S:t Karins stads plan för småbarnsfostran

Transkript

1 S:t Karins stads plan för småbarnsfostran Fastställd i bildningsnämnden

2 Innehåll 1 FÖRORD VAD ÄR SMÅBARNSFOSTRAN? PROCESSEN FÖR S:T KARINS STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VERKSAMHETSIDÉN FÖR S:T KARINS STADS SMÅBARNSFOSTRAN FOSTRINGSGEMENSKAP ATT INLEDA DAGVÅRDEN BESLUTSFATTANDE BEKANTNINGEN UTVÄRDERING AV INLEDNINGSSKEDET BARNETS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN BARNETS PORTFOLIO GOD PROFESSIONELL VÄXELVERKAN FOSTRINGSPERSONALEN SPECIALDAGVÅRD BARNETS STÖDFORMER I TRE STEG INOM S:T KARINS SMÅBARNSFOSTRAN MÅNGPROFESSIONELTT SAMARBETE ÖVRIGT SAMARBETE LEDARSKAPET PEDAGOGISKT LEDARSKAP EN DAG SOM ÄR PLANERAD UTGÅENDE FRÅN BARNET VERKSAMHETS- OCH LÄRANDEMILJÖ BARNETS NATURLIGA SÄTT ATT FUNGERA SPRÅK BARNETS LEK FYSISK AKTIVIET BARNETS KONSTUPPLEVELSER OCH FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA KONST BARNET UTFORSKAR DE INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGARNA UTVÄRDERING ARBETET FORTSÄTTER BILAGOR HÄNVISNINGAR

3 1 FÖRORD 1.1 VAD ÄR SMÅBARNSFOSTRAN? Småbarnsfostran är växelverkan mellan vuxna och barn i de livsmiljöer som barnen är en del av och tar del i. Småbarnsfostran främjar balanserad tillväxt, utveckling och inlärning hos barnet. Vård, fostran och undervisning är olika element inom småbarnsfostran. Den är planlagd och målinriktad och sker i växelverkan med andra. Barnets självständiga lek har en viktig funktion i sammanhanget (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 16). Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrdokument på nationell nivå. Kommunernas uppgift är att utifrån ifrågavarande grunder utvärdera hur den egna småbarnsfostran genomförs. I den egna planen för småbarnsfostran ska kommunerna konkretisera innehållet och verksamhetssätten i de olika verksamhetsformerna (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 11 12). I S:t Karins genomförs småbarnsfostran som ledd lekparksverksamhet, halv- och heldagsvård i familjedagvård, gruppfamiljedaghem, daghem och dygnetruntvård samt som förskoleundervisning som en del av småbarnsfostran. Verksamhetsmiljön, barnets ålder och personalens utbildningar bildar tillsammans ett mångsidigt garnnystan som vävs till ett nät med hjälp av gemensamma värderingar, kvalitetsuppfattningar, verksamhetsprinciper och målsättningar. Förskoleundervisning är planmässigt upplagd undervisning och fostran som barnet får ett år före det blir läropliktigt. Småbarnsfostran, förskoleundervisningen som en del av småbarnsfostran och den grundläggande undervisningen bildar med tanke på barnets utveckling en fortlöpande helhet (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 16). I S:t Karins har processerna för att utarbeta planen för småbarnsfostran och läroplanen för förskoleundervisningen delvis förlöpt på varandra. I februari 2012 har Läroplanen för S:t Karins stads förskoleundervisning fastställts och tagits i bruk. 2

4 1.2 PROCESSEN FÖR S:T KARINS STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOST- RAN Redan i början av processen ville man hitta hörnstenar för kvaliteten inom småbarnsfostran i S:t Karins. Utöver personalen deltog även barnens föräldrar och några enheters förskolebarn i arbetet. I läroplanen för förskolan, som fastställdes i februari 2012, har det stöd för barnets växande och lärande i förskoleundervisningen beskrivits som lagen om grundläggande utbildning förutsätter. Inom småbarnsfostran finns inte dylika linjedragningar på nationell nivå. För att förenhetliga begrepp och för att få en kontinuitet i barnets individuella stöd ville man i S:t Karins ta i bruk motsvarande tanke- och verksamhetssätt redan innan förskoleundervisningen. De svenskspråkiga barnen har subjektiv rätt till småbarnsfostran på sitt eget modersmål. I S:t Karins vill man framhålla utmärkande drag för den svenskspråkiga småbarnsfostran, dess språk- och kulturarv, genom att utarbeta en svenskspråkig plan för småbarnsfostran. Både den svenskspråkiga och den finskspråkiga planen för småbarnsfostran grundar sig på de nationella grunderna för småbarnsfostran. I S:t Karins följer den svenskspråkiga planen för småbarnsfostran i huvudsak den finskspråkiga motsvarande planen, med beaktande av det egna språket och den egna kulturbakgrunden. Maija-Liisa Rantanen 3

5 2 VERKSAMHETSIDÉN FÖR S:T KARINS STADS SMÅBARNSFOST- RAN Verksamhetsidén berättar varför S:t Karins stads småbarnsfostran behövs och vilken mening den har i servicesystemet. Verksamhetsidé: Småbarnsfostran i S:t Karins stöder barnets tillväxt, utveckling och lärande samt barnets kamratrelationer. Föräldrarna stöds som fostrare i en godkännande och lyssnande atmosfär. Verksamhet Växelverkan Lek Fostringsgemenskap God professionell växelverkan Ledarskap Föräldrarna En välplanerad dag som utgår från barnet Samarbetspartner Småbarnsfostrare Barnen Figur 1 Verksamhetsidén för småbarnsfostran Med hjälp av en bra professionell växelverkan förenas föräldrarnas sakkunskap om sitt eget barn med det mångprofessionella kunnandet som personalen inom småbarnsfostran i S:t Karins har. Fostringsgemenskapen skapar grunden för hela verksamheten inom småbarnsfostran. Målsättningen med fostringsgemenskapen är att stöda föräldrarna i deras fostringsuppgift och att tillsammans med föräldrarna skapa en plan som stöder barnets tillväxt, utveckling och lärande. Med hjälp av den information och det kunnande som samarbetet ger blir varje dag en dag som planerats utgående från barnet och som grundar sig på gemensamma värderingar. Verksamhets- och lärandemiljön byggs upp så att den motsvarar barnets behov och barnens naturliga sätt att fungera. 4

6 3 FOSTRINGSGEMENSKAP Fostringsgemenskap är ett gemensamt engagemang där föräldrar och småbarnsfostrare tillsammans stöder barnets tillväxt, utveckling och lärande. I fostringsgemenskapen förenas föräldrarnas och småbarnsfostrarnas information och erfarenhet om vad som är bäst för barnet. Föräldrarna är de som i första hand fostrar sitt barn och även bär ansvaret för barnets fostran. Småbarnsfostrarna har professionellt kunnande och kunskap om barnet som individ och som medlem av en grupp utgående från utbildning och erfarenhet. Målsättningen med fostringsgemenskapen är att stöda föräldrarna i deras roll som fostrare och att tillsammans med dem utarbeta en egen plan för barnets tillväxt, utveckling och lärande, det vill säga barnets plan för småbarsfostran. Dessutom är målsättningen för fostringsgemenskapen att befrämja föräldrarnas gemensamma samarbete, samt att genom information och samhörighet öka föräldrarnas nätverk. I S:t Karins småbarnsfostran finns det barn från många olika kulturer. För att genomföra ett mångkulturellt arbetssätt förutsätter det ett nära samarbete med vårdnadshavarna. Vid diskussioner med föräldrarna ges information om den finländska småbarnsfostran och fostringsmetoder. Man försöker även förena de kulturella skillnaderna som påverkar barnets vardag. Vid samarbete använder man sig vid behov av tolkningstjänster. Småbarnsfostrarens uppgift i fostringsgemenskapen är att: fungera öppet och initiativrikt ansvara för att föräldrarna blir hörda ansvara för att barnet bemöts i vardagen fungera så att föräldrarna får en klar bild av målsättningen med fostringsgemenskapen: en bra dag i dagvården utvärdera hur fostringsgemenskapen fungerar 5

7 3.1 ATT INLEDA DAGVÅRDEN Fostringsgemenskapen börjar redan innan barnet inleder dagvården. När barnet inleder dagvården är det ett stort steg i både barnets och föräldrarnas liv. Genom att satsa på dagvårdsstarten skapar vi en tillitsfull grund som hela barnets småbarnsfostran grundar sig på. Vi har delat in barnets dagvårdsstart i tre betydelsefulla skeden: beslutsfattande, bekantning och utvärdering BESLUTSFATTANDE När barnets dagvårdsansökan har anlänt behandlas den i enheten, på området och vid behov över områdesgränserna. Efter behandlingen fattas dagvårdsbeslutet. DAGVÅRDSBESLUT FÖRÄLDRARNA KONTAKTAR DEN PERSON SOM UNDERTECKNAT BESLUTET FÖRÄLDRARNA BEDES Välkommen till dagvården - brevet bifogas med beslutet (bilaga 1) Enheten kan även bifoga egen presentation Att ta emot dagvårdsplatsen Det preciserade inledningsdatumet förs in i det elektroniska systemet samt meddelas till barngruppen / familjedagvårdaren Vänta på att personalen kontaktar för att komma överens om tid för inledningsdiskussionen Ta kontakt med familjedagvårdaren för att komma överens om tid för inledningsdiskussionen 6

8 3.1.2 BEKANTNINGEN Det centrala i bekantningsskedet är inledningsdiskussionen samt den egentliga bekantningen med dagvårdsplatsen. ATT KOMMA ÖVERENS OM INLEDNINGS- DISKUSSIONEN MED FÖRÄLDRARNA Tidpunkt Plats: barnets hem eller dagvårdsplatsen Inledningsdiskussionsblanketten sänds till familjen (bilaga 2) Föräldrarna bedes anteckna sina tankar på blanketten innan diskussionen INLEDNINGSDISKUSSION Reservera 1 h för diskussionen Diskussionen antecknas på blanketten Man kommer överens om hur bekantningen genomförs BEKANTNING MED DAGVÅRDEN I daghemmen utarbetas dagvårdsavtalet (bilaga 3) under bekantningsperioden, i familjedagvården utarbetas dagvårdsavtalet (bilaga 4) två månader efter att dagvården har inletts Den avgiftsfria bekantningsperioden är max 2 veckor Under bekantningsperioden är barnet till att börja med på dagvårdsplatsen tillsammans med vårdnadshavaren Bekantningsstunderna kan vara olika tider under dagen, tex lekstunder, utevistelse, mat- eller vilosituationer När bekantningen fortskrider kan barnet vara på dagvårdsplatsen under, på förhand överenskomna, korta stunder utan vårdnadshavare UTVÄRDERING AV INLEDNINGSSKEDET När barnet har inlett dagvården utvärderar föräldrarna, med hjälp av en kundförfrågan, hur bra beslutsskedet och bekantningsskedet har lyckats. En sammanställning av responsen behandlas i forum och den enhetsspecifika responsen behandlas i enheterna. Man drar slutsatser och enas om fortsatta åtgärder. 7

9 3.2 BARNETS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Planen för småbarnsfostran utarbetas för att stöda barnets tillväxt, utveckling och lärande inom småbarnsfostran. Den utarbetas i samarbete mellan barnet, hans eller hennes föräldrar och dagvårdarens professionella småbarnsfostrare 1. De blanketter som i S:t Karins daghem och familjedagvård används som plan för barnets småbarnsfostran är indelade enligt två åldersgrupper: Det 1-2-åriga barnets plan för småbarnsfostran (bilaga 5) Det 3-5-åriga barnets plan för småbarnsfostran (bilaga 6) I förskoleenheten (och i förskolans kompletterande dagvård) används blanketten Barnets plan för förskolan (och småbarnsfostran) (bilaga 7). I lekparkerna används blanketten: Mitt barn i lekparken (Lapseni leikkipuistossa) (bilaga 8). Under föräldrasamtalen kommer man tillsammans med föräldrarna överens om tidtabellen för de kommande samtalen och antecknandet av barnets ärenden i barnets egen plan för småbarnsfostran. Målsättningen för verksamheten i barngruppen formas av de allmänna målen för småbarnsfostran samt de målsättningar som lyfts fram i det enskilda barnets plan för småbarnsfostran. Av dessa formas gruppens verksamhetsplan (gruppens plan för småbarnsfostran), vilken utvärderas tillsammans med barnen och deras föräldrar. Allmänna mål för småbarnsfostran Målsättning i barnets plan för småbarnsfostran Barngruppens plan för småbarnsfostran 3.3 BARNETS PORTFOLIO Barnets portfolio är en berättelse över barnets dagvårdstid och är väldigt viktig för barnet. Den berättar konkret om barnets tillväxt, utveckling och det liv barnet levt. I barnets portfolio kan man spara exempelvis barnets teckningar och pyssel, intervjuer och berättelser, fotografier, ramsor, sånger, recept och olika beskrivningar om barnet. 1 Kaskela, Kronqvist Niin ainutlaatuinen. Näkökulmia lapsen yksilölliseen varhaiskasvatussuunnitelmaan. Stakes. Helsinki 8

10 4 GOD PROFESSIONELL VÄXELVERKAN 4.1 FOSTRINGSPERSONALEN I S:t Karins bildar personalen inom småbarnsfostran ett pedagogiskt kollektiv, vars verksamhet grundar sig på gemensamt godkända värderingar och verksamhetsprinciper. Genom att regelbundet fortbilda hela personalen försöker man stärka den gemensamma förståelsen för innehåll, metoder och linjedragningar inom småbarnsfostran. Inom S:t Karins småbarnsfostran betonas växelverkan mellan barn och småbarnsfostrare. För att det ska uppstå en bra växelverkan krävs det sensivitet, äkta närvaro, att barnet respekteras och lyssnas till. Genom ett självvärderande arbetssätt utvärderar småbarnsfostrarna medvetet sitt sätt att fungera i växelverkan med barnet. Inom småbarnsfostran läggs alla mål på småbarnsfostrarens verksamhet. Genom att lyssna till och observera barnet formar småbarnsfostraren en lärande- och verksamhetsmiljö som för barnet är trygg och godkännande samt uppmuntrar honom eller henne att fungera på ett sätt som är naturligt för barn. För att leda fostrarteamets verksamhet har Gruppens plan för småbarnsfostran (bilaga 9) utarbetats. Den används som ett fortgående stöd för teamets arbete samt som ett ledande och utvärderande dokument. Den information som antecknats i gruppens plan för småbarnsfostran utnyttjas även i samarbetet med föräldrarna under föräldrakvällar samt i det enskilda barnets föräldrasamtal. 4.2 SPECIALDAGVÅRD I enlighet med de nationella grunderna för planen för småbarnsfostran 2 ordnas barnets behov av stöd i S:t Karins så långt som möjligt i samband med de allmänna tjänsterna för småbarnsfostran. Som stöd för vård- och fostringspersonalen inom småbarnsfostran arbetar speciallärare inom småbarnsfostran och dagvårdsassistenter. Dagvårdsassistenten arbetar i daghemmens barngrupper som stöd för ett eller flera barn. Rollen som specialläraren inom småbarnsfostran har växer i takt med att barnets behov av stöd ökar. I början kan rollen vara konsulterande och den kan öka till att specialläraren inom småbarnsfostran arbetar i barngruppen som en av gruppens övriga småbarnsfostrare. På basen av den årliga kartläggningen av resursbehovet beslutas om placeringen av speciallärare inom småbarnsfostran och dagvårdsassistenter till olika enheter och dagvårdsområden. Inom den svenskspråkiga småbarnsfostran får barnet det stöd hon eller han behöver i en allmän dagvårdsgrupp. 2 Grunderna för planen för småbarnsfostran, Handböcker: 61. Helsingfors: Stakes. 9

11 4.3 BARNETS STÖDFORMER I TRE STEG INOM S:T KARINS SMÅ- BARNSFOSTRAN Ett intensivt samarbete med föräldrarna utgör grunden för att upptäcka barnets individuella behov. För att upptäcka behovet av stöd sker en ständig observation och utvärdering av barnets utveckling samt av barngruppens växelverkan och verksamhet. I barnets plan för småbarnsfostran antecknas det som man vill lägga uppmärksamhet vid för att stöda barnets tillväxt, utveckling och lärande. Barnets individuella behov av stöd kan kartläggas i undersökningar av t.ex läkare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, familjerådgivning eller specialsjukvård. Enligt grunderna för förskoleundervisningens läroplan 3 ordnas barnets stöd i förskoleundervisningen utgående från varje enskilt barns behov. Barnet har rätt att få tillräckligt stöd i den egna uppväxtmiljön genast när behov uppstår. En pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande i förskolan (bilaga 14) utarbetas året innan barnet börjar förskolan för de 5 åringar som är i dagvård och vilka man misstänker att behöver intensifierat eller särskilt stöd i förskoleundervisningen. I den pedagogiska bedömningen utvärderas situationen för barnets tillväxt och lärande. Det stöd barnet får genomförs i tre steg: allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Med anledning av kontinuiteten för det enskilda barnets stöd och för att enhetliggöra begreppen har man i S:t Karins beslutat att även inom småbarnsfostran ta i bruk stödets tre steg enligt modellen här nedan. ALLMÄNT PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INTENSIFIERAT PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SÄRSKILT IP Allmänt stöd ges till varje barn. Då det allmänna stödet inte är tillräckligt, bifogas en pedagogisk bedömning / utredning (bilaga 10) till barnets plan för småbarnsfostran. Bedömningen utarbetas i samarbete mellan småbarnsfostrare, barnets vårdnadshavare och eventuella samarbetspartners. I bedömningen antecknas nivån för barnets stöd specificerat till åtgärder samt överenskomna fortsatta åtgärder. Målsättningar, metoder och utvärdering av ordnandet av intensifierat stöd för barnets småbarnsfostran antecknas i barnets plan för småbarnsfostran. Då beslut om att barnet deltar i förlängd läroplikt fattas övergår barnet till ramen för särskilt stöd inom småbarnsfostran. Målsättningar, metoder och utvärdering av ordnandet av särskilt stöd för barnet antecknas i barnets individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) (bilaga 11). 3 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Utbildningsstyrelsen: Föreskrifter och anvisningar 2010:

12 4.4 MÅNGPROFESSIONELTT SAMARBETE För att uppmärksamma barnets individuella behov behövs ett mångprofessionellt samarbete mellan de instanser som samarbetar med barnen och familjerna. Målsättningen med samarbetet är att förebygga problem samt även att i ett så tidigt skede som möjligt ta tag i risksituationer samt att på ett kundvänligt och flexibelt sätt svara på de enskilda barnens och familjernas behov. I S:t Karins fungerar olika mångprofessionella arbetsgrupper. I dessa grupper finns representanter från småbarnsfostran, rådgivningen, familjerådgivningen och barnskyddet (bilaga 12). Meningen är att grupperna stöder dagvårdens personal i deras arbete och säkrar barnets och familjens möjlighet att få hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. För att regelbundet följa med det enskilda dagvårdsbarnets tillväxt och utveckling används blanketten: Observation av barnet inom småbarnsfostran (till rådgivningen) (bilaga 13) och motsvarande responsblankett från rådgivningen som dagvårdens och rådgivningens samarbetsredskap. Blanketten som fyllts i av dagvårdspersonalen tar föräldrarna till rådgivningen i samband med barnets årskontroller. 4.5 ÖVRIGT SAMARBETE Personalen inom S:t Karins småbarnsfostran samarbetar med de läroanstalter som utbildar personal inom småbarnsfostran. Samarbetet innefattar främst handledning av studerandes praktik och att ta emot studerandenas examensarbete. De privata serviceproducenterna fungerar som en del av vårt servicesystem jämställt med den kommunala dagvården. De kommunala och privata dagvårdsenheternas förmän samlas regelbundet för att planera barnens placeringar i dagvården enligt närområdesprincipen. Koordinatorn för den svenskspråkiga småbarnsfostran samarbetar med alla de dagvårdsenheter i S:t Karins som erbjuder svenskspråkig småbarnsfostran för stadens svenskspråkiga familjer. 4.6 LEDARSKAPET Till ledarskapet inom småbarnsfostran hör att leda grunduppgiften enligt de stadgar, avtal och målsättningar som styr verksamheten. Ledarskapet innebär: att samarbeta med olika instanser att fatta dagvårdsbeslut och fatta beslut om dagvårdsplaceringar att ansvara för bildandet av barngrupper samt för placering av personal i de olika grupperna att tillsammans med personalen skapa förutsättningar och strukturer för verksamheten där barnens småbarnsfostran i praktiken genomförs att sörja för personalens välbefinnande att stöda och utveckla personalens kunnande 11

13 att planera personalens arbetstider att ansvara för anskaffningar och rekryteringar att föra stadens gemensamma planer till den dagliga verksamheten PEDAGOGISKT LEDARSKAP Utgångspunkten och grunduppgiften för det pedagogiska ledarskapet inom småbarnsfostran är att barnet har en bra dag i dagvården och därmed mår bra. När ramarna för verksamheten och utvecklingen skapas och sker tillsammans med personalen skapas förutsättningar och ramar för den verksamhet där barnets småbarnsfostran genomförs i praktiken. Förmannen och medarbetarna skapar tillsammans en diskussionskultur där allas åsikter blir hörda. Kreativitet och nya idéer ges utrymme, även fel och misslyckanden är tillåtna. Förmannen ansvarar för att grunduppgiften är klar för medarbetarna och att hela arbetsgemenskapen arbetar för att uppnå gemensamma mål. Det pedagogiska ledarskapet handlar om att planera, leda och genomföra verksamhet där man alltid tar i beaktande hur åtgärderna inverkar på barnen. Inom den närmaste framtiden är förmännens uppgift att föra planen för småbarnsfostran till den dagliga verksamheten i barngrupperna. 5 EN DAG SOM ÄR PLANERAD UTGÅENDE FRÅN BARNET Till värderingar inom S:t Karins stads småbarnsfostran har genom diskussioner valts: ATT UTGÅ FRÅN BARNET TRYGGHET GEMENSKAP Värderingarna styr hela tiden vår verksamhet och våra avgöranden. Att utgå från barnet handlar om att barndomen respekteras och betyder att barnet blir hört och att man svarar på hans eller hennes behov. I verksamheten som utgår från barnet uppmärksammar vi att: barnet får växa och utvecklas i lugn och ro vi svarar på barnets individuella behov miljön formas enligt barnets verksamhet, behov och intressen 12

14 vi drar nytta av smågruppsverksamhet Tryggheten består av psykisk och fysisk integritet. Då småbarnsfostrarna sörjer för barnets psykiska trygghet och välbefinnande: erbjuds barnet närhet och famn respekteras barnen som sin egen personlighet stöds utvecklingen av barnets självkänsla uppmuntras barnet och ges beröm erbjuds barnet dagliga erfarenheter av att lyckas och att få uppleva glädjen i att lära sig sätts gränser barnet lyssnas till i äkta växelverkan Den fysiska tryggheten består av: att barnet får tillräckligt med vila, kost, renlighet och utevistelse som motsvarar barnets behov utrymmen, gårdsområden och redskap som är planerade och lämpliga för barnverksamhet så bestående barngrupper som möjligt så bestående och bekanta reservvårdsarrangemang som möjligt För dagvårdens enheter har det utarbetats säkerhetsplaner som följer handboken för Säkerhetsplaneringen i dagvården 4 och Säkerhetsplanen inom småbarnsfostran 5 Psykisk och fysisk integritet är en förutsättning för barnets välbefinnande. Vid eventuella mobbningsfall tar personalen genast tag i saken enligt Mobbningsförebyggande planen för S:t Karins stads småbarnsfostran 6. Planen för att behandla kriser i dagvården 7 ger personalen konkreta direktiv för hur barnet och familjen kan stödas i olika olycks- och krissituationer. Gemenskap är att fungera tillsammans, ta hand om varandra, att dela framgångar och besvikelser samt att respektera varandra. I den gemenskapliga atmosfären sörjer småbarnsfostrarna för att: alla har kompisar och att ingen lämnas ensam smågruppsverksamheten garanterar tillfredsställande lek och verksamhet barnet uppmuntas och får positiv respons barnet får träna färdigheter för det sociala livet och goda vanor barnet får träna att behärska sina känslor 4 Saarsalmi, O Säkerhetsplanering i dagvården. Stakes. Handböcker: Säkerhetsplanen inom småbarnsfostran. S:t Karins stad Den mobbningsförebyggande planen för S:t Karins stads småbarnsfostran Kriisien käsittely päivähoidossa

15 barnet får bekanta sig med sin miljö och med andra kulturer småbarnsfostraren fungerar som modell för barnet småbarnsfostraren sätter gränser för barnet och stöder barnets verksamhet med hjälp av ledande fostran 14

16 5.2VERKSAMHETS- OCH LÄRANDEMILJÖ FYSISK KUNSKAPS- MÄSSIG PSYKISK SOCIAL I S:t Karins genomförs småbarnsfostran i olika verksamhetsformer: ledd lekparksverksamhet, familjedagvård, gruppfamiljedagvård, daghem och dygnetruntvård. Barnets ålder varierar från 1-åringar till barn som inleder skolan. Verksamhets- och lärandemiljöerna varierar enligt vårdform och barnens behov. Småbarnsfostraren beaktar barnens åldersstruktur och utvecklingsnivå och formar miljön enligt behoven. När barnet börjar inom småbarnsfostran hämtar han eller hon med sig inflytelser från den egna hemmiljön. För att stöda barnets tillväxt och utveckling är det viktigt att vi med hjälp av fostringsgemenskapen skapar en tillitsfull och hörande atmosfär. Verksamhets- och lärandemiljön förändras och lever ständigt. Förändringar i barngruppen inverkar på hur barnets tillväxt, utveckling och lärande fortskrider samt på verksamhetens förutsättningar. Inom småbarnsfostran bildar verksamhets- och lärandemiljön en helhet som består av fysisk, psykisk, social och kunskapsmässig miljö. Den fysiska miljön innefattar verksamhetens utrymmen inomhus och utomhus, organisering av utrymmen samt verksamhets- och lekredskap. Den fysiska miljön utvidgas utanför den egna enheten till olika ställen i närmiljön samt till den mångsidiga natur- och kulturmiljön som finns på hela S:t Karins område. Den natur som omringar småbarnsfostran i S:t Karins utnyttjas flitigt som lek- och utforskningsområden. Det hör till varje dagvårdsbarns vardag att bekanta sig med den naturliga och uppbyggda miljön. Den psykiska och sociala miljön är tätt sammanlänkade med varandra. I S:t Karins betonar vi särskilt växelverkan mellan småbarnsfostraren och barnet samt en godkännande och uppmuntrande atmosfär. Smågruppsverksamhet genomförs i olika former inom småbarnsfostran. I gruppens plan för småbarnsfostran beskrivs hurdan gruppens smågruppsverksamhet är. 15

17 Den kunskapsmässiga miljön uppmuntrar barnet till lek, utforskning, fysisk aktivitet, verksamhet och att uttrycka sig själv på många olika sätt. Den erbjuder barn i olika ålder och olika utvecklingsnivå lämpligt med utmaningar och intressanta saker. Miljön formas och utvecklas enligt verksamheten och behoven i barngruppen; det man vill utforska och lära syns även i verksamhets- och lärandemiljön. Barnen får vara delaktiga i uppbyggandet av verksamhets- och lärandemiljön enligt egna förutsättningar. Speciellt lägger vi uppmärksamhet vid att verksamhets- och lärandemiljön inbjuder barnet till lek. Olika lekhörnor för ensam- och parlek, att utnyttja stora utrymmen för livliga lekar och för lekar i den stora gruppen upprätthåller på sitt sätt intresset för leken och erbjuder de bästa möjligheterna för lärandet. 5.3 BARNETS NATURLIGA SÄTT ATT FUNGERA Det huvudsakliga målet för småbarnsfostran är att främja barnets omfattande välbefinnande. När barnet mår bra har han eller hon de bästa förutsättningarna att växa, lära sig och utvecklas. Småbarnsfostran genomförs som en helhet där vård, fostran och undervisning är sammanlänkade med varandra. Fokusen på dessa dimensioner ligger på olika sätt för olika ålders barn. Ju yngre barnet är desto viktigare är växelverkan mellan småbarnsfostraren och barnet i grundvårdssituationer. När barnet växer och utvecklas vidgas vyerna så småningom: barnet intresserar sig för nya saker och viljan att lära sig ökar. Vid planerandet och genomförandet av verksamheten beaktas barnets naturliga sätt att fungera. Dessa leder småbarnsfostrarna att fungera tillsammans med barnen. En professionell småbarnsfostrare beaktar barnets intressen och planerar barnets verksamhetsmiljö så att den uppmuntrar till lek, rörelse och utforskning. Småbarnsfostraren erbjuder även barnet upplevelser och möjligheter att uttrycka sig på konstens olika områden. 16

18 BARNETS LEK BARNET UTFORSKAR SPRÅK FYSISK AKTIVITET BARNETS KONSTUPPLE- VELSER OCH FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA KONST SPRÅK S:t Karins är en finskspråkig kommun med en liten majoritet som har svenska som modersmål. Många av barnen i den svenskspråkiga småbarnsfostran kommer från tvåspråkiga familjer. I S:t Karins är miljön kring barnets hem oftast finskspråkig vilket betyder att det är betydelsefullt att det inom småbarnsfostran målmedvetet arbetas med det svenska språket och den finlandssvenska kulturen. Barnets kulturidentitet stöds av det svenska språket och när han eller hon får kännedom om och upplevelser av den finlandssvenska kulturen och kulturtraditionerna. Språket utgör grunden till att behärska livet, det är nyckeln till allt annat lärande. Det är ett redskap för att tänka, uttrycka sig och att fungera i växelverkan med andra. Med hjälp av språket lär sig barnet att både tolka sig själv och att strukturera sin värld. Med hjälp av språket kan barnet delta i situationer av växelverkan som lyssnare och talare samt uttrycka sig själv. Barnets språkliga färdigheter utvecklas och ordförrådet växer när han eller hon är i växelverkan med andra barn och vuxna i de dagliga aktiviteterna, i musiken, leken, rörelsen, utforskandet och konstnärliga aktiviteter. Rim och ramsor, sagor, berättelser och annan litteratur inspirerar barnet att lära sig språket. Med hjälp av sagotering dokumenteras barnets tankar och språkliga uttryck. Samtidigt får barnet uppleva hur talet förvandlas till skrift. Barnet behöver en uppväxt miljö som är funktionell, stimulerande och stöder språkets utveckling. I den miljön kan barnet observera både talspråket och skriftspråket. Småbarnsfostrarens uppgift är att erbjuda modeller för språkoch begreppsinlärning samt ett tal som barnet förstår. Verksamhet i mindre grupper bidrar till att barnets språk utvecklas eftersom det möjliggör en aktiv språklig växelverkan med andra barn och småbarnsfostraren. 17

19 Via observation får småbarnsfostraren kunskap om barnets språkliga utveckling. När eventuella problem uppstår kan hon eller han hjälpa barnet genom att lägga extra uppmärksamhet på sitt eget språk, sina metoder, växelverkan med barnet samt den språkmiljö som erbjuds. I barnets plan för småbarnsfostran har man i delen för språk och växelverkan antecknat delområden som behöver observeras och som ansluter sig till utvecklandet av barnets språk och växelverkan. En språkstrategi för den svenskspråkiga småbarnsfostran och förskoleundervisningen arbetas fram under verksamhetsåren Inom den finskspråkiga småbarnsfostran får barn, vars hemspråk är annat än finska, undervisning i finska som andra språk (S2 opetus). Detta för att barnet ska få så stark tvåspråkig och kulturell identitet som möjligt BARNETS LEK Leken är den mest centrala verksamhetsformen inom S:t Karins småbarnsfostran. I leken lär sig barnet på ett naturligt sätt. Via lekverksamheterna utforskar, prövar och strukturerar barnet sin egen världsbild. Leken utvecklar fantasin, språket, tanken och kreativiteten. I leken ökar barnets medvetenhet om världen, självständighet och självständigt agerande. I leken kan barnet träna och utveckla de färdigheter som han eller hon behöver senare i livet. Leken utgör grunden för lärandet. Leken börjar redan innan barnet är en självständig aktör. I de små barnens famn- och hopplekar lockar småbarnsfostraren barnet till växelverkan. För de minsta barnen är imitation den viktigaste lekformen. Ett litet barn utforskar sin omgivning med hjälp av olika sinnen. Detta outtröttliga utforskande är en övning, med vilken det skapas förutsättningar för fantasin och en grund för kommande fantasilekar. Fantasin frigör barnet från begränsningar när det gäller tid och rum och handleder det lekande barnet till att planera sin egen verksamhet. Fantasileken fungerar som en bro mellan barnets erfarenheter och att förstå dem. Småbarnsfostraren behöver känna till lekens olika utvecklingsskeden. När barnet förflyttar sig från ett utvecklingssteg till ett annat behöver hon eller han småbarnsfostrarens stöd. Småbarnsfostrarens uppgift är att uppmärksamma när leken börjar, barnets behov av stöd för att hitta på tema för leken, för att ta en roll och för att utveckla förhandlingsfärdigheter. I barnets lek är småbarnsfostrarens roll att vara en aktiv observatör och aktör. Den växelverkan som sker i leken hjälper barnet att fungerar på ett sätt som ännu skulle vara omöjligt om han eller hon är ensam. Genom att observera barnets lek får småbarnsfostraren vetskap om barnets lek, utveckling och behov av stöd. Småbarnsfostraren planerar och ordnar leken i den dagliga verksamheten så att det finns tillräckligt med utrymme, tid och lämpliga redskap för leken. För att få igång leken och för att upprätthålla intresset för leken behöver det finnas möjlighet att leka i olika lekgrupper, lugna och fartfyllda lekar samt möjlighet att tillräckligt länge fortsätta leken utan att bli avbruten. Lektemat varierar beroende på vad som intresserar barnen. Med hjälp av att variera lekredskap och lekmaterial upprätthålls barnets intresse för leken och vid behov kan intresset riktas mot en vald riktning. 18

20 5.3.3 FYSISK AKTIVIET Rörelse stöder barnets helhetsmässiga utveckling. När barnet rör sig lär hon eller han sig att ha kontroll över sin egen kropp och bekantar sig med omgivningen. Barnets självkänsla stärks då det njuter av att röra sig och får kunskap om sin egen kropp och sina färdigheter. Barnet uppmuntras även att utöka sina färdigheter. Gemensamma spel, lekar och att röra sig tillsammans med kompisarna erbjuder möjlighet att träna de sociala färdigheterna. När barnet regelbundet rör sig främjar det hennes eller hans hälsa och stöder utvecklingen av ett hälsosamt levnadssätt. I rörelse inom småbarnsfostran tränas barnets fysiska och motoriska kondition, behärskning av rörelser och motoriska grundfärdigheter. Enligt Socialoch hälsovårdsministeriets direktiv för fysisk aktivitet inom småbarnsfostran 8 består den största delen av dagvårdsbarnens rörelse av rörelseaktiviteter som sker på barnens initiativ. Minst två timmar om dagen ska barnet röra på sig så att hon eller han blir andfådd. Småbarnsfostraren sörjer tillsammans med föräldrarna för att barnet dagligen har många möjligheter till att mångsidigt röra sig i en varierande miljö både inne och ute. Verksamhetsmiljön inbjuder till rörelse, olika rörelseredskap erbjuds, samt att barnet kan använda dessa i de dagliga lekarna. Småbarnsfostrarna uppmuntrar och handleder barnet så att hon eller han inspireras av att röra sig i enlighet med vad de olika årstiderna erbjuder. Förutom i dagvårdsenheternas utrymmen kan rörelseaktiviteterna ske i närskolornas utrymmen samt vid stadens idrottsplatser både inomhus och utomhus. De närliggande skogarna erbjuder ypperliga möjligheter till rörelse. Till vårt förfogande finns även sakkunskapen inom S:t Karins stads motionsservice samt samarbete med olika idrottsföreningar. Som stöd för planerandet av rörelse och motion finns årsplanen för rörelse inom S:t Karins stads småbarnsfostran BARNETS KONSTUPPLEVELSER OCH FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA KONST Ett barn som arbetar med och upplever konst hittar inspiration, lärandeglädje, drama, former, ljud, färger, dofter, känslor och kombinationer av olika sinnesupplevelser i sin värld. Konstens grundupplevelser föds i en tillväxtmiljö som värnar om musik, dans, drama, handfärdigheter, barnlitteratur och att uttrycka sig med bilder. Småbarnsfostraren låter barnet måla, rita, spela, sjunga, bygga, dansa, snickra, pyssla, sy, lyssna på och hitta på sagor och ramsor samt att dramatisera. Barnet får utrymme för sin egen fantasi och kreativitet. Barnet handleds i det tekniska genomförandet enligt hennes eller hans egna målsättningar. Småbarnsfostraren förhåller sig respektfullt till barnets konstnärliga skapelser och dokumenterar verksamheten samt ordnar tillställningar där barnet kan visa upp sina konstnärliga skapelser. 8 Varhaiskasvatuksen liikunnan suositukset STM:n oppaita 2005:17. Helsinki. 9 Kaarinan varhaiskasvatuksen liikunnan vuosisuunnitelma. 19

21 Inom småbarnsfostran får barnet bekanta sig med olika konstformer samt de verktyg, material, tekniker och uttrycksformer som hör till dem. Barnet bekantar sig med dem genom att själv vara aktiv och genom att, i mån av möjlighet, delta i olika föreställningar och utställningar. Finlandssvensk kultur är viktig att lyfta fram i form av musik, teater, drama och barnlitteratur. Även finlandssvenska högtider som exempelvis Lucia firas. Förutom den kunskap som finns i S:t Karins utnyttjas närområdets konst- och kulturutbud. Evenemanget Minirunokaarina inspirerar barnen att skriva dikter från ett år till annat BARNET UTFORSKAR Att göra, utforska och pröva är barnets naturliga sätt att fungera. Utforskandet tillfredsställer barnets nyfikenhet och leder barnet till problemlösning. De saker som utforskas och det som intresserar barnet kommer från fenomen i barnets erfarenhetsvärld och livsmiljö. En miljö inom småbarnsfostran som inspirerar till utforskning är mångsidig. Den erbjuder barnet att använda många olika material och redskap. Närmiljön och naturen är en central del i den utforskande miljön. Småbarnsfostrarna skapar en inspirerande och öppen atmosfär för utforskning genom sin egen inställning och eget agerande. Småbarnsfostrarens uppgift är att till barnets vardag skapa erfarenheter som upprätthåller hans eller hennes intresse. Till småbarnsfostrarens uppgift hör även att ge tid och utrymme för utforskningar och funderingar genom att utnyttja olika sinneskanaler. Småbarnsfostrarna handleder barnet i vardagens olika situationer till att prova och leta efter förklaringar till världens fenomen. Genom att småbarnsfostraren själv frågar och funderar möjliggör och uppmuntrar hon eller han barnets egen tanke, problemlösning och fantasi. 20

22 5.4 DE INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGARNA Småbarnsfostrarens uppgift är att till barnet ge en mångsidig bild av världen. Det handlar om att småbarnsfostraren erbjuder barnet olika färgs glasögon, genom vilka barnet kan utforska och upptäcka de fenomen som finns till hands ur olika synvinklar samt att barnet inser kopplingen mellan dem. I skogen utforskar barnet myrornas flitighet och byggandet av myrstacken Tillsammans med barnet kan fenomenet utforskas och funderas över ur de olika inriktningarnas synvinkel på exempelvis följande sätt: Matematisk inriktning Hur många myror ser du på stigen? Är alla av samma storlek och färg? Finns det flera mörka än ljusa? Finns det färre stora än små? Finns det myror bakom stenen? Vilken är större, myran eller stickan den släpar på? Naturvetenskaplig inriktning Märker du på vilken plats myrorna har byggt sin myrstack? Vet du varför? Av vilket material har myrorna byggt sin myrstack? Nu när det är varmt ser du att många myror är i farten. Kan du gissa var de är under vintern? Kan du höra om myrorna har något läte? Historisk-samhällelig inriktning Här i skogen har myrorna en lugn plats att bo på. Vad skulle hända med myrorna om det byggdes en väg hit? Om vi skulle ha magiska glasögon så att vi kunde se in i myrstacken, vad tror du att du skulle se? I dagvårdsenheten undersöker vi i böcker och från datorn om våra gissningar är rätt. (myrornas stad) Berätta för din mormor vad du sett i skogen idag och fråga henne om hon också har undersökt myror när hon var barn! 21

23 Estetisk inriktning Tycker du att myrorna är skickliga att bygga? Varför tycker du så? Vi tänker oss att vi är myror. Vad allt ser du här i skogen? Vad hör du? Vad känner du för lukter/dofter? När vi kommer tillbaka till dagvårdsenheten tar vi fram ritmaterial och gör tavlor på de saker som du tyckte att var vackert. Du kan färdigt fundera på vad du vill rita. Nu kan vi tillsammans sjunga: Jonte Myra. Etisk inriktning Märker du att där är två myror som tillsammans drar på stickor. Är de kompisar? När du går i skogen får du då sparka sönder myrornas stack? Du är många gånger större än en myra. Får du för det platta till den/stiga på den? Religions- och livsåskådningsanknuten inriktning Märker du att den där myran bär på en annan myra. Vad månne det har hänt? Är den död? Varför tror du att det finns myror? Till vad behövs de? 22

24 6 UTVÄRDERING Utvärderingen och utvecklingen inom småbarnsfostran grundar sig på S:t Karins småbarnsfostrans strategi som härleder sig från S:t Karins stads strategis 10 fyra olika perspektiv: ekonomi, processernas kvalitet, förnyelse och arbetsförmåga samt effektivitet. EFFEKTIVITET Barnets bra dag i dagvården PROCESSERNAS KVA- LITET Mångsidigt och fungerande servicesystem EKONOMI Kostnadsmedveten serviceproduktion FÖRNYELSE OCH ARBETSFÖRMÅGA Välmående arbetsgemenskaper med motiverad, fostringsmedveten och kunnig personal. Bra praxis inom småbarnsfostran sprider sig från enhet till annan. Utgångspunkten är att varje perspektiv utvecklas jämlikt. Utvärderingsplanen för S:t Karins småbarnsfostran finns i sin helhet som bilaga Kaarinan kaupungin strategia

25 7 ARBETET FORTSÄTTER Planen för småbarnsfostran är ett levande dokument vars genomförande ständigt reflekteras över, planeras och utvärderas i enheterna. Barnen och föräldrarna är i nyckelposition i detta arbete. Utarbetandet av de enskilda barnens planer för småbarnsfostran, formandet av barngruppernas planer för småbarnsfostran och utvecklingen av vardagens tillväxtmiljöer är beroende av växelverkan, samarbetet och fostringsgemenskapen som fungerar hos oss samt från den respons vi får. Den mest betydelsefulla resursen inom småbarnsfostran är en kunnig och professionell personal som i alla vardagliga situationer kommer ihåg sin grunduppgift. På detta sätt synliggörs det enskilda barnets behov. Med hjälp av det planenliga pedagogiska ledarskapet fästs uppmärksamhet vid de teman inom enheten som är i behov av uppmärksamhet. En gemensam utvärdering på kommunnivå genomförs fortlöpande. Processen med planen för småbarnsfostran är ett arbete som aldrig tar slut. 24

26 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Välkommen till dagvården - brev Inledningsdiskussion Barnets dagvårdsavtal / daghem Barnets dagvårdsavtal / familjedagvård 1-2 åriga barnets plan för småbarnsfostran 3-5 åriga barnets plan för småbarnsfostran Barnets plan för förskolan (och småbarnsfostran) Lapseni leikkipuistossa (Mitt barn i lekparken) Gruppens plan för småbarnsfostran Bilaga till barnets plan för småbarnsfostran: Pedagogisk bedömning / utredning över hur barnets tillväxt, utveckling och lärande fortskrider inom småbarnsfostran Barnets individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) för särskilt stöd i förskoleundervisningen Päivähoidon moniammatillinen yhteistyöryhmä, käyttöohje työntekijälle (Dagvårdens mångprofessionella samarbetsgrupp, direktiv för arbetstagaren) Observation av barnet inom småbarnsfostran (till rådgivningen) Pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande i förskolan Varhaiskasvatuksen strategiapohjainen arviointisuunnitelma (Utvärderingsplan för småbarnsfostran) HÄNVISNINGAR Den mobbningsförebyggande planen för S:t Karins stads småbarnsfostran, Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Utbildningsstyrelsen: Föreskrifter och anvisningar 2010:21. Grunderna för planen för småbarnfostran, Handböcker: 61. Helsingfors: Stakes. Kaarinan kaupungin strategia Kaarinan varhaiskasvatuksen liikunnan vuosisuunnitelma. Kaskela, Kronqvist Niin ainutlaatuinen. Näkökulmia lapsen yksilölliseen varhaiskasvatussuunnitelmaan. Stakes. Helsinki. Kriisien käsittely päivähoidossa Läroplanen för S:t Karins stads förskoleundervisning, 2012 Saarsalmi, O Säkerhetsplanering i dagvården. Stakes. Handböcker:74.Päivähoidon turvallisuussuunnittelu. Stakes. Oppaita: 71. Säkerhetsplanen inom småbarnsfostran. S:t Karins stad Varhaiskasvatuksen liikunnan suositukset STM:n oppaita 2005:17. Helsinki. 25