Nu blir vi 7 miljarder

Transkript

1 Texthäfte 9E Demografi Sid 1-2 SvD 2011 Nu blir vi 7 miljarder Sid 3-4 NATURVETARNA 2012 Hans Rosling skakar om vår världsbild Sid 5-6 DN 2015 Hans Rosling om att antalet barn i världen har slutat att öka Sid 7-10 SCB 2016 Befolkningspyramiden har blivit ett torn Sid Ordlista SvD 30/ GUNILLA VON HALL Nu blir vi 7 miljarder På tolv år har världens befolkning ökat med en miljard människor. Men det är bara i Asien och Afrika som befolkningen växer. GENÈVE/FRYSHUSET Enligt FN:s färska befolkningsrapport blir vi, 31:a oktober, sju miljarder människor, och 2050 finns omkring nio miljarder på jorden. Det vet man ganska säkert för de som ska få barn om år är ju redan eller nästan födda. Och FN:s befolkningsprognoser har sedan 1950 aldrig haft fel med mer än sex procent. SvD har studerat FN-rapporten som innehåller flera intressanta slutsatser. Många men på väg att stagnera. År 1950 uppgick världens folkmängd till 2,5 miljarder och folkmängden ökade med 50 miljoner personer per år. I slutet av 60-talet var ökningen drygt 70 miljoner, eller två procent per år. En befolkningstillväxt man tidigare aldrig skådat. Hade det fortsatt i samma takt skulle det ha inneburit en fördubbling av världens folkmängd vart 35:e år. Betänk att 1950 fick kvinnorna på jorden i genomsnitt fem barn. Idag är det 2,5. Vi har halverat antalet barn per kvinna. Vi har gått fem sjättedelar av vägen från fembarnsfamiljen till tvåbarnsfamiljen. Vi är nästan framme, förklarar Hans Rosling under sitt seminarium i Fryshuset och syftar på att befolkningsökningen så småningom stagnerar och att vi rent av blir färre människor på jorden. Med tanke på jordens sinande resurser vore det eftersträvansvärt enligt FN:s alla prognoser. Många unga men inte fler barn. Nästan hälften av befolkningen i världen är under 25 år. Men i Europa har antalet ungdomar minskat sedan mitten av 1970-talet, en utveckling som fortsätter. En liknande utveckling väntas i Asien och på längre sikt även i Latinamerika. Däremot beräknas antalet ungdomar öka rejält i Afrika, och även i Nordamerika väntas en viss ökning fram till Men antalet födda barn på jorden har slutat att öka. Det är ett av de mest okända fakta som finns. Det föds mellan 130 och 140 miljoner barn per år och det ökar inte längre. Så det finns ungefär två miljarder barn, säger Hans Rosling. Men vissa länder har det tuffare än andra. I exempelvis Indien finns 600 miljoner människor under 24 år. Regeringen menar att det är en massiv kraft att räkna med i framtiden, men demografer och sociologer höjer ett varnande finger eftersom 48 procent av Indiens barn är undernärda och bara hälften tar sig igenom grundskolan.

2 Allt fler äldre. Antalet personer i åldern 65 år eller äldre mer än tredubblades , och enligt FN:s projektion beräknas de tredubblas ytterligare en gång fram till Då kommer det att finnas totalt 1,5 miljarder människor som är 65 år eller äldre Det motsvarar dubbla folkmängden i Europa idag. Se på mig. Jag är framtiden redan idag. 63 år gammal, konstaterar Hans Rosling och haltar lite lätt fram över scenen i Fryshuset. Även antalet personer i åldern 80 år och äldre har ökat snabbt. År 2000 fanns det 70 miljoner som var 80 år eller äldre. År 2050 väntar FN:s en sexdubbling av antalet personer i dessa vårdkrävande åldrar. Det är inte bara Europas och Sveriges befolkning som blir äldre och äldre. Runt om i världen ökar medellivslängden i så gott som alla länder. Urbaniseringsexplosion. I Asien bor drygt 60 procent av världens befolkning. Där finns också sex av de tio folkrikaste staterna: Kina, Indien, Indonesien, Pakistan, Japan och Bangladesh, plus några av världens största sammanhängande stadsområden: Tokyo/Yokohama, Seoul, Manila, Shanghai, Bombay och Jakarta. I slutet av 90-talet fanns omkring 125 miljonstäder i Asien. Minskad barnadödlighet minskar befolkningstillväxten. Minskad fattigdom och bättre förhållanden leder till att barnadödligheten minskar vilket i sin tur leder till att människor skaffar färre barn eftersom man inte måste ha många barn för att försäkra sig om att några överlever. Det går att stoppa den fortsatta befolkningsökningen om vi gör de rätta sakerna NU. Först blir man frisk sedan får man mindre familjer spelar ingen roll om man är katolik, muslim eller buddist. Så funkar det, fastslår Rosling som för att ytterligare exemplifiera vad han menar för den unga publiken tar ett vågat exempel. En av de vidrigaste fördomarna om regioner där det föds många barn har ni säkert också hört. Om Somalia och andra ställen sägs att de där knullar som kaniner. Min farmor hade åtta barn i Sverige för hundra år sedan men då var det var aldrig någon som sade att hon knullade som en kanin. Hör ni såna liknelser, med människor och djur, så måste ni reagera och protestera. Framtidsscenarier. På 1960-talet var befolkningstillväxten i världen två procent per år, nu är den 1,07 procent. Hälften av världens befolkning föder färre än 2,1 barn i dag, vilket ligger under reproduktionsnivån. Men även om kvinnor föder färre barn idag så kommer världens befolkning fortsätta att öka under ett par årtionden innan tillväxten planar ut. Varför? Jo, kvinnor som föddes på och talen fortsätter att föda barn, och eftersom de är så många blir det fortsatt många barn även om kvinnorna bara har två barn var. Dessutom ökar livslängden och människor blir kvar längre tid på jorden. FN:s befolkningsorgan har flera olika framtidsprognoser. I den mest dramatiska dundrar vi på och blir 10 miljarder 2115, och först därefter mattas kurvan av. I prognosen med lägst befolkningsökning hejdas tillväxten redan 2045, då den planar ut på 8,1 miljarder. Den prognos som i dag anses mest trolig och som flertalet demografer tycks vara överens om pekar på att vi omkring år 2050 kommer vara nio miljarder människor på jorden och 10,8 miljoner invånare i Sverige. Så dags i livet har Afrika och Asien fått ytterligare var sin miljard invånare medan övriga delar av världen har i stort sett samma befolkningsmängd som för närvarande. Där någonstans förväntas också befolkningstillväxten stagnera. Men den som lever får se och kalkylera. 2

3 NATURVETARNA Hans Rosling skakar om vår världsbild Antalet födda barn på jorden har slutat öka sedan 1990, men världens befolkning fortsätter att växa i sextio år till. Det är trendbrott som de flesta är okunniga om, säger Hans Rosling, professor i folkhälsovetenskap, som har gjort succé i hela världen med sina animerade bilder på statistiska förändringar. Hans Rosling har ett tydligt budskap till alla naturvetare. Sätt er in i och försök förstå mekanismerna bakom befolkningstillväxten. Ett grundfel är uppdelningen mellan vi och de. Utvecklingsländer är ett förlegat begrepp som inte har någon definition. Från ett hotellrum i Paris, i väntan på att flyget ska ta honom till en annan konferens i Lissabon, ställer han en motfråga. I vilket av länderna USA och Bangladesh föds det flest döttrar per kvinna? Bangladesh svarar jag spontant och blir slagen på fingrarna av Hans Roslings ordsvada. Sanningen är att kvinnorna i USA i genomsnitt föder en dotter, medan kvinnorna i Bangladesh föder 0,99. Så fortsätter Hans Rosling att skaka om hela min världsbild. Många lever kvar i gamla föreställningar från Tintins värld, säger han målande. Mödrarna i Brasilien föder i genomsnitt färre barn än svenska mammor. Det gäller även Iran och Thailand. Vacciner och antibiotika Flertalet länder är på väg mot att föda två barn per generation. Vi klarar att nå balans även om vi hamnar på födelsetal runt 2,1-2,2, vilket sker när länder reser sig ur fattigdom. I Afghanistan och Kongo föder fortfarande varje kvinna sex barn. Smittkoppsvaccinet står lite som symbolen för ett trendbrott i befolkningskurvan. Under lång tid födde världens mödrar sex barn och fyra dog, så är det än i dag bland naturfolken i regnskogarna. Men med vacciner, antibiotika och sjukvård överlever betydligt fler. Räknat på hela världen har vi gått från födelsetal på 6 till 2,4. Och snart är vi nere på 2. Men det dröjer ungefär till år 2060 då befolkningskurvan planar ut. Många lever i föreställningen att befolkningen ökar för att fattiga barn räddas till livet. Det är en absurd tanke. Det finns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn, säger han och hänvisar till webben där det åskådliggörs på ett pedagogiskt sätt. Ingen pyramid längre Grunden är att fattiga länder får tillgång till utbildning och hälsa på ett sätt som har skett i bland annat Bangladesh. Med siffror visar han utvecklingen under de senaste 40 åren. Då födde varje kvinna sju barn och 25 procent dog. I dag föder de två barn och sex procent dör. Det är antal barn i hela världen som styr befolkningstillväxten. Sedan 2005 har antalet barn slutat öka. Den klassiska befolkningspyramiden är ingen pyramid längre. Det slutade den vara för 20 år sedan och är på väg mot en cylinder. Tyvärr råder en kompakt okunnighet om detta, vilket inte heller dagens lärare känner till. Det innebär att myten om pyramiden sprids vidare. Ingen har tagit till sig att större delen av världens befolkning lever i länder där det i genomsnitt föds 2 barn per kvinna Kina och Indien på språng Men innan man når balans så ökar befolkningen till mellan nio och tio miljarder människor. Det kommer att ske om runt 60 år och därefter kan den minska i långsam takt. Hans Rosling sprutar ur sig siffror över världens utveckling utan att göra det abstrakt. Han levererar sanningar grundade på fakta för att kunna förändra. 3

4 Den utveckling som har skett i länder som Kina och Indien är enorm. De länderna är på väg att komma ifatt och mycket talar för att den anglosaxiska världsdominansen är förbi. Stora delar av världens befolkning är på väg mot ett ekonomiskt lyft, vilket han illustrerar med en tvättmaskin och plastlådor från Ikea som var och en symboliserar en miljard människor. Gapet minskar Gå ut på och titta på filmerna. Inför en hänförd publik visar han på det enorma gap som fanns mellan fattiga och rika när han själv växte upp på 60-talet. Då fanns det tre miljarder människor på jorden, varav en tredjedel levde i industriländerna. I dag är läget annorlunda med två miljarder fattiga och tre miljarder som har rest sig ur fattigdom och håller på att utbilda sig. Två miljarder kör bil, varav hälften också flyger. Hur kommer det att se ut år 2050? Med utbildning och hälsa till alla så höjer de fattiga sin levnadsstandard. Barnadödligheten minskar, liksom befolkningstillväxten. Ännu fler kör bil och flyger, vilket förutsätter ett tekniksprång när det gäller miljöteknik. Så du är optimistisk inför framtiden? Optimism har sin grund i känslor. Jag utgår från statistik som beskriver det verkliga läget och underbyggda antaganden om framtiden. Populär världskändis Hans Rosling är en världens mest efterfrågade talare och finns med på listan över världens hundra främsta tänkare. Han har varit distriktsläkare i Mocambique och skrivit böcker om global hälsa. Mest känd är han för sitt innovativa sätt att beskriva statistik från bland annat FN. Med animerad teknik har han gjort succé på internet och sålt datorprogram till Google. 4

5 DN Nyheter Axel Björklund Hans Rosling om att antalet barn i världen har slutat att öka Ingen symboliserar Sverige 2015 som Hans Rosling, professor i internationell hälsa. DN bad honom förklara hur världens befolkning kan öka trots att antalet barn inte blir fler. Världens befolkning kommer att fortsätta att öka snabbt i ytterligare ett halvt sekel. Detta trots att antalet barn inte längre ökar. Hur går det ihop? Hans Rosling, professor i internationell hälsa, svarar på DN:s frågor. Sveriges befolkning har ökat med 25 procent de senaste 50 åren. Samtidigt har världens befolkning fördubblats. Hur ska man förstå Sveriges roll i världen ur den aspekten? Att Sverige haft tur, som legat i framkant i världens utveckling mot ett friskt liv i välfärd med mer och mer jämställdhet där de flesta kvinnor kan välja hur många barn de föder. Men under detta sekel kommer de andra ifatt. Det som redan har hänt i Sverige händer nu sakta men säkert i land efter land i världen som helhet. När svenskarna utvandrade som mest till Amerika, i mitten av 1800-talet, föddes i genomsnitt fem barn per kvinna i Sverige. Så var genomsnittet för världen när jag gick på gymnasiet 1965 världen låg ett sekel efter Sverige. I dag föds det knappt 2,5 barn per kvinna i världen. Det motsvarar Sverige Sedan 1930 talet har Sveriges befolkning ökat genom att vi fått lite längre liv, men framför allt genom att det tar 70 år från det att antalet barn per kvinna sjunkit till cirka två till dess att ett lands befolkning slutar växa. Denna långa bromssträcka är svår att förstå, det var därför jag tog dig med till Gapminders studio så att jag kunde visa detta på ett begripligt sätt. Nästa år blir vi 10 miljoner människor i Sverige. Ska vi fira, är det ett problem, är det för mycket eller för lite? Allting talar för att det är bra att ha en balanserad befolkning, ungefär lika många i olika åldersgrupper. Då kan vi nyttja resurserna bäst: Lekplatser, dagis fler kan betala din pension Ja. Så fort det blir ojämlikheter blir det krångel. Det är en ganska jämn befolkning, så Sverige går ganska bra. Sveriges befolkning är ungefär en dröm för en demograf. Europas befolkning minskar. Varför är Sverige ett undantag? ROPEN SKALLA, DAGIS ÅT ALLA! Vår jämställdhet! Och över huvud taget våra värderingar. Titta på World values survey, vi är de mest extrema: mest individuella, mest sekulära. Skulle det bli färre människor och bättre miljö om man slopade barnbidragen? Nej, nej, det tror jag inte. Jag förvånas över att människor fortfarande tror att man ska lösa miljöproblemen med hjälp av åtgärder i sovrummet. Alla kvinnor och män på jorden ska naturligtvis ha tillgång till preventivmedel. Det är en rättighet, man kan börja där. Eller så börjar man från grunden och konstaterar att alla ska ha 5

6 ett anständigt liv i alla länder och först och främst komma ut ur den extrema fattigdomen. Då ber de om preventivmedel, och då ska man se till att de finns tillgängliga. Men jag ser inget behov av att blanda ihop hur man får slut på den extrema fattigdomen och ger alla tillgång till preventivmedel med det monumentala miljöproblemet. Det finns fullt tillräckliga skäl till att få slut på extremfattigdom ändå. Och det beror inte på att jag inte tycker att klimathotet är stort. Tvärtom. Därför måste vi ändra på det som verkligen utgör de stora framtida miljö- och klimathoten: hur vi producerar och konsumerar. Du menar: Vi måste bygga ett hållbart samhälle som utgår ifrån att vi blir 11 miljarder i världen, för det kommer vi inte att komma runt. Ja, det kommer vi att bli. Sen kan vi kanske bli 10 miljarder, men vi måste ju ha en säkerhetsmarginal i vårt tänk. I dag använder den rikaste miljarden på jorden hälften av allt fossilbränsle. Den näst rikaste använder 25 procent och den tredje rikaste 12 procent. Se där: 3 miljarder använder ungefär 87 procent av allt fossilbränsle. Då spelar 7 eller 11 miljarder totalt inte så stor roll. Och då säger studenter till mig, det har de sagt sedan 90-talet: Dom kan inte leva som oss, det skulle aldrig gå. Alla kineser kan inte ha bil. Det var precis som att det var en Fader vår man lärde sig. Och jag tror att de hörde det där i Kina, det var därför de köpte Volvo. Det är väldigt arrogant, va. Om man tycker att alla inte kan ha bil, då måste man ju börja med sig själv. När det kommer till ett bärkraftigt användande av jordens resurser att skapa välstånd på ett förnuftigt sätt, där man använder grön energi, energieffektiva processer och återvinner är det något som de rikaste måste åstadkomma så fort som möjligt. Det finns de som tror att de rika sakta kan anpassa sig under de kommande årtiondena medan man håller tillbaka de andra. Det är inte bara dumt, det är arrogant också. Se kort film om kuberna på DN: 6

7 Information från SCB.se (Statistiska centralbyrån) Befolkningspyramiden har blivit ett torn Under de senaste 100 åren har Sveriges åldersstruktur förändrats väsentligt. År 1900 var närmare en fjärdedel av befolkningen 10 år eller yngre och mindre än var tionde var 65 år eller äldre. I takt med att vi lever längre och föder färre barn ser åldersstrukturen idag helt annorlunda ut. Andelen 65 år och äldre har mer än fördubblats, medan andelen barn som är 10 år eller yngre nästan halverats. Denna förändring gör att Sveriges befolkningspyramid snarare är formad som ett torn. En befolkningspyramid är ett populärt och lättöverskådligt sätt att illustrera en befolknings åldersfördelning, det vill säga hur många människor det finns i olika åldrar. Utseendet är resultatet av utvecklingen när det gäller fruktsamhet, dödlighet och migration. Av formen på pyramiden kan vi utläsa historiska fakta, till exempel årgångar med stora födelsekullar. Pyramiden ger också en fingervisning om den framtida befolkningsutvecklingen. In- och utbuktningar i pyramiden kommer successivt att förflyttas uppåt allteftersom tiden går. Man kan till exempel se hur antalet barn i skolåldern och antalet pensionärer kommer att förändras framöver. Andelen äldre allt större För 100 år sedan karakteriserades befolkningen av många unga och få äldre. År 1900 var 24 procent av befolkningen 10 år eller yngre, medan 8 procent var 65 år eller äldre. Vi hade en trappstegspyramid med en bred bas (hög andel barn och unga) och en spetsig topp (liten andel äldre). Medellivslängden för nyfödda var lägre än 60 år under 1900-talets första två årtionden. Under de senaste 100 åren har Sverige fått en förändrad åldersstruktur. Med ökad medellivslängd och lägre barnafödande har vi i dagsläget en åldersfördelning där en allt större andel tillhör den äldre delen av befolkningen. År 2013 var 12 procent var yngre än 10 år, medan 19 procent av befolkningen var 65 år eller äldre. Idag beräknas medellivslängden för nyfödda, som ett snitt för de senaste fem åren, för flickor till 83,6 år och för pojkar till 79,7 år. 7

8 Befolkningspyramid för Sverige den 31 december 1900 och 2013 Åldrar i femårsgrupper, andelar av hela folkmängden för respektive år Allt fler att försörja Dagens befolkning består bland annat av en stor andel personer i åldersgrupperna 20-24, samt år. Att dessa åldersgrupper är stora beror på ett högt barnafödande under och 1960-talen, samt under början av 1990 talet. De senaste årens ökning i barnafödande syns också genom en ökad andel i de yngre åldersgrupperna. Befolkningspyramidens struktur är alltså till stora delar ett resultat av de stora variationerna i födelsekullarna. Inom de närmaste åren kommer en större andel av befolkningen att vara i pensionsåldern, något som kraftigt påverkar den så kallade försörjningskvoten. Den demografiska försörjningskvoten är ett mått som beskriver antalet barn och äldre i förhållande till antal personer i yrkesaktiv ålder, år. Sedan 1960-talet har försörjningskvoten varit relativt konstant och idag behöver en person i yrkesaktiv ålder i genomsnitt försörja 0,73 personer i åldrarna 0-19 år och 65 år eller äldre. År 2020 beräknas den demografiska försörjningskvoten uppgå till 0,78. I befolkningspyramiden finns också ett tydligt mönster i åldersfördelningen om man jämför kvinnor och män. Det är fler män i alla åldersklasser upp till 60 år. I högre åldrar är kvinnorna fler. Detta beror på att det föds fler pojkar än flickor, samtidigt som kvinnorna lever längre än männen. 8

9 Befolkningspyramid för Sverige den 31 december 2013 Åldrar i femårsgrupper, antal Flyttningar påverkar kommuner Det finns skillnader i åldersstrukturen i olika delar av landet, mellan olika kommuner och typer av kommuner. Skillnaderna beror till största delen på att personer flyttar mellan kommunerna. De som är i åldern år är mest benägna att flytta, för att arbeta, studera, bilda familj eller helt enkelt bara för att flytta hemifrån. In- eller utflyttning av kvinnor i barnafödande åldrar påverkar också antalet födda barn i kommunen. För enskilda kommuner kan även invandringen och dess struktur spela en viss roll för åldersfördelningen. Bland personer födda utomlands finns lägre andelar barn, ungdomar och äldre än bland svenskfödda. Förortskommunerna till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har en förhållandevis ung åldersstruktur var 26 procent av befolkningen yngre än 20 år och 17 procent var 65 år eller äldre. Äldst åldersstruktur har glesbygdskommunerna, där 20 procent var yngre än 20 år och 27 procent var 65 år eller äldre förra året. Andelen barn och ungdomar i glesbygdskommuner har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. I Stockholm, Göteborg och Malmö var 22 procent yngre än 20 år och 15 procent var 65 år eller äldre. Större städer enligt SKL:s kommungruppering kan beskrivas som ganska typiska för den genomsnittliga åldersstrukturen i hela landet, eftersom 23 procent av befolkningen i de större städerna var yngre än 20 år och 19 procent var 65 år eller äldre. 9

10 Befolkningspyramider för kommuner från fyra olika kommungrupper Antal den den 31 december

11 Ordförklaringar från nationalencyklopedin, ne.se (i huvudsak) Hållbar utveckling (miljö) Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Agenda De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. DEMOGRAFI, befolkningslära, den vetenskap som ägnas studier av befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen förorsakade av demografiska händelser. -Migration (latin migra tio 'vandring', 'flyttning', av mi gro 'vandra', 'flytta'), samlingsbegrepp för människors flyttning över olika avstånd. -Emigration Utvandring -Immigration Invandring -Urbanisering Flytta från landet in till städer. -Mortalitet Dödlighet -Total fertilitet Födelsetal/kvinna -Livslängd Genomsnittsålder, förväntad livslängd -barnadödlighet, term som kan vara allmänt beskrivande och då avse dödlighet i sjukdomar och olycksfall under uppväxtåren men som också kan ha en preciserad innebörd. UNICEF och andra FN-organ avser med barnadödlighet dödsfallen under de fem första levnadsåren. Tillsammans med spädbarnsdödlighet används barnadödlighet som en indikator på hälsotillståndet inom länder och regioner. Enligt UNICEF avled 9,7 miljoner barn före 5 års ålder Trenden är stadigt nedåtgående, vilket t.ex. framgår av att motsvarande siffra för 1990 var 13 miljoner barn. I industriländerna domineras barnadödligheten av dödsfall under det första levnadsåret (spädbarnsdödligheten), medan i de fattigaste länderna dödligheten är 11

12 mycket stor även under de följande fyra levnadsåren, med diarré och lunginflammation som dominerande dödsorsaker. -mödradödlighet, sådan dödlighet hos kvinnor som har samband med graviditet eller förlossning och som inträffar under graviditeten, under förlossningen eller inom sex veckor efter förlossningen. Mödradödligheten uttrycks i internationell statistik som antalet dödsfall per levande födda barn. De globalt dominerande orsakerna är dödande blödning vid förlossningen samt infektion som från livmodern sprids i kroppen (barnsängsfeber). I många fall är orsaken att graviditeten har blivit en alltför stor påfrestning för en kvinna med svår kronisk sjukdom, såsom aids och malaria. En annan stor orsaksfaktor är illegala abortingrepp. -befolkningspyramid, en diagramtyp som används för att åskådliggöra en befolknings åldersoch könssammansättning. -demografiska transitionen, övergången från en situation med höga födelse- och dödstal till en med låga sådana tal. Ett exempel är de följdverkningar av den industriella revolutionen och de framsteg inom jordbruk och medicin som medförde att dödstalen sjönk i Europa under senare delen av 1800-talet. Följden blev snabb befolkningstillväxt fram till dess födelsetalen sjönk under 1900-talet. Där detta skett hade den demografiska transitionen fullbordats. 12