Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt."

Transkript

1 Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Diagnos, behandling & förhållningssätt. Förmiddagens agenda Vad är PS Borderline? Hur kan vi förstå problemen? Självskada och Borderline vad, hur, varför? Svensk DBT- bok av Anna Kåver & Åsa Nilsonne. DBT filosofi, teori & mål och struktur DBT- färdigheter och förhållningssätt DBT- utblick och forskning Personer med EIPS har ett stort lidande! Brännskadad i själen - kaos och desperation. Skapar hjälplöshet hos hjälparen. Vandrar i vårdapparaten. Få metoder har hjälpt. 1. Generella diagnostiska kriterier för personlighetssyndrom Varaktigt mönster av inre upplevelser och beteenden som väsentligt avviker från det förväntade vad gäller: - affekter, kognitioner,mellanmänsklig funktionsförmåga, impulskontroll. Mönstren är stabila och långvariga och kan spåras tillbaka till tonåren eller tidig vuxenålder. Skapar signifikant lidande. 1

2 2. Personlighetssyndrom Borderline DSM-V Minst 5 av följande 9 kriterier; Stora ansträngningar för att undvika separationer. Intensiva och instabila relationer idealisering eller nedvärdering. Identitetsstörning instabilitet m a p självbild och identitet. Impulsivitet i minst två avseenden slösaktighet, sex, droger, trafik, hetsätning ( ej självskada in här). Upprepat suicidalt beteende, suicidala utspel, suicidhotar eller självskadar. Affektivt instabil snabba humörsvängningar. Kroniska tomhetskänslor Inadekvat, intensiv ilska som är svår att kontrollera ( raseriutbrott, ständig argsinthet, slagsmål) Övergående stressrelaterade paranoida tankar eller allvarliga dissociativa symtom. DSM- V 2015 Sammanfattande beskrivning Instabilitet vad gäller: känslor beteende interpersonella relationer självuppfattning Att hantera sitt lidande genom Flykt och undvikande (som generaliseras och vingklipper levandet ). Säkerhetsbeteenden Överreglera känslor Underreglera känslor Hög samsjuklighet Depression & Bipolaritet Självskadebeteenden och hög självmordsrisk PTSD Ätstörningar Panikångest Social fobi OCD Neuropsykiatriska funktionshinder ( ADHD) Missbruk Vi vet att En stor del av våra patienters lidande är kopplat till tidigare och pågående brister i empati och bekräftelse från omgivningen. Allt från försummelse och likgiltighet, till våld och övergrepp. I DBT strävar man efter att reparera skadorna. Hur erbjuda effektiv hjälp i tid? 2% av allmänbefolkningen lider av IPS % är kvinnor % är självskadande 11 % av patienter i öppenvården 19 % av patienter i slutenvården 3-10 % begår självmord 2

3 Emotionell sårbarhet Orkidén Hur kan vi förstå problemen? 1. HÖG KÄNSLIGHET ( brännskadad ) * omedelbar reaktion * låg tröskel för känslomässig reaktion 2. STARK REAKTIVITET * extrema reaktioner * hög arousal försvårar kognitiv bearbetning 3. LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING EFTER EN KÄNSLOREAKTION * långvariga reaktioner * ökar känsligheten inför nästa emotionella stimulus Biosocial teori om IPS Svårigheter att reglera känslor ( orkidén ) En PTSD- förklaringsmodell? Bio Invaliderande omgivning ( maskrosor ) Social/trauma Emotionell instabilitet och självskada vad, hur och varför? Om diagnos och självskadebeteenden Självskadebeteende är inte automatiskt en garanti för en psykiatrisk diagnos Endast en DSM - diagnos har med självskadebeteende som diagnoskriterium (Borderline /EIPS) Förekomsten av självskador är klart högre än förekomsten av Borderline personlighetsstörning Personer som självskadar är en diagnostiskt sett heterogen grupp ( ångest, depression, neuropsykiatri, psykos ) 3

4 Att skilja på självskada och suicidförsök Ville du dö? Trodde du att du skulle dö? Om ja på båda betrakta det som ett självmordsförsök och ej självskada Två definitioner av självskada DSH (Deliberate self-harm) Avsiktlig självförgiftning eller självskada NSSI (Nonsuicidal self-injury) the intentional destruction of body tissue without suicidal intent and for purposes not socially sanctioned Exempel på avsiktliga självskador (DSH) Skära sig i handleder, armar eller andra delar av kroppen Bränna sig med cigaretter, tändare eller tändstickor Skrapa upp huden så att det leder till ärr eller blödande sår Bita hål på huden Använda sandpapper på kroppen Droppa syra på huden Skrubba huden med blekmedel eller rengöringsmedel Sticka in vassa föremål i huden Gnida in glas i huden Bryta sina egna ben Slå huvudet mot hårda föremål och orsaka synliga skador Slå sig själv med knytnävarna och orsaka synliga skador Hindra gamla sår från att läka Följande brukar inte räknas som avsiktlig självskada... Överdos ( misstag eller suicidförsök) Självsvält Alkoholmissbruk Drogmissbruk Andra typer av självdestruktiva beteenden som kan orsaka skada mer indirekt eller på längre sikt (ex. promiskuitet, riskfyllt trafikbeteende, ) När börjar man självskada? Många studier pekar på en genomsnittlig ålder för första självskada (debut) vid 13 eller 14 års ålder I en studie av flickor i nedre tonåren (10-14 år) fann man en genomsnittlig debutålder vid 10.2 års ålder Könsskillnader? Senare storskaliga studier har visat lika hög förekomst hos kvinnor och män I de fall man funnit några könsskillnader har de handlat om metod och inte om frekvens Kvinnor skär sig i högre grad Män bränner och slår sig i högre grad 4

5 Utmärkande drag hos personer som självskadar Negativa känslor Mer frekventa och mer intensiva negativa känslor än personer som inte självskadar Det särdrag som tydligast skiljer personer som självskadar från andra är emotionell dysreglering Utmärkande drag hos personer som självskadar Bristande färdigheter i att reglera känslor Svårigheter vad gäller att: Uppleva känslor T ex dissociation Vara medveten om känslor Lägre grad av medveten närvaro om känslor Uttrycka känslor Större svårigheter att uttrycka känslor än personer som inte självskadar. Härbärgera känslor Gå emot känslor ( impulskontroll) Utmärkande drag hos personer som självskadar Självnedvärdering/självinvalidering Självkritik eller intensivt självhat Självbestraffning och självhat/äckel är en mycket vanlig anledning till att man självskadar Flera studier har belagt sambandet mellan självnedvärdering och självskador Varför självskadar man? Självskada vidmakthålls enligt grundläggande förstärkningsprinciper: Positiv förstärkning Beteendet följs av en positiv konsekvens (belöning).ex omhändertagande Negativ förstärkning Beteendet leder till att man blir av med något plågsamt (flykt/undvikande) Ex stark ångest eller skam Självskadebeteendens funktioner Reglering av känslor (rädsla, skam, skuld, ilska, äckel ) Självbestraffning Interpersonell påverkan Minska dissociation (overklighetskänslor och avstängdhet) Förhindrar suicid Sensation- seeking ( spänning, nyfikenhet etc) Behandling Behandlingen behöver planeras utifrån självskadans funktion hos varje individ Om funktionen i första hand är att minska negativa känslor, är det rimligt att fokusera behandlingen på färdigheter för att reglera känslor. Om funktionen hos självskadorna snarare är att påverka relationer, bör fokus i behandlingen ligga på färdigheter för att hantera relationer 5

6 Dialektisk beteendeterapi DBT för självmordsnära och självskadande patienter med emotionell instabilitet DBT är En välorganiserad KBT-behandling för patienter med komplex problematik, som lever i kaos och som utlöser starka känslor och hjälplöshet hos hjälparna. En tydligt emotionsfokuserad behandling. Marsha Linehan, professor vid University of Washington, Seattle, USA Marsha Linehan. Prof. University of Washington, Seattle. USA: Varför DBT? DBT är en evidensbaserad behandling för suicidala och självdestruktiva patienter med Borderline personlighetsstörning, BPS. Stark evidens för : - minskning av parasuicidala beteenden - minskning av psykiatrisk slutenvård - få dropouts - ökning av psykologiskt välbefinnande - terapeuter upplever stöd DBT anpassad till nya patientgrupper. - Suicidala ungdomar med drag av BPS. - Äldre deprimerade. - Deprimerade/överkontrollerade - Familjemisshandlare. - Rättspsykiatriska patienter med antisocial PS. - Drogmissbrukare med BPS. - Par och familjer med dysfunktioner - Ätstörning svår bulimi. - ADHD - Anorexi DBT filosofi och teori 6

7 Grundteorier i DBT 1. Inlärningsteori/Beteendeterapi 2. Kognitiv teori/terapi 3. Emotionsteori 4. Inslag av österländsk meditationskonst Mindfulness. Acceptans och Validering. 5. Dialektik Känsloreglering Att medvetet påverka/reglera mina känslor Identifiera mina olika känslor Veta vad känslorna vill få mig att göra Välja om jag ska ha dem Välja när jag ska ha dem Välja hur starkt jag ska uppleva dem Välja hur jag ska uttrycka dem Välja hur jag ska agera utifrån dem Veta hur jag ska identifiera och tolka andras känslor Dialektik i terapin och i livet DBT Förändring: Västerländsk psykoterapi Acceptans: Österländsk filosofi Terapins struktur De fem kanalerna i DBT: Målhierarki i DBT - individualterapi Individualterapi: Hantera kriser Arbeta framåt Traumabearbetning Det dialektiska teamet: Handledning/support F-träning i grupp: Undervisning Övningar-rollspel Diskussion Telefonkontakt: Support i akuta lägen Anhörig - Utbildning: Mindfulness Empati Validering Prefas: Orientering och kontrakt Fas 1: Stabilitet och säkerhet Fas 2: Bearbeta trauman Fas 3: Planera framtiden Fas 4: Ett meningsfullt liv 7

8 DBT färdighetsträning i grupp. Fem avsnitt under sex månader Medveten närvaro Att reglera känslor. Att skapa och bevara goda relationer. Att stå ut i kris. Att validera sig själv och andra. DBT familje- och anhörigutbildning Ofta stora påfrestningar i familjen Stor förtvivlan och maktlöshet Destruktiva kommunikationsmönster. Låg grad av acceptans. Dåliga färdigheter att hantera sig själv. Dåliga färdigheter att bekräfta sin anhöri Tekniker och strategier på den dialektiska gungan Kedjeanalys: ändra beteenden och bryta gamla mönster Acceptans Problemlösning & förändring sårbarhet problem beteende Mindfulness Validering Acceptans Kedjeeanalyser Exponering Rollspel Kognitiva tekniker Utlösande händelse Färdigheter/ Fungerande beteenden Psykopedagogik Hemuppgifter konsekvenser Acceptans och förändring förstärkare Färdigheter och förhållningssätt som lärs ut i DBT. ( livskunskap ) Svensk översättning av Färdighetsträningsmanual. Marsha Linehan 8

9 Marsha Linehan DBT. Färdighets- Träningsmanual Guilford (2015) 2:a utgåvan Ny DBT- app: Självhjälps- och dagbokskort. Av Andreas Nordlund & Psykolog och läkartjänst AB i Karlshamn. Finns på svenska och engelska. Planeras till franska, spanska och tyska. Medveten närvaro Validering/ Medkänsla ( mot sig själv och andra) Acceptans Känsloskola Medveten närvaro: Att styra hela min uppmärksamhet till stunden, och dit där den gör mest nytta. Till: Omgivningen, den jag möter, eller till mig själv och mitt inre Acceptans: Att ta emot det jag ser, hör och känner med öppenhet, utan att värdera eller döma det. (Ej detsamma som att ge upp eller att bli passiv) Empati & Välvillighet: Att känna och visa värme, välvilja, vänlighet & omtanke. Både mot andra och mot mig själv. 9

10 Självvalidering Validering/självvalidering: Att leta efter och återspegla det giltiga och begripliga, både hos andra och hos mig själv. Att ex. söka det funktionella även i det till synes mycket dysfunktionella - självskada, drogande, et c. Vara mindful om mina tankar och känslor. Identifiera primära ( ej bara sekundära) känslor. Tillåta mig att ha känslor och tankar inte döma. Respektera mina värderingar. Försöka förstå mig själv ärligt och icke-dömande. Visa mig själv respekt genom hur jag agerar. Normalisera mina normala beteenden. Stötta mig själv eller söka stöd från andra. Ha medkänsla med mig själv när jag lider, som om jag vore min bästa vän. Känsloskola Att fortsätta att vara en känslosam människa Bok om känslor och känsloreglering Av Anna Kåver Känsloskola Varför har vi känslor? Vad vill de få oss att göra? Hur påverkar de vår kropp? Hur påverkar de våra tankar? Hur påverkar de våra beteenden? Hur kan vi reglera dem öka, minska? Hur kan vi läsa av dem hos andra? Hur kan vi kommunicera dem Våra grundläggande känslor Utifrån Silvan Tomkins affektmodell kärlek, glädje, attraktion nyfikenhet, intresse, stolthet (kompetensglädje) rädsla, sorg, ilska, skuld, skam avsky, äckel, förakt 10

