Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren"

Transkript

1 Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska septiska infektioner. Dessa orsakas framför allt av hudbakterier som koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och Staphylococcus aureus, mer sällan gramnegativa bakterier och candidaarter. De kliniska symtomen vid katetersepsis är ofta ospecifika och annan orsak till septikemin bör alltid övervägas. Antibiotikabehandlingen bör före odlingsresultat alltid täcka S. aureus. Odlingsresultat och resistens vägleder sedan valet av antibiotikum. Korttidskatetrar bör om möjligt dras ut eller bytas. Behandlingstiden för KNS-infektion är högst en vecka. Långtidskatetrar och port-a-cath kan vid KNS-infektion mestadels bibehållas med en kombination av vankocin intravenöst och vankocinlås två till tre veckor. Vid septisk infektion med S. aureus, pseudomonas eller multiresistenta gramnegativa bakterier samt candidaarter rekommenderas antibiotika behandling under minst 14 dygn samt utdragning av alla katetrar. Prevention av kateterinfektioner åstadkommes främst med sterilitet vid inläggning samt strikt handhygien och barriärvård vid omläggningar. Definition Lokal kateterinfektion varbildning eller kraftig inflammation runt insticksstället för katetern, över tunnel eller port. Kateter-relaterad infektion signifikant mängd mikroorganismer ( 1000 cfu/ml påvisade på kateterspetsen). tecken på lokal eller systemisk infektion Kateterrelaterad septikemi feber och kliniska tecken till septikemi påvisande av samma mikroorganismer i signifikant mängd från kateterspetsen och i blododling från perifer ven eller positiv blododling från kvarliggande kateter som blir positiv minst två timmar före blododling från perifer ven där samma mikroorganism (art och antibiogram) påvisas ingen annan uppenbar källa till infektionen

2 Etiologi KNS är vanligaste orsaken till kateterrelaterade infektioner men också vanligaste kontaminaten Sjukdomen ger sällan svår sepsis eller död hos ickeimmunsupprimerade patienter. S. aureus ger oftare allvarlig sepsis med hög risk för metastatiska infektioner inklusivt septiska tromboser och endokardit. Gramnegativa bakterier och candidaarter är ovanliga patogener men kan ge svåra infektioner. Speciellt Candida parapsilosis har hög affinitet till plast Spridningsvägar för mikroorganismer i samband med inläggning av katetern, under förband och från huden runt insticksstället, längs kateterns utsida från blodbanan, speciellt korttidskatetrar via kontaminerade kranar och anslutningar (ofta långtidskatetrar) samt mer sällan via infusionslösningar genom kateterns lumen till blodbanan hematogent till katetern från annat infektionsfokus i kroppen. Symtom Lokal infektion ger inflammation eller varbildning kring insticksstället för katetern, i porten till port-a-cathsystem eller längs med den subkutana delen av tunnelleringen, till exempelvis dialyskatetrar (CDK). Observera att neutropena patienter inte alltid bildar var. En lokal infektion tyder inte säkert på en systemisk infektion. Kärlkateterrelaterad septikemi kännetecknas av ospecifika kliniska tecken eller symtom. Misstänk katetersepsis om patienten har feber utan annan känd orsak eventuellt med frysningar och hypotension, om insticksstället, tunneln eller portfickan är infekterad, om patologiska infektionsparametrar finns, samt om katetern legat inne i kärlet mer än sju till tio dagar. KNS, den vanligaste orsaken till kateterinfektion, ger dock ofta bara måttlig feber och CRP förhöjning.

3 Diagnostik Odla från insticksställe eller portficka vid synliga tecken till infektion. Blododla från perifer ven, gärna flera gånger. Dra helst katetern och odla alternativt från spetsen Odla från perifer ven och kvarliggande kateter samtidigt och jämför tid till utväxt = katetersparande diagnostisk metod. Odla från eventuellt annat infektionsfokus. Behandling Avlägsna korttidskatetrar, i första hand de som uppvisar infektionstecken eller har suttit länge. Korttidskatetrar, som misstänks vara infekterade, bör inte bytas över ledare. I avvaktan på odlingssvar behandla med kloxacillin 2 g x 3 iv för att i första hand täcka S. aureus alternativt ibland vankomycin 1 g x 2-3 iv, (15 mg/kg x 2-3 iv) hos intensivvårdspatienter och immunsupprimerade patienter hos vilka även KNS kan ge en allvarlig infektion. Alla katetrar bör avlägsnas eller bytas om: pus finns vid instickstället, tunnelmynning eller portficka. S. aureus, pseudomonas samt candidaarter isoleras i blod. patienten har en inopererad protes. feber kvarstår timmar efter insatt adekvat antibiotikabehandling. positiva blododlingar erhålls trots adekvat antibiotikum i 48 timmar. Undersök för trombos eller metastatiska infektioner eller sök efter annan orsak till febern. Behandlingsförslag Dosering nedan gäller för person cirka 70 kg och med normal njurfunktion. Korrigering av dos bör ske efter ålder, kroppsvikt och njurfunktion.

4 Organism Förstahandsval Dos intravenöst S. aureus kloxacillin 2 g x 3 KNS vankomycin 1 g x 2-3 MRSA vankomycin 1 g x 2-3 Enterococcus faecalis ampicillin 2 g x 3 Enterococcus faecium vankomycin 1 g x 2-3 E coli, Klebsiella piperacillin-tazobaktam, cefotaxim 4 g x 3 1 g x 3 ESBL (extended spectrum betalaktamasproducerande Enterobacteriaceae) Stenotrophomonas maltophilia Pseudomonas aeruginosa Candida albicans meropenem, imipenem-cilastatin, ertapenem trimetoprim-sulfametoxazol piperacillin-tazobaktam+ gentamicin, ceftazidim+ gentamicin meropenem flukonazol, caspofungin 1 g x 3, 0,5 g x 4 1g x ml x 2 4 g x 4 4,5-6 mg/kg x 1 2 g x 3 4,5-6 mg/kg x 1 2 g x mg x 1x I följt av 400 mg x 1 70 mg x 1 x I följt av 50 mg x 1 Behandlingstid om katetern dras ut Cirka 14 dygn för S. aureus, gramnegativa bakterier samt candidaarter. Eventuellt peroral behandling efter resistensbestämning under senare delen av behandlingen om patienten är cirkulatoriskt stabil. Oftast 7 dygn för KNS. Behandling med kvarliggande kateter Antibiotikalås Vid kateter orsakad sepsis är koncentration av bakterier i blod draget via katetern högre än i blod från perifer ven. Sannolikheten för kateterrelaterad bakteriemi är hög när tiden till växt är mer än 120 minuter kortare för blod från CVK jämfört med blod från perifer ven. En förutsättning är att det mikrobiologiska laboratoriet har ett kontinuerligt monitoreringssystem för bakterieväxt, samt att blod dras samtidigt från kateter och ven, och att tidpunkten anges. Antibiotikalås lämpar sig framför allt vid långtids-cvk och -CDK och port-a-cath, där den intraluminära spridningen av mikroorganismer är dominerande. Målet är att genom hög antibotikakoncentration lokalt sterilisera biofilmen och behålla katetern. Antibiotikalås kombineras alltid med intravenös-antibiotikabehandling. Mest erfarenhet finns vid KNS infektioner. Detta kan komma ifråga när följande krav uppfyllts: inga tecken till tunnel eller infektion i portficka inga tecken till metastatiska komplikationer hemodynamiskt stabil patient. Detta är sannolikt inte lämpligt för infektioner med S. aureus, pseudomonas och candida.

5 Vid KNS infektion Ge: vankomycin 1 g x 2-3 iv i 2-3 veckor vankomycinlås 500 µg/ml i 100 U heparin/ml i 2-3 veckor. Tag 1 ml av stamlösning vankocin 5mg/ml blandad enligt FASS (NaCl eller glukos eller Ringeracetat) och blanda med 9 ml heparin 100 U/ml. Infundera 2.5 ml i katetern. Ibland kan det förekomma utfällning, och då bör infusionen inte fortsätta. Aktiviteten hos detta antibiotikum i en 250C lösning kvarstår till >90 % upp till 7 dagar eller 3 dagar i kroppstemperatur. Substansen skall finnas i katetern minst 8 timmar per dygn, gärna längre, under vilken tid andra läkemedel inte kan infunderas. Nytt lås skall anläggas efter varje gång katetern använts för andra ändamål. Uppföljning Ny feber hos patient med kvarliggande kateter efter avslutad behandling skall väcka misstanke om recidiv. Prevention Strikt handhygien och aseptisk teknik är hörnstenar i allt handhavande med katetrar. PM för inläggning och hantering av katetrar skall finnas och följas på respektive vårdenhet. Vid inläggning av centrala katetrar skall steril klädsel och uppdukning samt huddesinficering med klorhexidinsprit användas. Antibiotikaprofylax och lokala antibiotikasalvor bör inte användas. Hos immunsupprimerade kan dock en dos kloxacillin försvaras. Katetrar belagda med antiseptiska medel eller antibiotika rekommenderas inte heller i Sverige. Centrala katetrar behöver inte bytas regelbundet. All onödig manipulering med katetern bör undvikas och den bör avlägsnas så snart den inte behövs. Referenser Mermel LA, Farr BM, Sherertz RJ, Raad II, O'Grady N, Harris JS, et al. Guidelines for the management of intravascular catheter-related infections. Clin Infect Dis May 1;32(9): PubMed Blot F, Nitenberg G, Chachaty E, Raynard B, Germann N, Antoun S, et al. Diagnosis of catheter-related bacteraemia: a prospective comparison of the time to positivity of hub-blood versus peripheral-blood cultures. Lancet Sep 25;354(9184): PubMed Rijnders BJ, Van Wijngaerden E, Vandecasteele SJ, Stas M, Peetermans WE. Treatment of long-term intravascular catheter-related bacteraemia with antibiotic lock: randomized, placebocontrolled trial. J Antimicrob Chemother Jan;55(1):90-4. PubMed

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Kateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för

Kateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för Kateterrelaterade infektioner Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad 150321-23 Uppdaterad för 160404-06 Introduktion Hur ofta handlägger du misstänkta kateterrelaterade

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

1. Ja 2. Nej 3. Njae, det är väl bara att ta ut katetern och låta patienten kissa själv

1. Ja 2. Nej 3. Njae, det är väl bara att ta ut katetern och låta patienten kissa själv Kateterinfektioner Andreas Berge Infektionskliniken, Karolinska, Solna för Infektionsläkarföreningens vidareutbildningsdagar Båstad 150324-25 Uppdaterat för 160404-06 Kateterrelaterade infektioner är ett

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

OBS! Tentamensinstruktion, läs igenom! OBS!

OBS! Tentamensinstruktion, läs igenom! OBS! KOD: Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad ORDINARIE TENTAMEN Läkemedelsberäkning Kurs OM161A Datum: 14 03 15 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Miniräknare Maxpoäng: 10 p (1 p per uppgift) Godkänt (100 %):

Läs mer

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) En 29-årig kvinna med insulinbehandlad diabetes inkommer till akuten den 4 november tillsammans med sin pojkvän. Hon har sedan 3 dygn tillbaka besvärats av illamående, feber och

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten. IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Ortopediska infektioner Strama

Ortopediska infektioner Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av komplikationer inom Intensivvård i Sverige

SIR:s riktlinje för registrering av komplikationer inom Intensivvård i Sverige Ansvariga författare: Thomas Nolin, Caroline Mårdh, Göran Karlström, Christina Agvald-Öhman Version: 9.0 Fastställt: 2009-03-20 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinje för registrering av komplikationer

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin.

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin. PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Fenoflox vet 100 mg/ml injektionsvätska, lösning för nöt och svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans:

Läs mer

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-06-03 08.00-10.00

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-06-03 08.00-10.00 Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: Tidpunkt för inlämning: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-06-03 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Läkemedlets namn Namn Ciprofloxacin 2 mg/ml Infusionsvätska, lösning. Ciprofloxacin Nycomed. Ciprofloxacin Nycomed. Ciprofloxacin Nycomed

Läkemedlets namn Namn Ciprofloxacin 2 mg/ml Infusionsvätska, lösning. Ciprofloxacin Nycomed. Ciprofloxacin Nycomed. Ciprofloxacin Nycomed BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDLETS NAMN, LÄKEMEDELSFORM(ER), STYRKA, ADMINISTRERINGSSÄTT AV LÄKEMEDLET SAMT SÖKANDE OCH INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING I MEDLEMSSTATERNA Medlemsstat Innehavare

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling

Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling Anna Holmberg MD, PhD Infektionskliniken Helsingborg/ Vårdhygien Lund 26 maj 2016 Antal total höftartroplastik i Sverige

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av komplikationer inom Intensivvård i Sverige Komplikationsregistrering: Vårdtyp IVA & BIVA:

SIR:s riktlinje för registrering av komplikationer inom Intensivvård i Sverige Komplikationsregistrering: Vårdtyp IVA & BIVA: Ansvariga författare: Thomas Nolin, Caroline Mårdh, Göran Karlström, Christina Agvald-Öhman Version: 12.0 Fastställt: 2010-06-30 rev 2011-02-09 Gäller från: 2011-01-01 SIR:s riktlinje för registrering

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? 1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Antibiotikakompendium

Antibiotikakompendium 1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),

Läs mer

Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8)

Neutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INDIKATION Patienter med neutropeni, definierat som neutrofila granulocyter

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4).

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Donaxyl 10 mg vaginaltabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje vaginaltablett innehåller 10 mg dekvaliniumklorid. För fullständig förteckning över hjälpämnen,

Läs mer

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Bilaga II. Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga slutsatser och skälen till ändring av produktresumén, märkningen och bipacksedeln

Bilaga II. Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga slutsatser och skälen till ändring av produktresumén, märkningen och bipacksedeln Bilaga II Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga slutsatser och skälen till ändring av produktresumén, märkningen och bipacksedeln 8 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den

Läs mer

Röntgensjuksköterskans tillämpning av basala hygienrutinerna vid datortomografiundersökning

Röntgensjuksköterskans tillämpning av basala hygienrutinerna vid datortomografiundersökning Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Enheten Klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2016 Röntgensjuksköterskans tillämpning

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK) Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en

Läs mer

BIP Central Venous Catheter

BIP Central Venous Catheter Bactiguard Infection Protection BIP Central Venous Catheter Bactiguards infektionshämmande centrala venkateter För förebyggande av vårdrelaterade infektioner Fördelarna med Bactiguard Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten

Läs mer

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden - och kvinnocentrum Fredrik Lundberg, överläkare - och, verksamhetschef, bitr. verksamhetschef Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max

Läs mer

Sepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock

Sepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Sepsis akut handläggning Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Övriga PM Färdiga Nekrotiserande fasciit Diagnossättning av svåra infektioner Pågående Meningit

Läs mer

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI

PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI Febril neutropeni v 120201 1 PEDIATRISK FEBRIL NEUTROPENI BASALA RIKTLINJER FÖR INITIAL HANDLÄGGNING VID CYTOSTATIKAORSAKAD NEUTROPENI FÖRORD Febril neutropeni är en utmaning för barncancervården och handläggningen

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer