Bilaga A: Forskningsprogram

Transkript

1 Bilaga A: Forskningsprogram Specifika mål Miljöutbildning alternativt Utbildning och hållbar utveckling tillhör vår tids mer avgörande framtidsfrågor. Det övergripande syftet för det fortsatta forskningsarbetet med nätverket inom kunskapsfältet miljöundervisning och utbildning och hållbar utveckling har arbetats fram av det etablerade forskarnätverket vid tre konferenser under 2000 och Syftet kan sammanfattas i följande övergripande inriktningsmål för åren : att fortsätta i nära anslutning till lärarutbildningarna utveckla forskarnätverket Utbildning och hållbar utveckling som en betydelsefull arena: a) för de ingående forskarnas och forskargruppernas kontakter och information; b) för formulering av nya forskningsfrågor och forskningsprojekt; c) för vetenskapliga seminarier och erfarenhetsutbyte, för ny forskarrekrytering och genomförandet av en forskarskola; för internationella kontakter; samt d) för praktiska tillämpningar inom kunskapsfältet. Detta innebär att vi avser: dels att utveckla forskarnätverkets mötesmöjligheter till två konferenstillfällen per år; dels att bidra till och stimulera rekrytering och utveckling av forskare och forskning inom kunskapsfältet i fortsatt nära anslutning till lärarutbildningar och lärandets praktik; dels att söka utveckla och genomföra en forskarskola; och dels att skapa praktiska tillämpningar med särskild relevans för lärares yrkesutövande. De konkreta och specifika målen för det fortsatta arbetet är: att organisera nätverkskonferenser två gånger om året och på skilda platser i landet utifrån det ovan angivna syftet och de konkreta målen; att publicera en aktuell, informativ och enkelt användbar webbplats, med en väl fungerande webboard för nätverket och andra av kunskapsfältet intresserade yrkesverksamma; att ge ut en gemensam antologibok med fokus på detta forsknings- och kunskapsfält med målgruppen forskare, lärarutbildare och intresserade pedagoger-lärare; att genomföra en forskarskola med en mångvetenskaplig ansats och med inriktning och fokus på utbildning och hållbar utveckling, samt att bygga upp denna forskarskola på såväl nationell som nordisk forskarbasis; att aktivt stödja och stimulera rekryteringen av nya forskare inom kunskapsfältet; att stödja möjligheterna att inom hela eller med delar av forskarnätverket generera nya forskningsprojekt inom kunskapsfältet; samt att vidareutveckla viktiga internationella kontakter för betydelsefulla impulser och utbyte; att skapa medel för en samordnare på deltid (20%) till stöd och stimulans för forskarna, sköta webbplatsen, hjälp vid forskningsansökningar, forskarnätverket i sig och dess fortsatta arbete internt och externt inom kunskapsområdet. Områdesöversikt Miljöundervisning, miljöutbildning och senare utbildning för hållbar utveckling har vuxit fram parallellt med miljödiskursens utveckling såväl internationellt som i Sverige. Vid den första internationella miljökonferensen i Stockholm, FN-konferensen Human Environment (En Enda Värld), 1972, enades delegaterna om att undervisning var en mycket viktig del av samhällets miljöarbete och att miljöproblem inte kunde lösas utan utbildning och undervisning i olika former. Ansatser till detta noterades också redan vid The Biosphere Conference i Paris 1968 och senare i artiklar i tidskriften Journal of Environmental Education, etablerad i USA Utbildning och undervisning om miljöfrågor kom fortsättningsvis att ytterligare markeras i Brundtlandkommissions rapport till FN:s generalförsamling Our

2 2 Common Future (1985/87). Vid FN-konferensen UNCED i Rio de Janerio, 1992, blev detta kunskapsfält återigen tydligt markerat i ett av miljökonferensens huvuddokument, Agenda 21 den konkreta miljöhandlingsplanen för det 21:a århundradet. På dokumentets drygt 550 sidor återkommer ordet utbildning 489 gånger (för beskrivningar av denna bakgrund: se vidare Helldén, 1992; Junker, 1993; Lybeck, 1994; Axelsson, 1997; Wickenberg, 1999; Lindhe, 1999; von Hofsten, 1999; Hansson, 1993 och 2000; Grönvall & Lindhe, 2000). Det finns i Sverige en geografiskt splittrad men samtidigt under 1990-talet successivt växande forskning kring problem- och frågeställningar som rör miljöundervisning eller utbildning för hållbar utveckling. Forskarna och forskningserfarenheterna är emellertid spridda över flera av landets forsknings- och utbildningsinstitutioner. Uppdelningen är dels av disciplinär art och dels av geografisk art. Tillkommer gör den uppdelning och bredd som finns mellan naturvetenskapligt och humanistisk-samhällsvetenskapligt inriktad vetenskaplig forskning och utbildning inom kunskapsområdet. Det fanns således för forskningen inom det aktuella kunskapsområdet ett växande kommunikations- och syntetiseringsbehov. För att möta detta var det nödvändigt att föra samman de forskare i landet som f. n. verkar på olika institutioner vid skilda universitet-högskolor till ett forskar-forskningsnätverk. Utifrån denna nu etablerade plattform kan ett fortsatt forskningssamarbete utvecklas. Inom forskarnätverket Utbildning och hållbar utveckling och mellan de ingående forskarna kan också efterhand utvecklas möjligheter till nya forskningsfrågor, forskningsprojekt och vidare forskningsansökningar. Deltagande forskares inriktning av sin forskning inom kunskapsområdet Nedan presenteras forskarna-forskargrupperna och deras inriktningar i alfabetisk ordning. Kursiverade namn innebär att forskaren ingår i forskarnätverket (se även deltagarlista över forskarnätverket bilaga). Detta är samtidigt den första samlade bilden av forskningen inom området. Björn Andersson, professor vid enheten för ämnesdidaktik, ped inst, Göteborgs universitet arbetar liksom bl. a. docent Christina Kärrqvist i Göteborgsgruppen för forskning om naturvetenskaplig undervisning. I gruppen ingår f. n. sex seniora forskare, varav två professorer och en gästprofessor, samt fem doktorander. Två av doktoranderna är Eva Nyberg och Margareta Ekborg, som ingår i nätverket. Gruppens forskningsintressen är: utveckling och studium av naturvetenskaplig undervisning; lokal och nationell utvärdering; miljödidaktik; naturvetenskap - teknik - samhälle i skolan. Mycket av det som gjorts på enheten har betydelse för elevers möjligheter att förstå och tillgodogöra sig begreppet hållbar utveckling, såsom kartläggningar av elevers förståelse av materiens byggnad och bevarande, liksom av energins flöden och dess bibehållande. En större studie av svenska grundskole- och gymnasieelevers kunskaper och attityder när det gäller temat 'Tillståndet i världen' genomfördes 1998 inom ramen för nationell utvärdering. Denna hade sin utgångspunkt i de nya läroplanerna Lpo94 och Lpf94. Utvärderingen genomfördes i skolår 5, 9 och 3 gymnasiet. Harriet Axelsson, enhetschef och universitetslektor, Lärarutbildningen, Malmö högskola, leder f. n. uppbyggandet av en ny enhet inom lärarutbildningen: Natur-Människa-Samhälle som har en mångvetenskaplig ansats. Axelssons forskning är inriktad mot skolutveckling och hennes avhandling Våga lära. Om lärare som förändrar sin miljöundervisning bygger på den praktiska verksamheten i sex svenska s. k. ENSI-skolor (Environment and Schools Initiatives - ett OECD-projekt om miljöundervisning). Studien behandlar dels miljöundervisning i förhållande till hållbar utveckling, dels mer generellt hur undervisning kan förändras utifrån ett lärarperspektiv. Axelsson var engagerad i det projektet , dels som nationell koordinator, dels som pedagogisk forskare och handledare. Det empiriska materialet är insamlat

3 3 av ett tjugotal lärare runtom i Sverige, vilka dokumenterade sitt arbete med att utveckla bättre sätt att undervisa för en långsiktigt hållbar utveckling/miljöundervisning. Denna dokument a- tion blev ett autentiskt skolmaterial som sedan tolkades i avhandlingen. Axelsson ingår i Malmö i en forskargrupp som utvecklar och forskar om lärande i nya medier med utvecklingsmedel från KK-stiftelsen och DISTUM för att utveckla interaktiva utvärderingsinstrument (se även Malmberg nedan). Axelsson ingår i forskarsamverkan med bl. a. Sydafrika (UNISA). Inom lärarutbildningen vid Malmö högskola finns således en större grupp seniora forskare, doktorander och utbildare kring tematiken miljö/utbildning och hållbar utveckling: Claes Malmberg (med professor Gunilla Svingby som handledare) är i sin forskarutbildning inriktad på distanslärande inom det aktuella kunskapsområdet se nedan), Mats Areskoug, miljöfysiker; Anders Olsson och Maja Lundahl, lärare i natur- och miljödidaktik; Anders Jacobsson, miljödidaktiker; Per Eliasson, miljöhistoriker och utbildare; och Magnus Johansson, lärare vid miljöenheten Teknik och Samhälle, Malmö högskola. Margareta Ekborg finns också i denna malmögrupp och har professor Björn Andersson, Göteborg, som handledare (se ovan) och Gustav Helldén, Kristianstad, som bitr. handledare i sitt doktorandprojekt (se nedan). Britta Carlsson är verksam vid Luleå tekniska universitet (LTU). Forskning rörande dels utbildning och dels miljö/hållbar utveckling är under stark expansion och uppbyggnad vid LTU. Forskning som förenar de två, i sig omfattande ämnesområdena, utbildning och hållbar utveckling, är däremot mer sparsamt förekommande. Detta gör nätverk och nätverksbyggande än mer angeläget. Genom att ingå och aktivt deltaga i nätverket Utbildning & hållbar utveckling kan LTU:s forskningsansatser och utfall bli än mer gränsöverskridande och nydanande, dvs. tvärande med avseende på såväl traditionella ämnesdicipliner som metodologiska och teoretiska angreppssätt. Detta antas stärka och fördjupa forskningens kvalitet och framtida utveckling och stämmer samtidigt väl in i universitetets nya, strategiska satsning på gränsöverskridande arenor (Arena hållbara resurser, Arena lärande, Arena media, m. fl.). Carlssons avhandling har titeln Ecological Understanding. A space of variation (1999) och hennes nuvarande forskningsintresse rör likartade frågeställningar. Det fokuserar undervisning, lärande och människans förståelse av naturvetenskap och då främst av grundläggande ekologiska förhållanden, dvs en av många grunder i en hållbar utveckling. I en kommande huvudstudie strävar Carlsson till att djupare förstå de samband som råder mellan lärandets natur och naturvetenskapligt lärande för en hållbar utveckling. Till projektet finns för närvarande två forskarstuderande knutna (Anna Vikström och Ingalill Danielsson). Birgit Hansson, Lunds universitet, har ett forskningsintresse som gäller kunskapsbildning inom miljöområdet och perspektivet är kunskapsteoretiskt/didaktiskt. Den kunskapsteoretiska inriktningen innefattar begrepp som holism och komplexitet. Tid och rum ingår som dimensioner i kunskap om miljöområdet. Hansson intresserar sig också särskilt för samspelet mellan naturvetenskap och humaniora vid kunskapsbildning inom miljöområdet. I första hand gäller forskningsintresset de gymnasiepedagogiska och högskolepedagogiska områdena. Hansson disputerade i pedagogik vid Lunds universitet på en avhandling med titeln Förutsättningar för gymnasieelevers kunskapsbildning och för undervisning inom miljöområdet (Hansson 2000). Hansson ingick i EU:s forskningsprojekt ADMIT som handlar om studenternas mobilitet. Hansson har ingått i MUVIN-projektets forskningsdel. MUVIN står för Miljöundervisning i Norden och är ett av Skolverkets miljödidaktiska projekt. Hansson har vidare utvärderat FRN-projektet Skogsnätet, som var ett samarbetsprojekt mellan forskare och gymnasieskolor. Gustav Helldén, docent, Kristianstads högskola, forskar med fokus på barns föreställningar om det som händer i naturen. Helldéns doktorsavhandling, framlagd vid Malmö högskola 1992, har titeln Grundskoleelevers förståelse om ekologiska processer. Med utgångspunkt i

4 4 detta material har Helldén fortsatt en unik longitudinell forskningsstudie. Han ingår f. n. också i ett antal internationella forskningsprojekt med forskargrupper i universiteten i Leeds, UK, samt vid Cornell University, USA. Helldén samarbetar vid lärarutbildningen i Kristianstad med pedagogen-biologen Ola Magntorn och är dessutom biträdande handledare för Margareta Ekborg, Malmö högskola (se ovan). Valdy Lindhe, universitetslektor i pedagogik sedan Under senare år studierektor för forsknings- och utvecklingsenheten vid ILU och nu prefekt (1 sep 2001) vid Institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet. Arbetat periodvis för Sida sedan 1981, bl. a. i Mozambique, Kenya och Tanzania. Arbetar med miljöundervisningsfrågor företrädesvis i dessa s. k. SADC-länderna i södra Afrika i form av utveckling av miljöundervisningspolicydokument, kurser, kursutveckling och utvärderingar. Lindhes doktorsavhandling, Greening Education. Prospects and Conditions in Tanzania hade också fokus på detta tema. Lindhe är, liksom Axelsson och Wickenberg, medlem i Sidas rådgivningsgrupp för miljöundervisning i biståndet. Lindhe har även genomfört utvärderingar av Världsnaturfondens (WWF) undervisningsmaterial i Lettland, Ryssland och Sverige. Lindhe deltar också i Högskoleverkets utvecklingsprojekt Miljöprofil i lärarutbildningen, under ledning av universitetslektor Leif Östman, Uppsala (se nedan). Cecilia Lundholm, är doktorand vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hon tillhör forskargruppen Kommunikation och Kunskapsbildning, där de seniora forskarna består av handledare docent Inger Wistedt samt professor Ola Halldén. Cecilia ingår också i CNM:s (Centrum för Naturresurs och Miljöforskning) doktorandgrupp på Stockholms universitet. Gruppen startades i september 2000 och syftar till skapa en tvärvetenskaplig miljö för doktorander från samtliga fakulteter. I dag finns bland annat ämnen så som botanik, naturgeografi, systemekologi, meteorologi, statsvetenskap, nationalekonomi och antropologi representerade. Gruppen träffas varannan vecka och arrangerar bl a seminarier om aktuella ämnen som rör miljö- och utvecklingsfrågor ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Lundholms avhandlingsarbete rör högskolestuderandes lärande om miljö inom ramen för grund- och forskarutbildningen. De forskningsfrågor som belyses gäller lärande som en process av kontextualiseringar och tydliggörande av meningssammanhang för tolkning i ett konstruktivistiskt perspektiv. Mot bakgrund av denna frågeställning, och antagandet att en mångfald av kontextualiseringar aktualiseras i miljöundervisning (se Lundholm, 1998) och därför kan vara ett lämpligt sammanhang för att studera denna fråga, har tre fallstudier genomförts. Den första omfattar universitetsstuderande på grundutbildningen i biologi och de två andra studierna rör teknologer på en ekologikurs samt doktorander som bedriver miljöforskning, också på en teknisk högskola. 20 september 2001 presenterar Cecilia lic. avhandling (Lundholm 2001) på KTH, där hon varit doktorand fram till juni Doktorsavhandling läggs fram vid Pedagogiska institutionen Claes Malmberg, doktorand i pedagogik, Malmö högskola. Den grundläggande frågan i Malmbergs avhandlingsarbete är hur en fungerande lärandegemenskap kan skapas inom ramen för en tekniskt medierad kurs och hur olika studenter utvecklas i denna. Avhandlingen fokuserar således studenters erfarenheter av lärande i en miljö som byggts för att underlätta samarbetslärande. Innehållet i kursen är Miljökunskap - Lärande för en hållbar utveckling. Avhandlingens syfte är således att studera hur olika studenter fungerar inom de givna förutsättningarna. Utvecklingen av en tekniskt medierad distanskurs är en del av avhandlingsarbetet. Kursens namn är Lärande för hållbar utveckling och den kommer att ges som obligatorisk kurs för studenter på Lärarutbildningen i Malmö inom enheten Natur, miljö och samhälle. Kursen omfattar 5 poäng. Syftet är att utveckla deltagarnas kompetens att undervisa för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 21.

5 5 Avhandlingen belyser deltagarnas aktivitet, interaktion med varandra och lärarna och utvecklingen av lärandeprocessen över tid. Detta studeras i relation till kön, bakgrund, lärstrategi och studiesyfte m.m. Per Wickenberg, rättssociologi, Lunds universitet, skrev avhandlingen Normstödjande strukturer. Miljötematiken börjar slå rot i skolan (1999). Denna studie har som syfte att analysera vad som sker när staten har beslutat att föra in ett nytt perspektiv miljöperspektivet i grundskolan. I fokus för denna analys av initieringsprocessen är de vuxna aktörerna. De frågor som studien bl.a. söker svar på är hur den nya miljötematiken i samhället har initierats i skolan, av vem/vilka, på vilket sätt skolans vuxenaktörer har stöttats (på skolan och i samhället) i sitt miljöarbete och vilka strukturer som verkar hindrande respektive stödjande för de vuxna aktörernas normativa handlingar. Normstödjande strukturer blir ett central begrepp i detta sammanhang. Efter avhandlingen har Wickenberg inlett ett flerårigt forskningsprojekt med professor Håkan Hydén och fil dr Minna Gillberg om normbildningsprocesser inom Citytunnelprojektet i Malmö. Här studeras hur miljöledningssystem och det erfarenhetsbaserade lärandet sker inom tunnelprojektorganisationen i synnerhet i relation till den nya Miljöbalken och den praxis som kan antas skapas i det stora infrastrukturprojektet. Under 2001 arbetar också Wickenberg på deltid som programsamordnare inom avslutningsfasen vid det nationella miljöforskningsprogrammet UTVÄGAR Vägar till uthållig utveckling: beteenden, organisationer, strukturer. Han deltar också i ett forskningsprojekt av hållbar utveckling på ön Ven i Öresund. Wickenberg medverkar också i internationella forskningsprojekt: EU-projektet SusCom, Sustainable Communities; EU-Envirometh; kommun-skolor i Beidahe i Kina (f. n. under utveckling med Sida), Law Faculty, Vilnius University (se bifogad CV). Wickenberg arbetar även på deltid vid Rektorsutbildningen, Lärarutbildningen vid Malmö högskola och har producerat olika läromedel med fysikern Bodil Jönsson, Lunds universitet. Petter Åkerblom och Susan Paget, SLU. Forskarskolan Stadens Uterum vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med flervetenskapliga metoder för att utveckla kunskap om planering, förvaltning och bruk av stadens uterum samt dess sociala, kulturella, pedagogiska och ekologiska funktioner. Forskarskolan leds av docent Mats Lieberg, tillika forskningsledare på MOVIUM Centre for the Urban Environment vid SLU. Vid forskarskolan pågår 2001 åtta doktorandarbeten, däribland: Susan Paget, landskapsarkitekt, universitetslektor och forskarstuderande vid institutionen för landskapsplanering i Ultuna. Forskar om landskapsarkitektens betydelse för utformning av skolgårdar och andra pedagogiska miljöer där hon bland annat i en fallstudie följer skolgårdsutvecklingen på två skolor i en mindre mellansvensk kommun med kunskapsverkstäder som huvudmetod för att utveckla ny kunskap tillsammans med elever, lärare, kommunala tjänstemän, konsulter och andra aktörer i processen. I forskarskolan ingår också Petter Åkerblom, landskapsarkitekt och statskonsulent vid MOVIUM. Forskarstuderande vid institutionen för landskapsplanering Alnarp på det övergripande temat plats och lärande. Forskningsarbetet har sin utgångspunkt i begreppet utomhuspedagogik och dess möjligheter bland annat till ökad miljöförståelse och fokuserar på exemplet skolträdgården som läranderesurs. Huvudfrågorna är i vilka avseenden lärare uppfattar skolträdgården som resurs samt vad odlingsplatsens utformning, innehåll och funktion betyder för olika slags lärande. Avhandlingsarbetet bygger på en fenomenografisk studie av ett femtontal pedagogers fleråriga erfarenheter av skolträdgårdar bland elever 6-12 år. Båda deltar i forskarskolan Stadens Uterums internationaliseringsarbete, bland annat genom att delta i arbetet med att dokumentera och reflektera över den pedagogiska verksamheten vid Coombes School, England, samt i arbetet med att etablera ett internationellt nätverk av skolgårdsforskare (Europa, USA och Japan). Åkerblom har också etablerade kontakter med Anders Szczepanski, Linköping, Centrum för Utomhuspedagogik.

6 6 Johan Öhman, Örebro universitet, är där verksam vid institutionen för idrott och hälsa och doktorand i pedagogik vid pedagogiska institutionen. Öhmans doktorandprojekt handlar om de lärprocesser som sker i det direkta mötet med naturen. Särskilt fokuseras meningsskapandet beträffande människans relation till naturen, dvs. värde- och värderingsbildning med inriktning mot miljömoral. Studierna sker med utgångspunkt i ett pragmatiskt och diskursteoretiskt sätt att förstå och analysera lärande. Då miljömoraliska frågeställningar har en central plats i demokratiska processer när det gäller uthållig utveckling kan det övergripande syftet med projektet sägas vara att skapa en förståelse för naturmötets betydelse när det gäller ind i- viders förutsättningar att aktivt delta i det offentliga samtalet om miljö och samhällsutveckling. Handledare för doktorandprojektet är Leif Östman vid institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet. Johan Öhman ingår i forskningsgruppen SOC-INN (Socialisationens innehåll och medborgarskapets dimensioner) som har ett drygt tiotal verksamma på pedagogiska institutionen vid Örebro universitet och totalt c:a 25 medlemmar där de övriga är verksamma vid Uppsala universitet och Lärarhögskolan i Stockholm. Vid Örebro universitet representeras forskningsgruppen av förutom professor, två disputerade och åtta doktorander samt ytterligare ett antal D-studerande etc. De forskningsproblem som ställs gäller vilka meningar som erbjuds i den institutionaliserade socialisationen samt vilka möjligheter och begränsningar för utvecklingen av demokratin och medborgarskapets dimensioner som därvid konstitueras. Med den pragmatiska attityden som utgångspunkt domineras forskningsansatserna av historiskt och/eller samhällsvetenskapligt grundade och teoretiskt baserade textanalyser. SOC-INNs forskningsperspektiv är förankrat i läroplansteori och didaktik (skolämnesoch universitetsdidaktik) och ställer frågor om utbildning/kommunikation och demokratins förutsättningar ur pedagogisk- och politisk-filosofiska perspektiv. Delvis som en konsekvens av dessa ansatser studeras också pedagogik som vetenskap ur vetenskapssociologiska och vetenskapshistoriska perspektiv. Leif Östman, Uppsala, publicerade 1995 sin avhandling Socialisation och mening. NOutbildning som politiskt och moraliskt problem, som utgör läroplansteoretiskt baserade innehållsanalyser/textanalyser. Margareta Svennbeck är nu doktorand hos Östman. Svennbeck arbetar med en avhandling som har den preliminära titeln Jämställdhet och miljöfostran i fysikläromedel en världsbildsanalys. Avhandlingsarbetet är inriktat på utbildning i de naturorienterande ämnena i högstadiet i relation till läroplanens allmänna mål om jämställdhet och miljöfostran. Syftet är att undersöka skolans NO-undervisning i relation till dessa må l- sättningar via textanalyser av läromedel i fysik. För att göra detta upparbetas först ett teoretiskt perspektiv hur jämställdhet och miljöfostran kan förstås i relation till värderingar som rör kunskapssyn och natursyn. Upparbetningen görs i termer av filosofiska världsbilder. Analysen av läromedel görs med avseende på dessa världsbilder. Utgångspunkten är en kvalitativ syn på jämställdhet, där jämställdhet förstås i termer av huruvida både manliga och kvinnliga perspektiv och värderingar ges utrymme inom NO-undervisningen. Manligt och kvinnligt ses som genuskonstruktioner och vad som anses som kvinnligt respektive manligt undersöks på en diskursiv nivå, dvs. vad man talar om som kvinnligt och manligt.övriga doktorander i Uppsala med inriktning mot det aktuella kunskapsområdet är Christina Björksten, Ida Idegran, Eva Lundqvist och Malena Persson. Östman har tillsammans med Johan Öhman, Örebro universitet (se ovan) på uppdrag av Skolverket gjort en kunskapsöversikt av miljödidaktiskt forskning, Miljöpedagogisk/didaktisk forskning: En nationell och internationell kunskapsöversikt. Publiceringen av denna rapport har av olika skäl dröjt men kommer nu att slutföras under hösten Rapporten ger stöd för den bild, som här i ansökan tecknats av

7 7 forskningen i landet inom kunskapsområdet miljöundervisning och utbildning och hållbar utveckling. Det finns i sammanhanget även utvecklade planer på en centrumbildning, Centrum för Miljödidaktik, i samarbete mellan Uppsala, Linköping och Örebro universitet med inriktning på miljöundervisning, lärare, lärarutbildning samt fortbildning. Initiativtagarna till denna centrumbildning deltar också aktivt i och har kontakter med forskarnätverket. Gemensamt har konstaterats att forskarnätverket och den tänkta centrumbildningen kan vara konstruktiva och komplementära krafter inom det aktuella kunskapsområdet utbildning och hållbar utveckling. Bakgrund till och utveckling av forskarnätverket Det mångvetenskapliga forskarnätverket Utbildning och hållbar utveckling har vuxit fram under år vid tre genomförda nätverkskonferenser i Halmstad, Uppsala och Malmö. Forskarnätverket hade sin tredje konferens den 5-6 juni 2001 och Malmö Högskola, Lärarutbildningen, stod som värd och 14 deltagare (varav tre nya) deltog i tvådagarskonferensen. Det första nätverksmötet, med 19 svenska deltagare, hölls i Halmstad i februari Ett nytt möte hölls i september samma år, då i Uppsala och med deltagande av 13 forskare och åtta gäster, varav två sydafrikanska forskare med inriktning på miljöutbildning. Dessa tre första konferenser finansierades av dåvarande Forskningsrådsnämnden (FRN), av de deltagande universiteten och deltagarna själva. Det tvärvetenskapliga miljöforskningsprogrammet UTVÄGAR Vägar till hållbar utveckling beteenden, organisationer, strukturer har genom professorn i rättssociologi, Håkan Hydén, Lunds universitet och tillika ingående i UT- VÄGAR-programmet, varit en betydelsefull tillskyndare vid såväl initieringen som vid två av nätverkskonferenserna. Se: eller på: resne twork.html Vidare har Hydén fungerat som ett vetenskapligt och moraliskt stöd under nätverkets första uppbyggnadsår. Sammanlagt har under det gångna året 25 seniorforskare och doktorander från 10 olika universitets- och högskoleorter och med inriktning på detta kunskapsfält deltagit vid minst ett av de hittills genomförda tre konferenserna. 10 av nätverkets deltagare är disputerade forskare inom kunskapsområdet och 15 av deltagarna är antagna doktorander. Hälften av nätverkets deltagare är kvinnor och hälften är män. Ytterligare ett tiotal forskare vid olika universitethögskolor har den gångna uppbyggnadstiden aviserat sitt intresse att stå med på nätverkets informations- och sändlista. Det innebär således redan att sammanlagt cirka 35 forskare inom kunskapsfältet har, i varierande grad, etablerat kontakt med forskarnätverket. Se förteckningen över deltagande forskare och doktorander, respektive nya medlemmar och dem som anmält intresse för information om nätverkets möten och verksamheter (bilaga). Sex av forskarnä t- verkets doktorander kommer att delta i UTVÄGAR-programmets doktorandkonferens på Ven i slutet av september 2001, vilket kan ge nya kontakter inom och idéer för den pågående och kommande samhällsvetenskapliga miljöforskningen i landet. Nätverket syftar till att kunna hålla sin nästa konferens inom Forskarnätverket i anslutning till UTVÄGAR-programmets avslutningskonferens under våren Under är ambitionen att kunna hålla tre nä t- verkskonferenser varav en under en längre helg i Luleå. Projektbeskrivning Vi avser att genomföra det fortsatta arbetet under tiden inom forskarnätverket Utbildning och hållbar utveckling på följande sätt:

8 8 att organisera nätverkskonferenser två gånger om året och på skilda platser i landet utifrån det ovan angivna syftet och de konkreta målen; att publicera en aktuell, informativ och enkelt användbar webbplats, med en väl fungerande webboard för nätverket och andra av kunskapsfältet intresserade yrkesverksamma; att ge ut en gemensam antologibok med fokus på detta forsknings- och kunskapsfält med målgruppen forskare, lärarutbildare och intresserade pedagoger-lärare; att genomföra en forskarskola med en mångvetenskaplig ansats och med inriktning och fokus på utbildning och hållbar utveckling, samt att bygga upp denna forskarskola på såväl nationell som nordisk forskarbasis; att aktivt stödja och stimulera rekryteringen av nya forskare inom kunskapsfältet; att stödja möjligheterna att inom hela eller med delar av forskarnätverket generera nya forskningsprojekt inom kunskapsfältet; samt att vidareutveckla viktiga internationella kontakter för betydelsefulla impulser och utbyte; att skapa medel för en samordningsperson på deltid (20%) till stöd och stimulans för forskarna, sköta och utveckla webbplatsen, hjälp vid forskningsansökningar, forskarnätverket i sig och dess fortsatta arbete internt och externt inom kunskapsområdet. Betydelse Miljöutbildning alternativt Utbildning och hållbar utveckling tillhör vår tids mer avgörande framtidsfrågor. Kunskapsområdet är som sådant relativt nytt såväl internationellt som nationellt (se ovan). Ny kunskapsbildning inom området är nödvändig liksom intensifierat nationellt och internationellt forskningssamarbete. I Sveriges arbete med hållbar utveckling är utbildning och forskningsanknytning till denna ett av de strategiska områdena, som enligt statsmakternas intentioner ska fortsätta att utvecklas (Reg skrivelse 1999/2000:13, sid ). Ett konkret exempel är den snabba utvecklingen av antalet miljöarbetande förskolor/skolor med Grön Flagg och Miljöskolor, som tillväxt kontinuerligt under slutet av 1990-talet i såväl Sverige som i Europa. Ny kunskapsbildning och forskningskontakter är av betydelse för den fortsatta och fördjupade uppbyggnaden av dessa skolor. Kunskapsområdet är med avseende på sin karaktär väl lämpat för en helhetssyn på lärande och ämnesintegrering på skilda utbildningsnivåer. Vidare innebär och understryker kunskapsfältet i sig nödvändigheten av ett livslångt lärande i skilda sociala sammanhang. Hur långsiktigt fungerande former av stöd och stimulans för en sådan utveckling av och i utbildningen kan skapas och organiseras, hör också till kunskapsområdets viktigare problem- och frågeställningar. Forskarnätverket inom Sverige är en av flera förutsättningar nödvändiga men inte tillräckliga för att forskning inom kunskapsområdet ska kunna ta fart och ge långsiktiga resultat. Vidare för att åstadkomma en bredare organisatorisk forskningsbas för att rekrytera nya forskarstuderande, starta en forskarskola samt för att bygga upp viktiga internationella kontakter med betydelsefulla impulser. Preliminära resultat Det vi i dag kan betrakta som preliminära resultat är själva initieringen, samordningen, utvecklingen och etableringen av forskarnätverket i sig. Forskarnätverket består i dag, aug 2001, av forskare och antagna doktorander med varierande forskarbakgrund. Antalet kvinnor är lika många som män. Deltagarna, cirka 30 st samt ytterligare tiotalet som är intresserade av fortsatta kontakter, representerar 10 svenska universitet-högskolor (se nedan i deltagarfö r- teckningen). Forskarnätverket har i huvudsak fyra tydliga geografiska noder som samtidigt med adekvat stöd kan bli livaktiga forskarmiljöer: Göteborg; Uppsala-Ultuna-Stockholm- Örebro-Linköping; Malmö-Lund-Kristianstad; samt Luleå (med Umeå på sikt?). Samtidigt har deltagarna också sin forsknings- och utbildningsbakgrund i flertalet skilda vetenskapliga

9 9 discipliner som pedagogik-didaktik-lärarutbildning, naturvetenskap (biologi, matematik, fysik), sociologi/rättssociologi, idrott & hälsa/pedagogik, landskapsarkitektur/-planering. Forskarnätverkets konferenser har redan i sig lett till ökad kännedom om varandras forskningsarbeten och ett antal nu igångsatta samarbetsprojekt. De traditionella gränserna och perspektiven mellan samhällsvetenskaper, humaniora och naturvetenskaper överskrids inom forskarnätverket och har varit en tillgång i samtalen. Ett exempel på konkreta tillämpningar är den planerade antologin eller läroboken inom kunskapsområdet för intresserade forskare, lärarutbildningar, lärarfortbildningar och miljöorganisationers utbildningar samt lärare i yrkespraktik. En annan konkret tillämpning för kunskapsfältet är en kontinuerligt skött, väl fungerande, lätt tillgänglig och översiktlig webbplats med en ständigt uppdaterad och interaktiv webboard. Detta är redan nu under slutuppbyggnad och klart för drifttagande. En forskarskola på nordisk basis kan ge kunskapsområdets forskning i sig och rekryteringen av nya forskare ett värdefullt tillskott av kunskaper, stimulans, perspektiv och nya kontakter. Andra konkreta resultat och tillämpningar som är sannolika av och i det fortsatta nätverksarbetet är nya forskningsidéer som kan leda till nya forskningsansökningar på svensk, nordisk, europeisk och/eller internationell basis. Nätverket ska också erbjuda i samverkan med hemmainstitutionen och handledaren nya kontakter och konkret stöd, stimulans och utmaning i (etablerade och nya) doktoranders forskningsarbete med seminarier, arbete med och diskussion av deras forskningsplaner och avhandlingsmanuskript. Samverkan med Centrum för Miljödidaktik kring utbildningsinsatser är en annan betydelsefull samverkan och tillämpningsaspekt. Ett ytterligare område för att kunna utveckla tillämpningar av forskarnätverkets arbete och resultat är uppbyggande av nära och långsiktiga kontakter med inom kunskapsområdet relevanta forsknings- och utbildningsorgan, myndigheter, ideella organisationer och praktikeroch intresseorganisationer. Syftet är att stärka kontakterna mellan svenska forskare men också att utöka samarbetet med forskare och forskning från de nordiska länderna men även i ett europeiskt och vidare internationellt perspektiv. Det finns redan i dag inom forskarnätverket mångåriga forsknings- och forskarkontakter inom det aktuella kunskapsfältet med framför allt Danmark, Norge, Finland, Litauen, Lettland, Polen, Ryssland, England/UK, Holland, Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Sydafrika, Mozambique, Kenya, Tanzania, Australien, Canada och USA. Dessa forskarkontakter och forskningserfarenheter inom kunskapsområdet sprids vidare inom och via forskarnätverket till skilda pedagogiska praktiker i Sverige. Referenser Andersson, B. m. fl. (1997). Nationell utvärdering - åk 9: Teknikämnet i omvandling? Analys av en lärarenkät. Göteborg : Universitetet, Inst. för ämnesdidaktik. Areskoug, M. (1999). Miljöfysik. Energi och klimat. Lund: Studentlitteratur. Axelsson, H. (1997).Våga lära. Om lärare som förändrar sin miljöundervisning. Göteborg Studies in Educational Science 112. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. ISBN Axelsson, H. (1997). Utvärdering av ENSIS - Environment and Science Initiatives in Sundsvall. Slutrapport. DUKOM-projekt Axelsson, H. (1998). ENSIS - Environment and Science Initiatives in Sundsvall. Rapport om ett skolutvecklingsprojekt. Sundsvall 1998:13. Axelsson, H. (1999). How should we be Teaching and Learning for Sustainability? Chapter E 3 in a teacher training material to be published by WWF in Sweden.

10 10 Axelsson, H. (1999). How can we recognise that we are practising good education for Sustainability? Chapter E 5 in a teacher training material to be published by WWF in Sweden. Axelsson, H. (1999). Didaktiska perspektiv på att söka kunskap. Paper presenterat vid miljöforskarkonferens i Malmö maj, Axelsson, H. (2000). Hur skapas en samarbetskultur? Artikel som presenterats i Kommunförbundets i Halland Tillsammansprojekt. Axelsson, H. (2000). Från Gro till Gunilla. Tebelius, U. & Claesson, S. (red.). Skolan i centrum. Lund: Stud.litt.. Axelsson, H. (2000). Aktionsforskning hör samman med skolutveckling. Teori och praktik, nr 2/2000. Malmö: Malmö högskola, lärarutbildningen Axelsson, H. (2001). Everybody is doing it. Miljödidaktiska texter, nr 3/2001. Malmö: Malmö högskola, lärarutbildningen Axelsson och Wickenberg har medverkat i följande av Skolverkets och SIDAs publikationer: Skolverket (1996). Det samlade stödet för miljöundervisning - en utvärdering. Rapport 113. Skolverket (1996). Skolans miljöundervisning och Agenda 21 - med kommunen som arena. En fallstudie. Malmberg, Claes, Malmö ingår också. SIDA. (2000). Environmental Education. Handbook for the education sector. Stockholm: Sida, Deso, Undervisning. Lindhe, Valdy, Uppsala, ingår också. SIDA. (2000). Miljöundervisningspolicy för Undervisningsenheten, Stockholm: Sida, Avd för Demokrati och Social Utveckling (Deso). Lindhe, Valdy, Uppsala, ingår också. Carlsson, B. (1999). Ecological Understanding. A space of variation. Doktorsavhandling, Luleå University of Technology; 1999:39. Ekborg, M., Tallberg-Broman, I., Lundahl, M. (1999). Flickorna och fysiken. Om ungdomar, lärarstuderanden och de naturvetenskapliga ämnena. Rapporter om utbildning 1/99.Malmöhögskola. Lärarutbildningen. Regionalt utvecklingscentrum. RUC. 70 s. Ekborg, M. (2000). Utbildning för hållbarhet - en utopi? Miljövetenskapens möjligheter - sex artiklar om olika forskningsansatser. Malmö högskola. Teknik och samhälle. 14s. Ekborg, M. (2000). Vad har veganerna med de gamla grekerna att göra? Miljödidaktiska texter. Rapporter om utbildning. 5/2000. Malmö högskola. Lärarutbildningen. regionalt utvecklingscentrum. 17s. Ekborg, M. (2001). University Students' Learning in Environmental Science in a Course Organised as PBL. Critical Environmental and Health Education. Research Issues and Challenges. Ed Jensen, Schnack & Simovska. Copenhagen. Research Centre for Environmental and Health Education. The Danish University of Education. 13s. Ekborg, M. (In press) Research project - Education for Sustainability. A longitudinal study of complex thinking and conceptions related to environmental science with students in teacher education at Malmö University. Proceedings for ESERA Summerschool Gilleleje. Ekborg, M. (in press). How student teachers use scientific conceptions to discuss a complex environmental issue. Paper accepted for ESERA conference in Tessaloniki. August Ekborg, M. (2001). Vad kan ett miljöperspektiv bidra med? Miljödidaktiska texter. Rapporter om utbildning. 3/2001. Malmö högskola. Lärarutbildningen. 17s. Hansson, B. (2000). Förutsättningar för gymnasieelevers kunskapsbildning och för undervisning inom miljöområdet. Doktorsavhandling. Lund: Ped institutionen Lunds universitet. Hansson, B. (2001). Miljömedvetenhet, livsstil och hälsa. I Eva Svederberg, Lennart Svensson och Tina Kindeberg (red) Folkhälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur

11 Helldén, G. & Eskilsson, O. (red.)(1996). Naturvetenskapen i skolan inför 2000-talet: rapport från det femte nordiska forskarsymposiet om undervisning i naturvetenskap, Kristianstad mars Kristianstad: Fagus. Lindhe, V., Dahlkwist, M. & Stensmo, C. (1997): Om casemetodik i lärarutbildningen. Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nr 1, Lindhe, V. (1999). Greening Education. Prospects and Conditions in Tanzania. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education 81. Lindhe, V., Axelsson, H., Grönvall, M., Wickenberg, P., m. fl. (1999). Environmental Education Handbook. Stockholm: Sida. Lindhe, V. & Grönvall, M. (2000). A Study of the Development of Education for Sustainability. Sthlm: Sida rapport. Lundholm, C. (2001). Lärande om miljö i högre utbildning studier av forskar- och högskolestuderandes inlärningsprojekt om miljö vid teknisk högskola, Lic. avh, Pedagogiska inst., Stockholms universitet. Malmberg, C., & Olsson, A. (1997). Miljömosaik naturligtvis. Stockholm: Håll Sverige rent. Malmberg, C., & Olsson, A. (1998). Miljökuggen naturligtvis. Stockholm: Håll Sverige rent. Malmberg, C., Ekborg, M., & Olsson, A. (red.)(2000). Miljödidaktiska texter. Malmö : Lärarhögskolan. Rapporter om utbildning ; 5/2000. Szczepanski, A. & Dahlgren, L.-O. (1997). Utomhuspedagogik : boklig bildning och sinnlig erfarenhet : ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings univ. Skapande, vetande: 31. Szczepanski, A. & Ekström, U. (1999). Nycklar till naturen: med barnen i närmiljön. Stockholm: Liber. Wickenberg, P. (1997). From Rio With Love. Agenda 21 och det slutna rummet med Jönsson, Bodil i Stefan Edman and Jan Klein (ed.): Vårt hem i universum. En berättelse om utveckling och miljö. Lund: Stud. litt. Wickenberg, P. (1997). Local Agenda 21 and Environmental Education in Sweden. A case study. (1997) in K. Eckerberg and W. Lafferty (ed): From Earth Summit to Local Forum. Studies of Local Agenda 21 in Europe, ProSus, Program for Research and Documentation for a Sustainable Society, Oslo. p Wickenberg, P. (1998). Det börjar myllra inom barnomsorg och skola. Exemplet Fram-Tidan in B. Persson (red.): Stad och land i samverkan i Tidaholm, Stad & Land nr 151, s Wickenberg, P. (1998). From Earth Summit to Local Agenda 21. Working towards sustainable Development (1998) Revised, enlarged & updated version published at Earthcan Publications, London, (EU-projektet "Conserted Action on Sustainable Communities in Europe. A Cross-National Assessment of the Implementation of Agenda 21 at the Local Level of Governance"). Wickenberg, P. (1998) Miljøundervisning - en forutsetning for bærekraftig utvikling, i ProSus Tidsskrift 4/98, s Wickenberg, P. (1998) Rhoca Gil in the Hill. Varför hade kunskap och information ingen verkan? i Håkan Hydén & Anna-Lisa Lindén (red) "Lagen, rätten och den sociala tryggheten: Tunnelbygget genom Hallandsåsen, Research Report 1998:14, Dep of Sociology, Lund University. Wickenberg, P. (1999). Normstödjande strukturer. Miljötematiken börjar slå rot i skolan, Doktorsavhandling i rättssociologi, Lund University. Lund Studies in Sociology of Law 5. Wickenberg, P. (1999) Varför sätter du av skorna? Om normerna bakom handlingsmönstren, i Håkan Hydén (red.) Aspekter och perspektiv på normer. Rättssociologer reflekterar kring normer, Sociology of Law, Lund University, Research report 1999:3. Wickenberg, P. (1999) Local Agenda 21 and Environmental Education in Europe. A Policy Paper; SusCom: Implementing LA21 in Europe - New Initiatives for Sustainable Commu- 11

12 nities. SUSCOM Dialogue Conference: Sustainability through Subsidiarity: Implementing Local Agenda 21 in Europé, Barcelona, 8-21 November With the Appendix: "Sweden: Local Agenda 21 and Environmental Education - Four studies". Wickenberg, P. (2000) Greening Education in Europe. Research report on Environmental Education, Learning for Sustainable Development and Local Agenda 21 in Europe. Sociology of Law, Lund University, Research report 2000:1. Wickenberg, P., Hydén, H. & Gillberg, M. (2000) Miljöledning i Citytunnelprojektet MiCprojektet. En normvetenskaplig studie av miljörätt och avancerad praktik. Delrapport 1: Bakgrund och samråd. Oktober Sociology of Law, Research report 2000:2. Åkerblom, P. & Persson, B. (red.)(1998). Stad & land i samverkan i Tidaholm. Alnarp: Movium. Åkerblom, P., Andersson, M., & von Bottmer, S. (1999). Tio år med skolträdgård. Alnarp: MOVIUM: Stad & land: 161. Östman, L. & Roberts, D. A. (eds)(1998). Problems of meaning in science curriculum. New York/London: Teachers College Press. Östman, L. & Säfström, C. A. (1999). Textanalys : introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund: Stud. litteratur. Östman, L. (2000). Didaktik och didaktisk kompetens; ingår i: Didaktik av Carl Anders Säfström & Per Olov Svedner (red.). Lund: Studentlitteratur, s

13 13 Bilaga: Forskarnätverkets deltagande forskare och doktorander Björn Andersson, fil dr, professor, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Mats Areskoug, fil dr, universitetslektor, Lärarutbildningen, Natur-Miljö-Samhälle (NMS), Malmö högskola Harriet Axelsson, fil dr, enhetschef, Lärarutbildningen, NMS, Malmö högskola Christina Björksten, doktorand, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet Britta Carlsson, fil dr, Lärarutbildningen, Luleå tekniska universitet Margareta Ekborg, universitetsadjunkt, doktorand, Lärarutbildningen, NMS, Malmö högskola Birgit Hansson, fil dr, universitetslektor, Pedagogiska inst, Lunds universitet Gustav Helldén, fil dr, docent, Inst för matematik och naturvetenskap, Kristianstad högskola Ida Idegran, doktorand, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet Christina Kärrqvist, fil dr, docent, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Valdy Lindhe, fil dr, universitetslektor, prefekt, Lärarutbildningen, Uppsala universitet Cecilia Lundholm, fil lic, doktorand, Ped inst, Stockholms universitet Eva Lundqvist, doktorand, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet Claes Malmberg, doktorand, Lärarutbildningen, NMS, Malmö högskola Eva Nyberg, doktorand, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Susan Paget, landskapsarkitekt, doktorand, Inst för landskapsplan, Sveriges lantbruksunive rsitet Malena Persson, doktorand, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet Anders Szczepanski, doktorand, Centrum för utomhuspedagogik, Linköping universitet Margareta Svennbeck, doktorand, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet Per Wickenberg, fil dr, projektledare, rättssociologi, soc inst, Lund universitet Petter Åkerblom, landskapsarkitekt, doktorand, MOVIUM, Sveriges lantbruksuniversitet Johan Öhman, doktorand, Inst för idrott och hälsa/ped inst, Örebro universitet Leif Östman, fil dr, universitetslektor, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet Nya medlemmar i nätverket eller anmält intresserade inom kunskapsområdet Per Eliasson, fil lic, doktorand, universitetsadjunkt, Lärarutbildningen, IS, Malmö högskola Folke Günther, doktorand, Inst för humanekologi, Lund universitet Anders Jakobsson, fil dr, högskoleadjunkt, Lärarutbildningen, NMS, Malmö högskola Magnus Johansson, Miljövetenskap, MMS, Malmö högskola Maja Lundahl, biolog, avd dir, Lärarutbildningen, NMS, Malmö högskola Ola Magntorn, Inst för matematik och naturvetenskap, Kristianstad hö gskola Inger Mellgren, doktorand, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Anders Olsson, biolog, avd dir, Lärarutbildningen, NMS, Malmö högskola Helena Strandberg, fil dr, Göteborgs universitet Helge Strömdahl, fil dr, universitetslektor, Tekniska högskolan (KTH), Stockholm Janet Vahamäki, doktorand, Inst för lärarutbildning, Uppsala universitet