specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö"

Transkript

1 Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska mottagningen, Nässjö

2 Nationella självskadeprojektet Vad säger forskningen? Vad betyder det för oss behandlare? Erfarenheter vi tagit med oss

3 Suicidförsök: avsiktlig självdestruktiv handling med syfte att sätta livet på spel utan dödlig utgång (ambivalens!) Självskadebeteende: avsiktligt skadande av egna kroppen utan suicidal avsikt (ickesuicidalt självskadebeteende)

4 Läs mer:

5 Mål med projektet är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är således att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska inläggningarna av unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder.

6 e

7

8 Självskadebeteende är inget nytt fenomen utan finns beskrivet såväl från antiken som i Bibeln och i historiska texter från de senaste århundradena. Andelen personer med självskadebeteende har sannolikt ökat den sista 20 års-perioden. Forskningen på området har ökat kraftigt.

9 Tidigare ansågs fenomenet enbart relaterat till allvarlig psykisk sjukdom. Nu ökad medvetenhet om fenomenets bredare spridning, inte minst i icke-kliniska ungdomspopulationer.

10 Stor variation Beror på mätmetod och definition Checklista högre prevalens än enskild fråga Sverige: ungdomar: checklista 34-42% någon gång provat vs 17% enskild fråga. Fem eller fler tillfällen: 15% Ungdomar: 13-25%, klinik: 40-80% Vuxna: 4-6%, klinik: 19-25% Könsskillnader? (Muehlenkamp et al., 2012; Odelius & Ramklint, 2014; Swannell et al., 2014; Whitlock et al., 2006; Zetterqvist et al., 2013)

11 Sverige: ungdomar BUP: 74% flickor; 44% pojkar Sverige: vuxna VUP: 44% kvinnor; 32% män Av de som skadat sig hade: - 91% s-tankar - 52% s-försök - 1/3 uppgav att behandlarna inte visste (Odelius & Ramklint, 2014)

12 Självdestruktivitet Självskadebeteende Självmordsförsök

13 För omgivningen kan självskadebeteende vara svårbegripligt. Hur kan det komma sig att en människa avsiktligt väljer att göra sig själv illa? Ett sätt att öka förståelsen för självskadebeteende är att undersöka vilken funktion beteendet fyller. Att närmare undersöka vad det är som föregår samt följer på självskadebeteendet betydelsefullt när det gäller behandling.

14 för att stoppa dåliga känslor (46.9%) för att lindra känsla av tomhet eller avdomning (45.6%) för att straffa dig själv (40.7%) för att känna något, även om det var smärta (38%) Att känna sig avslappnad (29.3%) (Zetterqvist et al., 2013)

15 Att få en reaktion från någon även om det är en negativ reaktion (21.5%) Att få uppmärksamhet (18.4%) Att undvika skola, jobb eller andra aktiviteter (17.9%) Att få mer uppmärksamhet från föräldrar och vänner (16.1%) Att få hjälp (14.5%) (Zetterqvist et al., 2013)

16 När 176 av studiens 179 respondenter valde att ta ställning till påståendet Jag upplever att jag fick bra behandling för mitt självskadebeteende blev den genomsnittliga skattningen 3,21 på en skala mellan 0 och 10, där 0 motsvarar instämmer inte alls och 10 motsvarar instämmer fullständigt. Vidare skattas både negativa attityder och fördomar hos vårdpersonal högt, och en betydande andel av respondenterna anser sig ha varit utsatta för kränkningar i vården. Eriksson & Åkerman 2012.

17 Hämtat från Sofia Åkerman

18 Människor gör så gott de kan. Människor strävar efter att utvecklas. Människor behöver sträva efter att öka sin motivation till förändring. Människor kanske inte själva har orsakat sina problem men behöver själva lösa dem. Livet för dem som är självmordsbenägna, deprimerade eller rasande är smärtsamt. Alla människor behöver lära sig nya beteenden i olika situationer i livet. Det finns ingen absolut sanning.

19 V1 Validering: Lyssna och uppmärksamma, t.ex. genom ögonkontakt. Invalidering: Att ignorera eller vara ouppmärksam. V2 Validering: Summera, spegla, återge, stämma av. Invalidering: Att inte delta aktivt, inte svara eller göra något annat. V3 Validering: Läsa av. Förmedla förståelse för det outsagda, använda känslighet och gissningar. Invalidering: Att säga att den andre inte borde känna, tänka eller uppleva på det sätt hen gör. V4 Validering: Bekräfta och göra begripligt utifrån historia. Invalidering: Att hålla med när den andre invaliderar sig själv. V5 Validering: Bekräfta och göra begripligt utifrån nuvarande situation. Invalidering: Att vara kritisk eller värderande tolka ett beteende så negativt som möjligt. V6 Validering: Behandla den andre som en jämlik och sann person. Invalidering: Att behandla den andre som skör eller stämpla hen som mindre kompetent. V7 Validering: Att förmedla ömsesidig sårbarhet utan att förlora fokus på den andre. Invalidering: Att lämna den andre i sticket när den öppnar sig eller visar sig sårbar. Glöm inte bort att man också kan validera genom handling. Om någon fryser ge den en filt.

20 Det är viktigt att vara medvetenatt vara medveten om att självskada inte är begränsade till vissa grupper. Inte heller till ett särskilt utseende eller medlemskap i en särskild social grupp

21 Att vara lugn och vänlig och inte dömande. Att hantera egna känslor Samtalsmetoden ska vara respektfull nyfikenhet (dr. Barent Walsh) Att man håller dörren öppen för samtal med en person som förnekar självskada eller vägrar att svara

22 Bli sedd som en unik människa och inte som ett beteende samt att någon lyssnar med genuint intresse och välvilja Ställ frågor utifrån att du vill försöka förstå Försök behålla ett icke-dömande förhållningssätt Om du tycker det är svårt att hantera är det bättre att du beskriver det utifrån dig själv ex. nu hade jag svårt att förstå, det här vet jag inte så mycket om men vi kan ta reda på mer tillsammans

23 Bekräfta att du ser den andra personens lidande och att du är intresserad av hur den ser på sin situation Undvik att ställa varför- frågor och att komma med för snabba slutsatser eller att du vet hur det känns Är det saker du har svårt att förstå och frågor du inte kan svara på så låt det vara så, inrikta dig då på det du kan bekräfta Viktigt att inte ignorera detta kan öka känslan av skam, att inte bli sedd, inte tagen på allvar hos den andra

24 Sköt om dig själv med kost, sömn, motion, hälsa, stresshantering Ta stöd av andra Om du själv är mitt uppe i egen kris eller ohälsa, lämna över till någon som du vet har mer kraft och förklara för personen att det inte handlar om den utan om dig själv Reagerar du med att bli oreglerad känslomässigt gå tillbaka till personen senare för att försöka reparera, vi är alla människor och var ödmjuk i att du inte redde ut situationen, var personlig, förlåt dig själv Lär dig mer om dig själv, var nyfiken

25 DBT-behandling finns ett team som är för ungdomar och vuxna. I dagsläget lokaliserad på BUP i Nässjö (Dialektisk BeteendeTerapi) ERGT-gruppbehandling för vuxna som komplement till kontakt inom vuxenpsykiatrin 16 ggr(emotion Regulation Group Therapy). I dagsläget på BUP i Nässjö. ERITA testas av BUP Stockholm och Karolinska som en internetbehandling för ungdomar med självskadebeteende. Finns inte på Höglandet ännu.

26 Ibland finns det inga enkla svar Föreningen SHEDOs bok Att tämja en vulkan om emotionell instabilitet och självskadebeteende Kent-Inge Perseius När livet gör ont om självskadandebeteende bland unga Per Straarup Søndergaards För att överleva Sofia Åkerman Självskadande beteende Svein Överland Slutstation rättpsyk Sofia Åkerman Thérèse Eriksson Lev som du vill och inte som du lärt dig Jeffrey E. Young Att leva ett liv, inte vinna ett krig: om acceptans Anna Kåver Vem är det som bestämmer i ditt liv Åsa Nilsorne

27

28 Ta vara på den forskning och kunskap som tagits fram i nationella självskadeprojektet Tidig upptäckt är viktigt Alla som självskadar sig har inte en psykiatrisk problematik Våga se och fråga Var ödmjuk för hur lite vi vet om varandras problem Se medmänniskan och försök förstå Ta hand om dig själv och dina egna reaktioner Ta med den det gäller i alla beslut, ta inte över ansvar som ligger på den enskilde och/eller hans/hennes närstående Glöm inte att personen är så mycket mer än sitt beteende

Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv

Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång

Läs mer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer SJÄLVSKADEBETEENDE www.thereseeriksson.se Thérèse Eriksson Beteendevetare & författare tankestormar tankestormar Thérèse Eriksson Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende?

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende? 2016-09-23 MÖT MIG SOM JAG ÄR! beteendevetare www.thereseeriksson.se tankestormar tankestormar Vad är självskadebeteende? Vad är självskadebeteende? En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan

Läs mer

Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr

Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr Slutet av 90-talet. Ökat i omfattning? Svårbegripligt och svårbehandlat problem. Ökad bevakning av media liksom på nätet. Sverige: Vad vet vi om

Läs mer

Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden

Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden Rekommendationer historik NICE Quality standards Stroke: 1. Ambulance screening

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

SJÄLVSKADEBETEENDE. - med livet som insats - Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se. BasUt Region Halland

SJÄLVSKADEBETEENDE. - med livet som insats - Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se. BasUt Region Halland SJÄLVSKADEBETEENDE - med livet som insats - BasUt Region Halland Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se Upplägg för dagen 13.00-13.45 Pass I (introduktion) Paus 14.00-14.45

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se 12 Implementering rekommendation Bemötande Bedömning på akutmottagning nationellasjalvskadeprojektet.se Definition självskadebeteende Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan

Läs mer

Att möta självskadebeteende

Att möta självskadebeteende INTRODUKTIONSUTBILDNING Att möta självskadebeteende kunskap, förståelse och färdigheter för hjälpande insatser Inför att du ska delta i den här utbildningen behöver du läsa igenom och förstå det här dokumentet

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

På Kullabygdens DBT hem

På Kullabygdens DBT hem OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern 16-20 år med instabil personlighetsproblematik och emotionell sårbarhet, oftast i kombination med ett missbruk. Vi arbetar med flera olika metoder

Läs mer

Ibland finns det inga enkla svar

Ibland finns det inga enkla svar Ibland finns det inga enkla svar En bok om självskadebeteende och ätstörningar Samtalshandledning med mötesupplägg omfattande 3-6 träffar. Kerstin Selén Sensus studieförbund Detta är en samtalshandledning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

ISAS Del 1. Beteenden

ISAS Del 1. Beteenden ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson

Läs mer

2014-05-19. - kunskap, förståelse & bemötande. Om föreläsaren. Om eftermiddagen. Vad är självskadebeteende? Ett nytt fenomen?

2014-05-19. - kunskap, förståelse & bemötande. Om föreläsaren. Om eftermiddagen. Vad är självskadebeteende? Ett nytt fenomen? Om föreläsaren Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se www.thereseeriksson.se info@thereseeriksson.se

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin Akutpsykiatrisk vård kunskap utveckling inspiration Suicidala personer öka din förmåga i samtal, bemötande och diagnostisering! Omvårdnad i intensiv och akutpsykiatri ta del av senaste forskningen och

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig. Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö

Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö Föreläsningens innehåll Känslors funktion Sambandet mellan tankar, känslor och beteende Strategier för att hantera och stå ut med starka känslor

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Na6onellt självskadeprojekt

Na6onellt självskadeprojekt Självskadebeteende vad kan skolsköterskor göra? Jönköping 11/11 201 Jonas Bjärehed, Fil dr., leg psykolog Ins?tu?onen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Jonas.bjarehed@psy.lu.se Na6onellt

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Samtalsstöd för elevhälsan

Samtalsstöd för elevhälsan Samtalsstöd för elevhälsan Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende Carianne Lundvall Karlsson bitr. elevhälsochef Vänersborg Anna Jonsson Regional samordnare förstalinjen och En väg in BUP Skåne

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

Beteendeproblem i skolan

Beteendeproblem i skolan Beteendeproblem i skolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Jämlik vård och normkritiska perspektiv på självskadebeteende. Rapport om normkritiskt delprojekt inom Nationella Självskadeprojektet

Jämlik vård och normkritiska perspektiv på självskadebeteende. Rapport om normkritiskt delprojekt inom Nationella Självskadeprojektet Jämlik vård och normkritiska perspektiv på självskadebeteende Rapport om normkritiskt delprojekt inom Nationella Självskadeprojektet Bakgrund Hösten 2015 beslutades att Nationella Självskadeprojektet skulle

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer