ATT STUDERA SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV
|
|
- Inga Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 S ocia lhögs k ola n ATT STUDERA SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV HÅKAN JÖNSON E-post: hakon.jonson@soch.lu.se Socialhögskolan, Lunds universitet Box 23, Lund Working-paper serien 2008:6 ISSN
2 VARFÖR DENNA SKRIFT? Den här skriften introducerar ett tänkande och en modell som studenter, forskare och socialarbetare kan använda för att analysera sociala problem. Närmare bestämt handlar det om att identifiera och förstå sociala problem som problemperspektiv med utgångspunkt i olika problemfrågor. Min erfarenhet är att ansatsen kan ge intressant och viktig kunskap om sociala problem. Den modell som introduceras kan användas för att bena upp problem i samspelande komponenter i syfte att identifiera olika problemversioner, eller diskutera motsägelsefullt uppbyggda problemkonstruktioner, frånvarande/tystade problemkonstruktioner, vem/vilka som pekas ut som bärare av problem eller som anses kompetenta att prata om och lösa dem. I det offentliga framträder sociala problem ofta i form av mer eller mindre sammanhållna perspektiv, som innehåller beskrivningar av problemets karaktär, orsaker, konsekvenser, lösningar, illustrativa exempel etc. Ibland finns det flera konkurrerande problemperspektiv, en och samma händelse kan därför beskrivas som ett bevis på problem med vitt skilda orsaker. Ett mord som begås av en psykisk sjuk person tolkas av vissa debattörer som ett uttryck för att psykiatrin lider av resursbrist och felaktig organisering. Någon annan ser samma händelse som ett bevis för att samhället släpphänt låter farliga människor gå fritt, på bekostnad av allmänhetens säkerhet. Ytterligare någon menar att uppmärksamheten omkring fallet visar hur samhället stämplar människor med psykiska problem som farliga. Kategorin psykiskt sjuka framstår omväxlande som förövare och offer. Ytterligare ett exempel: Två så kallade skinheads ger sig på en man som flytt till Sverige från ett annat land. Uttrycker handlingen en ökad intolerans, som måste stoppas genom hårdare straff gentemot rasistiskt våld? Eller ska vi se händelsen som ett uttryck för att vissa unga män med problem dras med i destruktiva rörelser, där de super och slåss? I så fall ska samhället kanske satsa på uppsökande verksamhet, ungdomsprojekt, stöd och behandling. I dessa exempel antyds som synes konkurrerande och kompletterande problembeskrivningar, med olika karaktär, orsaker och lösningar. Som forskare/student kan man välja att tänka på problemperspektiv antingen som mentala produkter som människor bär omkring på i sitt huvud ungefär som man bär på en tro eller som sociala företeelser som människor utvecklar och förhåller sig till i olika sammanhang. I de studier jag genomfört har jag i huvudsak utgått från det senare, utan att därmed förneka det förra. Mitt intresse har varit att undersöka hur problem konstrueras i olika sammanhang. Den ansats jag skisserar ligger därför nära det som brukar benämnas diskursanalys, även om jag inte kommer att använda det begreppet i presentationen nedan (se vidare Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Skriften är tänkt att fylla en kunskapslucka inom den samhällsvetenskapliga metod litteraturen, där studenter idag delvis saknar konkreta metoder, modeller och exempel på hur sociala problem kan analyseras. Jag vill betona att det finns många andra sätt att studera sociala problem på. Texten i detta Working-paper utgör en förkortad inledning till en bok om studier av sociala problem som jag håller på att färdigställa. Kommentarer om oklarheter och möjliga förbättringar emottages därför tacksamt. 2