11 Känslors funktion och drivkraft Rädsla: skydd, undvika faror fly, undvika, passiv Sorg: skapa eftertanke, tydliggöra värden dra dig undan. Skam: hålla dig på den sociala mattan avbryta beteenden, gömma dig, gå undan Ilska: försvara dig, förhindra attack attackera verbalt och fysiskt Forts. Glädje/stolthet/lugn/kärlek: hålla dig kvar, fortsätta. Äckel: hindra att få i dig ngt som är farligt kräkas, spotta ut, ta bort. Avsky: hindra ngt som kan skada dig ta bort ngt som är farligt. Intresse/nyfikenhet/upphetsning/attraktion: närma dig njutningar och lust eller viktig information undersöka, utforska, pröva. Förvåning: stanna upp, ompröva - avbryta Vad döljer sig här...? Om marktäckare Primära och sekundära känslor: Ilska som döljer sorg Ilska som döljer skam Ilska som döljer rädsla Ilska som döljer sorg. Sorg som döljer ilska Skam som döljer rädsla Skuld som döljer ilska Förakt som döljer rädsla Kroppen talar tillbaka till oss Karl Lange & William James: Vi flyr inte från björnen för att vi är rädda, vi är rädda för att vi flyr Man lär sig att välja att påverka/förändra sina känslor Känsloreglering Identifiera sina känslor mindfulnesssedan Välja om man ska ha dem Välja när man ska ha dem Välja hur starkt man ska uppleva dem Välja om och hur man ska uttrycka dem Välja hur man ska agera utifrån dem 11

12 Navigera klokt i känslovindarna Mindfulness rikta sitt fokus, ta reda på vad man känner utan att döma det. Acceptans öppenhet för att ha sina känslor. Ta dem i famnen och gå vidare Självvalidering att ta sig själv och sina känslor på allvar. Giltigförklara. DBT I klinisk vardag Reglering/förändring - Vid behov.. öka, minska eller byta ut sina känslor. DBT- enheten i Uppsala Samarbete mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Ambition att bryta negativ utveckling tidigt. Föräldrautbildning ingår. Anhörigutbildning ingår. Två publicerade artiklar, Uppsala 1. (2007). Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. Stress and burnout in psychiatric professionals when starting to use dialectical behavioral therapy in the work with young selfharming women showing borderline personality symptoms. 2. (2008).Clinical Psychologist. Dialectical behaviour therapy for borderline personality disorder among adolescents and young adults: Pilot study, extending the research findings in new settings and cultures. Samarbetspartners Vetenskaplig utvärdering av behandlingar under utbildnings/pilotfasen Uppsala Universitet : Ata Ghaderi & Erik Hjalmarsson Karolinska Institutet, Stockholm: Kent-Inge Perseius University of Reno, Nevada USA. Alan Fruzzetti, prof. Antal patienter i studien: 27st. Antal dropouts: 3 st. 12

13 Antal besök/inneliggande dygn Vilka patienter inkluderas? Kvinnor och män Ålder prioriteras. Även äldre tas emot Patienter som är fysiskt självskadande prioriteras Patienter som har barn prioriteras För pat. över 18 år: allmänna kriterier för PS samt 5 av 9 kriterier enligt DSM-IV ( SCID-II) För pat. under 18 år: 5 av 9 kriterier enligt DSM- IV. (SCID-II). Ej bedömning m a p allmänna kriterier för personlighetsstörning. Ingen PSdiagnos ställs. Hur mår DBT- patienterna? Självskattningsskalor, intervjuer, journaler: Kaboss SCL-90 SCID II, självskattning och intervju TOA DBT, Treatment Outcome Assessment GAF Antal självskador, suicidförsök och inläggningar Hur mår DBT- terapeuterna? Instrument som mäter utbrändhet hos terapeuterna: Resultat - vård MBI : Maslow Burnout Inventory OLBI: Oldenburg Burnout Inventory Djupintervjuer Tid psykiatrisk öppenvård psykiatrisk slutenvård DBT-programmet - Uppsala Resultat - självskadande Vid behandlingsstarten ägnade sig 87.5 % av patienterna åt någon form av självskadande. Under månad 7-12 i DBT minskade antalet självskadande patienter till 50 %. Minskning med 37,5 % Antalet självskadehandlingar har sjunkit kraftigt (M pre = 15.4, M post = 1.4) under samma period DBT-programmet - Uppsala Resultat psykisk hälsa Förändringar i psykiska symtom på KABOSS-S och SCL-90-R - skalan depression minskar i både KABOSS-S och SCL-90-R - skalan borderline i KABOSS-S och de flesta av symtomskalorna i SCL-90-R minskar DBT-programmet - Uppsala 13

14 Slutsatser psykisk hälsa En stor minskning i generell psykisk problematik och självskadande beteenden och en förhöjd funktionsnivå hos patienterna En betydande minskning i depressiva symtom och minskning i borderlinerelaterad problematik som rör affekter, störningar i kognitioner och relationer DBT & Stress Burnout hos terapeuter DBT-programmet - Uppsala Perseius KI, Kåver A, Ekdahl S & Samuelsson M Några av kommentarerna Mera säker och hoppfull i min yrkesroll. Lite gladare, ökat/ förnyat självförtroende. Mera tolerant mot mig själv och andra. Roligare, mera inspirerande på arbetet. Tryggare, sällan frustrerad över pat längre. Mera avspänd och tålmodig, mindful Faktorer i DBT som man anser minskar stress Den höga graden av struktur och metodens tydlighet. Stödet i teamet och handledningen. Mindfulnessträningen. Patienternas framsteg. Om man knyter resultatet från skattningsskalorna till kvalitativa data Obundna frågeformulär och gruppintervjuer De flesta upplever minskad stress i det direkta patientarbetet i DBT. Många upplevde ökad stress i början av projektstudien p g a allt nytt som skulle läras in (inte minst alla skattningar och videon). Stressen minskade succesivt. För några upplevs stressen som densamma eller har ökat. Det senare tillskrivs dock inte DBT och patientarbetet, utan andra faktorer som organisatoriska problem och brist på förståelse från chef och ledning. 14

15 Tack för att ni lyssnat. /articles.html 15

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Anna Kåver. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades

Läs mer

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov presentationen finns under aktuellt på www.slso.sll.se/pnv pnv/borderline Presentation och agenda Diagnos

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig. Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se 12 Implementering rekommendation Bemötande Bedömning på akutmottagning nationellasjalvskadeprojektet.se Definition självskadebeteende Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle Dialektisk atferdsterapi i praksis Kicki Kyhle Nasjonal konferanse - DBT. Nordfjord november 2010 Kicki Kyhle Leg.psykolog Leg.psykoterapeut Doktorand Viktenheten Skönvikt, Landstinget Dalarna Institutionen

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord: Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende?

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport Anna Kåver Leg.psykolog/leg.psykoterapeut Handledare Programansvarig Innehåll 1. Bakgrund sid. 2 2. DBT-projektet i Uppsala syfte

Läs mer

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER Giulia Arslan, ÖL Med Dr Hanna Sahlin Berg, Leg psykolog enhetschef Borderlineenheten Psykiatri Nordväst Borderlineenheten En specialiserad

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

ISAS Del 1. Beteenden

ISAS Del 1. Beteenden ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige C-uppsats i psykologi Institutionen för psykologi Lunds universitet Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige Hanna Holender Höstterminen 2003 Handledare: Lars-Gunnar Lundh Abstract Dialectical Behavior

Läs mer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer SJÄLVSKADEBETEENDE www.thereseeriksson.se Thérèse Eriksson Beteendevetare & författare tankestormar tankestormar Thérèse Eriksson Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme: MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Na6onellt självskadeprojekt

Na6onellt självskadeprojekt Självskadebeteende vad kan skolsköterskor göra? Jönköping 11/11 201 Jonas Bjärehed, Fil dr., leg psykolog Ins?tu?onen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Jonas.bjarehed@psy.lu.se Na6onellt

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer