Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen"

Transkript

1 Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN 2000 gav de världens fattiga och hungrande invånare ett löfte om ett bättre liv. År 2015 ska millenniemålen vara uppfyllda. Några av målen kommer att nås i tid men andra släpar efter. Det är nu hög tid att regeringarna runt om i världen prioriterar alla mål. Det handlar om att ge jordens medborgare mänskliga rättigheter som tillräckligt med mat, ett drägligt hem, god hälsa, utbildning, jämställdhet och en bra livsmiljö. Syfte: Denna övning vill ge deltagarna kunskap om de olika millenniemålen och om hur världens länder arbetar mot fattigdom. Det ger en viktig baskunskap om vår omvärld. Övningen vill också visa att det finns hopp om en bättre framtid eftersom vi genom millenniemålen konkret kan mäta och se hur världen på många områden blir bättre. Genom att ägna Målsnöret 1-2 lektioner får ni veta hur det går för de åtta millenniemålen. Den erbjuder också ett faktafyllt diskussionsunderlag att utgå ifrån för vidare diskussioner och fördjupningar. Förkunskaper: Deltagarna får på ett spännande och roligt sätt lära sig om millenniemålen från grunden. Inga förkunskaper krävs. Tid: 1 2 lektioner (ca 10 minuters intro, 20 minuters grupparbete, 30 minuters redovisning, 15 minuters debriefing) Material: Målkort och markeringskort för varje millenniemål (bifogas), samt ett längre rep (Målsnöret) för redovisningen, gärna minst 2 meter långt. Klädnypor eller dylikt för att fästa markeringskorten på Målsnöret.

2 Målsnöret steg för steg: 1. Ge en kort introduktion om millenniemålen för deltagarna och förklara syftet med övningen. 2. Dela in deltagarna i åtta grupper och ge varje grupp ett målkort (se nedan). Låt varje grupp lösa sin uppgift under 20 minuter. Ge varje grupp ett markeringskort att använda vid redovisningen. 3. Samla alla grupper för gemensam redovisning. Varje grupp visar med sitt markeringskort hur långt världen hittills kommit när det gäller att nå just detta mål. Varje grupp ges också möjlighet att tala om skillnader för målet i olika regioner i värden samt vilka åtgärder som gruppen tror skulle leda till att det gick ännu bättre för deras mål. 4. Genomför en debriefing med klassen för att följa upp vad de lärde sig och vilka nya frågor som dykt upp under övningen. Exempel på frågor kan vara: a) Hur reagerade ni på övningen? svårt/lätt/stressigt/roligt/etc b) Vad hände i er grupp? Hur löste ni uppgiften? c) Tycker ni att ni lärde er något? Ge exempel på fakta som ni inte kände till före övningen. d) Är millenniemålen ett bra sätt att arbeta för en bättre värld? Är det något mål ni saknar? e) Vad tror ni om världens framtid? På vilka sätt påverkar vi själva utvecklingen?

3 Om millenniemålen Vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling år 2000 antog världens ledare Millenniedeklarationen, en deklaration om vilka grundläggande värderingar och målsättningar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Ur Millenniedeklarationen formades åtta millenniemål. Millenniemålen är tydliga utvecklingsmål med delmål och indikatorer för att man ska kunna mäta utvecklingen både i enskilda länder och globalt. Basåret är 1990 och målen ska vara uppnådda till år Målen är att halvera världens fattigdom och hunger, att alla barn ska börja skolan, att öka jämlikheten mellan kvinnor och män, att minska barnadödligheten, att minska mödradödligheten, att stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar, att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling och att öka samarbetet mellan rika och fattiga länder kring bistånd, miljö, handel och skuldavskrivning. Millenniemålen är sedan 2000 i centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. För att nå målen till 2015 krävs det att både rika och fattiga länder fullföljer sin del av avtalet. Utvecklingsländerna har lovat att förbättra sitt ledarskap, bekämpa korruption och investera i utbildning och hälsa för sin befolkning. De utvecklade länderna har lovat att stödja dem genom mer och effektivare bistånd, skuldavskrivningar, rättvisare handelsregler och ett större teknikutbyte. Varje år utvärderas och sammanfattas utvecklingen mot de åtta målen, och FN:s generalsekreterare rapporterar om arbetet till FN:s generalförsamling. Det går också att följa utvecklingen i varje land genom ländernas egna rapporter. Källa: UNDP, FN:s utvecklingsprogram Länktips milleniemålen: fn.se/fn-info/vad-gor-fn undp.org/mdg mdgmonitor.org app.collinsindicate.com/mdg gapminder.org who.int/mdg alliance2015.org regeringen.se millenniemalen.nu un.org/millenniumgoals mdgs.un.org

4 Mål 1 - halvera jordens fattigdom och hunger UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 1? Den första delen av detta mål, att halvera fattigdomen på global nivå, är det mål som med säkerhet kommer att nås (andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015). Beräkningar från Världsbanken visar att andelen extremt fattiga troligen hade gått ner till 15 procent Men fortfarande är 1,4 miljarder människor extremt fattiga. Den andra delen av detta mål, att halvera den extrema hungern i världen, går det sämre med. Denna del av målet kommer förmodligen inte att nås. Idag räknar man med att det finns knappt en miljard hungrande i världen. MÅL 1990 Idag MÅL Halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom (% av befolkningen i utvecklingsländer som lever på mindre än 1,25 USD per dag) Halvera andelen människor som lider av hunger (% av befolkningen i utvecklingsländer som är undernärda) 45 % 27 % (2005) 22,5 % 20 % 16 % 10 %

5 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, Det går trögt vad gäller målet att minska hungern mellan 1990 och 2009 minskade andelen undernärda barn i Afrika söder om Sahara endast från 27 till 22 procent. Nordafrika: Regionen är på god väg att nå målet om minskad fattigdom även om vårens protester och uppror lett till en tillfällig ekonomisk stagnation i flera av länderna. Utvecklingstakten under de kommande åren kan därför komma att saktas ner och fortsatt bistånd till regionen är oerhört viktigt. Västasien: Mellan 1990 och 2005 har andelen människor som lever under fattigdomsgränsen (1,25 USD om dagen) ökat från 2 till 6 procent. Vårens protester och uppror i delar av regionen har också lett till en tillfällig stagnation av flera länders ekonomier, något som ytterligare kommer att försvåra för regionen att nå fattigdomsmålet. Asien: Asien är den region där andelen fattiga människor minskar fortast och Öst- och Sydostasien har redan uppnått målet om halverad fattigdom. Mellan 1990 och 2005 minskade andelen fattiga från 60 till 16 procent i Östasien (där Kina ingår) och från 39 till 19 procent i Sydostasien. I Sydasien (där Pakistan och Afghanistan ingår) går det dock betydligt långsammare och med dagens takt kommer endast Indien att nå millenniemål 1. Sydasien har högst andel undernärda barn i världen (43 procent av alla barn under fem år). Kaukasus och Centralasien: Andelen extremt fattiga som försöker överleva på 1,25 dollar om dagen har ökat från 6 till 19 procent mellan 1990 och Latinamerika och Karibien: Andelen undernärda barn har minskat från 10 procent 1990 till 4 procent 2009 vilket innebar att regionen kommer att nå hungerdelen av millenniemål 1. När det gäller att minska fattigdomen går utvecklingen långsamt andelen extremt fattiga minskade bara med 3 procentenheter mellan 1990 och 2005 (från 29 till 26 procent). Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

6 Mål 2 - se till att alla barn får gå i grundskola UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 2? Det har skett stora framsteg de senaste åren, särskilt i Afrika söder om Sahara. Skolinskrivningen i Afrika söder om Sahara har gått från 58 procent 1999 till 76 procent Vidare är nära 90 procent av barnen i världens fattiga länder idag inskrivna i skolan. Den höga siffran är dock problematisk eftersom den bara talar om hur många barn som börjar grundskolan och inte säger något om hur många barn som fullföljer utbildningen. Många av de allra fattigaste länderna har gjort de största framstegen vad gäller det här målet det visar tydligt att riktade insatser som exempelvis slopande av skolavgifter kan ge stora resultat. Indikator 1990 Idag MÅL Andelen barn inskrivna i skolan (% av barn i utvecklingsländer) Andelen barn inskrivna i skolan (% av barn i utvecklade länder) 82 % 89 % 100 % 97 % 96 % 100 %

7 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara har gjort stora framsteg inom utbildning och hälsa. De största utmaningarna återfinns när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Dessutom krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Nordafrika: I Nordafrika har läs- och skrivkunnigheten bland unga har ökat mest i världen. Läs- och skrivkunnigheten bland Nordafrikas unga ökade från 68 procent 1990 till 87 procent 2009 den största ökningen bland alla utvecklingsregioner. Asien: I Asien börjar över 90 procent av alla barn i grundskolan. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

8 Mål 3 - öka jämställdheten mellan kvinnor och män och öka kvinnors inflytande UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 3? Hur mäter man egentligen jämställdhet? Jo, man tittar bland annat på hur stor andel flickor som börjar skolan, samt hur stor andel kvinnor som sitter i världens parlament och lönearbetar utanför jordbrukssektorn. Fler och fler flickor börjar skolan en mer jämställd skolgång på de lägre nivåerna ser ut att kunna uppnås, men det går trögare på högre utbildningsnivåer. Kvinnligt deltagande i det politiska livet ökar, särskilt i de fattiga länderna. Där ökade andelen kvinnliga parlamentsledamöter från 12 till 18 procent Andelen lönearbetande kvinnor ökar långsamt och är knappt 40 procent. Indikator 1990 Idag MÅL Antalet flickor som % av antalet pojkar som går i skolan (grundskola/gymnasium/högskola) Andelen kvinnor i parlament (% av världens parlamentariker) 91/88/82 96/96/ % 11, %

9 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: De största utmaningarna återfinns när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Nordafrika: Få framsteg har gjorts vad gäller millenniemål 3, målet om ökad jämställdhet mellan könen. Enbart en av fem kvinnor lönearbetar utanför jordbrukssektorn lika få som Andelen kvinnor i de nationella parlamenten har ökat men ligger fortfarande lågt endast 12 procent. Västasien: Få framsteg har gjorts i målet om ökad jämställdhet mellan könen. Fler pojkar än flickor börjar i skolan och färre än en av fem kvinnor lönearbetar utanför jordbrukssektorn. Asien: I Sydasien har inte flickor samma möjlighet att gå i skolan som pojkar. Ojämställdheten mellan könen gäller även arbetsmarknaden. Det går överlag långsamt för de mål som gäller jämställdhet mellan könen. Kaukasus och Centralasien: Andelen kvinnliga parlamentariker har ökat från 7 procent 2000 till 16 procent Andelen kvinnor som lönearbetar utanför jordbrukssektorn uppgick till 45 procent 2009 högst andel av alla utvecklingsregioner. Regionen har också kommit längst vad gäller jämställdhet mellan könen inom utbildning på universitetsnivå är andelen kvinnor till och med högre än andelen män. Latinamerika och Karibien: Stora framsteg har gjorts vad gäller jämställdhet; andelen flickor som genomgår högre utbildning är högst bland utvecklingsregionerna och kvinnor lönearbetar i nästan lika stor utsträckning som män. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

10 Mål 4 - minska barnadödligheten med två tredjedelar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 4? Barnadödligheten har minskat från 12,4 miljoner 1990 till 8,1 miljoner 2009 och idag dör cirka färre barn varje dag jämfört med Det här är en utveckling i rätt riktning, men det går inte tillräckligt fort för att hinna nå målet i tid; varje år dör fortfarande runt 8 miljoner barn innan de fyllt fem år störst är problemet i Afrika söder om Sahara. Indikator 1990 Idag MÅL Antal barn som dör före 5 års ålder (av 1000 födda) (2006) 30

11 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Trots stora framsteg i kampen mot barnadödlighet har regionen fortfarande störst barnadödlighet i världen dog ett av åtta barn innan sin femte födelsedag. Nordafrika: Nordafrika är den enda region som redan uppnått millenniemål 4 att minska barnadödligheten med två tredjedelar. Mellan 1990 och 2009 minskade andelen barn som dog innan sin femårsdag med 68 procent. Västasien: Mellan 1990 och 2009 föll barnadödligheten i regionen från 68 till 32 procent samtidigt som andelen undernärda barn minskade från 11 till 7 procent. Asien: I Östasien minskade barnadödligheten med 58 procent mellan 1990 och Sydasien har gjort de största framstegen i världen i kampen mot mässlingen. Kaukasus och Centralasien: Barnadödligheten i regionen minskade från 78 procent 1990 till 37 procent Latinamerika och Karibien: Barnadödligheten minskade från 52 procent 1990 till 23 procent Om trenden fortsätter kommer regionen att nå målet om att minska barnadödligheten med två tredjedelar till Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

12 Mål 5 - förbättra mödrahälsan UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 5? Att förbättra mödrahälsan handlar bland annat om att fler kvinnor ska få tillgång till reproduktiv hälsa och att förlossningar ska ske i närvaro av utbildad personal. Ett av målets delmål är att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar. Mål 5 är ett av de mål där utvecklingen länge gått mycket långsamt. Den senaste statistiken visar dock att det faktiskt har gått framåt de senaste åren, men fortfarande dör runt kvinnor varje år på grund av graviditet eller förlossning. Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror gällande mödradödlighet. Indikator 1990 Idag MÅL Antal kvinnor som dör vid förlossning (av födslar)

13 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Regionen har den högsta mödradödligheten i världen. Västasien: Mellan 1990 och 2008 minskade mödradödligheten med 52 procent. En anledning var den minskande andelen graviditeter bland flickor (15-19 år). Den positiva utvecklingen stannade dock av efter år 2000 och idag beräknas det gå 52 tonårsfödslar på 1000 flickor. Asien: Mödradödligheten har minskat kraftigt i hela Asien, mycket tack vare förbättrad mödrahälsovård. Trots detta har Sydasien med 280 dödsfall per födslar fortfarande näst högst mödradödlighet i världen (efter Afrika söder om Sahara). Kaukasus och Centralasien: Mödradödligheten har sjunkit från 70 dödsfall per födslar 1990 till 54 dödsfall per födslar 2008 vilket gör att regionen har näst lägst mödradödlighet bland utvecklingsregionerna. Latinamerika och Karibien: Mödradödligheten är fortfarande hög i regionen (170 dödsfall per födslar) och endast 69 procent av alla födslar ägde rum i närvaro av utbildad personal. Andelen tonårsfödslar i regionen är högst i världen. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

14 Mål 6 - stoppa spridningen av HIV/Aids, malaria och andra sjukdomar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 6? Kampen mot hiv/aids har gett betydande resultat - antalet människor som får bromsmedicin har mer än tiofaldigats från till 5,25 miljoner mellan Antalet nysmittade i hiv minskade från 3 miljoner 2001 till 2,6 miljoner Också antalet som dör i aids har börjat minska, från 2,2 miljoner 2005 till cirka 2 miljoner Eftersom bromsmedicinerna gör att hivsmittade kan leva längre med sjukdomen ökar dock antalet människor som lever med hiv. Globalt har andelen malariarelaterade dödsfall minskat med cirka 20 procent mellan år 2000 och Dödligheten i malaria är dock fortsatt hög: dödsfall per år, varav 90 procent i Afrika söder om Sahara. Indikator 1990 Idag MÅL Antal nysmittade HIVpositiva per år 2,1 miljoner 2,5 miljoner (topp 1997 med 3,2 miljoner) Att vända trenden och minska antalet nya fall.

15 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara är den region där andelen människor som smittas med hiv har minskat mest. Samtidigt har andelen smittade som har tillgång till bromsmediciner ökat från 3 procent 2004 till 37 procent Regionen står dock för hela 72 procent av världens aidsrelaterade dödsfall under De malariarelaterade dödsfallen har minskat mest i världen. Mellan 2008 och 2010 delades 290 miljoner behandlade myggnät ut i regionen. Västasien har gjort stora framsteg i kampen mot hiv/aids. Av regionens hiv-smittade har 57 procent tillgång till bromsmediciner högst bland världens utvecklingsregioner. Regionen kommer också att nå delmålet om att halvera andelen tuberkulosrelaterade dödsfall. Kaukasus och Centralasien: Kaukasus och Centralasien är den enda region där antalet nya hivinfektioner ökar. Det är också så att trots att andelen smittade som har tillgång till bromsmediciner ökar ligger den fortfarande på en låg nivå (26 procent 2009). Latinamerika och Karibien: Regionen har näst högst antal nya hiv-infektioner i världen. Samtidigt ökade den andel som får bromsmediciner från 5 till 38 procent mellan 2004 och Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011

16 Mål 7 - säkra en miljömässigt hållbar utveckling UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 7? Mål 7, att säkra en hållbar utveckling, innefattar bland annat mål om vatten och sanitet och minskad miljöförstöring. Den del av målet som handlar om tillgång till rent dricksvatten kommer att nås. Idag har 87 procent av världens befolkning tillgång till rent vatten. Faktum är att de senaste siffrorna (2012) visar att vi uppnått målet/kommer att uppnå målet med marginal innan 2015 förutsatt att nuvarande utvecklingstrend håller i sig. Det gäller dock inte sanitetsmålet då fler än 2,6 miljarder människor runt om i världen fortfarande saknar tillgång till toaletter och andra former av förbättrad sanitet. Dessutom har utsläppen av växthusgaser inte minskat, utan istället ökat med 38 procent sedan Indikator 1990 Idag MÅL Utsläpp av koldioxid 21,8 miljarder ton 30,1 miljarder ton Ej specificerat Andel människor som har tillgång till rent vatten (% av befolkningen i utvecklingsländer) 23 % 13 % (2008) 11 %

17 Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: Antalet människor som har tillgång till rent dricksvatten ökade från 252 miljoner 1990 till 492 miljoner Framstegen är dock ojämna oftast har de gått de allra fattigaste samt de som bor på landsbygden förbi. Nordafrika är den enda regionen som har uppnått målet om förbättrade sanitära förhållanden (ett delmål inom millenniemål 7) 89 procent av regionens population har numera tillgång till toalett. Asien: Asien är den enda region där nyplanteringen av skog har ökat under de senaste tio åren. Även koldioxidutsläppen ökar dock främst på grund av Kina och Indien. Det går långsamt för de mål som gäller sanitet. Kaukasus och Centralasien: 12 procent av regionens innevånare saknar fortfarande tillgång till rent vatten en nivå som inte minskat nämnvärt sedan Hela 95 procent har dock tillgång till förbättrade sanitära förhållanden den högsta andelen bland alla utvecklingsregioner. Latinamerika och Karibien: Målet att halvera den del av befolkningen som inte har tillgång till rent vatten har redan uppfyllts medan det är långt kvar vad gäller sanitetsmålet. Dessutom finns stora skillnader mellan stad och landsbygd. Avskogningen i regionen fortsätter att öka samtidigt som avskogningen stannat av på global basis. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millenium Development Goals Report 2011

18 Mål 8 - öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet. Hur går det för mål 8? Detta mål handlar om att biståndet och skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna ska öka, samt att tullar och andra handelshinder ska rivas. Även om det totala biståndet aldrig har varit så högt som 2010 är världen långt ifrån att uppfylla sina löften till den fattiga världen. Bara fem länder, vara Sverige är ett, lever exempelvis upp till löftet om att avsätta 0,7 procent av landets BNI i bistånd. Man räknar vidare med att endast 11 av de 25 biståndsmiljarder (USD) som världens ledare utlovade vid mötet i Gleneagles 2005 kommer att nå Afrika. Biståndet måste öka kraftigt de närmaste åren för att man ska ha en möjlighet att klara målet. Cirka 40 länder har fått sina skulder avskrivna. För mål 8 har man inte formulerat delmålen i siffror på det sätt man gjort med de andra målen. Målet är istället att de rika länderna ska bidra tillräckligt mycket för att millenniemålen ska kunna nås. Därför är det svårare att mäta utvecklingen när det gäller just det här målet. Det man däremot KAN berätta är att: Endast fem länder lever upp till löftet om att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av landets BNI. Trots att biståndet år 2010 nådde "all time high" kommer det inte de fattigaste till del. Endast 11 av de 25 miljarder biståndsdollar som utlovades till Afrika söder om Sahara under Gleneagles 2005 har betalats ut. Runt 40 länder har idag fått sina skulder avskrivna. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millenium Development Goals Report 2011

19

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

Global hälsa mäts på en rad olika sätt

Global hälsa mäts på en rad olika sätt Global hälsa allt bättre FATTIGDOM Läget (2015) Trenden Medellivslängden i världen är 70 år. I Afrika söder om Sahara är medellivslängden i så gott som alla länder under 65 år. Utanför Afrika söder om

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Intro 1 Bild 2 Agenda 2030 Bild 2 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Världe ns Chans! TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land)

Världe ns Chans! TEMA: Klimat utveckling länder (I och U land) Världe ns Chans! VI ÄR MÅNGA, VI ÄR ÖVERENS, DET GÖR DET MÖJLIGT ATT FÖRVERKLIGA FNs MILLENNIEMÅL: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka

Läs mer

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar Välkomna Idag ska vi prata om en av de viktigaste investeringarna för att långsiktigt förbättra ett helt lands ekonomi, utveckling och sociala situation - utbildning! Jag/Vi kommer presentera grunderna

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING... INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 i form av 17 globala mål. Världens länder har

Läs mer

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Fair Trade ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Denna folder är framtagen av Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, som är medlemsorganisationen för återförsäljare av rättvist handlade

Läs mer

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder. Talmanus Agenda 2030 och globala målen En presentation för lärare och elever på FN-skolor Svenska FN-förbundet oktober 2017 Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 3 Introduktion I Mattecentrums sista uppdrag om barnkonventionen får eleverna fördjupa sig i barnkonventionens artikel 6 som handlar om barns rätt till liv,

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

Agenda varför vänta?

Agenda varför vänta? Agenda 2030 - varför vänta? Upplägg Vem är jag och vad gör jag? European Youth Parliament Milleniemålen Världen: var är vi nu? Introduktion till Agenda 2030 Ramverket Utgångsläget Uppföljning Ansvar på

Läs mer

FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM. FN-rapporter 2007. millenniemålen I SAMMANDRAG

FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM. FN-rapporter 2007. millenniemålen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2007 FN:S GENERALSEKRETERARE RAPPORTERAR OM millenniemålen I SAMMANDRAG I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande rapport: Report of the Secretary-General:

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Utbildning i ett globalt perspektiv

Utbildning i ett globalt perspektiv Utbildning i ett globalt perspektiv 1 1. Utbildning i ett globalt perspektiv Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. FN

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2011 17567/11 PRESSE 451 Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen 1. I dag, på världsaidsdagen 2011, förenar sig Europeiska unionen och

Läs mer

Fördjupning - fakta om de globala målen

Fördjupning - fakta om de globala målen Lärarmaterial till Aktion FN för en bättre värld okt 2016 Fördjupning - fakta om de globala målen Källa: Underlag till FN-förbundets B-kurs i utveckling 2016 Agenda 2030 på svenska: www.fn.se/agenda2030.

Läs mer

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen Cecilia Chatterjee-Martinsen Generalsekreterare WaterAid Sverige @C_Martinsen @WaterAidSverige cecilia@wateraid.se Claudine, 10 år,

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling Migration en nyckel till utveckling Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling S edan den 1 januari 2013 är Sverige ordförande i det Globala forumet för migration och utveckling

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga Carolyn Hannan Docent, Lunds Universitet Folkhälsodagen Blekinge Ronneby Brunn, 20 oktober 2017 AGENDA 2030 FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

FN:s rapport om millenniemålen

FN:s rapport om millenniemålen FN:s rapport om millenniemålen 2010 Den här rapporten är baserad på en serie data som har sammanställts av en grupp representanter för organisationer och experter på millenniemålens indikatorer. FN:s avdelning

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? INNEHÅLL En fantastisk möjlighet!... 4 Vad är utveckling?... 6 Hur tror du världen ser ut?... 11 Blir världen bättre?... 17 Framsteg du (kanske) inte kände till?... 30 Stora utmaningar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport ( )

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport ( ) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.12.2014 COM(2014) 737 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2012-2013) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Senegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA

Senegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA Senegal Tambacounda Återrapport november 2018 Varmt tack för att ni ger barn och unga en bättre framtid! Även om Senegal har upplevt en relativt lång period av politisk stabilitet är arbetslösheten fortsatt

Läs mer

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Här kommer ett unikt redskap att använda i skolans undervisning om FN:s barnkonvention och millenniemål som passar hela grundskolan! Genom att spela

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Innehåll BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Siffror om utvecklingen i världen Copyright: FN:s utvecklingsorgan UNDP Text: Staffan Landin Grafisk design och produktion: Per Wilkens, David Falda Svensson,

Läs mer

20091027 Birgitta Dahl

20091027 Birgitta Dahl 20091027 Birgitta Dahl FNs Barnkonvention fyller 20 år. Anförande av Birgitta Dahl, ordförande i Unicef Sverige, Den 11 november 2009, kl. 18.30, Tankarnas Trädgård, Stadsbiblioteket, Örebro. Ärade åhörare,

Läs mer

Afghanistan. Samhälle och Kultur

Afghanistan. Samhälle och Kultur Afghanistan Samhälle och Kultur VEM JAG ÄR Arbetat i Afghanistan i 20 år i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist

Läs mer

Global Hälsa. Översikt 2/20/17. Definition. Global hälsa. Hälsoindikatorer

Global Hälsa. Översikt 2/20/17. Definition. Global hälsa. Hälsoindikatorer Global Hälsa Definition Global hälsa är ett område som syftar till att förbättra människors hälsa och uppnå jämlik hälsa för alla världens människor, genom utbildning, forskning och handling. Helena Frielingsdorf

Läs mer

Kapitel 1 Vad innebär fattigdom?

Kapitel 1 Vad innebär fattigdom? Kapitel 1 Vad innebär fattigdom? 14 Kapitel 1 Vad innebär fattigdom? Vad är fattigdom? Att lida brist på mat, kläder, vatten, skydd mot kyla och regn. Men också att inte ha möjlighet att påverka sitt eget

Läs mer

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. 1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Tipspromenad. Fråga X

Tipspromenad. Fråga X Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De

Läs mer

SOS Barnbyar Moçambique. Landinfo 2017

SOS Barnbyar Moçambique. Landinfo 2017 SOS Barnbyar Moçambique Landinfo 2017 Om Moçambique Moçambique är ett land på Afrikas södra östkust. Landet var tidigare en portugisisk koloni och genomled ett frihetskrig och ett blodigt inbördeskrig

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? FAKTA OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? FAKTA OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? FAKTA OM UTVECKLINGEN I VÄRLDEN INNEHÅLL Förord... 4 En fantastisk möjlighet!... 7 Vad är utveckling?... 8 Hur tror du världen ser ut?...13 Blir världen bättre?...19 Framsteg du kanske

Läs mer

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.) Globala målen 8. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 antog världens länder 7 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 17.12.2013 B7-0000/2013 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

För en bättre värld! Lärarmaterial

För en bättre värld! Lärarmaterial För en bättre värld! Lärarmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN... 3 LEKTION: Globala mål för en bättre värld... 5 ÖVNING: Spaning 2030?... 6 MATERIAL... 7 KOPPLING TILL KURSPLANER... 8 2 Var med i Aktion

Läs mer

med sin lokala FN-förening arrangera lokala evenemang där målen uppmärksammas.

med sin lokala FN-förening arrangera lokala evenemang där målen uppmärksammas. HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN Svensk kampanj vill nå politiker och unga Om världens politiska ledare håller sina löften så kan vi uppnå millenniemålen. Men åtgärderna måste sättas in NU. Det är budskapet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Styrgruppen för Fairtrade City Norrköping Fastställd 2015-01-28 Diarienummer: KS 2015/0205 FAIRTRADE CITY NORRKÖPING 2 1. Sammanfattning Norrköping diplomerades av föreningen

Läs mer

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015 Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2018

Sida i svenskarnas ögon 2018 Sida i svenskarnas ögon 018 En undersökning om allmänhetens syn på bistånd och Sida Foto: Petter Meirik/Sida 1 (8) GULLERS GRUPP Innehåll INLEDNING SAMMANFATTNING 1. KÄNNEDOM OM SIDA. KUNSKAP OM SIDA 9.

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet. 2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom

Läs mer

Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld

Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld Malmö högskola Lärarutbildningen Natur miljö samhälle Examensarbete 10 poäng Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld Students Thoughts about Health and Development

Läs mer

ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET

ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET ULKOASIAINMINISTERIÖ UTRIKESMINISTERIET www.vuosituhattavoitteet.fi TÄNK OM... DU VAR FATTIG? Fattigdom innebär hunger, dåliga boendeförhållanden, brist på utbildning, hälsovård och möjligheter att påverka

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

FN:s åtta millenniemål

FN:s åtta millenniemål Lär dig mer om FN:s åtta millenniemål Studiematerial från Hungerprojektet 1 Välkomna till Hungerprojektets studiematerial om FN:s millenniemål! Mycket har blivit bättre i världen under de senaste 20 åren.

Läs mer

Det talade ordet gäller. Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995

Det talade ordet gäller. Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995 Det talade ordet gäller Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995 Evenis Guchu är ensamstående mor i den lilla byn Chivhu i Zimbabwe.

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

Ojämlikheten ökar och minskar

Ojämlikheten ökar och minskar Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens

Läs mer

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en

Läs mer