga att använda för samtliga trafikslag, särskilt oskyddade trafikanter. Det är också viktigt att kommande fysisk planering också inbegriper eventuella åtgärder för gång och cykel samt kollektivtrafik även längs sträckan Örsundsbro Litslena. En sträcka som tidigare byggts ut till mötesfri landsväg. Gång - och cykelväg samt kol lektivtrafikåtgärder Uppsala Björklinge Objektet finns med i nuvarande länstransportplan där utbyggnad planeras ske under Den senaste bedömningen av kostnaden är 53 miljoner kronor. Åtgärden innehåller också upprustning av ett tjugotal busshållp latser. Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Region Uppsala har tillsammans med Uppsala kommun, Knivsta kommun och staten, genom samordnaren för större samlade exploateringar med hållbart byggande, slutit avtal om bostadsbyggande i delar av Uppsala kommun och Knivsta kommun. Om avtalen träder i kraft kommer järnvägen byggas ut till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen 42

49 Bilaga 4/18 43 ( 54 ) Stockholm/Uppsala. För att möta åtagandena i avtalen med staten och de ökade behov so m uppstår i och med att avtalet förve r kligas avsätts 413 miljoner kronor till ett fyrspårpaket i länstransportplanen. Medlen som avsätts i länsplanen ska medfinansiera åtgärder som gör det möjligt att angöra de nya områdena med kollektivtrafik, gång och c ykel och bidra till att utveckla stationsläget i Bergsbrunna till en bytespunkt för kollektivtrafiken. Andra åtgärder som ingår i avtalen om fyrspåret gör det möjligt att nå Bergsbrunna från ett större omland, via en Ultunalänk över Fyrisån (se nedan). En ökad tillgänglighet till Bergsbrunna station skulle på längre sikt kunna avlasta Uppsala C, men samtidigt öka behovet av att bygga ut stationens kapacitet. Det är viktigt att detta behov beaktas inför den kommande järnvägsplanen. Om förberedande arbeten be höver göras för en senare utbyggnad kan en medfinansiering via länsplanen komma att prövas. Knivsta kommun förbinder sig att möjliggöra utbyggnaden av ca 15 bostäder fram till 257. I Alsike i ett stationsnära läge återfinns ca 6 av dessa. Utbyggnaden av bostäder i Alsike kommer att påbörjas före 22. Ett stationsuppehåll i Alsike möjliggörs först när fyrspårsutbyggnadenår Alsike, vilket är efter 23. Den kraftiga utbyggnaden söderut i Uppsala kommun, som förbinder sig att möjliggöra en utbyggnad av 33 bostäder till 24, och på motsvarande sätt en utbyggnad norrut i Knivsta kommun betyder att det finns ett behov av att utreda två anslutningar till E4, dels till Alsike i början av 22 - talet, dels till Bergsbrunna i samband med exploa tering av området, men också lokala kopplingar mellan Bergsbrunna och Alsike. I det arbetet behöver finansieringen av lösas. I första hand bör det ske genom värdeåterföring, det vill säga finansiering via exploateringsintäkter av bostäder och lokaler. Unde r vissa förutsättningar kan länstransportplanen också vara en möjlig delfinansiering för trafikplatser. I avtalet mellan Region Uppsala, Uppsala kommun och staten, ingår byggandet av Ultunalänken för kapacitetsstarkollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Södra staden. Avtalet förutsätter statlig medfinansiering via stadsmiljöavtalet. För att få ett komplett kollektivtrafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden, centrala Uppsala och Uppsala resecentrum kompletteras Ultunalänken med Kunskapspåret. Huvuddele n av den statliga medfinansieringen för denna del förutsätts komma från stadsmiljöavtal. Genom den direkta kopplingen till avtalet om utbyggnad av fyrspår och bostadsåtagandet bedöms denna del av trafiksystemet dock ha så stark regional koppling att komple tterande finansiering kan ske med medel från länsplanen. Utbyggnaden till fyrspår möjliggör en kraftigt ökad trafikering med bland annat förbättrad tillgänglighet till viktiga regionala målpunkter och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Det skapar också ö kad attraktivitet för stationsorterna norr om Uppsala. Region Uppsala investerar i nya tåg för att möta det ökande resandet från dessa 43

50 Bilaga 4/18 44 ( 54 ) orter, och det kommer även att behövas åtgärder till exempel i form av plattformsförlängningar för att möjliggöra en traf ikering som har den kapacitet som kommer att krävas. I den mån dessa åtgärder inte inom rimlig tid ryms i nationell plan, kan frågan om sa mfinansiering från länsplanen komma att prövas. Trafikutvecklingen pekar på att trafikering med längre regionaltåg beh övs från 224. Samfinansiering nationell plan Farledsfördjupning Hargs Hamn 1 miljoner kronor avsätts för delfinansiering av farledsfördjupning till hamnen i Harg. Total kostnad för farledsfördjupningen exklusive investeringar i hamnanläggningen är ca 68 miljoner kronor enligt kostnadsberäkning våren 217. En avsiktsförklaring mellan de finansierade parterna finns. Dessa är Trafikverket, Hargs hamn AB, SKB och Region Uppsala. Arbetet med ett genomförandeavtal pågår och en sådan skall vara färdig efter at t beslut om nationell plan och länstransportplan är fattade. Planerad byggstart är 219 Namnsatta brister För brister som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor att åtgärda och där åtgä rdsvalsstudier ännu inte finns avsätts 123 miljoner kronor. Medlen fin ns tillgängliga under de sista sex åren i planperioden. Under genomförandet av planen kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras utifrån bland annat de brister som tas upp i länstransportplanen. Åtgärdsvalsstudierna ger sedan olika typer av åtgärder som fina nsieras via aktuella medel eller via åtgärdsområden. Att åtgärda bristerna enligt kapitel 4 tar stora resurser i anspråk och kommer att behöva hanteras även i kommande länstransportplaner. Åtgärdsområden Allmänt Medel till åtgärder som bedöms kosta mindr e än 25 miljoner kronor redovisas under åtgärdsområden. Totalt avsätts 53 miljoner kronor. Det gäller medel för kollektivtrafikanläggningar, gång - och cykelfrämjande åtgärder samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Dessutom avsätts medel för åtgärder som bi drar till regional utveckling samt steg 1 - och 2 - åtgärder. Förutom vad som står under respektive rubrik bör medel som avsätts för åtgärdsområden också bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. 44

51 Bilaga 4/18 45 ( 54 ) Fördelningen mellan olika åtgärdsområde n kan skilja sig från ett år till nästa, men ska över hela 12 - årsperioden vara i överensstämmelse med den fördelning som beslutas om i denna länstransportplan. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att såväl kollektivtrafikåtgärder som gång - och cykelåt gärder i stor utsträckning också bidrar till ökad trafiksäkerhet. I sammanhanget bör det påpekas att regeringen avsatt 1 miljard kronor per år för statlig medfinansiering via stadsmiljöavtal. De medlen finansieras via den nationella planen. Det är viktigt att i den årliga genomförandeprocessen beakta detta i syfte att samordna åtgärder för ökad effektivitet och måluppfyllelse. Kollektivtrafik I kollektivtrafikpotten avsätts 21 miljoner kronor. Dessa medel ska användas för kollektivtrafikåtgärder utmed det statliga och det kommunala vägnätet. Femtio procent avsätts till åtgärder på det statliga vägnätet, och femtio procent för åtgärder på det kommunala vägnätet. Kollektivtrafikåtgärderna avser att förbättra kollektivtrafiken och förutsättningarnatt öka det kollektiva resandet. Vilka åtgärder som ska genomföras beslutas årligen och fördelning av medel i potten kan variera från år till år. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och länets kom muner ges möjlighet att söka statlig medfinansiering enligt förordningen (29:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Det avser kollektivtrafikåtgärder utmed det kommunala vägnätet och söks via Region Uppsala. Medfinansieringen medges upp till 5 procent av investeringskostnaden, resteran de del finansieras av kommunen /kollektivtrafikmyndigheten. Beslut om beviljade åtgärder fattas i samråd mellan Trafikverket och Region Uppsala. Åtgärderna på det statliga vägnä tet, där Trafikverket är väghållaransvarig myndighet, bestäms i samråd mellan Region Uppsala och Trafikverket. Även åtgärder på enskilt vägnät kan komma i fråga. Kollektivtrafiknämnden antog hösten 216 ett trafikförsörjningsprogram. Den utgör en grund fö r hur prioritering av åtgärder bör göras. I programmet redogörs för de 35 busslinjer som har flest resenärer samt kopplat till det de största hållplatserna och bytespunkterna. Det kopplar också till prioritering av tillgänglighetsåtgärder för personer med funktionsnedsättning. Åtgärder inom ramen för kollektivtrafik bör i första hand beröra dessa linjer, hållplatser och bytespunkter. 45

52 Bilaga 4/18 46 ( 54 ). Figur 27. Prioriterade stråk för tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning. Prioriteringsprinci per för åtgärder i kollektivtrafikanläggningar: Tillgänglighet o Åtgärder för ökad tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning o Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter Kombinationsresor o Åtgärder som främjar hela resan o Förbättra befintliga bytespunkter, hållplatser och stationer o Gena och säkra gång - och cykelstråk till hållplatser, bytespunkter och stationer o Pendlarparkeringar vid strategiska bytespunkter och stationer o Låsbara cykelparkeringar vid strategiska bytespunkter och stationer Kundmiljö o Åtgärder för ökad trygghet o Åtgärder för ökad komfort o Väderskydd och bänkar o Informationssystem o Belysning Åtgärder som förbättrar framkomligheten och restidskvoten i stråken. 46

53 Bilaga 4/18 47 ( 54 ) Gång - och cykel 21 miljoner kronor avsätts för gång - och cykelvägar längs det statliga vägnätet. En ny regional cykelstrategi kommer att beslutas av Region Uppsala under hösten 217. Den ger inriktningen för vilka åtgärder som bör finansieras via länstransportplanen. Ett regionalt cykelvägnät omfa ttas dels av länkar som binder ihop viktiga start - och målpunkter via kollektivtrafiknätet, dels fysiska gång - och cykellänkar som binder ihop tätorter i vissa fall. Region Uppsala anser att gång - och cykelvägar också bör kunna anläggas längs med järnvägar där det är lämpligt och kan bidra till ett ökat cyklande. De åtgärder som är en del av det regionala cykelvägnätet finansieras till 1 procent av länsplanen. Det kan även gälla åtgärder längs enskilt vägnät. Därutöver finns behov av GC - vägar längs statl ig väg som är av mer lokal funktion. Förslaget innebär att läns transport planen finansierar dessa med 4 procent och aktuell kommun med 6 procent. Avvägningen av procentsatsen består av att å ena sidan utgöra ett incitament till byggande av gång - och cykel vägar, och å andra sidan inte ta fokus och medel från länstransportplanens uppgift att bygga ut ett regionalt cykelvägnät som kan bidra till länsplanens övergripande målsättning om ökade andelar hållbara resor, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. E ftersom behoven av gång - och cykelvägar sannolikt är större än de medel som avsätts i länstransportplanen kommer prioritering av gång - och cykelvägsobjekt att behöva göras. Det kommer att ske efter genomförda åtgärdsvalsstudier och följer de principer som redovisas i figurerna nedan. 47

54 Bilaga 4/18 48 ( 54 ) Prioriteringsprinciper för gång - och cykelvägar som är en del av det regionala cykelvägnätet: I första hand är cykelåtgärder med fokus på vardagsresor prioriterat: Öka förutsättningarna för arbets - och studiependling med cykel Kop pla cykelnätet till kollektivtrafikens prioriterade bytespunkter Öka säker tillgänglighet till skola med cykel Öka förutsättningarna för att nå allmän service/fritidsaktiviteter med cykel Förbättra cykelparkeringar vid prioriterade bytespunkter Konkurrensk raft mot bilen (restidskvot, cykelandel) I andra hand stöds cykelåtgärder för rekreation och turism: Utveckla cykelinfrastrukturen för rekreation och turism med koppling till stråken i Uppsala län Felande länkar med potential för ökad tillgänglighet till t urist - eller besöksmål längs stråken i Uppsala län Prioriteringsprinciper för gång - och cykelvägar som medfinansieras av kommuner: Trafiksäkerhetsbehov o Årsdygnstrafik o Hastighetsbegränsning o Vägbredd Efterfrågan befolkningsunderlag Målgrupp 1. Skolbarn 2. Arbetspendling 3. Fritid och rekreation Trafiksäkerhet och enskilda vägar Medel som avsätt s för trafiksäkerhet såtgärder ska användas dels till å tgärder längs statligt vägnät, dels till statlig medfinansiering på kommunalt vägnät för trafiksäkerhets - och miljöhöjande åtgärder. Medel kan också användas för åtgärder längs enskilt vägnät. 65 miljoner kronor avsätts för åtgärder på statligt och enskilt vägnät och 45 miljoner kronor för statlig medfinansiering till kommunalt vägnät. Längs det statliga vägnätet handlar det främst om sidoområdesåtgärder så som att ta bort fasta hinder, eller anlägga sidoräcken, och korsningsåtgärder. 48

55 Bilaga 4/18 49 ( 54 ) För statlig medfinansiering på kommunalt vägnät hand lar det om åtgärder som regleras av Förordning (29:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Det innebär åtgärder såsom gång - och cykelvägar, c ykelparkeringar, andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder men också åt gärder för att hantera bullerstörning. Prioriteringsprinciper för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Åtgärder längs statligt vägnät Prioritering sker utifrån underlagsmaterial från Trafikverket, inventering av korsningar som bedöms ge störst effekt för ö kad trafiksäkerhet. Åtgärder som ger säkra vägar för skolbarn. Åtgärder för statlig medfinansiering I första hand åtgärder som bidrar till utvecklingen av ett regionalt cykelnät. Åtgärder som bidrar till att stärka ett hela - resan - perspektiv med kollektivt rafik, gång och cykel. I andra hand åtgärder enligt Förordning (29:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Finansiering av GC - vägar Finansiering av GC - vägar sker genom två åtgärdsområden, gång - och cykel och trafiksäkerhet och enskilda vägar. Dessa sammanfattas nedan. Typ av gång - och cykelväg Finansiering Längs statligt vägnät, del av det regionala 1% via länstransportplanen cykelnätet Längs statligt vägnät, ej del av det 4% via lä nstransportplan, 6% via regionala cykelnätet aktuell kommun. Längs kommunalt vägnät Upp till 5% via länstransportplan, minst 5% via aktuell kommun Övrigt R egional utveckling Länstransportplanen har en viktig funktion att bidra till att uppfylla regionala utvecklingsmål. Å tgärder inom åtgärdsområdena bidrar till det. Däremot kan det uppkomma mindre men effektiva åtgärder som faller utanför kollektivtrafik, gång - och cykel samt trafiksäkerhet. Därför avsätts 1 miljoner kronor för denna typ av åtgärder. Det kan till exempe l handla om att tillgängliggöra en turistanläggning, eller annan viktig målpunkt person - eller godstransporter. Det är positivt om åtgärder kan finansieras av flera parter i syfte att stärka effekterna för regional utveckling. 49

56 Bilaga 4/18 5 ( 54 ) Steg 1 - och 2 - åtgärder Prioriteringsprinciper för åtgärder för regional utveckling Åtgärder ska bidra till att uppfylla något eller några av de fokusområden som finns i regional utvecklingsstrategi och därtill kopplade mål. 1 miljoner kronor avsätts för a tt finansiera åtgärder i syfte att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. Steg 1 - och 2 - åtgärder behöver genomföras på ett systematiskt sätt och omfatta till exempel resandet i ett stråk, eller resande med ett visst transportslag i ett större geografiskt område. Genom att utreda åtgärder i stråkbaserade åtgärdsvalsstudier och koordinera ett samlat genomförande ökar möjligheten att göra steg 1 - och 2 - åtgärder på ett bra sätt. Prioriteringsprinciper för steg 1 - och 2 - åtgärder Medel ska främst användas till åtgärder som kopplar till de stråkbaserade åtgärdsvalsstudier som genomförs i enlighet med kapitel 4 brister. 5

57 Bilaga 4/18 51 ( 54 ) 6. Genomförande Genomförandet av länstransportplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att Region Uppsala i egenskap av läns plan e upprättare samt våra samarbetsparter har kunskap om varandras processer. Kommunerna upprättar delar av det unde rlag som sedan utgör grunden för länstransportplanens planering och prioritering. För att säkerställa att de objekt som planeras enligt länstransportplanens tidplan kan genomföras är det av största betydelse att den kommunala planberedskapen är god. Komm unerna har genom sina underlag till planupprättaren Region Uppsala prioriterat de objekt som de anser viktigast ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Därför är det viktigt att i åtagandet synkronisera de objekt som berörs av plan - och markfrågor och som behöver utredas följer länstransportplanens tidplan och Trafikverkets genomförande. Då vissa objekt även kräver insatser i den kommunalt ägda infrastrukturen eller personella insatser behöver kommunen planera och budgetera även för dessa tillskott. Gen om nära samverkan kan den effekt som eftersträvas genom de gemensamma investeringar som görs i länet nås. För att få ett regionalt sammanhållet system för infrastrukturen är det angeläget att kommunerna medverkar till att de regionala och lokala transpor tnäten sammanfogas. Det betyder att för att få full utväxling av åtgärderna på det statliga vägnätet behövs i viss mån åtgärder på det kommunala vägnätet. Det kan exempelvis handla om att förkorta restiderna för regional kollektivtrafik genom nya linjedrag ningar som förutsätter att framkomligheten i tätorterna förbättras och på så sätt möjliggör en total restidsförkortning. Ansvarsrollerna Nedan redogörs för hur ansvarsrollerna är fördelade mellan Region Uppsala och Trafikverket när det gäller genomförande t av lä nsplanen. Region Uppsala Inom Region Uppsala är det både nämnder och olika förvaltningar som är inblandade för genomförande t av länstranportplanen. Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar om inriktningen och innehållet i länsplanen. Det sker en gång per mandatperiod som följd av att regeringen lägger fram en infrastrukturproposition och den nationella planen samt länstransportplanerna revideras. När planen är fastställd av regionf ullmäktige reglerar den insatserna och åtgärderna i den regionala infrastrukturen. Regionala utvecklingsnämnden, Region Uppsala Nämnden ska varje år i december fatta beslut om verksamhetsplan för kommande år med utblick på ytterligare tre år. Syftet med dessa årliga beslut är att Region Uppsala och Trafikverket skall kunna göra nya ställningstaganden om vilka åtgärder som ska göras i transportsystemet. I takt med att utredningsarbetet för olika brister framskrider ökar kunskapen om kostnader och dess effe k ter, vilket medför att nya prioriteringar kan göras. 51

58 Bilaga 4/18 52 ( 54 ) I samband med besluten ovan får Regionala utvecklingsnämnden en redovisning av hur årets medel i åtgärdsområdena tänkt att användas. Nämnden har då möjlighet att ta ställning till de objekt/ åtgärder som ingår i redovisningen. Efter beslut i RUN kommuniceras beslutet till Trafikverket och länets kommuner. Figur 28 : Processkarta för framtagande verksamhetsplan(vp) för LTP genomförande med utblick mot tre år Regionkontoret Tjänstepersonerna inom R egionkontoret har ansvaret för genomförande av länstransportplanen som politiken i sin tur beslutar om. De har en regelbunden dialog och samverkan med K ollektivtrafikförvaltningen UL, som har en särskild roll i genomförandet av kollektivtrafikåtgärder. Tr afikverket Trafikverkets uppdrag är att genomföra länsplanen. Trafikverket är oftast den som genomför åtgärderna, många gånger i samarbete med kommuner då det kan vara komplexa frågor som flera myndigheter och sakägare råder över. Det är Trafikverket som fattar beslutet om att påbörja den fysiska planeringen och att byggstarta ett objekt. Det är också Trafikverket som fattar det formella beslutet om hur de årliga medlen i potterna för statlig medfinansiering skall användas. Prioriteringarna som Regionala utvecklingsnämnden årligen fattar beslut om behöve r därför ske i dialog med Trafikverket. Forum för fysisk planering (FFFP) Forum för fysisk planering är ett samverkansforu mellan tjänstepersoner i länets kommuner, Trafikverket Region Öst, Länsstyrelsen Uppsala län och Region Uppsala. Forumet utgår från dialo g samt informations - och kunskapsutbyte mellan parterna gällande strategiska frågor som rör fysisk planering, samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik. Forumet är en central del i genomf örandeprocessen för länstransportplanens olika delar, såsom statlig medfinansiering och arbetet med åtgärdsvalsstudier. Forumet ska bidra till att medel i länstransportplanen används i enlighet med dess mål och inriktning. Forumet ska också bidra till att åtgärder enligt länsplanen samordnas med kommunernas och kollektivtrafikförvaltningens åtgärder och investeringar i infrastruktur. 52

59 Bilaga 4/18 53 ( 54 ) Åtgärdsområden En stor del av resurserna i planen ligger som obundna medel i olika åtgärdsområden. Detta ger en ökad flexibi litet i genomförandet och ett större utrymme för kostnadseffektiva mindre åtgärder som kan fördelas till fler platser runtom i regionen. Avsättningen av medel i åtgärdsområden förutsätter att Trafikverket och K ollektivtrafikförvaltningen UL arbetar fram un derlag till användning av de mindre kostnadskrävande åtgärderna. Beredning sker på tjänstemannanivå främst genom avstämning med berörda aktörer och godkännande av Regional utvecklingsstrategin. 7. R eferenser och underlagsmaterial 1. Regional utvecklingsstrategi: - utveckling/ 2. Nuvarande länstransportplan: - utveckling/infrastruktur/ 3. Nuvarande nationell a plan samt arbetet med ny nationell plan : - dig - i - branschen/planera - och - utreda/planer - och - beslutsunderlag/nationell - planering/ 4. Regeringens pr oposition och uppdrag att upprätta planer : - steg - mot - en - ny - nationell - infrastrukturpla n/ 5. Trafikverkets underlagsmaterial till åtgärdsplaneringen: t.se/for - dig - i - branschen/planera - och - utreda/planer - och - beslutsunderlag/samhallsekonomiskt - beslutsunderlag/beslutsunderlag --- region - ost/ 6. Trafikförsörjningsprogram och andra underlagsmaterial från Kollektivtrafikförvaltningen UL: - UL/Dokument - och - handlingar/ 7. Storregional systemanalys från En bättre sits : 53

60 Bilaga 4/18 54 ( 54 ) 8. Ordlista Åtgärdsvalsstudie Det första steget i planeringsprocessen. Åtgärdsvalsstudiens metodik är utformad i syfte att vara ett verktyg för att säkerställa att fyrstegsprincipen används. Figuren sammanfattar arbetsstegen i en åtgärdsvalsstudie. Resultaten kan innebära åtgärder som kräver fysisk planering enligt gällande lagstiftning. Men det kan också innebär en mängd olika typer av åtgärder beroende på hur bristerna i transportsystemet ser ut och vilka aktörer som är delaktiga och har en roll i att åtgärda bristerna. F örskottering: Byggandet av statlig infrastruktur kan tidigareläggas genom förskottering (lån) från kommuner, regioner eller enskilda. Medfinansiering: Tillkommande finansiering utöver medel från regional eller nationell plan, t.ex. när en kommun medfinansierar ett vägobjekt i den regionala planen Samfinansiering: Gemensam finansiering mellan två infrastrukturplaner, t.ex. när medel från den regionala planen för Uppsala län samfinansierar objekt i den nationella planen. Statlig medfinansiering : Finansiering ur nationell eller regional plan till ett antal olika typer av åtgärder som genomförs av a nnan än planupprättaren. Kan t.ex. sökas av kommuner och den regionala kollektivtrafikmyndigheten.. R estidskvot Ett mått på kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen. Restiden för kollektivtrafik delas med restiden för bil för en given sträcka. Är restiden densamma blir kvoten 1, är restiden för kollektivtrafik längre än med bil blir den större än 1. Ett schablontal är att kollektivtrafikens konkurrenskraft är tillräckligt god om kvoten är högst 1,5. Det vill säga om restiden med bil är 3 minuter är den 45 minuter med kollektivtrafik. 54

61 Bilaga 7/18 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: Firma Bolagets firma är Almi Företagspartner Uppsala AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Uppsala kommun i Uppsala län.. 3 Verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att stärka utvecklingen av regionens näringsliv med utgångspunkt i regionens behov och samtidigt verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska, på moderbolagets uppdrag, bedriva verksamhet i enlighet med statlig förordning om regionala utvecklingsbolag i form av rådgivning och finansiering. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Bolaget ska ej bedriva sådan verksamhet som avses i lagen om bank och finansieringsrörelse. 4 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst en miljon (1 ) kronor och högst fyra miljoner (4 ) kronor. 5 Antalet aktier Antalet aktier ska vara lägst tiotusen (1 ) och högst fyrtiotusen (4 ). 6 Styrelse och revisorer Bolagets styrelse ska, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av lägst fyra (4) och högst sex (6) ledamöter utan suppleanter. Bolagsstämman ska utse styrelseordföranden. Bolagets verkställande direktör kan ej vara ledamot av styrelsen. Bolaget ska ha en (1) eller två (2) auktoriserade revisorer, med eller utan en (1) eller två (2) suppleanter, eller ett (1) registrerat revisionsbolag som revisor. Region Uppsala har rätt att utse en lekmannarevisor och en suppleant till denna som väljs vid bolagsstämma. 1

62 Bilaga 7/18 7 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till årsstämma ska utfärdas tidigast sex (6) veckor och senast fyra (4) veckor före stämman. Kallelse till annan bolagsstämma ska utfärdas till alla aktieägare förtecknade i bolagets aktiebok tidigast fyra (4) veckor och senast två (2) veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma ska skickas med post till aktieägarna. 8 Ärenden på årsstämma Vid årsstämma ska beslut fattas om följande (som inte är en uttömmande lista utan som kan kompletteras med andra ärenden på det sätt som vid var tid tillämplig lag respektive bolagsordning föreskriver): Stämmans öppnande Val av ordförande vid stämman Upprättande och godkännande av röstlängd Stämmans ordförande utser protokollförare Val av justerare Godkännande av dagordningen Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse Redogörelse för det gångna årets arbete Beslut om I. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, II. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och III. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Redovisning av ersättningar och tillämpningen av tidigare beslutade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare I. muntlig redogörelse av styrelsens ordförande om de ledande befattningshavarnas ersättningar, samt II. styrelsens redovisning om tidigare riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare i har följts eller inte och skälen för eventuella avvikelser. Beslut om styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare Redogörelse för förslag till beslut om arvoden, styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor och i förekommande fall lekmannarevisor Beslut om arvoden till stämmovalda styrelseledamöter, utskottsledamöter och revisorer samt i förekommande fall lekmannarevisorer Val av styrelseledamöter och styrelseordförande Val av revisor och i förekommande fall lekmannarevisor och i förekommande fall notering av arbetstagarledamot och suppleant för denna Beslut om ägaranvisning Övrigt Stämmans avslutande 2

63 Bilaga 7/18 9 Bolagets räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 1 Rösträtt och samråd Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Region Uppsala ska få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller av större vikt fattas. Vid tveksamhet avseende huruvida fråga är att hänföra dit ska samråd ske med Region Uppsala. 3, 6 om lekmannarevisorer och denna 1 får inte ändras utan godkännande av den regionala ägaren. 11 Förköp Aktieägare som önskar överlåta alla eller del av sina aktier i bolaget ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka aktier anmälan avser samt vilka villkor som ställs för köpet. När aktie sålunda har anmälts för förköp, ska styrelsen genast skriftligen underrätta bolagets aktieägare om detta med anmodan till den, som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om erbjudande av förköp. Anmäler sig flera berättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att, om samtidigt flera aktier har erbjudits for förköp, aktierna först, så långt ske kan, ska fördelas bland dem, som vill köpa, i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Betalning ska ske inom en månad från den dag priset blev bestämt. Förköpsrätten får begagnas för mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. 12 Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än rätten omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. 3

64 Bilaga 7/18 Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 13 Vinstutdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning, utan bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål på sätt som anges i 3 ovan. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas bland aktieägarna. Antagen vid bolagsstämma den xx 4

65 Bilaga 8/18 Samverkansavtal avseende Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner AB, nedan kallat moderbolaget, och Region Uppsala, nedan kallat den regionala ägaren, nedan gemensamt kallat Parterna, driver gemensamt ett regionalt utvecklingsbolag med firma Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat Bolaget. Med Almi-koncernen avses i detta avtal moderbolaget med delägda regionala dotterbolag. Parterna har överenskommit att fortsätta denna samverkan med de villkor som anges i detta samverkansavtal. 1 Ägande och styrning Moderbolaget ska inneha minst femtioen (51) procent av antalet aktier i Bolaget och den regionala ägaren högst fyrtionio (49) procent. En aktiv bolagsstyrning med en ändamålsenlig avvägning mellan nationella och regionala prioriteringar förutsätter en aktiv dialog mellan Parterna. Parterna ska årligen lägga fast och följa upp riktlinjer för Bolagets verksamhet genom särskild gemensam ägaranvisning. Verksamheten och dess finansiering fastställs vid den årliga dialogen mellan Parterna om ägaranvisningar och finansiering, vilka antas på bolagsstämma. Verksamheten finansieras gemensamt av Parterna i relation till ägandeförhållandet i Bolaget. 2 Bolagets verksamhet Verksamheten inom Bolaget ska utgå från företagens behov och vara inriktad på företagsutveckling genom långivning och rådgivning. Bolaget ska i sin verksamhet aktivt anlita och samverka med offentliga och privata organ samt samverka med Almi Invest Östra Mellansverige AB. Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget under avtalsperioden ska ske i samråd mellan Parterna. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Övriga riktlinjer för verksamheten Verksamheten i Bolaget utgår ifrån ägarnas uppdrag enligt ägaranvisningar antagna på bolagsstämma. Styrelsen för bolaget ansvarar för prioriteringar och resultat i verksamheten inom ramen för gällande koncernmål, ägaranvisningar och avtal. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och därför utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks samt utgå från den strategiska inriktning för Almikoncernen som ägarna enats om. Åtgärdernas omfattning och sammansättning avgörs av de regionala förutsättningarna. Åtgärderna ska löpande följas upp, utvärderas och omprövas. Bolaget ska på moderbolagets uppdrag och enligt särskilt kommissionsavtal bereda, besluta och följa upp ärenden om företagsfinansiering enligt förordning (212:872 ) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag. 3 Bolagets styrelse Bolagets styrelse ska bestå av sex (6) ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget. En av dessa ledamöter ska vara styrelsens _1_2.DOCX Sid 1(3)

66 Bilaga 8/18 ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den regionala ägaren. En av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om särskilda skäl föreligger kan avsteg göras från i detta stycke angivna bestämmelser. Vid årsstämman utses en valberedning med uppgift att bereda val av Bolagets styrelse. Styrelsens sammansättning ska årligen utvärderas och ledamöter utses med hänsyn tagen till bl a kompetens, erfarenhet, kön och ålder. Styrelsens ledamöter ska företrädesvis rekryteras enligt den styrelseprofil som ägarna kommit överens om och där erfarenhet av företagande eller annan relevant erfarenhet från Näringslivet är väsentlig. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av årsstämman. Samråd Utöver om gemensam ägaranvisning samråder Parterna om nominering av styrelseledamöter och om Bolagets finansiering. Därutöver ska samråd ske när part så påkallar. 4 Moderbolagets roll Moderbolagets uppdrag Moderbolagets ska utöva ett aktivt ägande av Bolaget, svara för administrativa lösningar och system samt samordnings- och utvecklingsfunktioner i förhållande till de delägda regionala bolagens koncerngemensamma verksamhet samt erbjuda de delägda regionala bolagen service. Aktivt ägande Moderbolaget ska tillsammans med den regionala ägaren utforma ägaranvisning som antas på bolagsstämma för bolaget som anger bl a verksamhetens inriktning och mål, fördela anslag i enlighet med överenskommen fördelningsmodell, medverka till genomförande av särskilda uppdrag som överenskommits med den regionala ägaren, nominera ledamöter till och stödja de regionala bolagens styrelser, erbjuda kapitalförvaltning för de regionala bolagen, underhålla externa kontakter på nationell nivå, aktivt driva intern och extern kommunikation, följa upp och utvärdera verksamheten. Koncernsamordning Moderbolagets samordnar utvecklingsarbete och verksamhetsstöd inom koncernen i samverkan med de regionala bolagen samt tillhandahåller koncerngemensamma tjänster.. Efterfrågad service Moderbolaget tillhandahåller efterfrågestyrd service som t ex exempel kompetensutveckling och delar av kommunikationsområdet. De regionala delägarnas representation i moderbolagets styrelse Det noteras att den regionala ägaren tillsammans med övriga regionala ägare företräds av (2) ledamöter i moderbolagets styrelse. Årligt erfarenhetsutbyte Moderbolaget bjuder in till ett årligt erfarenhetsutbyte med Parterna, övriga regionala delägare och Näringsdepartementet _1_2.DOCX Sid 2(3)

67 Bilaga 8/18 5 Finansiering av verksamheten Statens anslag till moderbolaget framgår årligen av regleringsbrev avseende anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Förhandling mellan moderbolaget och den regionala ägaren om anslagen ska göras årligen. 6 Övriga villkor Koncernens struktur Det noteras att parterna är öppna för att anpassa verksamheten till eventuella förändringar i regionindelningen vilket kan komma att innebära större funktionella regioner. Om detta medför att förutsättningarna för detta samverkansavtal förändras väsentligt kan, avtalet sägas upp av endera parten för omförhandling under avtalsperioden. Upphandling av revisorstjänster Moderbolaget upphandlar revisorstjänster och förelägger förslag till årsstämman i Bolaget. Den regionala ägaren äger rätt att nominera en lekmannarevisor med suppleant. Avtalstid m. m. Avtalet gäller från och med den 1 januari 218 till och med den 31 december 221 och ersätter tidigare avtal mellan Parterna. Om inte avtalet sägs upp senast ett (1) år före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år i taget. Om ytterligare aktieägare tillkommer ska nytt samverkansavtal, med i huvudsak samma bestämmelser som detta, tecknas mellan samtliga delägare. Detta avtal har upprättats i två (2) originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. Stockholm den. 217 Uppsala den. 217 Almi Företagspartner AB Region Uppsala Göran Lundwall verkställande direktör Börje Wennberg regionstyrelsens ordförande _1_2.DOCX Sid 3(3)

68 Bilaga 8/18 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, och av Region Uppsala (49 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom rådgivning och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Bolaget ska bidra till utvecklingen av företag med kunskapsintensiva affärsidéer. Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer. Bolaget ska samverka och bygga partnerskap med relevanta privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet.. 2 Vision och affärsidé Verksamheten ska utgå från Alms vision och affärsidé. Almis vision: Vi investerar i framtida tillväxt. Almis affärsidé: Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjligheter för företag att växa. Vi finns nära företagen med en bred kunskap om företagande och hållbar tillväxt. 3 Riktlinjer för verksamheten Bolagets kärnverksamhet är lån i kombination med rådgivning. Bolaget ska i kommission tillhandahålla de lån och garantier som ingår i koncernens produktutbud samt de nationella kunderbjudandena inom rådgivning. Rådgivningsverksamhet utöver de nationella kunderbjudandena ska utgå från det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen. Sådan verksamhet ska godkännas av bolagets styrelse som ska säkerställa att uppdragen ligger i linje med ägarnas syn på verksamhetens inriktning. Bolaget ska bedriva verksamheten effektivt så att en så stor andel som möjligt av resurserna används för affärsverksamhet mot kund. Koncerngemensamma processer och stödfunktioner ska användas _1_2.DOCX Sid 1(3)

69 Bilaga 8/18 Den tillväxtrådgivning som bolaget erbjuder ska komplettera och vara en självklar del i det företagsstöd som totalt erbjuds inom Uppsala läns innovationssystem. Företag som kan vara aktuella för tillväxtrådgivning ska alltid erbjudas de insatser som ger företaget den bästa utvecklingen på lång sikt. Eftersom det finns flera företagsfrämjande aktörer i länet behövs en löpande dialog mellan dessa. Bolaget ska verka inom koncernens policyer och riktlinjer. Bolaget ska implementera riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande, beslutade av regeringen den 22 december 216. Bolaget ska aktivt medverka i genomförandet av Almis strategi. Detta kommer att medföra förändringar i hur verksamheten bedrivs. Av bilaga 1 framgår huvudsakliga förändringsområden. Bolaget ska vidare aktivt medverka i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län. 4 Verksamhetens mål Bolaget ska i sin verksamhet eftersträva de mål som framgår av vid var tid gällande målstruktur. Nu gällande mål och framgångsmått återfinns i bilaga 2. Måltal för den nya målstrukturen, gällande från den 1 januari 218, framgår av bilaga 3. Målnivåer sätts i samband med vp- och budgetprocessen. 5 Särskild rapportering Bolaget ska i samband med årsstämman till ägarna lämna dels en skriftlig rapport av hur målen har uppnåtts samt kommentera ev avvikelser, dels en skriftlig rapport av väsentliga insatser som bolaget vidtagit med anledning av denna ägaranvisning. Bolaget ska tillställa ägarna kvartalsbokslut inklusive periodens rapport om uppföljning av periodens utfall av fastställda måltal. 6 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 218 anslagsmedel enligt särskild överenskommelse. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget ska godkännas av båda parter. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sådana uppdrag kan tillkomma när som helst under verksamhetsåret ska godkännas av bolagets styrelse i enlighet med vad som framgår av avsnitt 3 ovan. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a nationella och regionala aktörer eller EU _1_2.DOCX Sid 2(3)

70 Bilaga 8/18 Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägaranvisning, har upprättats i tre (3) originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 217 Uppsala den 217 Almi Företagspartner AB Region Uppsala. Göran Lundwall verkställande direktör Staffan Isling regiondirektör _1_2.DOCX Sid 3(3)

71 Bilaga 1/18 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN DEL 2 OCH 3 DEL 2: Lasarettet i Enköping DEL 3: Bålsta vårdcentrum Kungsgärdets vårdcentrum Tierps vårdcentrum Östhammars vårdcentrum Kungsgärdets vårdcentrum UTGÅVA

72 Bilaga 1/18 STYRGRUPP Arbetet med att ta fram fastighetsutvecklingsplaner har letts av en styrgrupp: Sören Hill, projektansvarig för FUP del 2-3, Landstingsservice Sonja Ekström Boström, chef fastighetsservice, Landstingsservice Jonas Eriksson, teknikchef, Landstingsservice Olle Ahnell, chef fastighetsservice, Landstingsservice Gunnar Götegård, förvaltare, Landstingsservice Margaretha Nilsson, White arkitekter ÖVRIGA DELTAGARE I PROJEKTET Representanter för verksamheten Annika Dahlman, förvaltningsdirektör, Kungsgärdets vårdcentrum Eva Telne, sjukhuschef, Lasarettet i Enköping Mari-Louise Kumlin lokalplanerare, Lasarettet i Enköping Lars Eliasson centrumchef, röntgen, Lasarettet i Enköping Torbjörn Söderström chef medicincentrum, Lasarettet i Enköping ARBETSGRUPP Representanter från respektive delprojekt och landstingsservice har deltagit i arbetsmöte och workshops mm för att få fram underlag till planen. Sören Hill, projektansvarig FUP del 2-3, Landstingsservice Gunnar Götegård, förvaltare för Bålsta vårdcentrum och Lasarettet i Enköping, Landstingsservice Annika Nordberg, förvaltare för Kungsgärdet, Landstingsservice Lars Olov Johansson, förvaltare för Tierp, Landstingsservice Markus Persson, förvaltare för Östhammar, Landstingsservice Margaretha Nilsson, White arkitekter Platsbesök har genomförts med förvaltare eller driftsansvariga från ISS. 2 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

73 Bilaga 1/18 INNEHÅLL INLEDNING Förord 5 Inledning 6 Fastighetsutvecklingsplanens innehåll & syfte 8 Fastighetsutvecklingsplanens vision & mål 1 Sammanfattning 12 ENKÖPING DEL 2 Förutsättningar 14 Pågående planering 16 Analys av fastigheten 18 Fastighets utveckling inom 5-2 år 2 BÅLSTA DEL 3 Förutsättningar 22 Pågående planering 22 Analys av fastigheten 22 Fastighets utveckling inom 5-2 år 22 KUNGSGÄRDET DEL 3 Förutsättningar 24 Pågående planering 26 Analys av fastigheten 28 Fastighets utveckling inom 5-2 år 3 TIERP DEL 3 Förutsättningar 32 Pågående planering 34 Analys av fastigheten 36 Fastighets utveckling inom 5-2 år 38 ÖSTHAMMAR DEL 3 Förutsättningar 4 Pågående planering 42 Analys av fastigheten 44 Fastighets utveckling inom 5-2 år 46 HÄNVISNING, KÄLLOR, BILAGOR Hänvisning och källor 49 Bilaga 1: Sammanställning av ytor 5 Bilaga 2: Förbrukningsdata 51 Bilaga 3: Hållbarhet och miljö 52 Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

74 Bilaga 1/18 4 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

75 Bilaga 1/18 FÖRORD FÖRORD Våra verksamheter befinner sig i en intensiv period av byggnadsinvesteringar, vilket kommer att vara under överskådlig tid framöver. Det pågår samtidigt en samhällsutveckling där regionbildningar diskuteras på olika nivåer. Inflyttningen till länet ligger på höga nivåer, och vårdkonsumtionen ökar. Det finns samtidigt höga förväntningar på försörjningen av kollektivtrafik och kultur. All denna verksamhet måste bedrivas med stöd av långsiktigt funktionella fastigheter. Landstingsstyrelsen har begärt redovisning av fastighetsutvecklingsplaner för länet under Den första delen - som gällde Akademiska sjukhuset - avrapporterades till Landstingsstyrelsen Nu avrapporteras övriga delar av länet. Det strategiska syftet med en fastighetsutvecklingsplan är att ge beslutsfattare och verksamhet aktuell byggnadsstatus och utvecklingsmöjligheter. Den belyser även begränsningar, vilket kan öppna för nytänkande och långsiktig planering. Denna del av fastighetsutvecklingsplanen har ordnats enligt följande (där Akademiska sjukhusets plan utgör del 1) - Del 2 Lasarettet i Enköping, och Del 3 Vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet i Uppsala, Tierp och Östhammar. Del 4: övriga anläggningar inom länet såsom separata vårdcentraler och folktandvård bör behandlas inom den ordinarie verksamheten för Landstingsservice. Del 5: kollektivtrafikanläggningar kommer att behandlas separat. Det förväntas att länet fortsätter sin spännande utveckling, med stöd av nu redovisade fastighetsutvecklingsplaner. Jens Larsson Tf. Förvaltningsdirektör Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

76 INLEDNING Bilaga 1/18 Del 2: Lasarettet i Enköping Del 3: Bålsta vårdcentrum Del 3: Kungsgärdets vårdcentrum Del 3: Tierps vårdcentrum Del 3: Östhammars vårdcentrum 6 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

77 Bilaga 1/18 INLEDNING FÖRORD INLEDNING Fastighetsutvecklingsplanen, (FUP del 2 och 3), omfattar Del 2 Lasarettet i Enköping, och Del 3 Vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet i Uppsala, Tierp och Östhammar. FUP del 2 och 3 ingår som ett styrande dokument i alla projekt om omfattas av ändringar och kompletteringar av den fysiska inom respektive fastighet både ovan och under mark. Planen beskriver befintliga förhållande och visar på förhållningssätt och inriktning för möjlig utveckling. Arbetet med att ta fram fastighetsutvecklingsplanen har skett i olika forum, i en styrgrupp och i en arbetsgrupp och i workshops. Grupperna har bestått av representanter från verksamheten, landstingsservice, driftansvariga från ISS och kollektivtrafikförvaltningen i de förvaltningsföreträdare. LÄSANVVISNING Fastighetsutvecklingsplanen inleds med beskrivning av innehåll och omfattning, syfte och mål samt en sammanfattning. Varje fastighet redovisas under separata kapitel där förutsättningar och utveckling av fastigheten och dess bebyggelse beskrivs med analys av området samt framtida behov för verksamheten. Ett förslag till strukturplan med möjlig bebyggelseutveckling redovisas liksom grönstruktur, struktur för trafik (bil, gång och cykel), infrastruktur, teknisk försörjning samt hållbarhet och miljö. Definitioner av begrepp för ytor är följande, bruttoyta (BTA) yta för samtliga våningsplan till utsida fasad eller grund, bruksarea(bra) uthyrningsbar yta, nettoarea (NTA) är in princip rumsarea för samtliga rum (dvs innerväggar ingår inte), övrig yta (ÖVA). Uthyrningsgraden är angiven i procent av möjlig uthyrbar yta dvs bruksarea (BRA) - övriga yta (ÖVA) då övrig yta inte går att hyra ut. Marknadsvärdet bedöms utifrån aktuell ortstatistik och genomförd värdebedömning. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

78 Lasarettsvägen FASTIGHETSUTVECKLINGSPLANENS INNEHÅLL OCH SYFTE Bilaga 1/18 BYGGNAD NAMN N H Enköping A: 5111 B: 5112 C: 5113 D: 5114 F: 5116 G: 5117 H: 5118 J: 5119 K: 512 L: 5121 Bålsta A-C: 5211 Kungsgärdet A: 3111 B: 3112 C: 3113 D: 3114 F: 3115 G: 3116 H: 3117 I: 3118 J: 3119 Tierp A: 6111 B: 6112 C: 6113 D: 6114 E: 6115 F: 6116 G: 6117 H: 6118 J: 6119 Östhammar A: 7111 B: 7112 C: 7113 D: 7114 H: 7118 J: 712 K: 7121 L: :5/A4 Kungsgatan Kungsgatan L Kungsgatan F akut A G D B C J K Nyängsvägan Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse heli Del 2: Karta Lasarettet i Enköping Centrumleden Dalstigen B C A Centrumvägen Karlsrogatan St. Johannesgatan Villavägen C D A H F G I J B Del 3: Karta Bålsta vårdcentrum Del 3: Karta Kungsgärdets vårdcentrum K Ringgatan J H Bergsgatan H F E C G B A J C Solfång. Lasarettsvägen D A B L Liljevägen D Uppsalavägen Del 3: Karta Tierps vårdcentrum Del 3:Karta Östhammars vårdcentrum 8 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

79 Bilaga 1/18 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLANENS INNEHÅLL OCH SYFTE FÖRORD ÖVERGRIPANDE PLANERINGSARBETE Den övergripande planeringen för respektive fastighet sker i tre parallella planprojekt Lokalförsörjningsplan, som omfattar verksamheternas samlade behov av lokaler. Fastighetsutvecklingsplan som omfattar bebyggelseutveckling och markutnyttjande, yttre miljö och grönstruktur, trafik, infrastruktur och teknisk försörjning mm. Detta dokument. Underhållsplan I en underhållsplan planeras och sammanställs systematiskt de åtgärder och tillsyn för underhåll som periodiskt ska utföras i framtiden. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN En fastighetsutvecklingsplan klarlägger, i ett långsiktigt perspektiv, möjligheterna till fortsatt förnyelse och utveckling av byggnader och infrastruktur inom respektive fastighet. I planen redovisas utvecklingsmöjligheter och planeringsstrategier. Fastighetsutvecklingsplanen har en längre varaktighet än lokalförsörjningsplanen. Arbetssättet är att tänka efter före och att ta fram strategier och strukturer för utvecklingen av fastigheterna. Planen ska lämna utrymme för okända förändrings- och förnyelsebehov. Varje enskild byggåtgärd ska på lång sikt bidra till en väl fungerande helhet. Att definiera och beskriva syfte och omfattning av fastighetsutvecklingsplanen är en del av processen att ta fram den; det är också en del av förankringen och förståelsen för hur den ska användas. Planen ska vara vägledande för Landstingets arbete med förändringar i fastigheterna och ge en gemensam bakgrund för kontakterna med hyresgästerna. Vägledande kriterier är t.ex. 1. Visa fastighetens utvecklingspotential 2. Besluta om den långsiktiga användningen 3. Ge planberedskap för kommande lokalbehov 4. Ge underlag för beslut om investeringar inom fastigheten 5. Klargöra fastighetens relation till omgivande fastigheter BAKGRUND Underlag och förslag till fastighetsplaner har tagits fram under årens lopp. Behovet av en ny uppdaterad plan med tydlig strategisk inriktning har blivit tydligt under de senaste åren. SYFTE Uppdraget att ta fram en fastighetsutvecklingsplan har två skäl; Att ge politiken ett bra underlag för kommande beslut genom att ta fram en beskrivning av framtida utvecklingsmöjligheter för bebyggelse, yttre miljö och grönstruktur samt trafik, logistisk, försörjningsstruktur och planering inom respektive fastighet. Att ha beredskap för och på bästa sätt möta landstingets behov av lokaler för att bedriva en god och effektiv vård. Denna plan har en planeringshorisont på 1-15 år vilket innebär att föreslagna strukturer måste vara generella och flexibla för att kunna möta olika utvecklingsbehov. (dvs. till 225-3). Investeringsplaner är ofta upprättade för en period av 1-15 år.) Översyn med eventuella justeringar av fastighetsutvecklingsplanen ska göras vart 4-5 år under perioden. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

80 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLANENS VISION OCH MÅL Bilaga 1/18 ÖVERGRIPANDE MÅL Verksamheten och bebyggelsestrukturen inom fastigheten är beroende av varandra likaså är den beroende av omgivande fastigheter och strukturer. Följande övergripande och gemensamma mål har definierats. VERKSAMHETEN Att ha patienten behov i centrum Att patientens säkerhet och integritet värnas Att patientens ska erbjudas läkande miljöer Att vårdprocessen ska vara effektiv för att optimera resursutnyttjande Att verksamheten och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik. Att verksamhetens vision och kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen. SAMHÄLLET-TÄTORTEN Att inom respektive fastighetsområde skapa robusta strukturer anpassade till tätortens struktur och kopplingar som kan bli en integrerad och självklar del av tätorten och dess liv. Att ge möjligheter att skapa attraktiva humana miljöer med höga arkitektoniska värden. Att ge möjlighet för fastigheten att vara ett viktigt kunskapsnav i tärorten. Att höga arkitektoniska värden och bidrag till de lokala behoven av ekosystemtjänster. BEBYGGELSESTRUKTUR Att strukturer är långsiktiga och hållbara, lägst i ett 4-årsperpspektiv Att bebyggelsen är generella och flexibla för att möte framtidens krav på förändring. Att bebyggelsen är energisnål och hållbar Att bebyggelsen har generell utformning för att öka flexibilitet och effektivitet som gör att lokaler kan anpassas till verksamhetens behov över tiden. Att bebyggelsen har goda funktionella samband och vara tillgängliga för alla, Att försörjningssystem är robusta med god logistik som stödjer verksamheten. Att livscykelkostnad (LCC) och hållbarhetsanalys avgör val av investeringar Att införa miljöklass på alla nya byggnader enligt miljöklass guld samt större ombyggnad klassas enligt miljöklass silver. 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

81 Bilaga 1/18 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLANENS VISION OCH FÖRORD MÅL VISION Att med en läkande miljö skapa lokaler och service för vård i världsklass VAD MENAS MED EN LÄKANDE MILJÖ? En miljö är läkande när patienter, personal och besökare förnimmer att någon har tänkt med omtanke och omsorg på att alla ska vara välkomna och trygga. Vårdmiljöer kan vara extremt stressframkallande. Väl gestaltade miljöer med grönska, rinnande vatten, lugnande synintryck, naturens dofter och ljud kan på ett positivt sätt bidra till att reducera stressen och förkorta läkandeprocessen. Patienter med utsikt mot en grön trädgård eller en park rehabiliteras snabbare än de som blickar ut över en tegelvägg. Vackra och konstnärligt gestaltade miljöer kan ge både ro, trygghet och inspiration. En miljö är läkande när patienter, personal och besökare förnimmer att någon har tänkt med omtanke och omsorg på att alla människor oberoende av skick ska vara välkomna och trygga. Roger Ulrich beskriver i Evidence based hospital att de viktigaste kvaliteter för patienters tillfrisknande är natur, dagsljus, enskildhet och bullernivå. Inom miljöpsykologin (enligt Nasar J.L, 1998) kan de egenskaper som människor tycker om delas in i fem kategorier: för platser och områden. Öppenhet; att det har skapats och synliggjorts vyer och utsikter. Historisk betydelse; att platser och byggnader av historisk betydelse bevaras. Ordning; att en plats upplevs organiserad, har en visuell ordning, är lättläst och har enhetlig form. DE FYRA VIKTIGASTE MÅLEN FÖR FASTIG- HETEN Generalitet och Flexibilitet. Att byggnaderna ska stödja verksamhetens behov av olika vårdmiljöer som kan utnyttjas effektivt med en god arbetsmiljö. Tillgänglighet. Att utveckla fastigheterna och kopplingen till omgivningen för att öka tillgängligheten samt öka den kvalitativa grönstrukturen inom fastigheten. Att lokaler är tillgängliga för alla. Robusthet. Att ha tillräcklig planberedskap för att säkerställa verksamhetens kommande behov av lokaler. logistik- och försörjningssystem. Hållbarhet. Att bebyggelsen ska vara effektiv, byggnader och ta fram livscykelkostnader (LCC). Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

82 Bilaga 1/18 S A MMA NFATTNING N H J Ku ng sg at an p-plats Bebyggelse an at sg ng Ku 1:5/A4 Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas C Nyängsväga n Fastighetsgräns B L akut an at sg ng Ku Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Möjliga markytor A entré torg p-plats Avyttra mark heli Ny angöring för bil, buss, ambulance mm p-hus Ny förbindning för fotgängare cykel Del 2: Utveckling Lasarettet i Enköping atan nesg ohan St. J en äg mv ru nt Ce en ed ml tru n Ce C an t ga D ro n ige lst Da Del 3: Utveckling Bålsta vårdcentrum A n ge vä lla Vi rls Ka Del 3: Utveckling Kungsgärdets vårdcentrum reservkraft 216 C Lilj evä gen Del 3: Utveckling Tierps vårdcentrum 12 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Upp sal avä gen p-plats Del 3: Utveckling Östhammars vårdcentrum Utgåva

83 Bilaga 1/18 SAMMANFATTNING FÖRORD SAMMANFATTNING Fastighetsutvecklingsplanen omfattar två delar: del 2 utgörs av Lasarettet i Enköping och del 3 utgörs av vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet, Tierp och Östhammar. De båda delarna ingår som ett styrande dokument i alla projekt om omfattas av ändringar och kompletteringar av den fysiska miljön inom respektive fastighet. Planen beskriver befintliga förhållande och visar på förhållningssätt och inriktning för möjliga förändringar. Planen ska vara vägledande för Landstingets arbete med utveckling av fastigheterna och ge en gemensam bakgrund för kontakterna med hyresgästerna. Vägledande kriterier är att redovisa fastighetens utvecklingspotential, att besluta om den långsiktiga användningen, att ge planberedskap för kommande lokalbehov och ge underlag för beslut om investeringar inom fastigheten samt att klargöra fastighetens relation till omgivande fastigheter. Visionen är att Att med en läkande miljö skapa lokaler och service för en vård i världsklass Syftet med fastighetsutvecklingsplanen har två skäl, att ge politiken ett bra underlag för kommande beslut genom att visa på framtida utvecklingsmöjligheter för bebyggelse, yttre miljö och grönstruktur samt trafik, logistisk, försörjningsstruktur och planering inom respektive fastighet samt att ha beredskap för och på bästa sätt möta verksamhetens behov av lokaler för att bedriva en god och effektiv vård på respektive ort. Planeringshorisont för planen är på 1-15 år vilket innebär att föreslagna strukturer måste vara generella och flexibla för att kunna möta olika utvecklingsbehov fram till De fyra viktigaste målen för fastigheten är Generalitet och Flexibilitet Tillgänglighet Robusthet Hållbarhet ANALYS AV FASTIGHETEN Befintlig bebyggelse, grönstruktur, trafik och teknik med infrastruktur har analyserat för respektive fastighet. Likaså har för hållbarhet och miljö en miljöbedömning gjorts utifrån olika aspekter som sedan vägts samman till en allmän bedömning om acceptabel eller icke acceptabel alternativt ett mellanting mellan dessa två. FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR För att möta verksamhetens behov både på kort och lång sikt inleds detta avsnitt med en beskrivning av verksamhetens behov för respektive fastighet där verksamhetsansvarig tagit fram underlag och material för beskrivningen. Utifrån verksamhetens behov har förslag till framtida möjligheter för markanvändning och bebyggelseutveckling samt en strategi för genomförandet beskrivits och illustrerats för respektive fastighet. För de fastigheter som har olika beskrivna scenarier för utveckling bör en s.k. förstudie eller motsvarande påbörjas. Översyn med eventuella justeringar av fastighetsutvecklingsplanen ska göras vart 4-5 år under perioden. BILAGOR Till fastighetsutvecklingsplanen hör bilagor. FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna är olika för respektive fastighet och här beskrivs fakta som var fastigheten är belägen, byggnadsår, yta, uthyrningsgrad samt bedömt ekonomiskt värde. Likaså beskrivs den verksamhet som bedrivs inom respektive fastighet. PÅGÅENDE PLANERING I detta avsnitt beskrivs dels kommunens övergripande planering för området samt de förutsättningar som gällande detaljplan ger och vilka möjligheter som finns för framtiden. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

84 Bilaga 1/18 ENKÖPING DEL 2 N Enköping Resecentrum 1:1/A4 Utveckling 2.5 km Vårfrukyrka Enköpingsån Stora torget Idrottsplats 1 km Fastigheten i tätorten LASARETTET I ENKÖPING Reningsverk Gröngarnsåsen Gästhamn Småbåtshamn 14 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

85 DEL 2 Bilaga 1/18 ENKÖPING FÖRUTSÄTTNINGAR Lasarettet i Enköping är beläget på Kungsgatan i Enköping och ansluter i öst och syd till naturområde samt närhet till hamnen vid Enköpingsån. Verksamheten som bedrivs är planerad kirurgi, röntgen, medicin, palliativ vård, samt mottagningar för akutvård, barnspecialist, mödravård, gynekologi, tandläkare, laboratorium samt vårdcentral. Byggnaderna på fastigheterna består av Hus A och C som utgör vårdlokaler med flerbäddsrum samt några en-patientrum samt hus B där kontor är belägna. I hus B är ca 295 m² uthyrt till socialförvaltningen i Enköping fram till Hus A är den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är 2 33 m² vilket motsvarar ca 54% av den totala bruttoyta som är m², ytuppgifter se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 94 %. Byggnad A, huvudentré Byggnad A, matsalen Fastigheten har beteckning Enköping Munksundet 39:1 och omfattar m². Fastigheten Enköping Munksundet 39:1 har ett bokfört värde av 159,7 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 123,4 miljoner SEK. Byggnad C Byggnad D, administration Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del

86 Bilaga 1/18 ENKÖPING DEL 2 N H 1:2/A4 Enköping A: 5111 B: 5112 C: 5113 D: 5114 F: 5116 G: 5117 H: 5118 J: 5119 K: 512 L: 5121 Kungsgatan Kungsgatan L F G B J K D C Kungsgatan A akut Nyängsvägan heli Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Årsringar för bebyggelse Före tal 196-tal 197-tal 198-tal 199-tal 2-tal 21-tal Planerade 16 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

87 DEL 2 Bilaga 1/18 ENKÖPING PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller stadsplan för Lasarettet inom stadsdelen Munksundet i Enköping som vann laga kraft , genomförandetiden har gått ut. Planen ger möjlighet att använda kvartersmarken för allmänt ändamål och ger möjlighet att bebygga till en högsta byggnadshöjd av 23 meter. En remsa på ca 9 meter utmed Kungsgatan får inte bebyggas. För del av lasarettsområdet upprättades en detaljplan Munksundet 39:1 (Kungsgården) som vann laga kraft och där genomförandetiden gått ut. Dessutom finns andel i en gemensamhetsanläggning Enköping Munksundet GA:8 Då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande omoch tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I fördjupad översiktsplan för Enköpings tätort med sikt förbi 23, antagen av kommunfullmäktig definieras tätorten i tjugo olika karaktärsområde där fastigheten ingår i området MUNKSUNDET; LASARETTET, ENAVALLEN. Området består av verksamheter, idrottsytor, skola samt bostäder i form av enbostadshus, radhus och små flerbostadshus. Lasarettet och Enavallen är ett dominerande inslag i detta varierande område. Riktlinjer för området: Området kommer sannolikt att bli föremål för framtida förändringsåtgärder, det centrala läget och närheten till Enköpingsån gör det intressant för ytterligare bostadsbebyggelse. Området kan i vissa delar klara ett tillskott av ny bebyggelse i något högre våningsantal än vad som är rådande i området idag. Å-promenaden utmed Enköpingsån ska förlängas på den södra sidan, vid nuvarande Enavallen, för göra å-rummet tillgängligt för allmänheten som ett attraktivt park- och rekreationsstråk. Hänsyn ska tas till vattenskyddsområde som berörs. Byggnad A, förbindelse natur Park bredvid byggnad C Byggnad G, bårhus Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del

88 Bilaga 1/18 ENKÖPING DEL 2 N H H 1:4/A4 Kungsgatan L F G D B C J K Kungsgatan L F G D B C J K akut A Nyängsvägan akut A Nyängsvägan heli CP heli Verksamhetslokaler Trafi k H H Kungsgatan L F G D B C J K Kungsgatan L F G D B C J K akut A Nyängsvägan akut A Nyängsvägan heli heli Infrastruktur Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse Landstinget Landstinget endast 1 plan Annan hyresgäst Huvudentré Akutentré Ambulans Bil Bilparkering Cykel Cykelparkering Gång Helikopter Busshållplats Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Väg till mottagning Godmottagning / Sop Nätstation Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten S - spillvatten VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet 18 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

89 DEL 2 Bilaga 1/18 ENKÖPING ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIG BEBYGGELSE Området är utbyggt främst under perioden samt på 199-talet. Det äldsta byggnaderna på fastigheten hus D, F och H som har tillkommit före 195. Tillbyggnad av akutmottagning på hus A är helt nybyggd 215. Bebyggelsen ligger på en höjdrygg mot sydöst och sluttar ner mot Kungsgatan som ger naturliga läge för lokaler i sutterräng. Hus A är den största byggnaden inom området och har en stomme av betong med fasader av gult tegel och partier i gråvit puts på entrésidan samt tak av slät plåt. En lägre del mot Kungsgatan har ett vackert vitlackerat utfackningsparti med stora glasytor. Byggnad B har fasader av gult tegel och tak av slät plåt. Hus C har en stomme av betong med fasader av vit plåt samt takvåning i röd plåt och tak av papp. Hus H som är ett av de äldsta husen på fastigheten har fasader av rosa puts och tak belagt med rött tegel. Hus L utgör utbyggd reservkraft. Övriga mindre byggnader variera i utformning med träfasader, delvis tegel mm Enligt gällande försörjningsplan pågår ytskiktrenovering och renovering av yttertak med färdigställande under GRÖNSTRUKTUR Grönstrukturen inom fastigheten består av trädplantering och gräsytor mot Kungsgatan, samt en omsorgsfullt anlagd rehab-trädgård i sydöstra delen i anslutning till en kommunal gångväg som går söderut på åsen. I trädgården finns möjlighet till träning och att koppla samman patienten med naturen där människan är i fokus för rehabilitering och aktivering av framförallt äldre. Det finns också en s.k. Hälsans stig där lasarettet samarbetar med lokala aktörer. I södra delen av fastigheten finns i höjdrygg med stora träd och kraftig grönska. TRAFIK Angöring till fastigheten sker från Kungsgatan och det gäller både varutransporter, ambulans och persontrafik. Parkeringen ligger samlad i sydvästra delen av fastigheten. Området är försörjt med kollektivtrafik och det finns en busshållplats vid huvudentrén. Öster om området mot Nyängsvägen förhyrs en parkering för att klara parkeringsbehovet. Här finns möjlighet för helikoptertransporter. TEKNIK, INFRASTRUKTUR Fastigheten försörjs med fjärrvärme. Inom området finns en nätstation och en anläggning för reservkraft. Ett kulvertsystem finns i källarplan och under mark som knyter samman samtliga byggnader där verksamhet för vård finns. Enligt gällande försörjningsplan pågår omställning inkommande kallvatten map vattenkvalitet, energiberäkningar för byggnader, värme och kyla. Utbyte av belysning o samband med brandskyddsåtgärder samt byggandet av ett fördröj-ningsmagasin för dagvatten. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaderna, se bilaga 2 Brand En plan för att höja brandsäkerheten togs fram 213. Ett flertal brister mindre som större hittades i den analys som gjordes innan planen upprättades. Planen kommunicerades med räddningstjänsten och tas upp vid tillsyn för att kontrollera att planen efterlevs. Åtgärderna som görs etappvis omfattar bland annat installation av sprinkler, iordningställande av brandscellsgränser, skyltning och beräknas vara klara under 217. HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg. 1 För Enköping är bedömningen allmänt mellan acceptabel och icke acceptabel. Fastigheterna har de senaste åren genomfört fastighetsinvesteringar dock är energiförbrukningen ganska hög samt att det finns brister i avlopp och dagvattenledningar. Klimatskalet är byggnaderna uppfördes. Se bilaga 3. 1 grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del

90 Bilaga 1/18 ENKÖPING DEL 2 N H 1:2/A4 J p-plats K Kungsgatan Kungsgatan L F G B D C p-plats Kungsgatan entré torg A akut Nyängsvägan heli p-hus cykel Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Möjliga markytor Avyttra mark Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 2 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

91 DEL 2 Bilaga 1/18 ENKÖPING FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETENS BEHOV På kort sikt ca 5 år kommer röntgen och behovet av MR att öka med ca 5 % varje år. Det finns behov av ytterligare en magnetkamera men bedömningen är att det finns plats i nuvarande lokaler för expansion av röntgen men ökat lokalbehov beror på ökad tillväxt i Enköping. Befintlig sterilcentral behöver också utökas för att klara kapaciteten av planerad operation annars finns en risk för att verksamheten måste minska antalet planerade operationer. Idag finns brist på parkeringsplatser för patienter. Parkeringsbehovet kommer att öka. I ett lite längre perspektiv inom perioden upp till 15-2 år kommer utveckling av medicin att förändras då utvecklingen går mer och mer mot vård i hemmet s.k. hospital in home där modern digital teknik kommer att ha kontroll på patientens hälsa genom elektronisk övervakning, dvs del av vården kommer att flyttas ut i patienters hem. Bedömningen är det inte finns behov av expansion och därmed inte behov av ytterligare lokaler. Livet kommer att förlängas för multisjuka, och nya sjukdomar kommer att dyka upp, dvs. patienter blir mer och mer sjuka vilket ställer krav på 1-patient rum med övervakning då smittskyddet blir viktigt p.g.a. av multiresistenta bakterier. Logistiken kring operationer behöver ses över och bli mer effektiva varför lokaler som ger möjlighet till preoperativa avdelningar ger bättre logistik för operation, dvs. typ två sövningsrum till ett operationsrum. Detta medför att flödet skapar snabbare byten och att rutiningrepp kan effektiveras. Samhällsutvecklingen har gått mot tyngre patienter och behov av omvårdnadsrobotar ökar vilket i sin tur ställer krav på lokaler. De administrativa funktionera inom vården kommer i framtiden att utvecklas så att de centraliseras med en centralkassa vid huvudentré och med central mottagning av patienter. Generellt är det viktigt att miljön är läkande. Både lokaler och utemiljö som befintlig rehabträdgård med grön växtlighet och möjlighet till fina promenadstråk vilket förkorta sjukdomsperioden. Förslag till ny regionindelning kan påverka verksamhetens utveckling och inriktning likaså kan prognos för inflyttning och ökat antal medborgare som in sin tur leder till ökat vårdbehov FASTIGHETEN Hus D, gula villan, föreslås att rivas då den inte är lämplig att bygga om och dess placering hindrar framtida utvecklingsmöjligheter för fastigheten. Likaså bör Hus F, G och K rivas. För akutmottagningen behövs möjligheter för stora ambulanser att få en genomfart alternativt en vändplan i anslutning till akuten. Behovet att bygga om vårdlokaler, främst hus A, till 1-patient rum kommer att vara mycket stort och inför beslut måste alla vårdblock ses över. 1-patient rum har hög prioritet då det medför att finns inte tillgång till 1-patient rum kommer patienter att välja ett annat sjukhus. Befintlig sterilcentral i hus A föreslås att kunna expandera mot sydväst och befintlig parkering Kirurgiskt centrum som främst arbetar med planerad verksamhet ser behov av expansion och behöver större ytor i ett längre perspektiv. Hus A kan kopplas samman med hus B och C genom ny länkbyggnad och befintlig kulvert kan så utnyttjas. Hus A kan utökas mot sydväst med en ny huvudentré med centrala funktioner för framtida mottagning och administration. Tillgängligheten till huvudentrén som idag inte är tillfredställande kan då lösas både effektivt och tillfredsställande och ett välkomnade torg/plats kan anordnas. Befintlig angöring för buss och bil bör ses över så att ett trafikfritt gångstråk från parkering till entré kan ordnas. Behovet av p-platser är stort då det redan idag råder brist inom området, en del av den stora parkeringen i sydväst kan ersättas med ett parkeringshus i 2-3 plan. Dock kvarstår behovet att reglera kostnader för parkering. Möjlighet finns för hus K att ändras och byggas om till mer effektiva lokaler. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del

92 Bilaga 1/18 BÅLSTA DEL 3 N 1:5/A4 BÅLSTA VÅRDCENTRUM Bostäder Bostäder Bostäder Grönstråk Bostäder Bostäder P-hus Bålsta Resecentrum P-hus Bålsta Kommun Grönstråk Bostäder P-hus Offentlig Grön Bostäder Idrottsplats Bostäder Bostäder Fastigheten i tätorten N 1:2/A4 Bålsta A-C: 5211 Centrumleden B Centrumvägen Dalstigen C A Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Årsringar för bebyggelse Före tal 196-tal 197-tal 198-tal 199-tal 2-tal 21-tal Planerade 22 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

93 DEL 3 Bilaga 1/18 BÅLSTA FÖRUTSÄTTNINGAR Bålsta vårdcentrum är beläget centralt i Bålsta vid Centrumgränd 2. Verksamhet för vårdcentral, tandvård, mottagningar och laboratorier finns inrymda i byggnaden. Byggnadsytan(BYA) är 239 m², bruttoyta(bta) är 6143 m², ytuppgifter se bilaga 1. Byggnaden som har byggår 1978 är uppförd i betong med fasad av tegel och tak av papp, se bild sidan 6. Fastigheten har beteckning Håbo Bålsta 1:537 och omfattar 412 kvm. Enligt lagfart förvärvade Uppsala läns landsting fastigheten för en köpeskilling av 427 :- SEK. Fastigheten Håbo- Bålsta 1:537 har ett bokfört värde av 32,9 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms vara 5-7 miljöner SEK. PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller detaljplan Bålsta 1:537 m.fl. som vann laga kraft , genomförandetiden har gått ut. Planen ger möjlighet att använda kvartersmarken för vård och centrumverksamheter. PLANPROGRAM Håbo kommun godkände ett planprogram för Bålsta centrum från tätort till stad. Planprogrammet för Bålsta centrum innehåller ett stort antal nya bostäder direkt vid järnvägsstationen, centrumbyggnaden och längs Stockholmsvägen. Centrum-området får en tydlig stadskärna med gator, torg och parker som omges av stadsbebyggelse. Förutom nya bostäder skapas även plats för en rad nya verksamheter. I det nya centrumet finns en blandning av bostäder och butiker, kontor, restauranger och caféer, bio, sportaktiviteter och kulturliv. Stationsområdet utvecklas med ett nytt resecentrum och bättre tillgänglighet för såväl gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik. Med en ny och yteffektiv lösning för busstrafiken skapas plats för en välkomnande entré samt nya och bättre cykelparkeringar under tak. Dessutom tillkommer ett stort antal nya pendlarparkeringar. I planprogrammet föreslås att landstingets fastighet byggs ut med nya bostadshus mot omgivande gator för att ge Centrumvägen och Centrumgränd slutna gaturum samt möjliggöra en effektivare markanvändning och som ger ett tillskott av såväl bostäder som verksamheter mitt i centrum. ANALYS AV FASTIGHETEN TEKNIK Uppvärmning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2 Brand Rapport från brandskyddsprojekt visar de skador och brister som funnits har åtgärdats och är redovisade för räddningstjänsten. HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg. 1 För Bålsta är bedömningen allmänt acceptabel. Sammanfattande bedömning Fastigheten är i normalt skick utifrån dess ålder och har låg energiförbrukning. Normalt slitage på tekniska och fastighetsrelaterade delar. Se bilaga 3. FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR Genomförandet av planprogrammet för Bålsta centrum har påbörjats och genomförandet av etapp 1, Bålsta Resecentrum pågår. Nuvarande fastighet för vårdcentrum föreslås att avyttras/överlåtas till kommunen eller annan fastighetsägare/byggherre för att kunna utvecklas till centrumnära bostadskvarter längs det gröna stråket och att verksamhetslokaler för vårdcentrum förhyrs i de nya centrumlokaler som kommer att byggas i anslutning till resecentrum. Fördelar med förslaget är att nya lokaler kan göras flexiblare och effektivare med avseende på verksamhetens behov samt att närheten till kollektivtrafik och parkering vid resecentrum ger bättre tillgänglighet för alla. Nuvarande fastighet kan med fördel omvandlas till ett kvarter för bostäder och centrumverksamhet såsom planprogrammet anger. 1 grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

94 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET DEL 3 N 1:1/A4 Ekonomikum Observatorieparken KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRUM Domkyrkan 2 km Stora torget Uppsala Resecentrum Samariterhemmets Vårdcentral Kyrkogårdet Engelska parken Slottet Stadsträdgården Tornerparken Gluntenpromenaden Ronald McDonalds hus Skandionkliniken Akademiska sjukhuset Nytt Arenaområde Gula stigen Fastigheten i tätorten BMC Ångströms lab. 24 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

95 DEL 3 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET FÖRUTSÄTTNINGAR Kungsgärdets vårdcentrum är beläget vid S:t Johannesgatan (28A-H, 28J), Villagatan(2A-B) och kyrkogården i centrala Uppsala. Huvudentré sker från S:t Johannesgatan. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, habilitering med bad och sjukgymnastik samt en hjälpmedelscentral. Folke Bernadotte-hemmet är beläget i centrala delen av fastigheten. Byggnaderna på fastigheten består av en större sammanhängande del med hus A, C, D och G där den huvudsakliga verksamheten bedrivs, I hus F finns verksamheten för Folke Bernadotte-hemmet. Lokaler i hus H uthyrt till HAB. Hus I och J tomställs 216v då externa hyresgäster flyttar ut. Hus A, hus C och hus D utgör tillsammans den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 66 % av den totala bruttoyta som är 2144 m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 99 %. Fastigheten har beteckningen Uppsala Kåbo 6:1 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 113,3 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 123,4 miljoner SEK. Byggnad A Byggnad C Byggnad F Byggnad G Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

96 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET DEL 3 N 1:2/A4 Kungsgärdet A: 3111 B: 3112 C: 3113 D: 3114 F: 3115 G: 3116 H: 3117 I: 3118 J: 3119 St. Johannesgatan H I Karlsrogatan Villavägen D C A F G J B Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Årsringar för bebyggelse Före tal 196-tal 197-tal 198-tal 199-tal 2-tal 21-tal Planerade 26 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

97 DEL 3 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För området gällande detaljplan PL 37 O, stadsplan för kvarteret Epidemisjukhuset Uppsala. Planen vann laga kraft 3 juni 1965 och genomförandetiden har gått ut. Byggrätten begränsas till befintliga fasader som vetter mot omgivande gator och kyrkogården. Bebyggelse får uppföras i två till fem våningar och med en högsta byggnadshöjd av ,6 meter. Användning i planen är allmänt ändamål, då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande om- och tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Byggnad H INNERSTADSTRATEGI En levande innerstad är en förutsättning för kommunens dragningskraft och är viktig både för invånarna och för näringslivet. Uppsala kommunen har tagit fram innerstadsstrategin, som en fördjupning av kommunens nya översiktsplan, Förslag till utökad innerstad gränsar till området. Byggnad I Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

98 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET DEL 3 N 1:4/A4 St. Johannesgatana Villavägen D C H F I J B St. Johannesgatana Villavägen D C H F I J B A G A G Verksamhetslokaler Trafi k St. Johannesgatana Villavägen D C H F I J B St. Johannesgatana Villavägen D C H F I J B A G A G Infrastruktur Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Huvudentré Cykel Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Akutentré Ambulans Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Bilparkering Helikopter Busshållplats Infrastruktur Teknik Kulvert Nätstation VV - värmvatten Kulvert, enskild Sprinklertank VS - avlopp Media kulvert KV - kallvatten VVS - ventilation Väg till mottagning D - dagvatten FJV - fjärrvärme Godmottagning / Sop S - spillvatten EL - elektricitet 28 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

99 DEL 3 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIG BEBYGGELSE Området är utbyggt främst under perioden , gäller hus A-D medan Hus G är från 19 och utgör den äldsta byggnaden inom området. Hus J är byggt 1947 medan Hus H har är byggt Hus A, C och D har stomme av betong, fasader av puts och takbeklädnad med papp/delvis plåt. Hus B har fasader i tegel och takbeklädnad med papp. Övriga byggnader har fasade i puts med tegelbeläggning på tak. Enligt gällande försörjningsplan pågår byte och renovering av fönster. HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg. 1 För Kungsgärdet är den allmänna bedömningen icke acceptabelt. Riskkonstruktion som kan ge framtida fuktproblem. Det senaste året har det identifierats och åtgärdats fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Avlopp på några fastigheter bör bytas ut. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Se bilaga 3. Planerade åtgärder se under stycke teknik och infrastruktur. GRÖNSTRUKTUR Fastigheten ligger inrammad av stora vackra träd och mycket lummig grönska då den ligger inramad av gamla kyrkogården och de nya kyrkogården på andra sidan av Villavägen. Den sydvästra och nordvästra delen av tomten är bevuxen med stora fina träd och mellan hus C och D är en fin trädgård för habilitering anlag. I den sydöstra delen av tomten mot kyrkogårdstomten finns höga träd mellan parkeringsplatserna. TRAFIK Entré och angöring sker från Sankt Johannesgatan. Varutransporter sker med angöring från Villavägen. Kollektivtrafik med buss trafikera Sankt Johannesgatan och en busshållplats finns i anslutning till huvudentrén. Inom fastigheten finns en hel del parkeringsplatser som pga av bebyggelsens utformning är uppdelad i mindre enheter runt bebyggelsen och mot fastighetsgräns. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Fastighetens värmeförsörjning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. Enligt gällande försörjningsplan pågår stamrenovering, åtgärder för bassängrening samt kanalrensning frånluft och de beräknas vara klar 216. Brand Behov av åtgärder har funnits i flera år med genomförande har senarelagts pga att det saknats medel. Planer finns för åtgärder under grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

100 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET DEL 3 N 1:2/A4 St. Johannesgatan H I Karlsrogatan Villavägen D C A F G J B Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Möjliga markytor Avyttra mark Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 3 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

101 DEL 3 Bilaga 1/18 KUNGSGÄRDET FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN För Hälsa och habilitering är samordning oerhört viktigt ur samordnings-, effektivitets-, produktionsoch resurssynpunkt. Placering med en förhållandevis central placering, vilket är bra utifrån målgrupperna som behöver ha goda kommunikationer, men inte behov av närhet till centralstationen. För verksamheten med habilitering, bad och sjukgymnastik samt hjälpmedelscentral finns behov av att samla verksamhet för habilitering här tillsammans med hälsoäventyret, närvårdsteam på Bangatan samt en vårdavdelning på Ulleråker. Det finns inget sambandsbehov att verksamheten vid Folke Bernadotte-hemmet ska vara lokaliserad till området utan den kan flyttas till Akademiska sjukhuset eller i anslutning till sjukhuset. Önskemål finns att samordna verksamheten för kommunens och landstingets hjälpmedelscentraler till en större och mer funktionell sådan. Idag är landstingets stöd avseende rehabilitering för äldre, och vissa andra grupper, ett område som kommer att behöva förbättras. En utvecklingsidé är att vissa grupper lokalmässigt kan samordnas här på Kungsgärdet i samverkan med kommunerna. Landstingets intention är att i större utsträckning följa BEON-principen (Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå) och för de verksamheter som tillhör primärvårdsnivå är Kungsgärdet ett bra alternativ. Behovet av habilitering kommer att öka och ny verksamhet med fler mobila vårdteam kommer troligen att öka. Se utredningen: Effektiv vård, Slutbetänkande av en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Stockholm 216, Göran Stiernstedt, SOU 216:2. kommunen eller annan byggherre för ny bebyggelse av bostäder med service. Scenario två är att avyttras/överlåtas till kommunen eller annan byggherre för ny bebyggelse av bostäder med service där primärvården kan vara kvar. Den övriga verksamheten flyttas till annan plats, exempelvis i anslutning till Akademiska sjukhuset, se fastighetsutvecklingsplan del 1. För att sondera olika scenarier och utvecklingsalternativ bör en förstudie göras. FASTIGHETEN Fastigheten har ett mycket centralt läge i direkt anslutning till innerstaden Marken och byggnaderna är inte optimalt utnyttjad och behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Planen föreslår två scenarier. Scenario ett är att samla verksamheten i västra delen av fastigheten, dvs till hus A, C och D samt riva hus F och G som då kan ersättas med en nybyggnad för effektivare lokaler som kan möta verksamhetens behov. Den norra delen av fastigheten föreslås att avyttras/överlåtas till Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

102 Bilaga 1/18 TIERP DEL 3 N 1:1/A4 Aspenskolan Bibliotek Tierp Resecentrum Centrum Utvecklingsområde 25 Bostäder Tierp Kommun 1.5 km Nathanaelskyrkan TIERPS VÅRDCENTRUM Fastigheten i tätorten 32 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

103 DEL 3 Bilaga 1/18 TIERP FÖRUTSÄTTNINGAR Tierps vårdcentrum är beläget i södra delen av tätorten (sydost om kyrkan) och byggdes ut under perioden samtidigt med omgivande bostadsbebyggelse. Huvudentré till fastigheten sker från Liljevägen. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, barnspecialist, psykiatri, geriatrik, röntgen och obduktion. Tierps kommun hyr en stor del (Hus F) för äldrevård (Danielsgården) och Länshälsa i Uppsala är inrymt i hus G. Stora delar av hus C, D och E tomställs inom de närmaste åren då primärvården med vårdcentral mm kommer att flytta till mer centralt läge i anslutning till stationen och kollektivtrafiken. Byggnad A Hus C, hus D och hus E utgör tillsammans den största byggnaden för landstingets verksamhet och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 51 % av den totala bruttoyta som är m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 54 %. Fastigheten har beteckningen Tierp 45:4 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 44, miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 85 miljoner SEK. Byggnad B Byggnad C Byggnad D och E, huvudentré Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

104 Bilaga 1/18 TIERP DEL 3 N 1:2/A4 Ringgatan J H Bergsgatan G F E C B A Liljevägen D Uppsalavägen Tierp A: 6111 B: 6112 C: 6113 D: 6114 E: 6115 F: 6116 G: 6117 H: 6118 J: 6119 Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Årsringar för bebyggelse Före tal 196-tal 197-tal 198-tal 199-tal 2-tal 21-tal Planerade 34 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

105 DEL 3 Bilaga 1/18 TIERP PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller detaljplan D 87 (plan 18) kv. Liljan, Göken m.fl. Tierps kommun, upprättad i maj 1961, fastställ av länsstyrelsen den 12 september 1961 och där genomförandettiden har gått ut Området får bebyggas med byggnader för allmänt ändamål i två våningar med en byggnadshöjd av 7,6 m. Då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande omoch tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Området gränsar till befintliga bostäder, villor i nordväst. I övrigt inga restriktioner. Floraparken bedöms inte som så värdefull och den skogsklädda kyrkogårds-kullen dominerar platsen ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplan för Tierps kommun anges att tätorten som idag har ca 5 4 invånare förväntas växa till 8-1 invånare. Bebyggelsetrycket väntas öka och funktionen som centralort med ett för kommunen brett serviceutbud och ett gynnsamt pendlarläge förstärks. Förtätningsmöjligheter ska undersökas och utvidgning av centrumkärnan förberedas. Större utbyggnader bör ha karaktär av trädgårdsstad. I Siggebobäcksområdet nordväst om fastigheten planerar kommunen att utveckla bostadsbebyggelse med centrumfunktioner, skola, service mm och ses som en naturlig utveckling av tätorten åt sydväst. Ett planprogram har varit ute på samråd och detaljplanering kommer att påbörjas. Byggnad E, innergård Byggnad F, höjdskillnad Byggnad F Byggnad G Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

106 Bilaga 1/18 T I E RP DEL 3 Ber J gsg H Ringggatan R Ringggatan R N ata n Ber J gsg H 1:4/A4 ata n G G C C B B A F A F E E Trafik Ber J H gsg Ringggatan R Verksamhetslokaler Ringggatan R Upp sal avä gen D Upp sal avä gen D ata n Ber J H gsg ata n G G C C B B A F E E Upp sal avä gen Lilj evä gen Infrastruktur Lilj evä gen Upp sal avä gen D D Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 36 A F Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

107 DEL 3 Bilaga 1/18 TIERP ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIGA BYGGNADER Området är utbyggt under 195-talet samt en större del under 197-talet. Bebyggelsen är relativ t låg i en till två våningar. Hus A med byggår 1947 har fasader av tegel och takbeläggning med tegelpannor. Hus B med byggår 1964 (ombyggt1975) inrymmer tekniska installationer och har en stomme av betong med fasader av tegel och takbeläggning av papp. Hus C med byggår 1964 och hus D, E, F med byggår 1974 har en stomme av betong med fasader av tegel och takbeläggning av papp. Hus G med byggår 1947 har fasader i träpanel och takbeläggning med tegelpannor. Rivningslov finns för länkbyggnad mellan hus D och hus A. Hus A är i relativt dåligt skick. Enligt gällande försörjningsplan bör följande åtgärder genomföras, bassängrening, upprustning av hissar, behov av nytt tak på byggnad hus E då befintligt tak är felkonstruerad samt behov av ytskiktsrenovering. GRÖNSTRUKTRUR Trädplantering i fastighetsgräns inramar tomten mot Liljevägen och Uppsalavägen. Parkering mot huvudentré är likaså inramad av träd och buskar. Atriumgårdar mellan hus A, B och D samt mellan hus C, E och F är anlagda med gräsytor, fina buskar, träd och beläggning av plattor. I västra delen av tomten finns en stor parkyta som är gräsbevuxen med stora partier av skog. dricksvatten genomföras, en utredning av befintligt kanalsystem för luft tas fram samt en inventering av vvs-installationer med hänsyn till ålder. Brand Uppsala brandförsvar har genomfört tillsyn under första kvartalet 213. Mot bakgrund till de brister som då upptäcktes tog landstingsservice fram en utredning för att ange den nivå på brandskydd som ska gälla. Åtgärderna för att säkerställa brandskyddet har genomförts och nu finns inga ytterligare planer mer än att kontrollera och underhålla befintligt brandskydd HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg. 1 För Tierp är bedömningen allmänt icke acceptabel. Riskkonstruktion på tak samt platta på mark vilket gör att det i framtiden kan medföra stora problem med bland annat fukt. Huset har ganska hög energiförbrukning. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Se bilaga 3. TRAFIK Besökstrafik angör från Liljevägen till en samlad parkering framför huvudentrén. Varutransporter och ambulans angör från Bergsgatan. Kollektivtrafik till fastigheten sker med buss och en busshållplats är belägen i anslutning till Uppsalavägen. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Fastighetens värmeförsörjning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. Bebyggelsen inom fastigheten är sammanbunden med ett kulvertsystem för försörjning som delvis går i markplan delvis i sutterräng- och källarplan. Enligt gällande försörjningsplan ska en risk och sårbarhetsanalys av 1 grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

108 Bilaga 1/18 TIERP DEL 3 N 1:2/A4 Ringgatan J H Bergsgatan G F E C B A Liljevägen D Uppsalavägen Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Möjliga markytor Avyttra mark Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 38 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

109 DEL 3 Bilaga 1/18 TIERP FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN Primärvården och Folktandvården har framfört önskemål om att flytta till andra mer centralt belägna lokaler i Tierp. Den verksamhet som då skulle blir kvar inom Tierps vårdcentrum är geriatrik (Akademiska sjukhuset) i anslutning till kommunens äldreboende. Fastighetsutvecklingsplanen föreslår att en utflyttning av verksamheten enligt önskemål avvaktar utvecklingen av fastigheten. FASTIGHETEN Då landstingets huvudsakliga verksamheter, som idag inryms i fastigheten, flyttar till andra lokaler och stora lokalytor i fastigheten tomställs bör en förstudie snarast tas fram som underlag för beslut om fastigheten ska avyttras eller överlåtas till kommunen eller om det finns andra alternativ för utveckling. Om kommunen övertar fastigheten har de en möjlighet att vidareutveckla den i anslutning till det planerade Siggebobäcksområdet. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

110 Bilaga 1/18 ÖSTHAMMAR DEL 3 N 1:1/A4 Idrottsplats Östhammar Kommun Hamn Busstation Centrum ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRUM Fastighet i staden 4 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

111 DEL 3 Bilaga 1/18 ÖSTHAMMAR FÖRUTSÄTTNINGAR Östhammars vårdcentrum är beläget på en höjdrygg sydväst om den äldre bebyggelsen kring Rådhuset. Fastigheten byggdes ut på 197-talet och kompletterades i början av 198-talet samt 23. Huvudinfarten sker från Gammelbygatan. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, barnspecialist, audionom, geriatrik, röntgen samt sjukgymnastik med habilitering. En tandvårdsenhet finns i hus L. Stora delar av befintliga lokaler är uthyrda till Östhammars kommun för deras verksamhet inom habilitering, dagverksamhet, avlastningshem samt äldreboende mm. Hus A utgör den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 64 % av den totala bruttoyta som är m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 89 %. Fastigheten har beteckning Östhammar 33:1 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 65,6 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 2,8 miljoner SEK. Byggnad A Byggnad B Byggnad C Byggnad D Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

112 Lasarettsvägen Bilaga 1/18 ÖSTHAMMAR DEL 3 N K 1:2/A4 Östhammar A: 7111 B: 7112 C: 7113 D: 7114 H: 7118 J: 712 K: 7121 L: 7122 H J C Solfång. Lasarettsvägen D A B L Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Grönstruktur Årsringar för bebyggelse Före tal 196-tal 197-tal 198-tal 199-tal 2-tal 21-tal Planerade 42 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

113 DEL 3 Bilaga 1/18 ÖSTHAMMAR PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller detaljplan, stadsplan Ulriksberg I Östhammars stad som upprättades i augusti 1967 och fastställdes av länsstyrelsen den 26 september 1969, genomförandettiden har gått ut. Området som omfattar fastigheten får bebyggas i tre våningar och får användas för verksamhet med allmänt ändamål. Då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande om- och tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Infartsvägen och delar av vändplats får inte bebyggas och omfattas av ett u-område som skall vara tillgängligt för underjordisk ledningar. ÖVERSIKTSPLAN 215 I översiktsplanen 215 för Östhammars kommun del 2 så redovisas fastigheten som befintligt bebyggelseområde och grönt område som finns väster och norr om fastigheten föreslås att utvecklas till ett natur- och parkstråk. Byggnad H Byggnad L Sprinkler Solfångare Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

114 Bilaga 1/18 ÖS T HA MMA R DEL 3 K H H D D C B J Las are tts väg en Las are tts väg en C L A Trafik K LLasarettsvägen LLasarettsvägen K H H D D C B J Las are tts väg en C Las are tts väg en B J L A Verksamhetslokaler B J L A L A Teknik Infrastruktur Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 44 LLasarettsvägen 1:4/A4 LLasarettsvägen K N Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

115 DEL 3 Bilaga 1/18 ÖSTHAMMAR ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIGA BYGGNADER Området är utbyggt främst under talet. Bebyggelsen är relativt låg i en till två våningar. Hus A och hus C med byggår 1981 har stomme av betong, fasader av tegel och takbeläggning med betongtakpannor. Hus B med byggår 1973 har stomme av betong med fasader av tegel och takbeläggning av tegelpannor. Hus D med byggår 1972 har fasader av puts och takbeläggning av tegelpannor. Hus H med byggår 1965 har en stomme av trä med fasader av träpanel och takbeläggning av plåt. Hus L med byggår 23 har stomme av trä, fasader av tegel och takbeläggning med betongtakpannor. Enligt gällande försörjningsplan finns behov av ny tömningscentral samt åtgärder för utomhusbelysning GRÖNSTRUKTUR Fastigheten ligger inrammad av mycket grönska på samtliga sidor av tomten. Grönskan utgörs av skog i nordost samt i söder och i väster. Stora alléträd på Lasarettsvägen leder in mot huvudentrén. Trädgårdar finna anlagda i söder mellan de olika huskropparna. I söder ansluter bebyggelsen direkt mot skogen med berghällar. Brand Uppsala brandförsvar har genomfört tillsyn under första kvartalet 213. Mot bakgrund till de brister som då upptäcktes tog landstingsservice fram en utredning för att ange den nivå på brandskydd som ska gälla. Åtgärderna för att säkerställa brandskyddet har genomförts och det återstår punkter som kommer att åtgärdas under HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg. 1 För Östhammar är bedömningen allmänt acceptabel. Huset har de senaste åren genomfört en rad olika fastighetsinvesteringar och underhållsåtgärder och dess konstruktion är funktionsduglig. Se bilaga 3. TRAFIK Besökstrafik och varutransporter angör från Gammelbyvägen. En samlad parkering är belägen i anslutning till huvudentrén i Hus A. Personalparkering finns sydväst om bebyggelsen. Kollektivtrafik finns på Gammelbyvägen. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Byggnaderna värms upp med lokal värmepanna (Hus C) men kommer under året att anslutas till fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. En solfångaranläggning anlades på 198-talet som varit ur drift de senaste åren. Ambitionen är att driftstarta den igen. Enligt gällande försörjningsplan pågår byte av lågspänningsställverk samt kabelomläggning, byte av reservkraft och åtgärder i samband med ny värmeanläggning. Åtgärderna beräknas att färdigställas under grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

116 Bilaga 1/18 ÖS T HA MMA R DEL 3 N K Lasarettsvägen 1:2/A4 H reservkraft 216 Las are tts väg en D C p-plats J Sol B fån L A g. Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Befintlig bebyggelse Möjliga markytor Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Avyttra mark Grönstruktur Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 46 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

117 DEL 3 Bilaga 1/18 ÖSTHAMMAR FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN Verksamheten bedöms inte vara i behov av ytterligare lokalytor inom den närmaste 5-2 årsperioden. Östhammar med omland har relativ liten befolkningstillväxt och någon ökning beräknas inte ske inom perioden, dock kan antalet äldre som behöver vård öka. FASTIGHETEN Landstingets behov av lokaler för sin huvudsakliga verksamhet kan koncenteras till en mindre del av fastigheten. För att studera hur detta och resterande del av fastighetens utveckling kan se ut bör en utredning göras som visar på olika möjligheter för ny användning samt eventuell avyttring, överlåtelse mm. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

118 Bilaga 1/18 48 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

119 Bilaga 1/18 HÄNVISNING, KÄLLOR, BILAGOR BILAGA Bilaga 1: Sammanställning av ytor Bilaga 2: Förbrukningsdata Bilaga 3: Hållbarhet och miljö HÄNVISNINGAR Aktuella och gällande detaljplaner från Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun, Tierps kommun och Östhammars kommun. Aktuella översiktsplaner, strategier och planprogram från Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun, Tierps kommun och Östhammars kommun Metria Fastighetssök, aktuella uppgifter för respektive fastighet Försörjningsplan för för respektive fastighet. Uthyrningskontrakt för respektive fastighet PM Värdebedömning Tierp 45:4, Svefa AB, REFERENSER: Östra Sjukhuset Göteborg, byggnadsplan 211, Västar Götalandsregionen Fastighetsutvecklingsplan Sjukhusområdet Helsingborg, , region Skåne Fastighetsutvecklingsplanen, Sveriges Kommuner och Landsting 214 Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

120 BILAGA 1 - SAMMANSTÄLLNING AV YTOR Bilaga 1/18 ENKÖPING DEL 2 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm Hus A Hus B Hus C Hus D Hus F Hus G Hus H Hus J Hus K SUMMA BÅLSTA DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm HUS A KUNGSGÄRDET DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm Hus A Hus B Hus C Hus D Hus F Hus G Hus H Hus I Hus J SUMMA TIERP DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm Hus A Hus B Hus C Hus D Hus E Hus F Hus G Hus H 3 Hus J 6 SUMMA ÖSTHAMMAR DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm Hus A Hus B Hus C Hus D Hus H Hus J 9 Hus K Hus (7122) SUMMA Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

121 g g gg Bilaga 1/18 BILAGA 2 - FÖRBRUKNINGSDATA ENKÖPING DEL 2 el [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Justerad Total [kwh/kvm] Verklig Total [kwh/kvm] Justerad Hus A 89,3 19,8 118,3 199,1 27,6 Hus B 89,3 114,4 123,2 23,7 212,5 Hus C 73,9 116,6 125,6 19,4 199,5 Hus J 113,6 112, 12,7 225,6 234,2 Hus K 18,6 115,4 17,1 224, 215,7 SUMMA 474,6 568,1 594,9 1 42,7 1 69,5 BÅLSTA DEL 3 el [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Justerad Total [kwh/kvm] Verklig Total [kwh/kvm] Justerad Hus A 42,2 46,4 46, 88,6 88,2 SUMMA 42,2 46,4 46, 88,6 88,2 KUNGSGÄRDET DEL 3 el [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Justerad Total [kwh/kvm] Verklig Total [kwh/kvm] Justerad Hus A 52,6 97, 17,8 149,6 16,4 Hus B 43,7 8,7 89,7 124,4 133,5 Hus C 58,2 119,4 17,4 177,5 165,5 Hus D 65,4 12,8 134,3 186,2 199,7 Hus F 6,6 111,8 124,3 172,5 185, Hus G 54,7 11, 112,3 155,7 167, Hus H 69,6 128,5 142,8 198,1 212,4 Hus I 53,5 98,7 19,8 152,3 163,3 Hus J 53,5 98,8 19,8 152,3 163,4 SUMMA 512, 956,6 1 38, ,6 1 55,2 TIERP DEL 3 el [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Justerad Total [kwh/kvm] Verklig Total [kwh/kvm] Justerad Hus A 76,5 123,4 133,6 199,8 21,1 Hus B 76,1 129,6 143,8 25,8 219,9 Hus C 86,8 14, 151,6 226,8 238,4 Hus D 77,2 124,6 135, 21,9 212,2 Hus E 81, 13,8 141,6 211,8 222,6 Hus F - 138,3 153,4 138,3 153,4 Hus G 67,2 18,5 117,5 175,7 184,7 SUMMA 464,9 895,3 976,5 1 36, ,3 ÖSTHAMMAR DEL 3 el [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Verklig Värme [kwh/kvm] Justerad Total [kwh/kvm] Verklig Total [kwh/kvm] Justerad Hus A 94,7 81,5 86,3 176,2 181, Hus B 85,5 74,4 78,7 159,8 164,2 Hus C 72,7 63,3 67, 136,1 139,8 Hus D 7,9 61,7 65,3 132,5 136,1 Hus H 4,3 63,2 7,8 13,5 111,1 SUMMA 364,1 344,1 368, 78,2 732,1 Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

122 BILAGA 3 - HÅLLBARHET OCH MILJÖ Bilaga 1/18 Följande utredningar och dokument har utgjort underlag för denna fastighetshetsutvecklingsplan. Översiktsplan 21, Uppsala kommun, med aktualitetsförklaring den 26 maj 214 Aktuella och gällande detaljplaner från Uppsala ALLMÄNT BEDÖMNING Bålsta Enköping Kungsgärdet Tierp Östhammar bedömning Acceptabel Mellan Ej acceptabe ENKÖPING DEL 2 Beskrivning Värdering Radon Låga halter vid mätning, år 215 Energi Något hög energiförbrukning (byggnad J och K har hög elförbrukning) Risk markfukt Fukt Kontrollera bassäng Ventilation Finns några hus som på sikt bör åtgärdas Tak Skal Dåliga fönster Avlopp Finns brister Dagvatten Brister ALLMÄNT BEDÖMNING Huset har de senaste åren genomfört en rad olika åtgärder dock är det ganska hög energiförbrukning samt att det finns brister i avlopp och dagvattenledningar BÅLSTA DEL 3 Beskrivning Värdering Radon Låga halter vid mätning, år 215 Energi Låg förbrukning (kan vara lite fel på siffrorna, undersöker saken) Risk markfukt Fukt Risk för fukt i källare, ej identifierat någon fukt idag. Ventilation Tak Skal Trä Panel Avlopp Dagvatten ALLMÄNT BEDÖMNING Inga större probölem förutom normalt slitage på tekniska och fastighetsrelaterade delar. 52 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

123 Bilaga 1/18 BILAGA 3 - HÅLLBARHET OCH MILJÖ KUNGSGÄRDET DEL 3 Beskrivning Värdering Vid mätning var det en korridor som hade förhöjda värden vid mätning 215. Radon åtgärder är genomförda. Energi Medel förbrukning (lägre elförbrukning än övriga) Risk markfukt Fukt Det finns risk för fuktproblem Identifierade inomhusmiljöproblem (orsak ej helt utredd)/troligtvis fukt och Ventilation emissioner. Tak Felaktig lutning Skal Dåliga Fönster/Utbyte sker Avlopp A-huset mycket dåligt Dagvatten Flertal åtgärder genomförda ALLMÄNT BEDÖMNING Riskkonstruktion som kan ge framtida fuktproblem. Det senaste året har det identifierats och åtgärdats fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Avlopp på några fastigheter bör bytas ut. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. TIERP DEL 3 Beskrivning Värdering Radon Låga halter vid mätning, år 215 Energi Något hög förbrukning, framförallt värmen Risk markfukt Hög risk, platta på mark Fukt Riskkonstruktion tak (platta tak) Ventilation Finns några hus som på sikt bör åtgärdas Tak Riskkonstruktion Skal Dåliga Fönster Avlopp Det är många små åtgärder som måste utföras (lappa och laga) Dagvatten Dagvatten till reservkraft ALLMÄNT BEDÖMNING Riskkonstruktion på tak samt platta på mark vilket gör att det i framtiden kan medföra stora problem med bland annat fukt. Huset har ganska hög energiförbrukning. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. ÖSTHAMMAR DEL 3 Beskrivning Värdering Radon Låga halter vid mätning, år 215 Energi Medelförbrukning (låg värmeförbrukning, byggnad A har hög elförbrukning) Risk markfukt Fukt Inga problem idag Ventilation Hus B och C mindre bra, annars bra Tak Skal Dåliga fönster /Trä bröstning. Avlopp Diskutera med drift Dagvatten Inget rapporterat ALLMÄNT BEDÖMNING Huset har de senaste åren genomfört en rad olika fastighetsinvesteringar och underhållsåtgärder och dess konstruktion är ok. Utgåva 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del

124 Bilaga 13/18 Avtal A Avtal om anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning för nya fordon i Upptågstrafiken-projektet. Parter: (1) Region Uppsala, organisationsnummer ( Avropande Aktieägare ) och ( Borgensman ) (2) AB Transitio, org.nr ( Vagnbolaget ) Förutsättning Avropande Aktieägare önskar hyra spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning (nedan gemensamt benämnda Avropade Spårfordon ). Genom detta avtal uppdrar Avropande Aktieägare åt Vagnbolaget att utnyttja fordonsoption i befintligt avropsavtal med Stadler Bussnang AG i syfte att köpa Avropade Spårfordon för att hyra ut dem till Avropande Aktieägare, samt att upphandla extern finansiering av Avropade Spårfordon. Den aktieägare som i detta projekt uppdrar åt Vagnbolaget att anskaffa och finansiera Avropade Spårfordon benämns nedan Avropande Aktieägare. I syfte att uppdra åt Vagnbolaget att genomföra anskaffning av Avropade Spårfordon ingår den Avropande Aktieägaren och Vagnbolaget detta avtal. Anskaffning ska ske genom utnyttjande av fordonsoption i det avropsavtal som tecknats av Vagnbolaget med Stadler Bussnang AG i maj 216 samt enligt kravspecifikation framtagen inför tidigare genomfört avrop av fordon till MÄLAB Vagnbolaget utgör avtalspart med fordonsleverantör och är ansvarig för anskaffningsprojektet. För anskaffning av Avropade Spårfordon ska en styrgrupp bildas av Vagnbolaget och representant från Avropande Aktieägare där projektets framdrift löpande redovisas. Den Avropande Aktieägaren delegerar härigenom till styrgruppen befogenhet att för Den Avropande Aktieägarens räkning fatta beslut i styrgruppen. Den Avropande Aktieägaren ska delta i styrgruppens arbete. För upphandling av extern finansiering av Avropade Spårfordon ska en referensgrupp bildas av Vagnbolaget och den Avropande Aktieägarens ekonomi-/finanschef där finansieringsprojektets framdrift löpande redovisas. Villkor Ett avtal mellan aktieägarna i Vagnbolaget ingicks den 11 oktober 212 ( Aktieägaravtalet ). Syftet med Aktieägaravtalet är, bland annat, att reglera frågor rörande aktieägarnas ägande av aktier i Vagnbolaget och utnyttjandet av Vagnbolagets resurser. Avropande Aktieägare bekräftar nedanstående punkter: A. Avropande Aktieägare är aktieägare i Vagnbolaget och kan därmed avropa/anskaffa Avropade Spårfordon, det vill säga spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk

125 Bilaga 13/18 utrustning, på det sätt som anges i Aktieägaravtalet punkt 8.1 med innebörden att Avropande Aktieägaren tar det fulla ekonomiska ansvaret för Avropade Spårfordon, däribland ansvaret för hyresgaranti och restvärdesrisken. B. Avropade Spårfordon ställs till Avropande Aktieägares förfogande genom ett hyresavtal med Vagnbolaget och i enlighet med villkoren i Aktieägaravtalet, däribland punkt 5.2 i Aktieägaravtalet. Genom hyresavtalet överförs alla förmåner och risker som är förknippade med ägandet av Avropade Spårfordon till Avropande Aktieägaren. Avropande Aktieägare kan därefter vidareuthyra Avropade Spårfordon i enlighet med villkoren i Aktieägaravtalet, däribland punkt 9 i Aktieägaravtalet. C. Avropande Aktieägare är skyldig att ställa fullgod säkerhet, i första hand i form av proprieborgen, eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende Avropade Spårfordon. För det fall Avropande Aktieägare är ett aktiebolag skall sådan säkerhet ställas av kommun, kommunalförbund eller landsting som äger aktiebolaget. För det fall Avropande Aktieägare är ett kommunalförbund eller ett regionförbund skall kommun och landsting som är medlemmar i förbundet ställa säkerhet enligt ovan om Vagnbolaget eller vald finansiär så kräver. D. Om flera Avropande Aktieägare gemensamt avropar Avropade Spårfordon genom Vagnbolaget skall dessa Avropande Aktieägare, enligt punkt 8.2 i Aktieägaravtalet, ställa gemensam solidarisk säkerhet för Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de Avropade Spårfordonen eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de Avropade Spårfordonen. E. Den Avropande Aktieägare för vars räkning Vagnbolaget har avropat Avropade Spårfordon skall ersätta Vagnbolaget för samtliga kostnader vid införskaffandet av Avropade Spårfordon i enlighet med punkt 8.3 i Aktieägaravtalet. Vad avser Vagnbolagets upparbetade projektkostnader ska dessa regleras årsvis efter modell som särskilt överenskommes eller, vid avsaknad av sådan överenskommelse, vid anfordran. För det fall händelse inträffar som medför att Vagnbolaget inte kan eller lämpligen inte bör avropa/anskaffa Avropade Spårfordon åtar sig Avropande Aktieägare att hålla Vagnbolaget skadeslöst. Vagnbolaget skall i en sådan situation inte ha något ansvar gentemot Avropande Aktieägare för eventuell skada. Avropsuppdrag och bekräftelse om borgensåtagande Avropande Aktieägare ger härmed Vagnbolaget ett bindande uppdrag att enligt ovan utnyttja fordonsoption i avropsavtal tecknat med Stadler Bussnang AG i syfte att anskaffa 8 stycken spårfordon (inklusive reservfordon) av typen elmotorvagn ER1, samt erforderliga högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Därutöver ger Avropande Aktieägare Vagnbolaget ett uppdrag att upphandla extern finansiering avseende spårfordon upp till en ram om totalt 18 MSEK för 8 stycken spårfordon av typen elmotorvagnar ER 1, samt högvärdeskomponenter och strategisk utrustning upp till en ram om totalt 48 MSEK för 8 stycken spårfordon. Borgensman förbinder sig att teckna borgensförbindelser eller motsvarande säkerhet för ovanstående finansiering.

126 Bilaga 13/18 Villkor för Vagnbolagets skyldighet att genomföra och slutföra fordonsoptionsavropet och upphandla finansiering av Avropade Spårfordon enligt detta avtal är att den Avropande Aktieägaren, till Vagnbolaget, överlämnar följande dokumentation: Kopia av handlingar som visar att erforderliga beslut att uppdra åt Vagnbolaget att anskaffa spårfordon, högvärdeskomponenter, strategisk utrustning samt finansiering, samt att ingå detta avtal, fattats i vederbörlig ordning. Kopia av handlingar som visar att erforderliga beslut att teckna borgen fattats i vederbörlig ordning. Borgensförbindels(er) vederbörligen undertecknade av Borgensmannen. Blankett härför tillhandahålls av Vagnbolaget Kopia av handlingar utvisande att borgensförbindelser undertecknats av behörig(a) person(er). Kopior eller i förkommande fall original av övriga handlingar som Vagnbolaget kräver eller anser vara behövliga. Kompletterande handlingar om vald finansiär så kräver. Vagnbolaget är enbart skyldigt att genomföra och slutföra fordonsoptionsavropet enligt detta avtal om Avropande Aktieägaren undertecknat detta avtal och avtalet trätt i kraft genom att Avropande Aktieägaren överlämnat erforderlig dokumentation till Vagnbolaget...[Ort] Avropande Aktieägare och Borgensman. Namnförtydligande Transitio bekräftar härmed bundenhet enligt ovan. Stockholm AB Transitio.. Namnförtydligande

127 Bilaga 16/18 a Chefspolicy Som chef i Region Uppsala har du en betydelsefull roll för att tillsammans med dina medarbetare driva en framgångsrik utveckling av verksamhet och organisation, alltid med kvalitet och med fokus på våra kunder/patienter/brukare och länsinnevånare. Du har respekt för den demokratiska processen och tillvaratar medborgarnas intressen inom den egna verksamheten med utgångspunkt från de politiskt uppsatta målen. Den dagliga verksamheten måste styras och ledas av chefer som skapar en trygghet i organisationen. Bra chefer och ledare är en förutsättning för att verksamheten styrs i rätt riktning. I grunden handlar det om att skapa en långsiktighet i verksamhetens förutsättningar. Som chef får du stöd i din chefsroll av andra chefer och du har rätt till tydliga uppdrag med rätt befogenheter. Som chef och ledare i Region Uppsala bidrar du till att vi når vår vision genom att: ha helhetssyn ha helhetssyn och förstå värdet av samverkan och koncernnytta, verka för god produktionsplanering och se till att verksamheten har effektiva flöden, arbeta strategiskt för att integrera forskning och främjar utvecklingen av en lärande organisation. ha mod ha mod, vara coachande och utöva ett situationsanpassat ledarskap, aktivt arbeta för en arbetsplats fri från diskriminering och trakasserier, ta ansvar och verka för en hälsofrämjande arbetsplats, agera som en god förebild och vara en ambassadör för regionen. skapa delaktighet skapa delaktighet kring de ekonomiska målen, ta ansvar för ekonomin och ge utrymme för utveckling både på kort och lång sikt, analysera, följa upp och omprioritera, ha kvalité i fokus och säkerställa att resurserna används på bästa sätt. vara innovativ och utveckla verksamheten vara innovativ och arbeta aktivt med ständiga förbättringar, värna om kompetens och få varje medarbetare att växa, utvecklas och bidra till en utveckling av verksamheten, ha ett ledarskap som främjar gott bemötande, god tillgänglighet och säkerhet. Policyn är beslutad av landstingsfullmäktige den 27 april 216

128 Bilaga 16/18 a Medarbetarpolicy Som medarbetare i Region Uppsala har du en viktig roll som innebär att du delar med dig av din kunskap, och lär av andra för att utveckla verksamheten mot uppsatta mål. Du tar ansvar för en god arbetsgemenskap och bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Du är engagerad, ser behov och agerar för att med kvalitet i fokus ta till vara medborgarnas intresse i din dagliga arbetssituation. Du är öppen för nya lösningar och är lojal med överenskomna arbetssätt. Du anpassar dig till nya krav i verksamheten och i vår omvärld. Som medarbetare i Region Uppsala bidrar du till att vi når vår vision genom att: ha helhetssyn samarbeta med andra se till helheten agera för medborgarnas bästa vara en god företrädare för Region Uppsala visa ett gott bemötande genom kommunikation och handling medverkar till ett öppet klimat respekt för allas lika värde bidra till en god arbetsgemenskap värna om våra kunder, patienter och brukare vara delaktig ta ansvar för att vara delaktig och engagerad bidra till verksamhetens resultat och kvalitet vara innovativ och bidra till utveckling av verksamheten se behov och ta initiativ till ständiga förbättringar vara innovativ och dela med dig av kunskap utveckla verksamheten, dina kolleger och dig själv verkar för mångfald i alla situationer

129 Bilaga 16/18 b Regionstyrelsen RESERVATION Ärende 16 Antagande av medarbetarpolicy och reviderad chefspolicy Bristen på vårdpersonal är det största problemet som regionen i dagsläget brottas med. Många slutar eftersom de anser sig inte orka med den höga arbetsbelastningen och arbetstider som ger för lite tid för återhämtning. Vidare vittnar många om bristande uppskattning, maktlöshet och otillfredsställelse över att inte kunna göra sitt jobb ordentligt. En del görs, t ex är de nya arbetstidsmodellerna på Akademiska sjukhuset bra för många även om några också upplever det som en försämring. Men något annat som radikalt skulle kunna förändra situationen har inte presenterats. Desperata rop från vårdpersonalen till politiken om hjälp klingar ohörda. Politikens svar är istället ett dokument som ska tydliggöra vilket ansvar du som anställd har. Du ska vara engagerad, öppen för nya lösningar och du ska anpassa dig till nya krav i verksamheten. Vidare ska du vara innovativ och bidra till ständiga förbättringar, värna om våra kunder och patienter och sist men inte minst ska du vara en god företrädare för Region Uppsala. Vänsterpartiet är övertygande om att våra anställda inte vill annat än vara allt det där men det kräver arbetsförhållanden så att man orkar med, har tid att engagera sig och att man har en tilltro till arbetsgivaren, dvs Region Uppsala. För Vänsterpartiet känns det nästan som ett hån att med dagens hårda arbetsklimat lägga fram ett dokument inte tillför eller förändrar något utan istället kommer med pekpinnar om skyldigheter och ansvar för de anställda. Vår uppfattning är att personalen väl vet vad som förväntas av dem men att de allt för ofta inte får möjligheten att leva upp till det. I den senaste personalundersökningen är en av frågorna med högst resultat; Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget till medarbetarpolicy och till chefspolicyn enligt våra yrkanden; - Att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att avslå förslaget till medarbetarpolicy - Att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att avskaffa chefspolicyn Sören Bergqvist (V)

130 Bilaga 17/ Dnr LS Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Kostnadsränta för kommuner Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer i huvudsak till syftet med promemorians överväganden och förslag, men vill lämna några kommentarer till dessa. Kommentarer till överväganden och förslag angående kostnadsränta för kommuner Region Uppsala tillstyrker promemorians syfte där landsting/kommun, som på eget initiativ, begärt omprövning av ett ersättningsbeslut till följd av att landsting/kommun felaktigt ansökt om ersättning för mervärdesskatt i stället för att yrka avdrag för mervärdesskatt i skattedeklarationen, inte ska drabbas av kostnadsränta vid rättelse. Region Uppsalas uppfattning är vidare att syftet att landsting/kommun inte ska drabbas av kostnadsränta vid rättelse som görs på eget initiativ, inte bara ska omfatta rättelser från Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbundet och samordningsförbund (LEMK) till Mervärdesskattelagen (ML), utan även omfatta rättelser, som på landstings/kommuners eget initiativ, sker från ML till LEMK. Region Uppsala tillstyrker promemorians syfte att få en enhetlig hantering mellan ränteberäkning enligt Skatteförfarandelagen och ränteberäkning enligt LEMK. Konsekvenser för Region Uppsala Promemorians förslag, att kostnadsräntan enligt LEMK ska beräknas på samma sätt som intäktsräntan enligt skatteförfarandelagen vid rättelser från LEMK till ML, på landstings/kommuners eget initiativ, skulle medföra minskade kostnader för Region Uppsala. I promemorian framgår att landstingen/kommunerna, under 216, betalade totalt cirka 6,5 miljoner kr i kostnadsränta enligt LEMK, för perioden Den största delen av kostnadsräntan utgörs av rättelser på landsting/kommunernas eget initiativ från LEMK till ML. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

131 Bilaga 17/18 2 (2) Förslaget att räntan enligt LEMK ska beräknas dagligen, vid andra situationer än rättelse på eget initiativ från LEMK till ML, skulle däremot innebära ökade kostnadsräntor för Region Uppsala. Det är dock sannolikt att Region Uppsalas betalning av kostnadsränta till största del kommer att göras till följd av rättelser på eget initiativ från LEMK till ML, varför räntekostnaden för Region Uppsala därmed inte skulle öka väsentligt. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektören

132 Bilaga 18/ Dnr LS Regionkontoret Tomas Stavbom Tfn E-post tomas.stavbom@regionuppsala.se Finansdepartementet Remissyttrande avseende Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 217:61) Sammanfattande överväganden Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna yttrande avseende promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. Region Uppsala tillstyrker att Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting övertar det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Konsekvenser för Region Uppsala Förändringen har får inga ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser för Region Uppsala. Däremot kommer förändringen att skapa en symmetrisk regional samhällsorganisation, vilket förväntas underlätta för samverkan och överenskommelser mellan regionalt utvecklingsansvariga aktörer på både storregional och nationell nivå. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 Bilaga 19/ Dnr LS Hälso- och sjukvårdsavd Thomas Lindqvist Tfn E-post thomas.lindqvist@regionuppsala.se Socialdepartementet S217/5519/FS Remissyttrande avseende betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel, SOU Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag. Region Uppsala stödjer förslaget att apotekens handelsmarginal för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna utformas på samma sätt som för läkemedel inom förmånerna. Region Uppsala stödjer förslaget att läkemedel med av TLV fastställda försäljningspris inom förmånerna, ska gälla när läkemedlet förskrivits på recept och expedieras på öppenvårdsapotek, oavsett om förskrivningen sker inom eller utanför förmånen. Region Uppsala anser att förslagen är angelägna, varför att de inte bör fördröjas mer än vad som är absolut nödvändigt. Region Uppsala beklagar att utredningen inte erhållit uppdraget att göra en översyn av behovet att reglera apotekens fria prissättning av speciallivsmedel till barn. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektören Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

134 Bilaga 24/18 Regionstyrelsen YTTRANDE Ärende 24 Motionssvar avseende Distriktssköterska i Morgongåva Motionens yrkande är att regionfullmäktige ska besluta att det ska finnas en distriktssköterska i Morgongåva. Det verkar finnas en total enighet om att så ska vara fallet och något annat beslut har inte fattats. Därför är ett bifall till motionen till ingen nytta. Problemet med distriktssköterskemottagningen i Morgongåva är istället att trots att det ska finnas en distriktssköterska så har primärvårdsförvaltningen inte lyckats rekrytera en sådan. Att det trots så lång tid inte lyckats visar snarare på en oförmåga att förändra anställningsvillkoren eller förutsättningarna så att anställningen kan bli attraktiv. Ansvaret ligger i första hand på förvaltningschef men även på Vårdstyrelsen som borde vidta åtgärder för att situationen förändras. Sören Bergqvist (V)

135 Bilaga 29/18 Regionstyrelsen RESERVATION Ärende 29 Motionssvar avseende Se över hela systemet med patientavgifter Motionen anses besvarad trots att inget av syftet med motionen omnämns i ärendebeskrivningen. I stället hänvisas till den sedvanliga översynen av patientavgifter som görs i början av varje mandatperiod. Den senaste översynen, gjord av tjänstemän, resulterade att patientavgifterna höjdes med 11 procent vilket motsvarade landstingsprisindex under fyra år. Strukturen var dock den samma och den i sin tur bygger på en struktur som funnits sedan 9-talet. Senare infördes en enhetsavgift inom primärvården. På nationell nivå har avgiftsfrihet införts för t ex mammografi och screening för livmodercancer. Det står i ärendebeskrivningen som ett faktum att patientavgifterna ska ha en styreffekt och styra flödet av patienter till rätt vårdnivå. Om detta fungerar eller inte vet vi väldigt lite om. Snarare bygger många av förslagen om avgifter på en tro att det styr. Avsikten med motionen har varit att få till stånd en kunskapsinhämtning och analys av om och i så fall hur patientavgifter styr hur patienterna söker vård. Detta ska sedan ligga till grund för en rejäl översyn av strukturer, prisnivåer och inte minst syfte med patientavgifterna. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för bifall till motionen. Sören Bergqvist (V)

136 Bilaga 3/18 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Konferenser Beslut om kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott LS Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen och marknadsutvecklingen Regionstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

137 Bilaga 3/18 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Dnr LS Ombud Extra bolagsstämma för Gamla Uppsala Buss AB den 14 december 217. Börje Wennberg utses som ombud vid stämman Dnr LS Ombud Ombud till Upplandsstiftelsens stämma den 3 januari 218. Utses till ombud vid stämman. Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 1 (2)

138 Bilaga 3/18 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning RUN Avtalsteckning, löpande åtgärder RUN Avtalsteckning, löpande åtgärder Medfinansiering av projekt; med ursprung i ÖMS Smart specialisering, delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden Samverkansavtal med Tillväxtverket avseende projekt ÖMS Smart specialisering Staffan Isling, regiondirektör Staffan Isling, regiondirektör Anställning Anställning av ekonomidirektör Staffan Isling, regiondirektör 1 (2)