Rapport från Tekniklyftets studieresa till München den januari 2013

Transkript

1 Per Norström Rapport från Tekniklyftets studieresa till München den januari 2013 Sammanfattning Den januari 2013 åkte en delegation från Tekniklyftet på studieresa till München. Gruppen bestod av fyra representanter för Tekniklyftet, KTH och Vetenskapens hus samt 16 lärare från grundskolor som är anslutna till Tekniklyftet. De 16 lärarna var alla sådana som tidigare deltagit i Tekniklyftets akademiska fortbildningskurser. Resans två huvudsakliga mål var Deutsches Museum och Technische Universität München (TUM). Deutsches Museum är ett stort teknikhistoriskt museum, där teknik- och museihistoria studerades ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv genom gruppövningar, seminarier och observation. På TUM besöktes ett kurslaboratorium där skolklasser kan göra naturvetenskapliga och tekniska experiment som de inte kan göra i sina vanliga skolor. Deltagarna fick goda möjligheter att bredda och fördjupa sina kunskaper i teknikhistoria, användning av informella lärandemiljöer i teknikundervisningen samt att göra jämförelser mellan undervisning och skolsystem i Sverige och Bayern. Deltagare 16 lärare från Tekniklyftets deltagarskolor var med på resan. Deras namn och skoltillhörigheter anges i bilaga 1. Följande personer representerade Tekniklyftet, Vetenskapens hus och KTH: Magnus Frölid Ansvarig för tekniklaborationssalarna på Vetenskapens hus, Tekniklyftet Anders Houltz Forskare vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH. Ansvarig för kursen Teknik, människa, samhälle och miljö ur ett historiskt perspektiv och teknikhistoriska inslag i andra lärarfortbildningskurser. Cecilia Kozma Föreståndare för Vetenskapens hus. Kursansvarig för lärarfortbildningskursen Experiment och modeller i teknik och teknikundervisning samt dess efterföljare Teknikundervisning genom laborativt arbete. Per Norström Utbildningskoordinator i Tekniklyftet. Bakgrund I Tekniklyftets projektplan ingår ett transnationellt utbyte och denna studieresa är en del av det. Sommaren 2012 besökte en grupp från TUM Tekniklyftet i samband med den internationella teknikdidaktiska konferensen Pupils attitudes towards technology (PATT) som då hölls i Stockholm. Technische Universität München (TUM) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har ett etablerat samarbete sedan flera år. TUM har en väl utvecklad avdelning för lärarutbildning. Denna har varit en förebild när KTH har byggt upp sin lärarutbildningsverksamhet. Deutsches Museum samarbetar med TUM inom verksamhet riktad till skolungdom. 1

2 Många länder i Europa har likartade svårigheter med att rekrytera studenter till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Teknik är ett nytt inslag i läroplanerna på många håll och betraktas som ett viktigt inslag för att öka intresset för tekniskt arbete och utbildning. Ett kunskaps- och erfarenhetstutbyte mellan länderna inom dessa områden är därför synnerligen värdefulla vi har tagit oss an problemen på olika sätt och har mycket att lära av varandra. Aktiviteter före och under resan Avresa: på morgonen, söndag 20 januari. Hemkomst: på kvällen, tisdag 22 januari. Gruppen bodde på Kerschensteiner Kolleg, ett vandrarhem som är beläget inne på Deutsches Museum. 15 januari Förträff Den 15 januari träffades resenärerna på Vetenskapens hus för en bakgrundsteckning, en presentation av resans syfte och en redogörelse för praktiska detaljer. Anders Houltz presenterade Deutsches Museum utifrån ett museihistoriskt och museipolitiskt perspektiv. Per Norström pratade om tekniska museer som lärresurser och introducerade de uppgifter som skulle utföras under resan. Ewa Erixson- Carlqvist, Tekniklyftets projektledare, var inbjudare och moderator. 20 januari Tekniska museer ur ett teknikdidaktiskt perspektiv Vid ankomsten till museet delades gruppen in i fem arbetsgrupper om vardera fyra personer. Även representanterna från KTH och Vetenskapens hus deltog. Varje grupp tilldelades ett rum eller en utställning på museet som skulle studeras i detalj utifrån givna kriterier (bilaga 2). Gruppuppgifterna redovisades muntligen och skriftligen. Därefter återgick deltagarna till museisamlingarna. Flera intryck gick igen mellan grupperna. Att Deutsches Museum är gammalt syns på många håll. Många av utställningarna har inte ändrats mycket sedan de byggdes vilket ger ytterligare perspektiv på dem de är inte bara teknikhistoriska utställningar utan har med tiden också blivit utställningshistoriska. I Deutsches Museums salar har man goda möjligheter att jämföra hur teknik har presenterats för allmänheten i olika tider, från 1920-talets prydliga uppställningar av föremål i väl upplysta salar, till senare tiders mer interaktiva utställningar som poängterar upplevelser och ställer frågor snarare än ger tydliga svar. Flera av utställningarna saknade tydliga system för hur föremålen var ordnade. Man blandade tematiska uppställningar med kronologiska och sambanden var ofta oklara, vilket lätt blir problematiskt om de skall användas i utbildningssammanhang. Utställningarna var tydligt eurocentriska. I de fall där andra kulturers teknik är representerad så är den det i kontrast till den europeiska Europas kanoter presenteras som just kanoter, de från Polynesien är söderhavskanoter ; Europas musikinstrument är musikinstrument, de afrikanska är afrikanska musikinstrument. Genusperspektiv lyste också med sin frånvaro; de äldre delarna av museet tycks till stor del vara skapat av och vända sig till ingenjörer och tekniker som till största delen är män. I många delar av museet saknades också tydliga systemperspektiv. Båtarna var bara båtar och kraftledningarna var bara kraftledningar. Att båtarna behöver hamnar och kraftledningarna behöver både elproducenter och -konsumenter för att vara meningsfulla kom i bakgrunden. Deltagarna var imponerade av museets enorma samlingar. De var eniga om att museer och utställningar kan användas för att förtydliga och levandegöra ett undervisningsinnehåll. De poängterade också vikten av att eleverna har tydliga uppgifter och mål, samt att man för- och efterarbetar museibesöket i skolan. Annars är risken stor att sammanhanget förloras. 2

3 21 januari Att planera en utställning: exemplet Anthropocene Anthropocene Nature and technology in the age of humans, är en utställning som kommer att visas på Deutsches Museum under 2014 och Anthropocen är ett namn på den nu pågående geologiska epoken och betyder ungefär människans tidsålder. Vanligen kallas den nuvarande epoken för holocen, men ett antal forskare inom olika discipliner (meteorologi, geologi, miljökemi m.fl.) betraktar den som missvisande i dag. De menar att människan har påverkat jorden så mycket att man kan tala om en människans tidsålder. Endast en mycket liten del av jordens yta är opåverkad av människor och även denna påverkas indirekt genom exempelvis utsläpp i atmosfären eller vattnet. Detta är utgångspunkten för utställningen hur skapade vi den antropocena epoken och hur kommer den att utvecklas? Nina Möllers, som är utställningens producent presenterade antropocenbegreppet och arbetet med utställningen. Temat innehåller många kontroversiella delar, både vad gäller människans faktiska påverkan och vad man kan göra åt det. I och med att vi kan anses vara mitt uppe i den antropocena epoken finns ännu inget facit för vart den kommer att leda. Det finns därför inga självklara artefakter att visa upp och man måste tydligt och välmotiverat visa att utställningen baseras på vetenskap och inte på fria spekulationer. Att hitta en balans mellan det man vet, det man tror och det man hoppas är en stor utmaning. Ett misslyckande kan innebära att man fjärmar stora delar av den tänkta publiken. 21 januari Laborationer i teknik: besök på TUM Lab Inne på Deutsches Museum ligger TUM Lab som är ett litet undervisningslaboratorium som drivs av TUM. Till TUM Lab kommer skolklasser och gör experiment om robotik (med Lego), automation (arbete med en datorstyrd modell av en yoghurtfabrik, uppbyggd med riktiga industrikomponenter), kemi, astronomi med mera. Gruppen togs emot av Miriam Voβ och Mike Kramler som presenterade laboratoriet och dess verksamhet. Deltagarna fick pröva på några av deras laborationer. Verksamheten påminner en del om den som bedrivs på Vetenskapens hus, men i betydligt mindre skala. En annan stor skillnad är närheten till museet. I samband med att man gör en automationslaboration kan man gå ut till museiutställningen om industriell tillverkning och se hur en riktig produktionslinje kan se ut. På samma sätt kan man jämföra legorobotarna med de verkliga industrirobotar som finns i en sal som ligger mycket nära TUM Lab. Därigenom kan tekniklaborationerna tydligt knytas till verkligheten. 22 januari Laborationer för skolungdomar i universitetsmiljö På tisdagen reste gruppen till institutionen för maskinkonstruktion vid TUM Campus Garching där den togs emot av Werner Lorbeer och professor Kristina Reiss samt en grupp assistenter. På denna institution bedrivs i samarbete med institutionen för lärarutbildning en laborationsverksamhet för skolungdom. I många bayerska skolor har eleverna små möjligheter att laborera i de naturorienterande ämnena. I stället förekommer mycket demonstrationer. Genom att skolklasser har möjlighet att besöka laboratorierna i Garching får eleverna chansen att laborera med riktig utrustning samma utrustning som används i ingenjörsutbildningarna. Verksamheten är i en uppbyggnadsfas och har för närvarande runt 800 besökare per år. Werner Lorbeer presenterade verksamheten och sina idéer om framtidens ämnesdidaktiska utmaningar inom naturvetenskap och teknik. Ännu så länge har Bayern till skillnad från stora delar av den industrialiserade världen inte haft några stora problem att rekrytera studenter till teknisk utbild- 3

4 ning. Det innebär inte att situationen är problemfri. Även i Bayern tycker många elever inte att undervisningen är relevant för dem. En av Lorbeers käpphästar är balansgången mellan undervisning som syftar till lärande och sådan som syftar till att väcka intresse. Båda delarna behövs för att utbildningsinsatserna skall bli framgångsrika. Tekniklyftets delegation fick möjlighet att pröva några fysiklaborationer om optik och elektromagnetism. Avslutning Att lärare på grundskolan har möjlighet att göra studieresor som del i sin ämnesfortbildning är ovanligt. För flera av deltagarna var det första gången de hade varit med om något sådant. De lärare som var med på resan har alla tidigare läst och slutfört någon eller några av de fortbildningskurser som initierats av Tekniklyftet. Denna resa anknöt tydligt till flera av kursernas teman: det teknikhistoriska inslaget var mycket påtagligt genom att vi vistades i och bodde på Deutsches Museum, likaså användning av lärmiljöer utanför skolan: IT som undervisningshjälpmedel och ämnesinnehåll tydliggjordes genom laborationerna på TUM Lab; experiment och modeller tänkta att förklara tekniska fenomen fanns både i museimiljön och i de båda undervisningslaboratorierna. I grupparbetena blandades lärare som hade läst olika kurser och de fick därigenom möjlighet att delge varandra sina olika perspektiv. Resan var en framgång, både vad gäller utvecklingen av deltagarnas teknikdidaktiska kompetens och för att skapa kontakter mellan tekniklärarna på Tekniklyftets deltagarskolor. Utvärdering Efter resans avslutning ombads deltagarna att anonymt fylla i en webbenkät. Kommentarerna därifrån har legat till grund för denna rapport. Enkäten och dess resultat har legat till grund för denna reserapport. Enkäten och dess svar finns sammanställda i bilaga 3. Bilaga 1: Deltagarlista Bilaga 2: Uppgiftsblad Bilaga 3: Resenärsenkäten 4

5 Bilaga 1 Deltagare Från KTH och Vetenskapens hus Magnus Frölid Anders Houltz Cecilia Kozma Per Norström Lärare från Tekniklyftets deltagarskolor Kristoffer Brandström Fribergaskolan Lena Brännström Anette Elghorn Nasrin Ghavihelm Anne Hedlund Lena Högqvist Yahko Isik Roberta Johansson Manu Laulumaa Anna Löflund Petra Nordström Arne Norr Stellan Schultz Margit Schyborger Carina Strömbom Minna Takolander Viktor Rydbergs samskola Vasastans montessoriskola Strandskolan Fribergaskolan Södertälje friskola Brunnsängsskolan Metapontum Sverigefinska skolan Kvickentorpsskolan Rålambshovsskolan Vallatorpsskolan Metapontum Kvickentorpsskolan Forellskolan, Nybodaskolan Hjälmstaskolan

6 Bilaga 2 Ett teknikdidaktiskt perspektiv på en museiutställning Uppgift för en grupp om cirka fyra personer Högspänningsteknik Livsmedelsteknik Musikinstrument och speldosor Sjöfart och båtar Specialutställningen om modern teknik Textilteknik Tunnelbygge Uppsök den museisal eller miljö som ni har blivit tilldelade. Granska den som lärare och nyfiken men kritisk besökare. När är utställningen byggd? Varför tror ni det? Vilken tror ni är den tänkta målgruppen? Varför tror ni det? Tror ni att utställningen fungerar för den? Vilken eller vilka berättelser vill man berätta, implicit eller explicit? Vilket eller vilka centrala innehåll i grundskolans teknikämne skulle kunna knytas till den här utställningen? Vad kan man framhålla för elever som särskilt intressant eller viktigt? Kan och bör man koppla detta till andra skolämnen? I så fall vilka? Hur bör eleverna förberedas och hur kan man efterarbeta för att få maximalt utbyte? Förbered en presentation av ert område utifrån frågorna ovan och nyckelorden nedan. Gå direkt på det viktigaste, åhörarna känner redan till bakgrunden. Räkna med cirka 5 minuter. Besök minst två av de andra miljöerna. Förbered frågor eller kommentarer. Gör en skriftlig beskrivning av er miljö ur ett teknikdidaktiskt perspektiv. Lämplig omfattning är ca en A4-sida. Handskrivet är OK så länge det är läsligt. Lämnas in före hemkomst. Återsamling för redovisning klockan. Viktiga perspektiv och nyckelord, hämtade från läroplanen Lgr11 bearbetning, demokrati, design, dokumentation, ekologi, ekonomi, elektricitet, elektronik, energi, energihushållning, entreprenöriellt perspektiv, etik, etnisk mångfald, funktion, genus, hantering av avfall, historiskt perspektiv, hållbar utveckling, hållfasta och stabila strukturer, härma naturen, industriella processer, informationsteknik, internationellt perspektiv, jämställdhet, kommunikation, kvinnors och mäns yrkesval, material, materialegenskaper, mekanismer, miljö, modeller, politik, problemlösning reglering, ritningar, samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg, sammanfogning, skisser, sociala aspekter, styrning, säkerhet, teknikutvecklingsarbetets faser, tekniska system, tillgänglighet, vardagsteknik, återvinning, ändamålsenlighet, överföring av kraft och rörelse

7 Bilaga 3 Resenärsenkäten Enkäten genomfördes på webben. Kursdeltagarna anmodades att mellan lördagen den 26 och tisdagen den 30 januari svara anonymt på tio frågor. De sex första besvarades på en Likertskala med alternativen tar helt avstånd, tar delvis avstånd, tar varken avstånd eller instämmer, instämmer delvis och instämmer helt. Totalt besvarade 10 av de 16 deltagande lärarna enkäten. 1. Jag kände till studieresans syfte före avresan instämmer delvis: 3 st instämmer helt: 7 st 2. Jag upplever att resans syfte uppfylldes instämmer delvis: 2 st instämmer helt: 8 st 3. Jag är nöjd med mina egna insatser under resan instämmer delvis: 1 st instämmer helt: 9 st 4. Jag lärde mig mycket om museer och deras användning i teknikundervisningen under resan tar varken avstånd eller instämmer: 1st instämmer delvis: 6 st instämmer helt: 3 st 5. Resan fördjupade mina kunskaper i teknikhistoria tar delvis avstånd: 1 st tar varken avstånd eller instämmer: 2 st instämmer delvis: 4 st instämmer helt: 3 st 6. Resan var bra för att knyta kontakter med lärare på andra skolor instämmer delvis: 2 st instämmer helt: 8 st 1

8 Bilaga 3 7. Hur kommer dina erfarenheter från resan att påverka din framtida teknikundervisning (skriv nej om den inte kommer att påverkas)? 2 nejsvar Flertalet övriga var i denna stil: Jag har fått idéer om hur man kan kombinera museum besöket och undervisningen. Arbete efter besöket kan nyttjas till att uppfylla bestämda mål. 8. Hur kommer dina erfarenheter från resan att påverka teknikämnets innehåll och ställning på din skola (skriv nej om de inte kommer att påverkas)? Jag tror att besök på olika science centers och museer kommer bli mer genomarbetade och därmed mer värdefulla för eleverna. Har också fått insikt i bredden i teknikämnet. Jag hoppas att den kommer att inverka främst genom att jag kunde jämföra med andra skolor i Stockholm och hur mycket tid som läggs ut, jag kommer att ställa krav på mer tid på min skola och då hoppas jag att inställningen kan komma att ändras. Jag försöker dela med mig av erfarenheten. Jag försöker motivera kollegorna att ge teknikämnet större utrymme i undervisningen 9. Om vi skall genomföra en liknande resa igen, vad bör vi ändra? (skriv nej om ingenting behöver ändras) Olika varianter på för lite tid förekom frekvent i kommentarna. Det finns även flera kommentarer om vilka utställningar grupperna tilldelades på söndagen, exempelvis: Jag tycker vi skulle gjort en promenad tillsammans genom museet och plockat ut godbitar. Jag har en känsla av att jag missade mycket. Några av de utställningar som vi blev tilldelade var inte de bästa. 10. Övriga kommentarer 6 övriga kommentarer har lämnats. Samtliga är positiva. Trevlig resa och bra ordnat, men som sagt kanske lite kort! Jag är mycket nöjd med resan. Det är väldigt givande att få åka med lärare från andra skolor och det kändes verkligen att vi skapade ett nätverk mer sådant! 2