Ekomatcentrums Nyhetsbrev Nr 1: 2018
|
|
- Ulrika Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekomatcentrums Nyhetsbrev Nr 1: 2018 Röstade du på Äkta varas tävling Årets matbluff? Vinnaren blev. Kronhjortskav från Polarica Wild Food. Produkten kommer inte från Lappland som förpackningen ger sken, kronhjorten är nämligen uppfödd. på Nya Zeeland God fortsättning på er alla! Det nya året har sparkat igång för fullt och det är nu inte långt kvar till februari. Utanför fönstret gnistrar den vita snön i solskenet och det ser härligt inbjudande ut. Precis som det nya året, fyllt av nya utmaningar och möjligheter. Vi blickar nu framåt och tycker att det ska bli inspirerande att se vad BioFach har att erbjuda i år (den stora ekomässan i Tyskland, feb). Den årliga enkäten om offentlig sektors ekologiska livsmedelsinköp är nu utskickad och i och med den närmar sig även årets Ekomatsliga. Datumet är nu inbokat till den 21 maj. Boka gärna dagen redan nu! Vi hoppas att många kommuner, landsting och regioner kommer att vara representerade. Hälsningar Mimi & Eva Läs om: Unga svenskar väljer svenskt och vego, sid 3 Ekogalan 2018, sid 5 Skolan som bara gör ekomat, sid 6 Polaricas Kronhjortskav blev årets matbluff, sid 8
2 Föreningen Enkäten om ekoinköp i kommuner, landsting och regioner är utskickad!! Kontakta oss om du är en av de som brukar fylla i eller som i år ansvarar för den uppgiften, och inte har fått utskicket. Nytt för i år är att vi lagt till ett par frågor om era klimatutsläpp eftersom maten har stor påverkan på klimatet. Eftersom det idag finns verktyg för att mäta utsläppen vill vi därför även mäta om och i så fall hur offentlig sektor arbetar med dessa frågor. KONTAKTANNONS!!! I maj är det årsmöte och nyval av flera styrelsemedlemmar. Vi ser gärna nya tillskott i styrelsen. Känner du någon som skulle passa perfekt? Eller är du själv intresserad av att vara delaktig i vår verksamhet? Kontakta vår valberedning: Lotta Brinck eller Kristina Sjöholm, lotta_brinck@hotmail.com kristina.sjoholm@vgregion.se Ekomatsligan 2018 Varje år rankas alla kommuner, landsting och regioner i Ekomatsligan. För att fira alla som nått upp till en viss ekoprocent arrangerar vi en dag fylld med intressanta föreläsare. Vi jobbar för fullt med programmet men temat för i år är frukt och grönt eller svenska ekologiska frukter, bär och grönsaker. Höjdpunkten på dagen är att alltid en diplomutdelning. Förra året var det 104 av landets kommuner, landsting och regioner som nådde upp till målet, minst 30 % ekologiska livsmedelsinköp. I år är målet minst 35 % ekologiska livsmedelsinköp. Vi väntar med spänning på hur många som kommer att kvala in i år! 2
3 Nyheter Unga väljer svenskproducerat och fler kallar sig vegetarianer Undersökningen ungdomsbarometern visade förra året att en fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna mellan år ser sig som vegovänner, det vill säga vegetarianer, flexitarianer eller veganer. I år har motsvarande siffra ökat till en tredjedel när ungdomsbarometern presenterar sin undersökning. Det är en radikal skillnad. Det är sällan man ser en så extrem trendökning på bara ett år. Speciellt när det kommer till sådana fundamentala saker som vad man stoppar i sig, säger Lovisa Sterner, livsstilsexpert hos Ungdomsbarometern till TT. djuretik. Enligt undersökningen är tanken om att köttindustrin har en negativ påverkan på klimatet som är den främsta anledningen till att unga väljer att inte äta kött. Svenskproducerat framför ekologiskt Undersökningen visar också att fler väljer svenskproducerad mat än ekologisk mat. På frågan vad man väljer att äta svarar 32 procent att de i möjligaste mån väljer svenskproducerat, 19 procent att de väljer ekologiskt och 15 procent att de väljer närproducerat. Framför allt är det de unga tjejerna som har ett aktivt förhållningssätt till vilken mat de konsumerar. Påverka genom konsumtion Enligt undersökningen anger 47 procent att de tror att de har möjlighet att påverka samhället