specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

Transkript

1 Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska mottagningen, Nässjö

2 Nationella självskadeprojektet Vad säger forskningen? Vad betyder det för oss behandlare? Erfarenheter vi tagit med oss

3 Suicidförsök: avsiktlig självdestruktiv handling med syfte att sätta livet på spel utan dödlig utgång (ambivalens!) Självskadebeteende: avsiktligt skadande av egna kroppen utan suicidal avsikt (ickesuicidalt självskadebeteende)

4 Läs mer:

5 Mål med projektet är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är således att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska inläggningarna av unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder.

6 e

7

8 Självskadebeteende är inget nytt fenomen utan finns beskrivet såväl från antiken som i Bibeln och i historiska texter från de senaste århundradena. Andelen personer med självskadebeteende har sannolikt ökat den sista 20 års-perioden. Forskningen på området har ökat kraftigt.

9 Tidigare ansågs fenomenet enbart relaterat till allvarlig psykisk sjukdom. Nu ökad medvetenhet om fenomenets bredare spridning, inte minst i icke-kliniska ungdomspopulationer.

10 Stor variation Beror på mätmetod och definition Checklista högre prevalens än enskild fråga Sverige: ungdomar: checklista 34-42% någon gång provat vs 17% enskild fråga. Fem eller fler tillfällen: 15% Ungdomar: 13-25%, klinik: 40-80% Vuxna: 4-6%, klinik: 19-25% Könsskillnader? (Muehlenkamp et al., 2012; Odelius & Ramklint, 2014; Swannell et al., 2014; Whitlock et al., 2006; Zetterqvist et al., 2013)

11 Sverige: ungdomar BUP: 74% flickor; 44% pojkar Sverige: vuxna VUP: 44% kvinnor; 32% män Av de som skadat sig hade: - 91% s-tankar - 52% s-försök - 1/3 uppgav att behandlarna inte visste (Odelius & Ramklint, 2014)

12 Självdestruktivitet Självskadebeteende Självmordsförsök

13 För omgivningen kan självskadebeteende vara svårbegripligt. Hur kan det komma sig att en människa avsiktligt väljer att göra sig själv illa? Ett sätt att öka förståelsen för självskadebeteende är att undersöka vilken funktion beteendet fyller. Att närmare undersöka vad det är som föregår samt följer på självskadebeteendet betydelsefullt när det gäller behandling.

14 för att stoppa dåliga känslor (46.9%) för att lindra känsla av tomhet eller avdomning (45.6%) för att straffa dig själv (40.7%) för att känna något, även om det var smärta (38%) Att känna sig avslappnad (29.3%) (Zetterqvist et al., 2013)

15 Att få en reaktion från någon även om det är en negativ reaktion (21.5%) Att få uppmärksamhet (18.4%) Att undvika skola, jobb eller andra aktiviteter (17.9%) Att få mer uppmärksamhet från föräldrar och vänner (16.1%) Att få hjälp (14.5%) (Zetterqvist et al., 2013)

16 När 176 av studiens 179 respondenter valde att ta ställning till påståendet Jag upplever att jag fick bra behandling för mitt självskadebeteende blev den genomsnittliga skattningen 3,21 på en skala mellan 0 och 10, där 0 motsvarar instämmer inte alls och 10 motsvarar instämmer fullständigt. Vidare skattas både negativa attityder och fördomar hos vårdpersonal högt, och en betydande andel av respondenterna anser sig ha varit utsatta för kränkningar i vården. Eriksson & Åkerman 2012.

17 Hämtat från Sofia Åkerman

18 Människor gör så gott de kan. Människor strävar efter att utvecklas. Människor behöver sträva efter att öka sin motivation till förändring. Människor kanske inte själva har orsakat sina problem men behöver själva lösa dem. Livet för dem som är självmordsbenägna, deprimerade eller rasande är smärtsamt. Alla människor behöver lära sig nya beteenden i olika situationer i livet. Det finns ingen absolut sanning.

19 V1 Validering: Lyssna och uppmärksamma, t.ex. genom ögonkontakt. Invalidering: Att ignorera eller vara ouppmärksam. V2 Validering: Summera, spegla, återge, stämma av. Invalidering: Att inte delta aktivt, inte svara eller göra något annat. V3 Validering: Läsa av. Förmedla förståelse för det outsagda, använda känslighet och gissningar. Invalidering: Att säga att den andre inte borde känna, tänka eller uppleva på det sätt hen gör. V4 Validering: Bekräfta och göra begripligt utifrån historia. Invalidering: Att hålla med när den andre invaliderar sig själv. V5 Validering: Bekräfta och göra begripligt utifrån nuvarande situation. Invalidering: Att vara kritisk eller värderande tolka ett beteende så negativt som möjligt. V6 Validering: Behandla den andre som en jämlik och sann person. Invalidering: Att behandla den andre som skör eller stämpla hen som mindre kompetent. V7 Validering: Att förmedla ömsesidig sårbarhet utan att förlora fokus på den andre. Invalidering: Att lämna den andre i sticket när den öppnar sig eller visar sig sårbar. Glöm inte bort att man också kan validera genom handling. Om någon fryser ge den en filt.

20 Det är viktigt att vara medvetenatt vara medveten om att självskada inte är begränsade till vissa grupper. Inte heller till ett särskilt utseende eller medlemskap i en särskild social grupp

21 Att vara lugn och vänlig och inte dömande. Att hantera egna känslor Samtalsmetoden ska vara respektfull nyfikenhet (dr. Barent Walsh) Att man håller dörren öppen för samtal med en person som förnekar självskada eller vägrar att svara

22 Bli sedd som en unik människa och inte som ett beteende samt att någon lyssnar med genuint intresse och välvilja Ställ frågor utifrån att du vill försöka förstå Försök behålla ett icke-dömande förhållningssätt Om du tycker det är svårt att hantera är det bättre att du beskriver det utifrån dig själv ex. nu hade jag svårt att förstå, det här vet jag inte så mycket om men vi kan ta reda på mer tillsammans

23 Bekräfta att du ser den andra personens lidande och att du är intresserad av hur den ser på sin situation Undvik att ställa varför- frågor och att komma med för snabba slutsatser eller att du vet hur det känns Är det saker du har svårt att förstå och frågor du inte kan svara på så låt det vara så, inrikta dig då på det du kan bekräfta Viktigt att inte ignorera detta kan öka känslan av skam, att inte bli sedd, inte tagen på allvar hos den andra

24 Sköt om dig själv med kost, sömn, motion, hälsa, stresshantering Ta stöd av andra Om du själv är mitt uppe i egen kris eller ohälsa, lämna över till någon som du vet har mer kraft och förklara för personen att det inte handlar om den utan om dig själv Reagerar du med att bli oreglerad känslomässigt gå tillbaka till personen senare för att försöka reparera, vi är alla människor och var ödmjuk i att du inte redde ut situationen, var personlig, förlåt dig själv Lär dig mer om dig själv, var nyfiken

25 DBT-behandling finns ett team som är för ungdomar och vuxna. I dagsläget lokaliserad på BUP i Nässjö (Dialektisk BeteendeTerapi) ERGT-gruppbehandling för vuxna som komplement till kontakt inom vuxenpsykiatrin 16 ggr(emotion Regulation Group Therapy). I dagsläget på BUP i Nässjö. ERITA testas av BUP Stockholm och Karolinska som en internetbehandling för ungdomar med självskadebeteende. Finns inte på Höglandet ännu.

26 Ibland finns det inga enkla svar Föreningen SHEDOs bok Att tämja en vulkan om emotionell instabilitet och självskadebeteende Kent-Inge Perseius När livet gör ont om självskadandebeteende bland unga Per Straarup Søndergaards För att överleva Sofia Åkerman Självskadande beteende Svein Överland Slutstation rättpsyk Sofia Åkerman Thérèse Eriksson Lev som du vill och inte som du lärt dig Jeffrey E. Young Att leva ett liv, inte vinna ett krig: om acceptans Anna Kåver Vem är det som bestämmer i ditt liv Åsa Nilsorne

27

28 Ta vara på den forskning och kunskap som tagits fram i nationella självskadeprojektet Tidig upptäckt är viktigt Alla som självskadar sig har inte en psykiatrisk problematik Våga se och fråga Var ödmjuk för hur lite vi vet om varandras problem Se medmänniskan och försök förstå Ta hand om dig själv och dina egna reaktioner Ta med den det gäller i alla beslut, ta inte över ansvar som ligger på den enskilde och/eller hans/hennes närstående Glöm inte att personen är så mycket mer än sitt beteende