Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ett flerspråkighetsperspektiv - att fånga ögonblick i vardagen i det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ett flerspråkighetsperspektiv - att fånga ögonblick i vardagen i det systematiska kvalitetsarbetet Mars 2018 Anniqa Sandell Ring

2 Program - Att lära språk, lära genom språk och lära om språk - Att systematisera arbetet och analysera dess kvalitet ögonblicksforskning - Samverkan i hela styr/stödkedjan för bästa resultat

3 Flerspråkighet Flerspråkig förskola Ett mångfacetterat begrepp

4 Kommunikativ kompetens Organisatorisk kompetens Kunskap om språksystemet Pragmatisk kompetens Kunskap om språkanvändning Formell språklig kompetens Textuell kompetens Funktionell kompetens Sociolingvistisk kompetens Uttal skrift Lexikon Grammatik Textbygge Syfte Olika sociala situationer Fritt efter Bachman & Palmer 1998 samt Lindberg 2000 Strategier Kontroll

5 Situationsbundet språk I förskolan är språket så situationsbundet (kopplat till här och nu) och vardagligt att bristerna i språkutveckling inte alltid märks. (Ann-Katrin Svensson: Med alla barn i fokus)

6 "Förskolans pedagogiska uppdrag Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar" Drygt hälften av de 82 granskade förskolorna har bedömts behöva utveckla sitt arbete med att medvetet använda språklig och kommunikativ interaktion som verktyg i undervisningen. Samtal mellan vuxen och barn leder sällan till dialoger utan stannar ofta vid en eller två repliker. Skolinspektionen 2016

7 Att lära sig läsa och skriva handlar om mer än bokstäver! Alltför många elever i svensk skola uppnår inte kunskapskraven i alla ämnen. För att lyckas i skola och i arbetsliv och samhällsliv är språkliga kompetenser en nyckelfaktor. Alla elever i förskola, skola och vuxenskola behöver därför få möjlighet att utveckla dessa kompetenser. Caroline Liberg m fl i Skola och Samhälle, 2015

8 Att få höra språk - inflöde Är jag en språklig förebild? Är mitt språk rikt, varierat och begripligt? Utmanar jag varje barn språkligt genom mitt eget språkbruk? Upprepar jag mig så att barnet får en chans att bearbeta och lagra i minnet? Att få bearbeta språk intag Ger jag varje barn tillräckligt med tanketid? Uppmuntras varje barn att tänka på flera språk än svenska? Att få använda språk - utflöde Ger jag varje barn utrymme att producera språk i sammanhang? Uppmärksammar jag hur inflödet som barnet exponeras för skiljer sig från det utflöde som barnet klarar av att producera? Stöttar och utmanar jag barnets språkliga utflöde? Krashen, 1982; Swain, 2001

9 EPA

10 Hur gör man papper? Nya ord och begrepp som barnen visar att de förstår betydelsen av: Däckel Däckelram Läskpapper Pappersmassa Ställa hypotes Pröva- ompröva Erfara och lära tillsammans

11 Så här gör man papper Barnens instruktioner blir olika men har samma budskap. Genom att sitta ett par barn tillsammans så kan de jämföra, förklara och beskriva hur de ser på processen. Med ett temairiktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. (Lpfö sid 7)

12 Född i annat land? Född i Sverige Olika språkliga register Omges av en rik språkmiljö och skriftspråk/litteratur utanför förskolan? Går i en förskola som håller en god kvalitet? Muntligt vardagsspråk Skriftspråksliknande tal Skriftligt språk 12

13 Situationsbundet språk Nej nej vill ha musik på den (pekar på projektorn) Jag vill vara den dära (pekar på duken) Jag vill ha den (pekar på en bild på duken) Jag vill inte den Varför dom ligger ner (pekar på planterade blommor i fönstret) Vilken färg blir den här? (pekar på ett blad) Han slår mig här (pekar på kinden) Va, nej den sönder där (bygglek två barn) 13

14 Dekontextualiserat språk Förklaring: Om jag står med armarna utåt så ser min skugga ut som ett flygplan Förklaring: Lampan måste hjälpa solen om den inte är framme, då blir det ljus och vi kan se skuggorna.

15 Om-så Om-då När-så/då Därför För att Trots att Eftersom På grund av Leder till Den fastnar inte för det är trä. Om pinnarna ska kunna stå utan att ramla så måste vi gräva ner dem i sanden. Sen kan vi sätta fast snöret så att myrorna kan klättra på det. Eftersom magneten stöter ifrån så betyder det att

16 Ett begränsat språk begränsar tänkandet

17 Vilka känslouttryck lägger du märke till? Bok: Nöff nöff Benny 17

18 Bygg en bro mellan vardagsspråk och skriftspråk RÄDD- RÄDSLA HOPPFULL- HOPPFULLHET ARG-ILSKA GLAD- GLÄDJE MISSTÄNKSAM- MISSTÄNKSAMHET FÖRTVIVLAD- FÖRTVIVLAN FÖRVÅNAD- FÖRVÅNING RASANDE- RASERI (VERB TILL SUBSTANTIV) KÄRLEK KAMP KRIG

19 Herden och den magiska stenen När han nu kallade på lammet hörde han till sin stora förvåning ett svagt bä inifrån mörkret i grottan. Skulle han våga krypa in? Han hade hört hemska historier berättas om ruskiga grottor i bergen med stup och andra okända faror. Men en god fårherde bryr sig om varje litet lamm, så Mustafa samlade mod, tog ett djupt andetag och kröp in. Han såg nästan ingenting, men trevade sig fram med sin herdestav. Nu hörde han till sin stora glädje att lammet var alldeles intill honom Han kände förvåning när han Han kände sig förvånad Hur ser man ut när man känner förvåning? När man känner sig förvånad? Har ni känt er förvånade, känt förvåning någon gång? Han kände glädje. Vad betyder glädje? Kan vi säga det med ett annat ord? Hur känns glädje? Hur känns det att vara glad? Kan du visa? När kände du glädje för något? Jag kände glädje när jag.. 19

20 Ordförrådets betydelse Ordförrådet den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång i skolans läsämnen (Saville-Troike 1984, Viberg 1993) Det är skillnader i ordförrådet i majoritetsspråket hos enspråkiga och flerspråkiga barn/elever. (Lindberg 2007)

21 Variera ditt språk: synonymer och närbesläktade ord, ord som betyder ungefär samma sak med lite olika styrka stor gigantisk massiv väldig jättelik kolossal enorm ansenlig ofantlig bauta 21

22 Ordförrådets utveckling (OBS: Stor variation. Påverkas av miljön, erfarenheter, individuella förutsättningar mm.) 9 mån 1 år: nu verklig ordförståelse. Följer instruktioner, visar förståelse, klarar turtagning. Ordförståelse (receptivt) ökar snabbare än det produktiva ordförrådet (ordanvändning). 2 år: Det produktiva ordförrådet ökar från några få ord upp mot 50 ord. Verb och adjektiv börjar dyka upp. 2-3 år: Förstår upp mot 900 ord. Men studier visar på stora skillnader mellan barn. De med minst utvecklat ordförråd under 200 ord och de med mest utvecklat över 700 ord. 3-4 år: Receptiva ordförrådet fyrdubblas. Det produktiva upp mot 1500 ord. 4-5 år: Nu förgrenas och fördjupas ordförrådet. Nu händer också mycket kognitivt. 6-7 år: ord (receptivt). Stor variation. 7 år och uppåt: Vi lär oss ca nya ord/år Minst ord behövs för att ha tillgång till alla typer av texter som en samhällsmedborgare behöver.

23 Bokläsning är viktigast av allt för barns språkutveckling! Bokläsning är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp Caroline Liberg professor i utbildningsvetenskap och läsforskare vid Uppsala universitet

24 Främja nöjesläsning särskilt bland pojkar Forskningen i Sverige ligger i linje med internationell forskning. Den pekar på behovet av att främja nöjesläsningen, särskilt bland pojkar. Cummins, 2017

25 Kvalitetsarbete i praktiken Att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till.

26 Varje barns språkutveckling enligt Lpfö Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling ( ) Förskolan ska sträva efter att. - varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Det är verksamhetens förutsättningar att ge barnen möjligheter att utveckla olika förmågor som ska utvärderas genom dokumentation, inte det enskilda barnets förmågor. Har verksamheten levererat det man kan förvänta i relation till målen i läroplanen? (Hallå, hur gör man?: Eidevald, 2017)

27 Knyta ihop teori och praktik Det som utmärker en yrkesskicklig lärare är att den kan knyta ihop sina teoretiska kunskaper med sina praktiska erfarenheter och omvandla det till en handling [ ]. Tre faktorer är särskilt viktiga när en lärare utvecklar sin yrkesskicklighet: mentorskap, kollegialt samarbete och reflekterande samtal kring det pedagogiska handlandet [ ]. (Tjernberg 2013)

28 Att utmana sina föreställningar och görandet Vi har inte tid! Har vi råd att inte ha tid?

29 ÖGONBLICKSFORSKNING Kollegialt lärande, lärande samtal Analys av dokumentation (korta skeenden) Analys av kvaliteten på analysen av dokumentationen Avgränsa och utforska kontinuerligt en situation över tid Observera, filma Kan vara målstyrt men också något som fångas i stunden, te x ett barn som är inne i ett lärande, stöttningen av en pedagog osv. Vi har främst fokuserat pedagogers förhållningssätt/bemötande, språkbruk, val av aktivitet osv. Det gäller att få kontinuitet i det, hålla i och hålla ut. Få fatt i kvalitetsindikatorer. 29

30 Argument för våra val Påstående: Så här tycker jag en måltid bör se ut ur ett lärandeperspektiv! Vilka faktorer avgör ett arguments kvalitet? Ett bra argument: ett argument som ger goda skäl att acceptera eller förkasta ett visst påstående. Argumentet har stark beviskraft gentemot påståendet. Dåliga argument har svag beviskraft. Beviskraft: ett arguments beviskraft utgörs av dess hållbarhet och relevans. (vetenskaplig grund, egen och andras forskning, beprövad erfarenhet)

31 Stöttande, utforskande frågor Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger att.? Hur kommer det sig att du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter?

32 Mål från läroplanen: Konkreta mål: Frågor för lärande samtal i arbetslagen Var är vi, vad behöver utvecklas? (beskriv kort den situation som ska utforskas) Hur gör vi? (hur få syn på behoven mer fördjupat? (Observera, filma, spela in ljud) Vem ansvarar för att dokumentationen samlas in? När? (tidsplan, samt skriv datum för dokumentationstillfällena) När och hur följa upp/ utvärdera? Vem? (skriv datum för analys av den pedagogiska dokumentationen) Resultatet. Vad såg vi? Vilka slutsatser drar vi utifrån vad vi såg? Vad behöver utvecklas/förändras? (avgränsa så att det blir lättare att utvärdera) Vilka åtgärder behöver vi sätta in? Tankar om fortsatt utveckling? (punkta ner övrigt relevant här) Utifrån analysen, vilka kvalitetsindikationer ser vi just i den här valda situationen (punkta ner det som ni ser leder till kvalitet):

33 Exempel på några förmågor som barnen ska ges möjlighet att utveckla följ upp, hur och när. Jämföra Förklara Reflektera Ställa hypotes Ge uttryck för sin åsikt Ställa frågor Nämna/ benämna Lyssna aktivt

34 Hur följer förskolorna och huvudman upp verksamhetens kvalitet idag i relation till flerspråkiga barns språk, - läs och skrivutveckling?

35 Tack för idag!