genom att konsumera medvetet. Trots de ungas fokus på men bättre miljö är man dock inte beredd att konsumera mindre utan ser konsumtionen som nödvändig. Sju av tio unga är med och bestämmer vad som ska handlas hem till familjen. Därmed påverkar trenden bland unga även konsumtionen hos deras föräldrageneration. Källa: Land och Lantbruk, 23 januari 2018 Väljer bort kött för klimatet Tidigare var det genom kläder och musik som unga identifierade sig, men i dag handlar det snarare om vad man äter. För samtidigt som många identifierar sig som vegetarianer säger en femtedel av dem att de ibland äter kött. Därför tror Lovisa Sterner att valet till stor del handlar om identitet. Vegetarianism ses inte bara som ett kostval, det symboliserar också hälsomedvetenhet, hållbarhetstänk och FAKTA: Ungdomsbarometern är en studie som sedan 1991 genomförts årligen med till respondenter mellan 15 till 24 år. Denna studie genomfördes den 4 oktober till 15 november 2017 och bygger på online-intervjuer. 3
4 Nyheter Spår av bekämpningsmedel i importerad mat Flera importerade livsmedel köpta i svenska mataffärer innehåller spår av det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat. Sju av 15 testade livsmedel som frukostflingor, linser och kikärtor innehöll låga halter av ogräsmedlet. Det visar SVT Nyheters och testföretaget Testfaktas granskning. Glyfosat är den aktiva substansen i världens vanligaste bekämpningsmedel, där Roundup är det överlägset mest använda och kända. I Sverige är det förbjudet att spruta glyfosat på grödor under växtperioden. Men i andra länder är det tillåtet med besprutning precis före skörd. Det är ett omstritt bekämpningsmedel klassificerade världshälsoorganisationen WHO glyfosat som troligen cancerframkallande, men EU:s expertmyndigheter har avfärdat larmet. Under gränsvärdena SVT Nyheter har tillsammans med test- och researchföretaget Testfakta valt ut 15 importerade livsmedel som är vanliga på de svenska matborden och skickat dem till livsmedelslaboratorium för analys. Testet visade på spår av glyfosat i sju av de 15 testade varorna. Det rör sig om röda och gröna linser, Bran-flakesflingor från två olika märken, knäckebröd med sesam, flerkornsflingor och kikärtor. I samtliga fall låg nivåerna under de tillåtna gränsvärdena. Maten är odlad i olika länder i Europa, Kanada och Argentina. Används före skörd På Kemikalieinspektionen är man inte förvånad över testresultatet. Det beror på den generösa användningen av glyfosat nära inpå skörd, som inte är tillåten i Sverige. Vi påvisar inte glyfosat i svenska livsmedel. Däremot så visar ju den här undersökningen att det förekommer resthalter i produkter från andra länder, säger Peter Bergkvist, utredare på Kemikalieinspektionen. Är det ett problem att äta glyfosat? Det är av försiktighetsskäl som de här begränsningarna har införts ursprungligen. Den allmänna uppfattningen är ju att man ska begränsa riskerna så långt det är möjligt. Och onödiga risker bör man eliminera. Och det är så vi har hanterat det i Sverige, säger Peter Bergkvist. Livsmedelsverket anser att det inte finns någon anledning till oro. Även om man har hittat glyfosat i maten och det finns i importerade livsmedel så är det inget man behöver oroa sig för som konsument, säger Annelie Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket. Hon pekar på bedömningen att rester av glyfosat är riskfria att konsumera så länge de inte överstiger de tillåtna halterna. Förbjudet inom ekologiskt jordbruk Glyfosat är giftigt för vattenlevande organismer, det stör ekosystem och slår ut biologisk mångfald. I Sverige får glyfosat användas på våren före sådd och på hösten efter skörd. Inom ekologiskt jordbruk är det helt förbjudet. Om man vill undvika glyfosat eller andra bekämpningsmedelsrester så ska man välja ekologiska livsmedel. I det här fallet om man vill undvika just glyfosat så kan man välja svenska livsmedel med gott samvete, säger Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen. Källa: SVT.se, 23 januari 4
5 Aktuellt Ekogalan 2018 Januari månad upplevs av många som en lång och mörk månad. Vi ser därför alltid fram emot den sista torsdagen i januari varje år, då Ekogalan äger rum. Ett stort antal aktörer, ca 300 personer från producentled till försäljningsled, samlades för att lyssna på Ekoweb och ett antal intressanta föreläsare. Men höjdpunkterna är givetvis vilka som vunnit årets olika kategorier, och framförallt den färska statistiken. Med andra ord: Hur gick det för Sverige under det gångna året med ekoförsäljningen? Med en värdeökning av 9,8 % hamnar nu den genomsnittliga svenska ekokonsumtionen på 9,3 %. Det innebär att Sverige hamnar på en fjärdeplats i ekorankingen globalt som leds av Danmark, som förra året passerade 10 % och nu förväntas hamna på ca 11 %, samt Schweiz och Österrike. Konsumtionen i offentlig sektor är dock högst i världen. Här vinner Sverige med hästlängder års genomsnitt på 33 % har under 2017 ökat och ligger troligen på 35 %. Danmark befinner sig långt efter, och även om vi inte har siffrorna från 2017 så antar vi att deras 17 % eko under 2016 inte har kommit upp i mer än 20 % förra året. Läs mer i Ekowebs marknadsrapport: Värdet av den ekologiska totala livsmedelsförsäljningen i Sverige (27,9 mdr SEK motsvarar 9,3 %). VINNARNA PÅ ÅRETS EKOGALA: Ekologiska framstegspriset - Elin Johnson, agronom Årets Omläggare - Havor Gård, Gotland Årets Ekobutik - Mathem.se Årets Garant Ekostjärna - Svenskt Butikskött Pristagarna, o v : Ekologiska framstegspriset, Årets Garant Ekostjärna och Årets ekobutik n: Årets omläggare 5
6 Nyheter Skolan som bara gör ekomat Är det rimligt att servera skolmat som enbart är ekologisk, fri från tillsatser och tillagad från grunden? Ja, menar Håkan Olsson, som är kock på Byskolan utanför Lund. Vi är inget skolkök, vi ser oss som en restaurang. En restaurang skulle inte köpa in färdig mat. Där gör man så mycket som möjligt från grunden, säger han. Föräldern Jessica Neogard i Laholm efterlyste bland annat färre tillsatser, renare råvaror och mer mat lagad från grunden i skolorna. Hon har startat en namninsamling med mål att få med kommunen på spåret. Laholms kommun förstod önskemålet men berättade att skolmåltiderna max får kosta 11 kronor per portion och det inte finns resurser att göra mer. På bilden: Håkan Olsson, Byskolan Billigare att laga från grunden Byskolan i Lunds kommun tillagar varje dag ungefär 530 måltider. Håkan Olsson håller inte med om att det behöver kosta mer med ekologisk, kravmärkt och från grunden lagad mat. Våra måltider ska max kosta kronor per person och jag fick nyss höra att vi ligger på plus ekonomiskt i år. Så Laholms kommun ska klara det om deras kostar 11 kronor, menar Håkan Olsson. Han fortsätter: Om man gör maten från grunden blir det faktiskt billigare än att köpa halvfabrikat. Till exempel kostar ekologiskt bröd 25 till 40 kronor. När vi bakar själva kostar det en femma. Vi kallar det 'svekologiskt Byskolan är inte den enda som satsar på ekologisk mat. Lunds kommun har målet att alla skolkök ska vara hundra procent ekologiska år Det gör det förstås lättare att ha en sådan målsättning i ryggen, säger Håkan Olsson. Han menar att nyckeln är god planering och bra kontakt med leverentörerna, som vet att skolköket skickar tillbaka varorna som mot förmodan inte skulle vara ekologiska. Jag är övertygad om att barnen mår bättre om de äter bra mat. Vi hör ofta från forskare i Lund att tarmsjukdomar blir allt vanligare för att vi äter fel. Därför är alla produkter kravmärkta, för att slippa tillsatserna. Bara rena kryddor och örter. Falukorven är det enda vi köper in som inte är gjord från grunden, den kan vi inte göra i köket, säger Håkan Olsson. Minskar matsvinnet Kommunen arbetar med delmål som gör att de byter ut livsmedel i etapper, år för år. I fjol var 74 procent av maten i Lunds kommun ekologisk. Linda Sandgren är utvecklingssamordnare på serviceförvaltningen och tror att fler kommuner kan ta efter Lunds modell. Hon menar att det krävs planering, men att det går att göra med samma peng. Det behöver inte bli dyrare, men man måste tänka på helheten, säger Linda Sandgren. Hon fortsätter: Det går inte att bara tänka ekologiskt och lagat från grunden. Man måste tänka miljömedvetet, ha en dialog med eleverna och jobba aktivt med matsvinnsfrågan. Maten ska hamna i magen där den hör hemma. Källa: SVT Halland, 30 januari
7 Nyheter Naturvårdsverket serverar nu endast svenskt kött I Land och lantbruk den 25 januari stod att Naturvårdsverket tar bort utländskt kött från sin meny. Toppen, tycker vi på Ekomatcentrum, men samtidigt blir vi väldigt nyfikna på hur det ser ut på andra myndigheter, inklusive riksdagsresturangen. Vi tar gärna emot inside information från den som vet mer om detta! Nu hoppas vi att nästa steg blir att myndigheter endast serverar svenskt ekologiskt kött! Naturvårdsverket ändrar sin meny efter att förekomsten av utländskt kött ifrågasatts nu ska bara svenskt kött serveras. I Naturvårdsverkets matsal ska det från och med nu inte förekomma något utländskt kött. Det meddelar Naturvårdsverket efter att kristdemokraten Magnus Oscarsson ifrågasatt att det funnits lettisk kyckling på menyn i en skriftlig fråga till civilminister Ardalan Shekarabi (S). Det är demoraliserande och upplevs som dubbelmoral när de myndigheter som ansvarar för att utfärda regler för livsmedelsproduktion och kontrollera deras efterlevnad köper in mat som produceras på ett sätt som de inte själva skulle tillåta. skrev Oscarsson i en skriftlig fråga till civilminister Ardalan Shekarabi (S). Källa: Land och lantbruk, 25 januari 2018 Kung Markatta lanserar nu Klimatkampen, ett initiativ som ska få fler att äta mer vegetariskt även i vardagen. Bakgrunden är det faktum att 8 av 10 av svenskarnas vardagsfavoriter innehåller kött*. Klimatkampen går ut på att hitta en ny god favoriträtt som är lätt att laga, ekologisk och vegetarisk. Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning äter vi ungefär kg kött per person och år i Sverige. Intresset för vegetarisk kost ökar**, men när det kommer till vardagsmat så är det fortfarande kött som dominerar och ingår i 8 av 10 rätter på topplistan.*** Med initiativet Klimatkampen vill Kung Markatta inspirera fler att prova på vegetariskt, även i vardagen. Fyra populära matkreatörer har fått till uppgift att presentera vars två recept på riktigt goda vardagsrätter som är vegetariska, ekologiska och lätta att laga. Genom en publik omröstning så hoppas Kung Markatta nu kunna utse (minst) en ny rätt som skall ta plats i toppen när svenska folket listar sina vardagsfavoriter Källa: Kung Markatta, 25 januari
8 Aktuellt Årets Matbluff För 3:e året i rad arrangerade föreningen Äkta vara tävlingen årets matbluff. Rekordmånga deltog i omröstningen till antipriset, som var väldigt jämn mellan tre kandidater: Kockens Citronpeppar, Ica Basic Citron och Polarica Kronhjortskav. Efter att alla röster räknats står dock kronhjortskaven som "vinnare" med bara 67 rösters marginal. Jag tror att många har röstat på den för att de inte förväntar sig att det ska vara något lurt med en sådan produkt, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson och fortsätter: Känslan som förpackningen förmedlar skiljer sig från vad den egentligen innehåller. Om Polarica Wild Food Kronhjortskav Tillverkarens namn till trots kommer köttet i denna skav varken från vilda djur eller från polartrakterna. Istället kommer råvaran från farmade kronhjortar som fötts upp på Nya Zeeland, vilket framgår av ingrediensförteckningen. Trots detta berättar förpackningen snarare om vilda djur och den svenska vildmarken. Lapplands natur verkar av allt att döma ha fått stå motiv för bilden som pryder den. På baksidan står dessutom stort: "Mat från vildmarken". Årets matbluff Årets 5 finalister: Polarica Wild Food Kronhjortmed farmade kronhjortar från Nya Zeeland, röster Kockens citronpeppar- utan citron, röster. Banderos Dip sauce guacamole style med 0,7 % avokadopulver, röster. Ica Basic Citron med 10 % citronjuice, röster Kiviks musteri Smultron bärdryckmed 0,5 % smultron, röster En stor applåd från oss på Ekomatcentrum till Äkta vara som har tagit fram detta viktiga pris.vi ser redan nu fram emot nästa års omröstning! Utöver omröstningen arbetade Äkta vara i år även fram en mer lämpad design på förpackningen, för att hjälpa kunden att förstå vad produkten faktiskt innehåller. Vi tycker initiativet var bra, men det är tveksamt om tillverkarna håller med. Döm själva: 8
9 Forskning Minskad klimatpåverkan med ökad andel vegetabilier Den ekologiska lantbrukaren Adam Arnesson har på ett år minskat gårdens klimatutsläpp per producerad kcal med hälften, samtidigt som han producerar mer mat. Gårdens utsläpp har studerats av EPOK-anslutna Elin Röös och projektet uppmärksammas nu av SVT. Gården som drivits ekologiskt i 20 år har haft lammproduktion som bas men istället för att utöka antalet djur odlas nu istället mer mat direkt för människor. Vi är duktiga på biologisk mångfald och tar hand om jorden på ett sätt som är bra för miljön, men vi behöver också producera mat som är bra för klimatet. Då är det proteingrödor för människor som gäller, samtidigt som det minskar vår klimatpåverkan, säger Adam Arnesson. Källa: SLU, 24 januari 2018 Jordbrukets Utsläpp Jordbrukets växthusgasutsläpp motsvarar sammanlagt cirka 12 miljoner ton koldioxid varje år. Utsläppen består av: 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter* från växtodling och djurhållning. De största utsläppen här är lustgas från gödsling och gödselhantering, samt metan från djurens matsmältning och gödselhantering. Dessa utsläpp har minskat med 11 procent sedan miljoner ton koldioxidekvivalenter* från jordbruksmarkens kolförråd. Till största delen är det koldioxid från så kallade mulljordar på före detta våtmarker. Denna siffra varierar från år till år och ligger som regel mellan 2 och 7 miljoner ton. 1 miljon ton koldioxid från energianvändningen i jordbruket. Främst från dieselanvändning i traktorer och arbetsmaskiner, samt eldningsolja för uppvärmning av växthus och spannmålstorkar. Indirekt orsakar den svenska jordbruksproduktionen också växthusgasutsläpp i andra länder genom användning av importerad mineralgödsel och importerat foder. * koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser, som tar hänsyn till att olika sådana gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och global uppvärmning. Metan och lustgas är till exempel starkare växthusgaser än koldioxid. Källa: Jordbruksverket 9
10 Kurser, seminarier, kursmaterial Kursmaterial Kurser och priser 2018 Vi håller på och uppdaterar vårt kursprogram. Ladda ner via länken nedan eller beställ direkt från vår hemsida. 50 kr + moms och frakt vid beställning av enstaka exemplar. Begär offert om ni vill beställa flera exemplar! webb-low.pdf Säsongsguider för frukt & grönsaker och fisk & skaldjur. Från mitten av februari kommer det nya kursprogrammet att finnas på vår hemsida. För mer info: es/kurserochpriserekomatcentrum 2017.pdf Att frukt och grönt har säsonger då de är som allra bäst vet väl de flesta men visste du att även fisk och skaldjur har säsonger då de är som godast och bäst att äta? EkoMatCentrum har med hjälp från bl.a. Svensk Fisk tagit fram en säsongsguide för just Fisk och Skaldjur. Den dekorativa guiden kan sättas på kylskåpsdörren. Från 15 kr per styck + moms och frakt tillkommer. Beställ direkt via: 10
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
MATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Matens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Klimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns
Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar
HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING
HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till ulrika@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till malin@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?
Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Varför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior
Årets klimatkök 2018 Bli Sveriges mest hållbara skolkök! Det är både roligt och engagerande att arbeta tillsammans med hållbarhet. Låt dig inspireras av våra smarta verktyg som passar både små och stora
Ekomatcentrums Nyhetsbrev Nr 1 : Jan 2017
Ekomatcentrums Nyhetsbrev Nr 1 : Jan 2017 God fortsättning! Ett nytt år och nya utmaningar står på tröskeln. Vi ser fram emot att utveckla föreningen ännu mer i år. Planeringen för Ekomatsligan 2017 är
Du är vad du inte äter
KSLA, Stockholm 8 mars 2018 Du är vad du inte äter. Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är copyrightskyddade och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse. Ungas
MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-04-16 p. 15 Motion (2012:75)
Klimatanpassa din matlagning
Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman
DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Frågor och svar om Köttguiden 2016
Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
KLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Miljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Vad ska vi äta? Elin Röös
Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Parallellt seminarium: Tre heta frågor i förskola och skola Johan Andersson, Offentlig gastronomi i Jämtland/Härjedalen - Schemalagda skolluncher
Parallellt seminarium: Tre heta frågor i förskola och skola Johan Andersson, Offentlig gastronomi i Jämtland/Härjedalen - Schemalagda skolluncher Offentlig gastronomi i Jämtland/Härjedalen Konsten att
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion
VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.
VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling
VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande
VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Projektägare Föreningen Kort om vilka är vi och vad vill vi? är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil
ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil Rapport ICAs kundpanel Juni 2016 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel har funnits sedan 2011, under 2015 gjordes en uppdatering för att rekrytera in nya kunder och
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Ekomat i Malmö stad så funkar det
Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Bra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
och utbildningsförvaltningen
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen
Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du
Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)
2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning
God mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Inspirationsseminarium med Bosse Rappne
Inspirationsseminarium med Bosse Rappne 13 oktober 2014, Bygget i Stockholm Tid och plats Datum: 13 oktober Tid: 9.30 16.30 Plats: Bygget i Stockholm, Norrlandsgatan 11, 4 trp Kontakt: EkoMatCentrum, Eva
Hållbara livsmedelsinköp
Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för
Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Ekologisk livsmedelsmarknad
Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Ekologisk livsmedelsmarknad
Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen Januari Juli 2017 sammanställd av Ekoweb.nu 19 års erfarenhet av ekomarknaden Fortsatta rekord på svensk ekomarknad!
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Engagerade unga och medgörliga föräldrar
Engagerade unga och medgörliga föräldrar Störst engagemang styr hushållsinköpen. Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är copyrightskyddade och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Världen har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Svenskmärkning AB
Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda
Morotsproduktionen i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter
Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Är en matinspiratör, kock och matkreatör, som vill inspirera fler att äta mer grönt, ekologiskt och närodlat.
Hej! Vem är jag Är en matinspiratör, kock och matkreatör, som vill inspirera fler att äta mer grönt, ekologiskt och närodlat. Hemma lagar vi ofta mat tillsammans. Min 4 åriga dotter gillar att stå i köket
Miljömåltider i Göteborgs Stad
Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,
Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg
Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte
Sommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
En styrelse som gör skillnad
Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad Vision utbildningar Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad 1 Innehåll: Schyst måltid 3 Uppdragshandling för 4 ledamot i avdelningsstyrelse Uppdragshandling för 5
Korta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016
VITA SIDOR United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016 BAKGRUND Om undersökningen United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014
Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi
framtidens mat i västerås
framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens
Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821
Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en
Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?
Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat
Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Kompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Framtidens mat i Västerås. Anders Jansson Kock och coach inom restaurangenheten Västerås Stad
Framtidens mat i Västerås Anders Jansson Kock och coach inom restaurangenheten Västerås Stad Från jord till Bord Bjurhovdaskolan 2011 I morotslandet Projektidé Skapa förutsättningar för en upphandling
Orkla Matbarometer Sverige 2016
Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV
MATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice
pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice PÅ TIDEN ATT SNACKA GRÖNT Att det är hälsosamt att äta färska frukter och grönsaker är allmänt känt. Frukt och grönt minskar risken för hjärt- och
Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.
Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Mål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera