Fornyelse av rehabiliteringsbegreppet og rehabilitering sett i internasjonalt perspektiv
|
|
- Kerstin Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fornyelse av rehabiliteringsbegreppet og rehabilitering sett i internasjonalt perspektiv Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor Rehabiliteringsmedicin Inst. Neurovetenskap och Fysiologi Gjesteprofessor Sunnas Sykehus HF
2
3
4 Områden som kommer att beröras Definition av rehabilitering Organisation Innehåll Forskning Framtida behandlingsmöjligheter Slutsatser
5 Vad är rehabilitering? Rehabilitation of people with disabilities is a process aimed at enabling them to reach and maintain their optimal physical, sensory, intellectual, psychological and social functional levels. Rehabilitation provides disabled people with the tools they need to attain independence and self-determination. Definition according to WHO
6 Aktuell tolkning av interaktioner mellan dimensionerna i ICF Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppslig funktion och anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivnings faktorer Personliga faktorer
7
8 Aktuell tolkning av interaktioner mellan dimensionerna i ICF Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppslig funktion och anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivnings faktorer Personliga faktorer
9
10 Aktuell tolkning av interaktioner mellan dimensionerna i ICF Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppslig funktion och anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivnings faktorer Personliga faktorer
11
12 Aktuell tolkning av interaktioner mellan dimensionerna i ICF Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppslig funktion och anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivnings faktorer Personliga faktorer
13
14 Aktuell tolkning av interaktioner mellan dimensionerna i ICF Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppslig funktion och anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivnings faktorer Personliga faktorer
15
16 Internationella regler för personer med funktionshinder Delaktighet och jämlikhet 1 Rehabiliteringsprogram för alla handikappgrupper 2 Olika aktiviteter, funktionsträning, rådgivning, självförtroendeträning mm 3 Om behov av rehabilitering bör ha tillgång till rehabilitering 4 Individen skall få deltaga i rehabiliteringsprocessen 5 Tillgänglig rehabilitering där man bor 6 Funktionshindrade bör deltaga i rehabilitering av andra 7 Samarbete med handikapporganistionerna
17 Olika länder är medlemmar och enskilda personer
18 USA Physical medicine and rehabilitation (PM&R)/physiatry diagnosis, evaluation, and management of persons of all ages with physical and/or cognitive impairment and disability diagnosis and treatment of patients with painful or functionally limiting conditions the management of co morbidities and co-impairments, diagnostic and therapeutic injection procedures electro diagnostic medicine, and emphasis on prevention of complications of disability from secondary conditions.
19 Europe Physical and Rehabilitation Medicine (PRM) promotion of physical and cognitive functioning activities (including behaviour) participation (including quality of life) modifying personal and environmental factors prevention, diagnosis, treatment and rehabilitation management of people with disabling medical conditions and comorbidity across all ages.
20 Rehabilitering Komplexa, tidsmässigt samordnade insatser av medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social art Syftet är att eliminera, minska eller kompensera för allvarliga nedsättningar i funktions- och aktivitetsförmåga förorsakade av sjukdomar och skador
21 Rehabiliteringsläkarens uppgifter Undersöka analysera och behandla funktionsnedsättningar Formulera, aktivt deltaga i behandlingsarbete, informera och motivera patienten Ha god kännedom om indikationer och kontraindikationer för träning och fysikalisk behandling Känna till arbetsterapeutens metodik, psykologens och logopedens
22 Rehabiliteringsläkarens uppgifter Bedöma det medicinska tillståndet Bedöma närvaro av ångest och depression Ge det terapeutiska samtalet Känna till normal förlopp av sjukdom/skada Bedöma potential i förhållande till personens komorbiditet och livssituation Att ha kunskap om utrednings- och behandlingsmöjligheter utanför den egna specialiteten
23 Rehabiliteringsläkarens uppgifter Leda teamet och driva det gemensamma arbetet mot målet Visa på möjliga vägar till målet för patienten Veta att teamet kan fungera som guide, men patienten måste själv göra arbetet Känna empati, inte sympati Våga avsluta en patient
24 Rehabiliteringsmedicin En medicinsk-humanistisk disciplin, vars främsta syfte är att bygga en bro tillbaka till ett meningsfullt liv. Rehabiliteringsmedicin representerar en helhetssyn på människan som patient - och på hennes närstående och sociala nätverk.
25 Rehabiliteringsmedicin Inom rehabiliteringsmedicin definieras människan som en handlande individ, där viljemässiga handlingarna är underställda de mål hon har. Om hon når dessa mål är livet meningsfullt.
26 När r börjar b rehabiliteringen? När patienten kommer in till sjukhuset. Rehabilitering och traditionell medicinsk utredning pågår samtidigt, MEN olika dignitet vid olika tidpunkter
27 Vanliga patientgrupper Traumatiska vaskulära och andra skador/sjukdomar Inom centrala och perifera nervsystemet Patienter med långvariga smärttillstånd Patienter med störning i rörelseapparaten Patienter med multipla somatiska funktionshinder, såväl medfödda som förvärvade
28 Organisation
29 Organisation specialutbildad personal fastställt program för utredning och behandling utvärdering helhetsuppfatttning om patientens möjlighet att tillgodogöra sig behandling och lära sig leva med sin funktionsinskränkning varje teammedlem ska ha tillfredställande kunskap om de övrigas behandlingsprinciper och kunskapsområden
30 Organisation The effect of team functioning scores on LOHS was 5.37 (95% CI 9.89, 0.85). An improvement of 0.2 points (on a scale of 0 to 1) in team functioning resulted in an extra reduction of the LOHS of 1 day. The effect of team functioning scores on the indicators of well organized stroke services was 4.19 (95% CI 0.51, 7.89). Schouten LM, Hulscher ME, Akkermans R, van Everdingen JJ, Grol RP, Huijsman R: Factors that influence the stroke care team's effectiveness in reducing the length of hospital stay. Stroke. 2008;39:
31 Organisation Three of the 10 measures of team functioning were significantly associated with patient functional improvement ( P <.05): task orientation, order and organization, and utility of quality information. One measure of team functioning-effectiveness-was significantly associated with LOS ( P <.05). None of the team variables predicted discharge destination. Strasser DC, Falconer JA, Herring JS,Bowen SE, Stevens AB, Uomoto J: Team functioning and patient outcomes in stroke rehabilitation. Arch Phys Med Rehabil Mar;86(3):403-9
32 Organisation Rehabiliteringsmedicinare Aktörer
33 Organisation Rehabarenor
34 Organisation Arena hemmet 11 studier utvärderade rehabilitering i hemmet Sjukgymnastisk-, arbetsterapeutisk- eller teambaserad åtgjärd Intervention syftade till att minska fysisk funkstionsnedsättning genom att arbeta med aktuella arbetsuppgifter för syftet Förbättrade patientens förmåga i ADL
35 Organisation Fortsatt träning efter hemgång Det finns starkt vetenskapligt evidence (grad 1) att fortsatta rehabiliteringsinsatser av sjukgymnast, arbetsterapeut och team reducerar risken för död eller försämring NNT 13
36 Organisation Case Manager Strävan och utbilda Säkerställa att patienten har förespråkare för behövd service och kunskapsinhämtning Klinisk vårdsamordning/underlättande Koordinera multipla aspekter inom vården för att säkerställa patientens progress Kontinuitet/Överföringshantering Överföring av patienten till rätt vårdnivå när det behövs Kapacitetsutnyttjande/Ekomiskt handhavande Utnyttja tillgängliga resurser och få rätt ersättning för utförda tjänster
37 Organisation Case Manager Utförande och Utfallsledning Monitorera och ev. intervenera för att uppnå önskade mål och utfall både för patienten och enheten Psykosocial Ledning Bedöma och ta itu med psykosocial behov såväl individuella, inom familjen och omgivningen Forskning och behandling Identifiera behandlingsförbättringar och använda evidensbaserad data för att påvisa behövda praxis förändringar
38 Innehåll Evidensbaserad vård använda bästa evidens för beslut om vårdinsats för enskilda patienter Hälso och sjukvårdspersonal är skyldiga att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet
39 Innehåll Evidensbaserad vård Forskningsresultat och samlad klinisk erfarenhet skall ge vägledning för den dagliga vården God vård bygger på objektiva data Finns behov av klinisk relevant information Nya forskningsfynd förändrar vården Ett livslångt lärande är nödvändigt
40 Evidensbaserad vård Det finns en evidenshierarki Vissa evidens är starkare Bevis så högt upp som möjligt ska användas Man ska veta på vilken evidensnivå man har fattat ett kliniskt beslut
41 Evidensbaserad vård Endast vetenskapliga data räcker inte Vetenskapliga data är aldrig i sig tillräckliga för att fatta kliniska beslut eller ge patientrekommendationer Vetenskapliga data måste integreras med klinisk kompetens och omdöme
42 Evidens baserad rehabilitering EBR EBM tillämpad inom rehabiliteringsmedicin Biopsykosocial modell Multidisciplinära aspekter Läkare, SG (ex. Bekänner sig till olika tankesätt ), AT, (neuro)psykologi, logopedi, Ingenjörer, tekniker, biomedicinare (stam celler, biomekanik, robotar, )
43 Modell för de viktiga delranra för evidens-baserade kliniska beslut Kliniskt baserad kunskap (Erfarenhet) Forskningsbaserad kunskap Patient medverkan RB Haynes, PJ Deveraux, GH Guyatt ACP Journal Club 2002 A (editorial)
44 Uppdaterad modell för evidensbaserade kliniska beslut Kliniskt baserad kunskap (Erfarenhet) Samhälle Hälso och sjukvårdsorganisation Kunskaps baserad praxis Forskningsbaserad kunskap Patient medverkan RB Haynes, PJ Deveraux, GH Guyatt BMJ 2002 ; 324: 1350
45 Forskning Stucki and Grimby J Rehab Med 2007
46 Fem olika forskningsdomäner Human functioning science Theory and models of understanding Classification and measurement of functioning Functioning epidemiology Functioning impact assessment Stucki G, Reinhardt JD, Grimby G, Melvin J J Rehabil Med Nov;39(9):665-71
47 Integrated rehabilitation sciences Rehabilitation services research including health policy and law, rehabilitation economics and community-based participatory research Rehabilitation intervention research including rehabilitation intervention programme research, rehabilitation technology assessment in clinical and community settings, technology transfer; and applying research designs, ranging from rct to observational studies Rehabilitation administration and management including the development of integrated care and service concepts and ICF-based case management programmes as well as the design of other structures and processes in rehabilitation institutions Stucki G, Reinhardt JD, Grimby G, Melvin J J Rehabil Med Nov;39(9):665-71
48 Biosciences in Rehabilitation (examples) Tissue and injury repair Plasticity Homeostatic mechanisms of muscle contraction Stucki G, Reinhardt JD, Grimby G, Melvin J J Rehabil Med Nov;39(9):665-71
49 Biomedical Rehabilitation Sciences and Engineering Research in relation to organ systems, e.g. cardiopulmonary,musculoskeletal or neurological rehabilitation research Research in relation to intervention principles, e.g. rehabilitation engineering, occupational therapy and physiotherapy, drug trials Stucki G, Reinhardt JD, Grimby G, Melvin J J Rehabil Med Nov;39(9):665-71
50 Professional Rehabilitation Science Standards and guidelines for provision of best care Rehabiliation quality management Scientific evaluation and training of professionals in rehabilitation Development and evaluation of the rehabilitation team Stucki G, Reinhardt JD, Grimby G, Melvin J J Rehabil Med Nov;39(9):665-71
51 Intressenter i Human Functioning and Rehabiliation Research Stucki G, Reinhardt JD, Grimby G, Melvin J J Rehabil Med Nov;39(9):665-71
52 Forskning
53 Inlärd icke-användning En funktionsnedsatt hand används inte En störd språkfunktion medför socialt undandragande Kompensationsmekanismer kan vara bra, men också risk att medföra ickeanvändning Stimuli behövs för hjärnans reparationplasticitet
54 Förändring kortikalt efter 4 veckors intensiv träning Ökad aktivering efter träning Lindberg et al, J Rehabil Med. 2004
55 Utvärdering av arbetsrehabilitering Vilka kommer i jobb? Vilket sätt är bäst? Är det kostnadseffektivt?
56 Ekonomiska analyser av rehabilitering NHS Economic Evaluation Database (NHS EED) NHS Economic Evaluation Database (NHS EED) contains over 7000 abstracts of quality assessed economic evaluations. The database aims to assist decision-makers by systematically identifying and describing economic evaluations, appraising their quality and highlighting their relative strengths and weaknesses. NHS Economic Evaluation Database (NHS EED) Does a short period of rehabilitation in the home setting facilitate functioning after stroke? A randomized controlled trial Bjorkdahl A, Nilsson A L, Grimby G, Sunnerhagen K S
57 Framtida behandlingsmöjligheter
58 Framtida behandlingsmöjligheter
59 Framtida behandlingsmöjligheter
60 Framtida behandlingsmöjligheter
61 Framtida behandlingsmöjligheter
62 Slutsatser Rehabilitering måste definieras Rehabiliteringsmedicin måste definiera sig i verksamheten Organisationen av rehabilitering måste vara tydlig och utgå från personens behov Målformulering och teamarbete måste bli tydligare Forskningen måste definieras från ICF Forskningen värde för verksamheten måste vara tydligt
63 Takk!
Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin
Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Katharina Stibrant Sunnerhagen MD, PhD Professor Rehabilitation Medicine Institute of Neuroscience and Physiology Gothenburg Uniervsity SWEDEN
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Stroke = slaganfall WHO
Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Arbetsterapi hos personer med multipel skleros
Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla
MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla Jan Lexell Professor, överläkare VO Rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Lund Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen
REHABILITERINGS MEDICIN
REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Evidensbaserad praktik (EBP)
Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser
Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder
Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder Charlotte Ytterberg Adjungerad professor vid Syddansk universitet/odense universitetshospital Lektor, docent i hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Modern rehabilitering En process med många delar
Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
WHO:s nya klassifikation ICHI International Classification of Health Interventions
WHO:s nya klassifikation ICHI International Classification of Health Interventions Ann-Helene Almborg Klassifikation och terminologi Avdelning för statistik och jämförelser 2019-03-14 Socialstyrelsens
ULF MALM. Göteborg den 3 okt 2016
ULF MALM Göteborg den 3 okt 2016 1. Case management /VoS 2. ACT-modellen 3. Personkretsen 4. Arbetsallianser och fasta kontakter 5. Kommunikationsfilosofi och neurovetenskap 6. Organisationer och verksamheter
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet
Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis
Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap
Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp
Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se
Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
REHABMETODIK. Jan Lexell
REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen
Uppdatering inom neuroplasticitet och rehabilitering. Genotypernas betydelse
Uppdatering inom neuroplasticitet och rehabilitering. Genotypernas betydelse Kristian Borg MD, PhD professor Div of Rehabilitation Medicine, Dept of Clinical Sciences, Karolinska Institutet and Danderyd
Sjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
EMG vid polio; varför det? Tankar från en rehabläkare
EMG vid polio; varför det? Tankar från en rehabläkare Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi Områden Vad är polio? Vad är EMG? Vad
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom
Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK
ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap
Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands
Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt
Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt 2017-03-13 Varför sätta mål? 1 För att främja beteendeförändring förbättra rehabiliteringens effekt
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Keele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007
Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,
Vilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med
Klassificering av brister från internaudit
Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska