Självskada, emotionell instabilitet och DBT
|
|
- Max Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm
2 Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada, förekomst och funk'on Ø Målgrupp DBT på BUP Ø Borderline personlighetsstörning/ emo'onell instabilitet Ø personlighetsstörning relevant i tonåren? Ø Dialek'sk beteendeterapi Ø Diskussion, ev fallbeskrivning
3 Vad menas med självskada? A; avsiktligt <llfoga sig skada
4 Ø I befolkningsundersökningar tonåringar i Sverige, Norge, England (ca - 00) liknande resultat: 7% uppger självskada senaste året, 12 % flickor, 3% pojkar Ø CASE- studien (publicerad 2008): 8,9% av flickor, 2,6% av pojkar uppger självskada senast året Ø Andra studier (t.ex. USA) visar högre siffror, 12-21% av ungdomar har självskadat senaste året. Ø Svenska studier senaste åren upp emot 30-45%... Ø Klinisk popula'on klart högre prevalens (21-41%) och särskilt vanligt hos gruppen tonåringar som vårdas inneliggande inom psykiatrin (40-61%)
5 Ø 48% hade bestämt sig inom en 'mme före självskadan Ø 1/4 av flickor och 1/5 av pojkar uppger a` ingen annan känner 'll självskadan Ø Totalt ca 12% av de senaste självskadeepisoderna ledde 'll sjukvårdskontakt (18% pojkar och 11% flickor) CASE- studien
6 Självskadans funk<on A; reglera känslor
7 Sker i e; sammanhang med andra
8 Vanligaste skäl för självskada (ungdomar med medelsvår/svår skada): Inre nega<v förstärkning (a` slippa något obehagligt): - A` stoppa/fly ifrån nega'va känslor 37,9% - A` slippa 'llstånd av tomhet, avstängdhet 33,3% Inre posi<v förstärkning (a` få/'llföra något): - A` känna något, även om det är smärta 41,4% - A` slappna av 32,8%
9 Skäl för självskada forts. Y;re (social) posi<v förstärkning: - A` få en reak'on från någon, även om den är nega'v 39% - A` få upplevelse av kontroll över situa'onen 37,4% - A` få uppmärksamhet 35,6% Y;re (social) nega<v förstärkning: - A` slippa göra något som man inte vill göra 32,2% - A` slippa skola/jobb eller andra ak'viteter 29,9% (Lloyd- Richardson et al, 2007)
10 Känsloreglering m.h.a. självskada Ocast inten'on a` minska nega'v affekt ex: ilska, rädsla, skam och ledsenhet Flera tänkbara vägar: Distrak'on från känslan materialisering byta ut den mer svårgripbara känslomässiga smärtan mot mer konkret smärta Ändra känslan: frigörande av endorfiner som ger analgesi/ känsla av välbefinnande Effek<vt på kort sikt, men dysfunk<onellt på lång sikt! Ex på ref: Reasons for adolescents deliberate self harm: a cry of pain and/or a cry for help?, Scoliers m.fl. 2008
11 Vem skadar sig själv? Hawton m.fl, flera studier talet Faktorer associerade med självskada Ø a` ha vän(ner) som självskadat nyligen Ø självskada i familjen Ø droganvändning (inkl alkohol) Ø depression Ø ångest Ø impulsivitet Ø dålig självkänsla Ø mobbning Ø övergrepp Ø lagöverträdelser Ø bristande copingstrategier för nega'va emo'oner
12 Målgrupp DBT på BUP Stockholm Ungdomar upp t.o.m. 17 års ålder med återkommande självskadebeteende, ev. självmordsförsök och/eller de drag som kännetecknar emo'onellt instabil personlighetsstörning d.v.s. instabila rela'oner, instabil självbild och självkänsla, svängningar i affekter, tomhetskänsla, impulsivitet och ev. övergående stressrelaterade dissocia'va symtom Ungdomar från hela länet Ej etablerat missbruk, svårare ätstörning, pågående psykos, au'smspektrumstörning eller mental retarda'on
13 Emotionell instabilitet
14 Biosociala modellen i DBT Transak'onell modell för interak'on mellan en medfödd sårbarhet/drag och omgivningen. I DBT fokus på emo'onell känslighet (snabb uppgång av känsla, starkt känslopåslag och långsam återgång 'll basnivå ) och en invaliderande omgivning. Medfödd emotionell känslighet Invaliderande miljö Marsha Linehan, 1993
15 Borderline personlighetsstörning (BPD) samsjuklighet axel I diagnoser Zanarini, M et al, Am J Psychiatry, 2004 Axel I diagnos BPD, baseline (%) BPD, 6- års uppföljning Annan personl.störn, baseline (%) Egentlig depression 86,6 61,4 56,7 36,5 Dystymi 44,8 40,5 29,2 23,8 Bipolär I 0 1,1 (n=3) 0 0 Annan personl.störn, 6- års- uppföljning Bipolär II 5,5 4,6 0 1,6 (n=1) Ångeststörning 89,0 60,2 56,9 23,8 - Social fobi 49,7 17,4 22,2 6,4 - PTSD 58,3 34,9 25,0 4,8 Alkohol missbruk/beroende 50,3 11,4 38,9 4,8 Drog missbruk/beroende 46,6 12,9 34,7 3,2 Ätstörning 53,8 33,7 26,4 14,3 - Anorexia nervosa 21,7 2,7 5,6 1,6
16 10- års uppföljning, symtom i remission Akuta symtom Quasi psycho'c thought Missbruk Promiskuitet Självskada, självmordsförsök Stormiga rela'oner demandingness Problem i behandling/ behandlings- rela'oner Affek'v instabilitet Mer kroniska symtom Kronisk depression Kronisk känsla av hopplöshet, hjälplöshet, värdelöshet Kronisk ilska, frekventa aggressionsutbro` Känsla av ensamhet, tomhet Svårighet a` tolerera ensamhet Allmän impulsivitet (ex hetsätning, vårdslös bilkörning) Akuta symtom = episodiska/reak<va e; sä; a; handskas med de mer stabila personlighetsdragen?
17 Samband/samsjuklighet BPD och ADHD Studie (Philipsen et al, 2008), 118 kvinnor, medelålder 29 år, öppenvårdspa'enter med diagnosen BPD; 41,5% uppfyllde kriterier för ADHD i barndomen (retrospek'v diagnos, endast kombinerad typ), 16,1% uppfyllde kriterier för ADHD vid bedömningen ( vuxen- ADHD ). Signifikant associa'on mellan ADHD i barndomen och svårighetsgrad av borderline personlighetsstörning. Oklart hur associa'onen ADHD och BPD uppkommer. Man fann högre förekomst av emo'onal abuse hos dem med ADHD- symtom i barndomen. Impulsivitet ingår i båda diagnoserna.
18 Samband/samsjuklighet bipolär II och BPD? Studier kommer 'll motsa`a resultat vad gäller samband BPD och bipolär sjukdom (bipolärt spektrum). Orsaker 'll skillnader: olika strikt diagnos'k av bipolär II finns överlappning av symtom/personlighetsdrag (impulsivitet, affek'v instabilitet) Personlighetsstörningar ska enligt defini'on vara varak'ga och stabila, vilket inte stämmer för BPD Studie (Benazzi, 2008) undersöker förekomst av hypomani (= kärnsymtom vid bipolär sjukdom) vid BPD och finner a` flera BPD kriterier är vanliga vid bipolär II, men endast e` hypomanikriterium (riskfyllda impulsiva ak'viteter) är signifikant associerat med BPD.
19 Är personlighetsstörningsdiagnoser relevanta i tonåren? I DSM IV u`rycks det som a` dessa personlighetsdrag oca funnits sedan tonåren och a` diagnos kan sä`as om symtomen/problembilden konstant har påverkat personens dagliga funk'on i över e` års 'd. Temperament i 'dig barndom är en stark prediktor av personlighetsdrag i vuxen ålder. Omgivningen förstärker eller försvagar hur mycket olika delar av temperamentet u`rycks.
20 BPD i tonåren? Forts Studie visat a` symtom/dysfunk'on inom kluster B i 'dig ungdom (10-14 åå) var starkt korrelerad 'll kluster B- symtomatologi i åå. Borderlinesymtom vid 13,7 åå (flickor=pojkar), uppföljning vid 16, 22 och 33 åå (prospek'v studie) visar klart lägre funk'on vad gäller: Uppnådda mål i arbete och studier Rela'oner och socialt stöd Funk'onsnivå (GAF) Upplevd lägre grad av life sa'sfac'on Klart större andel (3 ggr ökad risk) för a` man har samhällsstöd som tex. sjukpension eller socialbidrag
21 Tidig upptäckt av BPD Andrew Chanen, Australien, 2012 Skillnader tonårs- BPD från vuxen- BPD : ü Vissa kriterier svårare a` uppfylla pga ej hunnit dit utvecklingsmässigt, t.ex. hota/bönfalla vid separa'oner ü Saknar iatrogena fenomen (sådant som skapats genom vårdkontakter) ü Har inte lika mycket dura'on of illness - faktorer, t.ex. polyfarmaci, livss'lsproblem, trauman, kroniska och återkommande axel I- störningar ü Unga har inte samma neurobiologiska fynd som vuxna (ingen minskning av hippocampus, amygdala t.ex.)
22 Sammanfa;ning: Större symtomvaria'on över 'd hos tonåringar Subgrupp av ungdomar med mer allvarliga BPD- symtom där diagnosen blir stabil över 'd Annan subgrupp mindre allvarlig Även när personen i vuxen ålder inte längre uppfyller kriterierna helt (ej har diagnosen) kvarstår funk<onsnedsä;ning inom flera områden! Störst predik'vt värde BPD i tonåren: iden<tetsstörning, affek<v instabilitet, inadekvat intensiv vrede
23 Dialek<sk beteendeterapi Utvecklades under 80- talet av psykologiprofessor Marsha Linehan, Sea`le. DBT bygger på: Inlärningsteori/beteendeterapi utgör kärnan- där noggrann funk'onell analys görs i syce a` 'llsammans med pat kartlägga utlösande faktorer, känslor, tankar, problembeteenden och olika förstärkare/konsekvenser. Lära sig känna igen egna reak'oner och öva på färdigheter. Dialek<sk filosofi - skapa balans mellan acceptans och förändring. Validering förmedla a` pa'entens beteende är fullt begripligt - förstå, acceptera, respektera tankar och känslor och handlingar och - sam'digt behöva förändra (sådant som går) för a` få bä`re livskvalitet.
24 Dialek<sk beteendeterapi forts. Zenbuddhis<sk filosofi - där man har hämtat medveten närvaro. A` sträva ecer a` vara närvarande i sig själv, med andra och det runtomkring oss. A` observera, beskriva och delta. Utan a` döma, göra en sak i taget och a` göra det som fungerar. Kogni<v teori - t ex arbete med automa'ska tankar, grundantaganden. Dock inte all'd 'llämpbart med kogni'va strategier såsom sokra'ska resonemang i samband med starka känslopåslag.
25 Acceptans, validering Förändring
26 Hur behandlingen är upplagd Individualterapi (ocast 1 session/v) Färdighetsträning i grupp för ungdomar (6-8/grupp, löpande intag) 2½ 'mme/v (2 ledare) Färdighetsträning för föräldrar och andra närstående, 8 ggr à 2½ 'mme + uppföljning (2 ledare) Familjeterapisessioner för a` befästa nya färdigheter och förhållningssä` (individuellt upplägg) Telefonsupport för ungdom och familj Alla terapeuter ingår i e` team, träffas 1 ggr/v Kontrakt skrivs, oca 3-4 månader i taget, utvärdering inför ny` kontrakt. Behandlings'd 9 mån 1½ år.
27 Målhierarki, Fas 1 1. Livshotande beteenden 2. Terapistörande beteenden 3. Livskvalitetsstörande beteenden 4. Befästa och lära sig y;erligare färdigheter (rela<oner, känslor, medveten närvaro mm)
28 Målhierarki forts Fas 2: Bearbeta svåra livshändelser, minska pos;rauma<sk stress Fas 3-4: Öka självrespekt Uppnå individuella mål Vara engagerad i si; eget liv och sina rela<oner Leva i medveten närvaro
29 Sårbarhet: sovit och ä't dåligt, bråk hemma Exempel på händelsekedja: Bråk m. pojkvän Drar sig undan Ingen vill ensam vara med mig, jag är värdelös Sårbarhet hos individen: 'digare erfarenheter, erfarenheter, emo'onell instabilitet ärclighet Stark oro, förtvivlan Skär sig i armen Oro, förtvivlan minskar Kompisarna oroliga, vill hjälpa Vid kedjeanalys med tonåringar kartläggs sårbarhet, triggers, känslor, tankar (ooa dömanden) och problembeteendens kort- och långsikqga konsekvenser, samt alternaqva säs as hantera situaqonen lära sig färdigheter.
30 Primära och sekundära känslor Primär känsla den initiala normativa responsen, adaptiv och effektiv Sekundär känslaemotionell respons på primär känsla genom tidigare inlärning Ex: Pelle har bjudit hem en vän han inte sett på länge och verkligen vill träffa. Nu ringer vännen och säger att det tyvärr inte passar så bra just nu. Pelle svarar surt: Nähä, passar det inte så får det väl vara då och lägger på.
31 Fallexempel, pa'ent remi`erad 'll DBT- teamet } Flicka, 17 år } Bor med mamma. Fld separerade, har regelbunden kontakt med pappa (kompliceras av a` pappa oca mår psykiskt dåligt, i perioder är suicidal). En två år yngre bror har nyss suiciderat. En äldre halvbror har ångestproblema'k, har gjort suicidförsök, en äldre halvsyster har hac drogproblem. Modern uppger inga psykiska problem (förutom krisreak'on). } Har tagit uppehåll från gymnasiet redan före broderns död då hon velat finnas 'll hands för honom medan han mådde psykiskt mycket dåligt. } All'd varit e` känsligt barn, svårt med separa'oner, lä`väckt rädsla i olika situa'oner. Lä` a` få kompisar, men ibland utny`jad i rela'oner, svårt a` säga nej. Lä` för a` lära i skolan och gå` ut nian med bra betyg trots en del frånvaro. Har partner, men förhållandet är stormigt. } Självskadebeteende sedan 13 års ålder (skär sig), ständigt återkommande tankar på självmord som en utväg, men ej gjort någon suicidhandling. Kontakt med lokal BUP- mo`agning i 2½ års 'd. } Beskriver humörsvängningar, kan komma inom loppet av någon 'mme, si`er i 'mmar 'll dagar, men har även längre sammanhängande perioder med sänkt stämningsläge som kommer varje höst sedan 4 år 'llbaka och si`er i 3-4 månader. Provat SSRI utan effekt. } Uppfyller 7/9 kriterier för BPD: separa'onskänslig, instabila rela'oner, instabil självbild, affek'v instabilitet, självskada/självmordstankar, kronisk tomhetskänsla, övergående paranoida tankegångar. Diagnoser? Behandling?
32 Kriterier borderline personlighetsstörning, DBT- projektets utvärdering Dissociativa paranoida symtom Aggressiva impulser Tomhetskänsla Affektiv Instabilitet Suisidalt självskadande beteende Symtomet kvarstår Symtomet försvinner Symtomet uppkommer Aldrig haft symtomet Impulsivitet Instabil självbild Instabila mellanmänskliga realtioner Separations problem
33 Självskadehandlingar Antal Tid (månader) Före påbörjad behandling hade 26 av pa'enterna gjort självmordsförsök. Under behandlings'dens första 8 månader rapporterades 6 självmordsförsök. Ecer 8 månader förekom inga fler självmordsförsök i studiegruppen.
34 SCL- 90 Start 32 ungdomar och avslut samma 32 ungdomar 3 2,5 subskalor SCL ,5 1 0,5 start avslut 0 Somatisering Tvångtankar Interpersonell känslighet Depression Ångest Aggresivitet Fobiskt ångest Paranoida föreställningar Psykotisism
35
Självskada, emotionell instabilitet och DBT
Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande december 2016 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT-teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,
Läs merBUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och
Läs merPass C3 Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merDialektisk Beteendeterapi DBT
Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att
Läs merBemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Läs merBemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.
Bemötande vid självskadebeteende Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl. KASKAD Nationella Självskadeprojektet Norra Noden Stockholms läns landsting, Uppsala, Sörmland, Gotland,
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merKomplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker
Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,
Läs merSjälvskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Läs merMBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Läs merAdolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merDBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1
DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.
Läs merDialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.
Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare
Läs merProfessionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende
Läs merOm självskadebeteende och bemötande
Om självskadebeteende och bemötande Marie Svensson, leg psykolog Maria Sandström, leg psykolog Team självskadebeteende Vuxenpsykiatrimottagning Emotionell instabilitet, Agneslundsvägen 14A, Malmö Agenda
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merMBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Läs merNeuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merVad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig
Läs merNya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs mer2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"
VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt
Läs merBORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.
BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning
Läs mermrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:
Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merSocialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri
Läs merMentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Läs merADHD - En tillgång eller ett handikapp?
ADHD - En tillgång eller ett handikapp? "Om jag tänkte som fan kanske hela dan på mi6 liv och fann en slags mening som var sann, ja, då får jag inte glömma en förbannat vik=g grej, a6 då gäller denna sanning
Läs merFörstämningssyndrom = affek4va sjukdomar
Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merAlkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt
Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merDialektisk beteendeterapi (DBT)
Dialektisk beteendeterapi (DBT) Behandling som främjar en långsiktig förändring hos patienterna Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merPsykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic
Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merBemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov
Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov presentationen finns under aktuellt på www.slso.sll.se/pnv pnv/borderline Presentation och agenda Diagnos
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merDepression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press
Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling De press Utsläckning - Brist på förstärkare - Svårigheter a9 etablera kontakt med förstärkare Bestraffning -
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merKänslor och känslohantering
18-03-06 Känslor och känslohantering Introduktion till olika känsloreaktioner Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Känslor
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 SSK 07 och ssk06 3 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merDBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet. Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska
DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet i Göteborg Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska Agenda Bakgrund Grundantagande i DBT Standardiserad vårdplan vid självskadebeteende
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merMBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:
MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi
Läs merNa6onellt självskadeprojekt
Självskadebeteende vad kan skolsköterskor göra? Jönköping 11/11 201 Jonas Bjärehed, Fil dr., leg psykolog Ins?tu?onen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Jonas.bjarehed@psy.lu.se Na6onellt
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merPersonlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt.
Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Diagnos, behandling & förhållningssätt. Förmiddagens agenda Vad
Läs merMinnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson
Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på www.regionhalland.se/basut. Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merDBT. Dialektisk Beteendeterapi.
DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga
Läs merUtmaning för vården!
Självskadebeteende - behandling och preventiva insatser Jonas Bjärehed Leg. Psykolog, doktorand Ins=tu=onen för psykologi Lunds universitet www.bjarehed.se Psykiskohälsa Syd Malmö: 111025 Utmaning för
Läs merDialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner
Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Anna Kåver. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades
Läs merPERSONLIGHETSSTÖRNINGAR
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Göteborg 2011-01- 27 Katarina Turesson Agenda 1. Personlighetsstörningar enl. DSM- IV- TR 2. KriHk 3. DiagnosHk 4. Förekomst och förlopp 5. Samsjuklighet 6. Biologiska och psykologiska
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merGe exempel på kriser!
Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller
Läs merNeuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling
Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle
Läs merBella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom
Läs merMedicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s
ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merRösthallucinos hos barn och ungdomar
Rösthallucinos hos barn och ungdomar Beata Bäckström, BUP Psykosenheten Lund Introduktion/Terapeutisk behandling Håkan Jarbin, BUP Halland Diagnostik/Förlopp och prognos Neil Cleland, BUP Psykosenheten
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs mer