3 Att skaffa sig en större verktygslåda Finns det då något särskilt behov, typ något problem och här talar jag inte om sociala problem som gör det särskilt viktigt att öka på verktygslådan? Nedan ska jag redogöra för tre problem som jag mött bland studenter som skriver uppsats. Vi vill skriva uppsats om unga flickor i riskzonen. Vilken teori ska vi använda? Alla som undervisat eller handlett studenter som ska skriva uppsats känner igen denna typ av fråga. Det är många gånger svårt för studenter att hitta teoretiska verktyg som kan användas i analysen av de undersökningar man genomför. Teori ska helst ge en kunskap om det som analyseras som man inte ser när man närmar sig problemet utifrån ett vardagligt tänkande. Så blir dock inte alltid fallet. Ofta läggs teorin på som en överrock, uppsatsskribenten beskriver vad man sett och konstaterar sedan att detta bekräftar någon etablerad teori. Det våra intervjupersoner säger om flickor i riskzonen stämmer väl med både Eriksons och Maslows teorier. Att bekräfta eller förkasta teori kan vara i sin ordning om syftet med undersökningen är just detta. Men om teorin ska användas för att ge kunskap om unga flickor i riskzonen får vi i det här fallet ut ganska lite. Någon intervjuperson har sagt att flickorna behöver trygghet. Maslow talar också om att trygghet är ett grundläggande behov för människor. Javisst, men blir inte detta lite väl trivialt och intetsägande? Tillför teorin någon ny kunskap om problemet? Ett sätt att komma förbi överrocksproblemet är att använda teori som verktyg i analysarbetet. Forskaren ordnar och resonerar om sina data med hjälp av teoretiska begrepp, typologier och modeller. Av flera skäl tidsbrist bland annat ligger det nära till hands för studenten att göra bruk av teorier man känner igen från tidigare kurser. Detta är i sin ordning i de fall teorierna kan användas för att ge en intressant belysning till forskningsfrågorna, men så är det inte alltid. Vissa av de teorier som studenter i socialt arbete blir bekanta med under grundutbildningen ger en bra förståelse för sociala och psykologiska processer, men verkar vara svåra att göra analys med inom ramen för en mindre forskningsuppgift. När studenter ska ta sig an uppsatsarbetet verkar de alltså vara lite dåligt rustade med användbara verktyg. Ett besläktat problem är att analysen i uppsatsen ofta hamnar ett steg bort ifrån de data som används. Låt oss säga att en uppsatsskribent vill undersöka problemet unga flickor i riskzonen. För ändamålet intervjuas 6-8 företrädare för olika verksamhetsgrenar, dessa berättar hur de ser på problemet och vad som bör göras åt det. Frågan är då i vad mån uppsatsskribenten kan genomföra en analys av problemet? Vad har i så fall analyserats? De data man har samlat in består ju av verksamhetsföreträdarnas upplevelser eller beskrivningar av problemet. Det här är en fråga som delvis kan handla om validitet och reliabilitet. Många forskare anser att man kan skapa sig kunskap om ett problem av den karaktär jag beskriver genom att intervjua företrädare, bara man är noggrann, väljer rätt intervjupersoner, frågar rätt och kombinerar olika kunskapskällor. Det är alltså en väg att närma sig det hela på. Risken är dock att man med den ansatsen slätar över variation och olikhet i beskrivningarna, eftersom man söker den säkra kunskapen, dvs. det som utgör en gemensam problembild. Ett alternativ är att helt enkelt byta syfte till att analysera just företrädarnas beskrivningar av problemet; deras konstruktion av problemet. Det innebär inte alls ett förnekande av att problemet finns och det behöver heller inte stå för en idé om att intervjupersonernas beskrivningar är oriktiga. Men det ger möjlighet att lyfta fram och ställa frågor omkring olikheter i beskrivningarna. Kanske är det så att socialsekreterare A pratar om flickor av mestadels utländsk härkomst och menar att en orsak till problemet är föräldrarnas förlust av auktoritet som fostrare i det nya landet. Socialsekreterare B däremot, ser fenomenet som ett uttryck för att samhället ställer allt hårdare krav på unga kvinnor och en effekt 2
4 utformning. Olikheterna blev alltså synliga när de resonemang som förekom i de två organisationernas medlemstidningar benades upp med hjälp av modellen. Analysen gjorde det också möjligt att se hur två till synes motsatta synsätt i fråga om brottsproblemet ändå innehöll flera gemensamma drag. Båda perspektiven lokaliserade problemet till offentliga miljöer och pekade ut ungdomar som den huvudsakliga problemgruppen. Därmed bidrog de gemensamt till att utesluta övergrepp i hemmet och mäns våld mot kvinnor från problemet. Exempel 2: Behandlingen av sexualbrottslingar (Jönson, 1996). Biomedicinare och psykoanalytiker har anklagat varandra för att bedriva verkningslös behandling med sexualförbrytare, och de har samtidigt fört fram sin egen behandling som den enda möjliga vägen. Vore det inte bättre om de kombinerade sina ansträngningar? En genomgång av argumenten visar att de stridande parterna utvecklat vetenskapliga problemperspektiv (paradigm) som helt enkelt inte är möjliga att förena. Företrädarna godkänner inte varandras resonemang om orsaker, hur behandling verkar eller hur ett lyckat utfall kan mätas. Studien ger alltså svar på frågan om varför ett samarbete är osannolikt. Den gör det också möjligt att resonera om hur genomslaget hos perspektiv ger talerätt till en viss profession och resulterar i ekonomiska satsningar. En vidare analys visar också (notera likheten till första exemplet) att de till synes motsatta synsätten på sexualbrott som biomedicinare och psykoanalytiker utvecklar, trots allt gemensamt lokaliserar problemet till den avvikande individen. Därmed osynliggörs den typ av strukturförklaringar och resonemang om våldtäktens släktskap med andra former av kvinnoförtryck som utvecklats av feministiska forskare och aktivister. Exemplen är endast tänkta att ge en orientering om hur resultatet av analysen kan se ut i praktiken. För mer information om det praktiska tillvägagångssättet hänvisar jag till de studier som jag och andra genomfört med hjälp av detta tänkande. Prova gärna att använda modellen och frågorna i en analys av hur ett socialt problem presenteras i en eller flera tidningsartiklar. Fundera över hur en mer omfattande undersökning av problemet skulle kunna se ut. 15
5 REFERENSER Becker, H. S. (1963) Outsiders. Studies in Sociology of Deviance. Toronto: The Free Press. Bignell, J. (1997) Media Semiotics. An Introduction. Mancester & New York: Mancester University Press. Billig, M. (1996) Arguing and Thinking: A Rhetorical Approach to Social Psychology (2 uppl.). Cambridge: Cambridge University Press. Blumer, H. (1971) Social Problems as Collective Behavior. Social Problems, 18, s Brante, T. & Norman, H. (1995) Epidemisk masspsykos eller reell risk? En sociologisk studie av kontroversen kring elöverkänslighet. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. Christie, N. (2000) Det idealiska offret. I M. Åkerström & I. Sahlin (red.) Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur. Gamson, W. A. (1992) Talking Politics. Cambridge University Press: Cambridge. Gamson, W. A. & Lasch, K. E. (1983) The Political Culture of Social Welfare Policy. I S. E. Spiro & E. Yuchtman-Yaar (red.) Evaluating the Welfare State - Social and Political Perspectives. New York: Academic Press, Gamson, W. A. & Modigliani, A. (1989) Media Discourse and Public Opinion on Nuclear Power. American Journal of Sociology, 95, s Gubrium, J. F. & Holstein, J. A. (1997) The New Language of Qualitative Method. New York/Oxford: Oxford University Press. Hilgartner, S. & Bosk, C. L. (1988) The Rise and Fall of Social Problems: A Public Arenas Model. American Journal of Sociology, 94, 1, s Ibarra, P. R. & Kitsuse, J. I. (1993) Vernacular Constituents of Moral Discourse: An Interactionist Proposal for the Study of Social Problems. I J. A. Holstein & G. Miller (red.) Reconsidering Social Constructionism: Debates in Social Problems Theory. New York: Aldine de Gruyter. Jönson, H. (1996) Psykoterapi eller kemisk kastrering? - Kontroversen om behandlingen av våldtäktsmannen. VEST - Tidskrift för Vetenskapsstudier, 9, 3, s Jönson, H. (2001) Det moderna åldrandet. Pensionärsorganisationernas bilder av äldre Doktorsavhandling. Lund Dissertations in Social Work 2. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Jönson, H. (2002) Idealt problem med förhinder. En studie av massmediers rapportering om brott mot äldre. Rapport 2002:2, Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University. Lunds universitet. Jönson, H. (2006). Vårdskandaler i perspektiv. Debatter om vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom äldreomsorg. Égalité, Malmö. 16
6 Jönson, H. (2006) Making Crime and Youth into Problems for Elderly People. Ideology and Identity Construction among Organized Seniors. The International Journal of Crime, Criminal Justice and Law, 1, 1, s Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja, J. (red.) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Lindblom, J. (1999) När vetenskapen tystnar. Ett socialpsykologiskt studium av mass medias behandling av morden i Falun, Bjuv och Stureplan. Doktorsavhandling. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Lindgren, S.-Å. (1993) Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem Stockholm/Stehag: Symposion. Mauss, A. L. (1975) Social Problems as Social Movements. Philadelphia/New York/Toronto: J. B. Lippincott Company. Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) (2002) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. Pomerantz, A. (1986) Extreme Case Formulations A Way of Legitimizing Claims., Human Studies, 9, 2-3, s Sahlin, I. (2002) Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I A Meeuwisse & H. Swärd (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. Sasson, T. (1995) Crime Talk: How Citizens Construct a Social Problem. New York: Aldine de Gruyter. Snow, D. A. & Benford, R. D. (1988) Ideology, Frame Resonance and Participant Mobilization. I B. Klandermans, H. Kriesi & S. Tarrow (red.) Internatio nal Social Movement Research. From Structure to Action: Comparing Social Movements Research Across Cultures, London: JAI Press Inc. Spector, M. & Kitsuse, J. I. (1977) Constructing Social Problems. Menlo Park, California: Cummings Publishing Company. Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. 17
Kursplan. Kursen ges som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet
Kursplan Samhällsvetenskapliga institutionen Kurskod SOA 509 Dnr 2:17D Beslutsdatum 2-11-11 Engelsk benämning Ämne Kriminologi Criminology Sociologi Poängtal 10 Nivå 1-10 Kursplanen gäller från 3-01-01
Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället
Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete
Kursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Socialt arbete I Course in Social Work I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SU1001 Gäller från: VT 2009 Fastställd: 2007-05-20 Ändrad: 2008-12-03 Institution Institutionen
Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?
AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp
1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning 91-120, 30 hp Civics MA, Didactic Approach 91-120, 30 higher education credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning
ATT STUDERA SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV
S ocia lhögs k ola n ATT STUDERA SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV HÅKAN JÖNSON E-post: hakon.jonson@soch.lu.se Socialhögskolan, Lunds universitet Box 23, 221 00 Lund Working-paper serien 2008:6 ISSN 1650-8971
Statsvetenskap GR (C), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOL200. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter kursen skall studenten: Delkurs 1, 2 och 3: kunna redogöra för huvuddragen i dominerande vetenskapsteoretiska perspektiv kunna redogöra för olika former av etiska problem som
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter kursen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på makt och maktutövning känna till och kunna redogöra för några aktuella perspektiv på
Statsvetenskap GR (C), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)
Inledning. Tre forskares metodiska resor
Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig
Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK500. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: visa vetenskapsteoretiska kunskaper och fördjupade färdigheter i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder välja och tillämpa forskningsmetoder
Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012
Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,
Liten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.
Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi
Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman
Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis
Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken
Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska
Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare.
Undret i New York Medierna är fulla med positiva nyheter från brottslighetens New York, eller snarare det laglydiga New York. Sedan början av 1990-talet har brottsligheten sjunkit med 60, 70 och 80 procent
Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014
Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:
Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I och Sociologi II, VT-14 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail:
Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Sociology, 61-70 points
Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng
Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod PEC263 166/98 167/00-51 Beslutsdatum 1998-06-02 2000-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik, 41-60 poäng Education Pedagogik 20 poäng
På tal om källor. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson Frågeställningar Vilka typer av informationskällor refererar lärarstudenter till i sina
Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences
Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1113 Kriminologi: Introduktion till studier av brott och sociala avvikelser, 30 högskolepoäng Criminology: Introduction to the study of crime and social
1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:
Sida 1(7) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå
TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS
Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-
Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits
Uppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published
SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits Program med akademiska
Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK200. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Studenten skall efter avslutad kurs: visa fördjupade kunskaper inom några av psykologins områden såsom utvecklingspsykologi, hälsa och funktionsnedsättning visa fördjupad kunskap inom
Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits
Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp
Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav och med
Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Brott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp Sports Sciences MA, Master Degree Project, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2311 Kurs 11: Kvalitativ metod i psykologi, 15 högskolepoäng Qualitative Methods in Psychology, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP)
STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP) DELKURS 5. SPRÅKVETENSKAPLIG UPPSATS (7 HP) Kursansvarig: Gunnar Gårdemar, gunnar.gardemar@liu.se Examinator: Fredrik Olsson och Gunnar Gårdemar
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Statsvetenskap GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)
Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att ge studenten fördjupade kunskaper inom områdena organisation och ledarskap. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse 1. förklara och
Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp Social Work Ma, Globalization and International Social Work, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Faculty of social sciences University, SE-901 87 Umea, Sweden Phone: +46 90 786 0000 E-mail: ulrika.haake@umu.se Dnr FS 3.4.2-1982-16 Datum 2016-11-07 Sid 1 (4) www umu se Qualitative research methods
TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat
Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
En nybörjarkurs i kritiskt tänkande
En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och
Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng
Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod
Ung och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29
Medborgaren i olika kommunikationssituationer. - Studiehandledning
1 Masterprogrammet i Samhälls- och välfärdsstudier Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV Medborgaren i olika kommunikationssituationer - Studiehandledning Kurskod: 767A10 Ht 2011 Kursansvarig
KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT
Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar
Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Program- och examensbenämningar
SAMMANSTÄLLNING 2019-04-23 1 Kansli S Program- och examensbenämningar Detta dokument innehåller en sammanställning av program- och examensbenämningar vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I examensbeskrivningarna
Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.
Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare (A), 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (A) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.
Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp Sociology Ba (B), Leadership and Organization in Risk and Crisis, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)
1 (5) Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) Alvesson, M. & Spicer, A. (2012). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Socialt arbete GR (A), Juridik för socialt arbete 1, 12 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete GR (A), Juridik för socialt arbete 1, 12 hp Social Work Ba (A), Law and social work (1), 12 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK
Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid
KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:
Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp Sociology Ba (A), Sociology of Work, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Uppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Litteraturlista för SOCA74, Sociologi: Kriminologi gällande från och med höstterminen 2015
Litteraturlista för SOCA74, Sociologi: Kriminologi gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-05- 21 att gälla från och med 2015-08-31
Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp Criminology BA (C), Research methods II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits
Beslut Fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - vid Stockholms universitet.
Kursplan för kurs på grundnivå Socialt arbete 2: Välfärdsperspektiv och rättsliga grunder Social Work 2: Welfare perspectives and legal bases 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SUARB2 Gäller
Kursplan. Socialt arbete och välfärd, 30 hp Social Work and Welfare, 30 ECTS SOC4. Ladokkod, ämnesområde, hp. Kursens hp 30. Nivåklassificering
Kursplan Socialt arbete och välfärd, 30 hp Social Work and Welfare, 30 ECTS SOC4 Program Program hp Utbildningsnivå Ladokkod, ämnesområde, hp Socionomprogram 210 hp Grundnivå SKGDXX Kursens hp 30 Nivåklassificering
Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 4 Må 19/ K3079 Introduktion och genomgång av kursens upplägg mm + ev föreläsning kring tankarna i Schütz
Preliminärt schema för kursen: Vårterminen 2008 SP5313, Socialpsykologi, 61-90 poäng 1 4 Må 19/1 09-12 K3079 Introduktion och genomgång av kursens upplägg mm + ev föreläsning kring tankarna i Schütz Ti
STUDIEHANDLEDNING Metod och design i pedagogisk forskning (7,5hp), Ht 2012
1 (6) STUDIEHANDLEDNING Metod och design i pedagogisk forskning (7,5hp), Ht 2012 Kursansvarig: Max Scheja, Docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Program utan akademiska förkunskapskrav
OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS
OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical
PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle
BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm
BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda