Ortopediska infektioner Strama

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortopediska infektioner Strama"

Transkript

1 MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder med antibiotikabehandling. Denna kan orsaka biverkningar i form av allergiska reaktioner och framförallt antibiotikaassocierad diarré. Dessutom innebär antibiotikabehandling en tilltagande risk för framselektion av mer ovanliga eller resistenta bakterier. Det finns redan idag ett väl fungerande samarbete mellan infektionskliniken och ortopedkliniken i form av konsultationsronder på respektive avdelningar och gemensamma mottagningar; protesinfektionsmottagning varje vecka på ortopedmottagningen och gemensam mottagning för övriga ortopediska infektioner på infektionsmottagningen en gång i veckan. Instruktionens syfte är att anpassa behandlingen av ortopediska infektioner efter de senaste vetenskapliga rönen, harmonisera behandlingen så att den blir likvärdig oavsett vilken läkare som sköter patienten och oberoende av om patienten vårdas på ortoped eller infektionsklinken. Instruktionen är framtagen som en samproduktion mellan infektionskliniken, ortopedkliniken och Strama Västmanland, och gäller som behandlingsrekommendation för landstinget Västmanland. Innehållet bygger till stor del på det vårdprogram för led och skelettinfektioner som framtagits av Svenska Infektionsläkarföreningen 2008 och som återfinns i sin helhet på Övergripande gäller att vid alla tillstånd där allvarlig infektion misstänks måste man säkra adekvata odlingar innan antibiotikaterapi påbörjas. Det finns sedan 2010 ett övergripande beslut av landstingsdirektören att all intravenös antibiotikabehandling ska föregås av minst två omgångar blododlingar. Detta gäller både vid akuta samhällsförvärvade infektioner och framförallt vid misstanke om nosokomial infektion hos inneliggande patienter där det finns betydligt större risk för infektion orsakade av mer ovanliga eller resistenta bakterier. Förutom minimikravet på blododlingar är det viktigt att säkra lokala odlingar från exempelvis abscesser, ledpunktat, affekterat skelett etc.

2 MEDICINSK INSTRUKTION 2 (9) ALLMÄNT OM BAKTERIER OCH VAL AV ANTIBIOTIKA Empirisk parenteral behandling Vid de allra flesta ortopediska infektioner kloxacillin 2 g x 3 iv. Observera att Staphylococcus aureus, alfa streptokocker och Enterococcus faecalis alla är associerade med endokardit. Fynd av dessa bakterier i blododling bör föranleda undersökning med TransThoracalEchokardiografi eller TransEsofagealEchokardiografi. Då odlingssvar föreligger byt till: Staphylococcus aureus kloxacillin 2 g x 3 iv Streptokocker bensyl pc 3 g x 3 iv Enterococcus faecalis ampicillin 2 g x 3 iv Enterobacteriacae cefotaxim 1 g x 3 iv eller enligt resistensbesked Pseudomonas aeruginosa Enligt resistensbesked, ev. dubbelbehandling Peroral uppföljning: Staphylococcus aureus flukloxacillin 1.5 g x 3 (pc allergi klindamycin 300mg x 3) Streptokocker amoxicillin 750 mg x 3 eller penicillin V 2 g x 3 (pc allergi klindamycin 300 mg x 3) Enterococcus faecalis amoxicillin 750 mg x 3 (pc allergi linezolid 600 mg x 2) Enterobacteriacae ciprofloxacin 750 mg x 2 eller trimetoprim/ sulfametoxazol 160/800 mg 1 x 2 eller efter resistensbesked Pseudomonas aeruginosa ciprofloxacin 750 mg x 2. Anaerober klindamycin 300 mg x 3 SEPTISK ARTRIT Bakteriell infektion i led kan vanligen ses i samband med bakteremi, och är vanligast i knäleden följt av höft, axel och fotled, men kan också vara iatrogent orsakad till följd av injektion/punktion eller ses i samband med trauma. Differentialdiagnostik vid akut monoartrit är kristallartrit i form av antingen pseudogikt orsakad av pyrofosfatkristaller eller gikt orsakad av uratkristaller. Andra orsaker till monoartrit är traumatisk påverkan, postinfektiös reaktiv artrit eller akut artrit orsakad av tarminfektion (salmonella, campylobacter, yersinia,) borrelia (mycket ovanligt i Europa, vanligare i Nordamerika). De vanligaste bakteriefynden i samband med septisk artrit är Staphylococcus aureus som utgör mer än 50 %. Olika streptokocker inkluderande beta hemolytiska streptokocker grupp A, B, C och G, alfa streptokocker samt pneumokocker utgör ca en tredjedel. Haemophilus influenzae är idag pga. allmän vaccination en ovanlig orsak

3 MEDICINSK INSTRUKTION 3 (9) till led och skelettinfektioner hos barn. Enterobacteriacae och Pseudomonas aeruginosa utgör mindre än 10 % av samtliga isolat och ses framför allt efter ingrepp eller är associerade till urinvägsinfektion. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) förekommer också men är framförallt kopplad till ledprotesinfektioner. Under 2011 kom 385 odlingar märkta ledpunktat till det mikrobiologiska laboratoriet i Västerås. De fem vanligaste förekommande arterna var: Staphylococcus aureus 178 KNS 97 Beta hemolytiska streptokocker 29 Alfa hemolytiska streptokocker 10 Staphylococcus lugdunensis 10 Det stämmer således ganska väl med vad som beskrivits generellt, och visar med tydlighet att kloxacillin är ett bra empiriskt val. I händelse av negativa odlingar och kvarstående klinisk misstanke om infektiös artrit får de epidemiologiska uppgifterna styra vidare riktad provtagning. Här rekommenderas samråd med infektionsläkare. Följande provtagning rekommenderas i normalfallet: CRP, SR Knäpunktat med allmän odling (Max 10 ml ledvätska sprutas på plats ned i aerob respektive anaerob odlingsflaska). Om direktmikroskopi önskas tas 1 ml i sterilt rör med skruvkork. Leukocyter i ledvätska (> 50 x 10 9 /L varav >90 % neutrofila granulocyter talar för septisk artrit), laktat, glukos (tas med samtidigt B glukos), kristallanalys. Blododling (aerob + anaerob flaska) x 2 Rekommenderad empirisk antibiotikabehandling: kloxacillin (Ekvacillin) 2 g x 3. Den intravenösa behandlingen kan vid behov anpassas efter odlingsfynden enligt kapitel antibiotikabehandling. Intravenös behandling bör fortgå tills feber och CRP vänt nedåt, vanligen dagar. Obs: Vid samtidig bakteremi med Staphylococcus aureus rekommenderas dagar iv behandling. Total behandlingstid inklusive tiden med iv antibiotika bär vara 4 6 veckor, och CRP och SR bör under den tiden nå för patienten normala nivåer. Patienter med septisk artrit bör initialt vårdas inneliggande för optimal antibiotikadosering, ledspolningar och avlastning av leden. Handläggningen bör ske i samråd mellan ortoped och infektionsläkare. Patienter med renodlad septisk artrit och som behöver ledspolningar bör vårdas på ortopedavdelning, medan patienter med samtidig bakteremi/sepsis bör vårdas på infektionskliniken.

4 MEDICINSK INSTRUKTION 4 (9) Uppföljning i okomplicerade fall sker på den klinik som vårdat patienten. Alla protesinfektioner följs på protesmottagningen (på ortopedmottagningen). Kontakt tas med sjuksköterska Anna Lena. Övriga komplicerade fall kan följas upp på mottagningen för ortopediska infektioner på infektionsmottagningen. Remiss skickas i förekommande fall till infektionsmottagningen i samband med utskrivning. LEDPROTESINFEKTIONER Definitioner: Tidig protesinfektion uppträder inom tre månader efter operation. Denna typ av infektion kan orsakas av bakterier som förorenat såret under operationen eller av bakterier som per continuitatem spridits från huden. Långvarig sekretion postoperativt är en riskfaktor för uppkomst av tidig infektion. Staphylococcus aureus är den vanligaste patogenen tillsammans med KNS. Fördröjd protesinfektion kommer mellan tre månader och två år efter operation. Den kan orsakas både av kvarvarande lågaktiva bakterier såsom KNS, Propionebacterium acnes, Bacillus cereus, men också av hematogent spridda bakterier vid bakteremi. Sen protesinfektion definieras som symtom som uppträder efter > 2 år efter operation. I dessa fall är det vanligare med hematogent spridda infektioner, men i sällsynta fall kan lågaktiva bakterier finnas kvar sedan primäroperationen. Under 2011 diagnosticerades 19 fall av protesinfektion i Västmanland. Mikrobiella agens fördelade sig enligt följande: Staphylococcus aureus 6 KNS 5 Streptokocker 2 Gramnegativa bakterier 2 Polymikrobiell flora 2 Enterococcus faecalis 1 Oklart 1 Diagnostik: Inflammationsparametrar kan vid tidig protesinfektion vara kvarstående förhöjda sedan primäroperationen och kan i senare skeenden vid infektion med lågvirulenta bakterier ge mycket litet utslag, varför dessa prover har låg sensitivitet och specificitet. Radiologiska undersökningar är inte specifika för infektion men kan visa tecken till proteslossning eller vätska i leden.

5 MEDICINSK INSTRUKTION 5 (9) Artrocentes. Vid misstanke om infektion måste odlingar säkras innan insättande av antibiotika. Artrocentes bör göras med odling på ledvätska. Sensitiviteten är dock låg och stor risk finns för falskt positiva prover (KNS, övriga hudbakterier) orsakade av provtagningskontamination. Leukocyter i (knä)ledvätska >1.1 x 10 9 /L och >64 % granulocyter (sic!) talade starkt för protesinfektion med både positiva och negativa prediktiva värden på 98 99%. Peroperativa odlingar. Vävnadsodlingar tagna under operation är det enskilt viktigaste provet för att fastställa agens. Patienten bör vara antibiotikafri i minst två veckor innan planerad operation/revision för optimalt utbyte. För att lättare kunna avgöra om odlingssvaret är relevant eller en kontamination bör minst 5 peroperativa odlingar tas. Dessa ska tas från olika lokaler i operationsområdet och med nya sterila instrument för varje prov. Vävnadsbiopsierna kan också läggas direkt i anrikningsbuljong. Mikrobiologiska laboratoriet bör kontaktas och förlängd odling på 14 dagar ska begäras. I händelse av växt av Staphylococcus aureus eller KNS ska utvidgad resistens mot åtminstone rifampicin, ciprofloxacin och linezolid begäras, samt MIC värdesbestämning mot ciprofloxacin. Växt av samma bakterie i 3/5 odlingar bedöms vara signifikant, men särskild hänsyn måste tas till eventuell tidigare växt i odlingar. PCR av 16S rrna genen kan vara till nytta i fall där man inte kunnat seponera antibiotika i tid eller där man misstänker svårodlade bakterier. Nackdelen med metoden är att den inte kan skilja mellan döda och levande bakterier. Behandling: Den kirurgiska behandlingen kan delas in i fem olika alternativ: 1. Debridering med kvarlämnande av implantat I fall av tidig infektion eller tidigt upptäckt hematogent spridd sen infektion finns det en stor chans att man kan läka ut infektionen med hjälp av en kombination av revision och debridering med kvarlämnat implantat och adekvat antibiotikabehandling. Staphylococcus aureus är vanligast. Rekommenderad antibiotikabehandling: Initialt ges parenteral behandling 1 2 veckor med kloxacillin 2 g x 3 (Staphylococcus aureus), vancomycin 1 g x 2 3) eller annat preparat beroende på odlingsfynd. Observera att den inledande behandlingen med cellväggsantibiotika inte bör kombineras med något av de nedanstående preparaten. Därefter, beroende på resistensmönster ges en kombination av två olika antibiotika med effekt på proteinsyntesen. Följande kombinationer kan tillämpas:

6 MEDICINSK INSTRUKTION 6 (9) rifampicin 600 mg x 1 + ciprofloxacin 750 mg x 2 (om MIC för ciprofloxacin 1) rifampicin 600 mg x 1 + klindamycin 300 mg x 3 rifampicin 600 mg x 1 + fucidinsyra 500 mg x 3 linezolid 600 mg x 2 i monoterapi trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg x 2 i monoterapi Total behandlingstid för infekterade höftledsproteser 3 mån Total behandlingstid för knäledsproteser 3 mån. Innan behandling sätts ut ska det göras en individuell bedömning där man väger samman eventuella biverkningar, den kliniska bilden och laboratorieparametrar. I normalfallet bör inflammationsparametrar och Hb vara normala för patienten några veckor innan antibiotikabehandlingen avslutas. 2. Extraktion av implantat och direkt reimplantation (one stage exchange) Vid preoperativt känd, helt säkerställd etiologi ges 2 6 veckors preoperativ, företrädesvis peroral kombinationsbehandling enligt ovan. Pre och postoperativt ges till en början intravenös kombinationsbehandling i upp till två veckor. Därefter byte till peroral kombinationsbehandling som pågår i totalt tre månader vid höftinfektion och sex månader vid knäledsinfektion. Antibiotika i bencement rekommenderas. Vid okänd eller osäker etiologi ska antibiotika sättas ut minst två veckor preoperativt och peroperativa vävnadsodlingar enligt ovan tas. Därefter insätts empirisk antibiotikabehandling, eventuellt med ledning av tidigare odlingsfynd. Om odlingarna är negativa avslutas antibiotikabehandlingen, annars fullföljes den med kombinationsbehandling i tre respektive sex månader. 3. Extraktion av implantat och senare reimplantation (two stage exchange) Peroperativa odlingar tas enligt punkt två och antibiotika insätts. Efter sex veckor kan man om laboratorieparametrar är normala sätta ut antibiotika minst två veckor innan man inleder fas två dvs. reimplantationen. I samband med denna tas på nytt 5 peroperativa odlingar och antibiotika enligt tidigare odlingsfynd startas upp. Om odlingarna är negativa kan antibiotikaterapin avslutas. Om det däremot fortfarande växer samma bakterie i signifikant antal odlingar förlänger man den perorala fasen med kombinationsbehandling enligt ovan. 4. Extraktion av implantat utan reimplantation (slinkled alt artrodes) 5. Amputation Alla patienter med infekterade knä och höftledsproteser ska följas upp på protesinfektionsmottagningen. Det första besöket bör vara ca sex veckor postoperativt och sedan 12 veckor postoperativt då beslut om utsättning kan göras. Inför dessa besök ska patienten ha tagit CRP, SR och Hb, om inte annat bestämts.

7 MEDICINSK INSTRUKTION 7 (9) SPONDYLIT Spridningsvägen är oftast hematogen men kan också vara postoperativ/posttraumatisk. Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken och utgör mer än hälften av fallen. Därnäst kommer streptokocker. Vid spondylit orsakad av alfa streptokocker och enterokocker kan samtidig endokardit förekomma i nästan hälften av fallen. Vid Staphylococcus aureus genes har frekvensen endokardit varierat mellan 3 32 % i olika material. Gramnegativa tarmbakterier förekommer mer sällan och då ofta i anslutning till urologiska eller allmänkirurgiska ingrepp. Vid bakteremi med grampositiva kocker enligt ovan bör man göra TTE/TEE. Diagnostik CRP, SR, blodstatus, kreatinin Blododling x 2 Om möjligt bör punktionsodling från kota säkras. Om det föreligger en stark klinik misstanke om spondylit, som även stöds radiologiskt, bör man göra CT ledd eller öppen kotbiopsi. Det är då viktigt att förutom allmän odling ta odling för tuberkulos (direktmikroskopi, PCR och mykobakterieodling). Om det föreligger misstanke om malignitet tas även PAD. Övriga relevanta odlingar från exempelvis urin, sår MR undersökning av ryggraden. MR har hög sensitivitet och specificitet. Dock kan undersökningen vara falskt negativ tidigt i förloppet och kan då behöva göras om Noggrant och upprepat neurologisk status. Vid neurologiska bortfalla tas omedelbar kontakt med ryggortoped/neurokirurg Behandling Om patienten inte är allmänpåverkad bör man vänta med att sätta in antibiotika tills det föreligger ett svar på blododlingar eller till dess att man säkrat material för odling från kotan. Empirisk behandling i normalfallet är kloxacillin 2 g x 3. Vid definitivt odlingssvar kan terapin bytas till: Bakterie Iv behandling Po behandling Staphylococcus aureus kloxacillin 2 g x 3 flukloxacillin 1,5 g x 3 Streptokocker bensyl pc 3g x 3 penicillin V 2 g x 3 alt amoxicillin 750 mg x 3 Enterobacteriaceae efter res besked ciprofloxacin 750 mg x 2 alt trimetoprim/sulfametoxazol (80/400 mg) 2 x 2 efter resistensbesked

8 MEDICINSK INSTRUKTION 8 (9) Total behandlingstid med antibiotika är i regel tre månader. Initial intravenös behandling ges till allmäntillståndet har förbättrats och inflammationsparametrar har vänt nedåt. Patienter med ryggsmärta och framförallt mobiliseringsproblem bör vårdas på ortopedavdelning, medan patienter med en mer uttalad infektiös problembild med sepsis, psoasabscess eller endokardit bör vårdas på infektionskliniken. Oavsett var patienten vårdats bör uppföljning ske på ortoped/infektionsmottagningen. Första återbesök efter ca sex veckors behandling och sedan inför avslutande av antibiotikaterapin. Remiss skrivs till infektionsmottagningen i samband med utskrivning. OSTEOMYELIT Renodlad osteomyelit är idag ett relativt ovanligt tillstånd. Ofta föreligger ett predisponerande tillstånd som trauma, operation eller tidigare inopererat osteosyntesmaterial. Diabetiker med fotsår är en specialgrupp, vilken inte behandlas här. Staphylococcus aureus, KNS och betahemolytiska streptokocker är vanligaste agens. Främmande kroppar som inopereras eller förorenar kan dels underhålla infektionen och dels predisponera för mer ovanliga lågvirulenta bakterier som Propionebacterium acnes eller Bacillus cereus. Därför ska odlingar alltid säkras innan antibiotikabehandling påbörjas. Diagnostik SR, CRP, Hb är av värde för att följa ett förlopp, men kan framförallt vid akuta postoperativa osteiter vara svårtolkade. CRP når sitt högsta postoperativa värde på det 3:e till 4:e dygnet efter operationen och värden på är inte ovanliga. Om CRP därefter inte sjunker är det ofta en indikation på att det någonstans föreligger en infektion. Blododling x 2 tas före behandling och helst även punktion av benet vid punctum maximum för smärtan eller där man på röntgen sett osteitmisstänkta förändringar. Radiologi. I tidigt skede ser man ofta inget på röntgenbilder, men i ett senare skede ses ofta förändringar. CT och MR kan påvisa benmärgsödem och abscesser i omgivande mjukdelar. Behandling Empirisk behandling i normalfallet är kloxacillin 2g x 3. Vid definitivt odlingssvar kan terapin bytas till:

9 MEDICINSK INSTRUKTION 9 (9) Bakterie Iv behandling Po behandling Staphylococcus aureus kloxacillin 2g x 3 flukloxacillin 1,5 g x 3 Streptokocker bensyl pc 3g x 3 penicillin V 2 g x 3 alt amoxicillin 750 mg x 3 Enterobacteriaceae efter res besked ciprofloxacin 750 mg x 2 trimetoprim/sulfametoxazol (80/400 mg) 2 x 2 efter resistensbesked Initial intravenös behandling ges till allmäntillståndet har förbättrats och inflammationsparametrar har vänt nedåt. Vid okomplicerad osteomyelit utan osteosyntesmaterial är den totala behandlingstiden 6 8 veckor. Vid osteomyelit med kvarvarande osteosyntesmaterial är behandlingstiden 3 6 månader, eller sex veckor efter normaliserade infektionsparametrar. Vid komplikationer eller recidiv måste ofta osteosyntesmaterialet avlägsnas. Förutom antibiotikabehandling behövs ofta kirurgisk behandling med avlägsnande av bensekvestrar, dränering av abscesser eller borttagande av osteosyntesmaterial. Patienter med postoperativ eller posttraumatisk osteomyelit bör i första hand vårdas på ortopedisk vårdavdelning. Patienter med primär hematogen osteomyelit bör i första hand vårdas på infektionskliniken. Patienter med samtidig sepsis bör oavsett orsak till sin osteit vårdas på infektionskliniken. Uppföljningen bör ske på ortoped/infektionsmottagningen. Remiss utfärdas till infektionsmottagningen i samband med utskrivningen. REFERENSER Vårdprogram för led och skelettinfektioner framtaget av Svenska Infektionsläkarföreningen 2008

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

MEQ-fråga Sida 1 (av 5) MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

PM Infektiös endokardit (IE)

PM Infektiös endokardit (IE) Infektionskliniken 044-3091600 Mattias Waldeck, överläkare mattias.waldeck@skane.se Datum 2013-04-17 Reviderat 2013-03-20 Gäller till 2014-03-31 PM Infektiös endokardit (IE) Ett utförligt nationellt vårdprogram

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir

Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Ortopediska infektioner Septisk artrit Ledprotesinfektioner (Osteomyelit) Spondylit Profylax Septisk

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) Pneumoni är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna inom slutenvården. Endast en liten andel vårdas på infektionsklink, och många patienter med pneumonier handläggs polikliniskt

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p) MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Facit. Kortsvarsfrågor Sida 1 (6)

Delexamen 4 Infektion Facit. Kortsvarsfrågor Sida 1 (6) Kortsvarsfrågor Sida 1 (6) 1) Du arbetar som läkare på en vårdcentral och träffar där Martin, en 16-årig yngling som söker med uttalad halssmärta, huvudvärk och illamående. Du finner svullna tonsiller

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret

Läs mer

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning. 1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR Knäprotesinfektioner SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR 20, 2006 Behandling av infekterad knäprotes Infektionsläkare Bertil Christensson, Lund bertil.christensson@infek.lu.se Ortopeder Lars Carlsson,

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman

Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman Sammanfattning De flesta infektionstillstånd i ögonsfären är godartade och självbegränsande och kan utan problem handläggas i öppenvården. De infektioner

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer