DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April Anneli Bryntesson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1"

Transkript

1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April Anneli Bryntesson

2 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster Anneli Bryntesson

3 DSM IV Borderline enligt DSM IV: En deskriptiv (beskrivande) definition presenteras i begreppet borderline personlighetsstörning, som definieras av American Psychiatric Association i dess Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM IV, 1994). Diagnoserna i DSM IV är framtagna av olika kommittéer utsedda av American Psychiatric Association och baseras på kombinerade teoretiska synsätt samt data på hur kliniker praktiskt använder termen. Kriterier för BPD enligt DSM IV som den ser ut idag lyder: Anneli Bryntesson

4 Forts. Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fem av följande uttryck; Anneli Bryntesson

5 DSM IV kriterier 1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. 2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering 3. Identitetsstörning Anneli Bryntesson

6 DSM IV kriterier, forts. 4. Impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (tex. slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). 5. Upprepat suicidala handlingar och/eller självskadande beteende. 6. Affektivt instabil Anneli Bryntesson

7 DSM IV kriterier, forts. 7. Kronisk tomhetskänsla 8. Inadekvat, intensiv vrede med svårigheter att kontrollera aggressiva impulser. 9. Övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar. Allvarliga dissociativa symtom Anneli Bryntesson

8 ICD 10 - The International Statistical Classification of Diseases (WHO) I ICD 10 används inte begreppet BPD, istället använder man diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Det är en personlighetsstörning som karaktäriseras av en uttalad tendens att agera impulsivt och utan att betänka eventuella konsekvenser. Humöret är oberäkneligt och föränderligt. Det är vanligt med affektutbrott och en oförmåga att kontrollera de våldsamma reaktionerna. Det finns en tendens till grälsjukt och konfliktsökande beteende, speciellt då impulsiva handlingar bromsas eller hindras Anneli Bryntesson

9 ICD 10 Två typer av personlighetsstörning kan utskiljas; den impulsiva typen som främst karaktäriseras av emotionell instabilitet och brist på impulskontroll. Borderlinetypen som karaktäriseras av osäkerhet vad beträffar självuppfattning, livsmål och inre val, en kronisk känsla av inre tomhet, intensiva och instabila interpersonella relationer samt en tendens till självdestruktivt beteende inklusive suicidhandlingar och suicidförsök Anneli Bryntesson

10 Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster: Marsha Linehan har utifrån klinisk erfarenhet utarbetat ett antal beteendemönster och karakteristika, som hon tillsammans med andra kliniker associerar med BPD. Med BPD syftar Linehan på individer där dessa speciella karaktärsdrag finns, tillsammans med en historia av multipla försök till självskada, självstympning och/eller självmord. Mönster och karakteristika för BPD enligt DBT-teori är följande: Anneli Bryntesson

11 Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster Emotionell sårbarhet Stor känslighet för både positiva och negativa känslomässiga stimuli. En låg tröskel för reaktion, stark reaktion och långsam återgång till grundstämning. På grund av reaktionens styrka har personen svårt att reglera känslorna. Efter upprepad erfarenhet av detta finns en medvetenhet som gör att individen upplever att omgivningen har orealistiska förväntningar på henne/honom Anneli Bryntesson

12 Dysreglering: Emotionell/Känslomässig dysreglering: Känslomässigt instabil Kroniska negativa konsekvenser Problem med ilska Fientlighet Irritation Anneli Bryntesson

13 Dysreglering, forts: Interpersonell (mellan mänsklig) dysreglering Instabila (obeständiga) relationer Konfliktfyllda relationer Stora ansträngningar för att undvika separationer Passiv problemlösningsstil i relationer Svagt socialt stöd Anneli Bryntesson

14 Dysreglering, forts: Beteendemässig dysreglering Suicidhot/handlingar självskadande beteende Impulsivt beteenden såsom missbruk, promiskuitet, snatteri, hetsätning mm Anneli Bryntesson

15 Dysreglering, forts: Kognitiv dysreglering Kognitiva störningar Rigid, oflexibel Dikotomt tänkande (svart-vitt) Tendenser till annat dysfunktionellt tänkande (tankefällor). Dissociation Paranoida genomslag Anneli Bryntesson

16 Dysreglering, forts: Identitets dysreglering Instabil självbild Kronisk tomhet Låg självkänsla Anneli Bryntesson

17 Forts: Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster Självinvalidering Stor osäkerhet på egna tankar, känslor, upplevelser och beteenden. Bekräftar inte sin egen omedelbara upplevelse utan ställer orimliga krav på sig själv. Läser sällan av sig själv och om hon/han gör det så respekteras inte upplevelsen utan ersätts av krav på att det borde vara annorlunda. Söker i omgivningen efter tecken på vad hon bör känna, tycka och tänka. Upplever ofta känslor av intensiv skuld, skam och självhat Anneli Bryntesson

18 Forts: Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster Frekventa kriser Uppvisar ett mönster av frekventa, stressande, negativa händelser som bryter utvecklingen och orsakar mycket lidande. Ofta orsakas detta av personens dysfunktionella leverne eller dålig social miljö men också av starka reaktioner på saker som skulle stressa andra mindre Anneli Bryntesson

19 Forts: Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster Hämmad sorgbearbetning Har en tendens att hämma, undvika och överkontrollera negativa känslor, särskilt de som är relaterade till sorg och förluster. Detta gäller även ledsenhet, ilska, skuld, skam, svartsjuka etc. Bearbetningen blir ofullständig och avbruten. Detta ökar risken för patologisk sorg och posttraumatiska (PTSD) stressreaktioner Anneli Bryntesson

20 Forts: Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster Aktiv tendens till passivitet Uppvisar passiva problemlösningsstrategier. Försöker inte själv aktivt lösa sina problem utan blir ofta helt låst och lamslagen i problemsituationer och kan inte se någon utväg. Detta är ofta parat med aktiva sätt att få andra att lösa de egna problemen. Detta benämns som inlärd hjälplöshet och hopplöshetskänslor Anneli Bryntesson

21 Forts: Emotionell instabil personlighetsstörning Karakteristika och beteendemönster Skenbar kompetens Uppfattas som mer kompetenta än vad de är. Generaliseringsproblem och svårigheter att hantera starka sinnestämningar gör att individen inte alltid har tillgång till kompetens i en viss situation som hon kan ha visat upp i en annan situation. Avsaknad av eller svårigheter i att uppvisa ickeverbala signaler på känslor gör att andra människor har svårt att läsa av individen och missbedömer hennes mående och förmåga i olika situationer Anneli Bryntesson

22 Dessa generella beteendemönster och karakteristika för BPD paras ihop i tre dialektiska dimensioner. De bearbetas i behandlingen som dialektiska dilemman. De finns sida vid sida i par som är; emotionell sårbarhet och självinvalidering frekventa kriser och hämmad sorg aktiv passivitet och skenbar kompetens Anneli Bryntesson

23 Det första ordet i varje par härrör teoretiskt från biologiska faktorer; emotionell sårbarhet, frekventa kriser och aktiv passivitet. Det andra ordet i varje ordpar härrör teoretiskt från miljömässiga faktorer/social inlärning; självinvalidering, hämmad sorg och skenbar kompetens. Linehan menar att dessa tre dialektiska dimensioner normalt ständigt strävar efter balans. I behandlingen arbetar man för att få balans mellan dem eftersom ingen av ytterligheterna är att eftersträva Anneli Bryntesson

24 SBU alert-rapport nr: I sex randomiserade studier har DBT prövats mott annan psykiatrisk behandling. Resultaten har visat att DBT leder till minskat självskadebeteenden och även till färre behandlingsavbrott. Effekten har visat sig kvarstå vid uppföljning upp till 2 år. Behandlingen medför eventuellt också minskat behov av sjukhusvård, och hos missbrukare minskad droganvändning Anneli Bryntesson

25 SBU alert-rapport nr: forts. Kostnaden för DBT har undersökts i en svensk studie. Den totala årliga vårdkostnaden sjönk från :- året innan behandlingen startade till :- då behandlingen gavs Anneli Bryntesson

26 DBT Den biosociala teorin Invaliderande miljö Konsekvenser av invalidering Inlärnings teori Kognitiv beteendeterapi Kognitiv teori Kognitiv terapi Dialektisk filosofi Zenbuddistisk filosofi Anneli Bryntesson

27 Invaliderande miljö Genomgående och ihållande kommunikation till en individ att hennes reaktioner är felaktiga, obegripliga och olämpliga Anneli Bryntesson

28 Kännetecken på invaliderande miljö Personens egna rapporter om privata upplevelser, såsom tankar och känslor accepteras inte som giltiga beskrivningar Känsloreaktioner och/eller utryck för smärta ignoreras eller bestraffas medan upptrappade reaktioner förstärks oförutsägbart Anneli Bryntesson

29 Kännetecken på en invaliderande miljö, forts: Man förmedlar att problemlösning är enkelt och att problemen inte borde kännas svåra och att olika mål är lätta att uppnå om man bara vill och anstränger sig Man tillskriver personen negativa karaktärsegenskaper som förklaring på svårigheter Anneli Bryntesson

30 Konsekvenser av invalidering Personen lär sig inte: Sätta ord på och kommunicera sina privata reaktioner på ett för de flesta begripligt sätt. Reglera och hantera känsloreaktioner. Lita på sina egna reaktioner som en giltig tolkning av ett skeende Anneli Bryntesson

31 Konsekvenser av invalidering, forts: Personen lär sig: Att söka i omgivningen efter tecken på hur hon borde tänka, känna och reagera Anneli Bryntesson

32 Konsekvenser av att förenkla problemlösning Personen lär sig inte: Att stå ut med obehag Att lösa svåra problem Att använda olika inlärningsstrategier för att själv kunna hantera och reglera beteendeimpulser Anneli Bryntesson

33 Konsekvenser av att uttryck för smärta ignoreras eller bestraffas medan upptrappande reaktioner förstärks oregelbundet/ oförutsägbart. Personen lär sig inte: Att uttrycka sina känslor Att kommunicera smärta på ett effektivt sätt. Personen lär sig istället: Att skifta mellan att hålla inne känslouttryck och att uttrycka dem på ett extremt sätt Anneli Bryntesson

34 Konsekvenser av att tillskriva svårigheter negativa karaktärsdrag hos personen Lär personen att självinvalidera dvs. ogiltigförklara reaktioner hos sig själv och att istället se svårigheter som tecken på att hon är dålig, inkompetent, gnällig osv. Hindrar personen från att ta hänsyn till viktig information från tex. kroppen Anneli Bryntesson

35 Slutsatser av den biosocial teorin Behandling av en person med emotionell instabil personlighetsstörning handlar om att: Lära personen minska extrema känsloreaktioner och minska sinnesstämningsberoende beteende. Lära personen att lita på och validera sina egna känslor, tankar och handlingar Anneli Bryntesson

36 Inlärningsteori Betonar människans förmåga att lära in och lära om. Beteendeterapi och den kognitiva beteendeterapin är inlärningsteorins psykoterapeutiska uttryck Anneli Bryntesson

37 Kognitiv teori Här pratar man om tre olika processer: Hur man inhämtar information från omvärlden (perception). Hur man bearbetar den. Hur man använder sig av den nya informationen. Det terapeutiska uttrycket för den kognitiva teorin är kognitiv terapi Anneli Bryntesson

38 Dialektisk filosofi Handlar om en förmåga att kunna se till bägge sidor av en sak. I ett dialektiskt synsätt är verkigheten ständigt rörlig och föränderlig, alltså inte statisk. När något inte fungerar måste vi acceptera det vi inte kan påverka och förändra det som går att ändra Anneli Bryntesson

39 Zenbuddhistisk filosofi En strävan efter att göra sig medveten och uppmärksam i nuet. Den av de mest centrala meditationsprinciperna är att inte värdera eller döma det man observerar vilket gäller såväl den yttre som den inre tillvaron Anneli Bryntesson

40 DBT antagande om IPS och terapi Patienten gör så gott hon kan. Patienten vill åstadkomma en förbättring. Patienten behöver än dock göra det bättre, försöka mer och vara mer motiverad till förändring. Patienten kanske inte har orsakat alla sina problem men hon måste i alla fall lösa dem. Livet för en självmordsbenägen IPS-patient är olidligt samtidigt som det ändå levs. Patienten måste lära sig nya beteenden inom alla relevanta sammanhang. Patienten kan inte misslyckas i terapin. Då man behandlar IPS -patienter så behöver man stöd Anneli Bryntesson

41 DBT är en behandling som styrs utifrån ett antal principer, ej utifrån en manual. Patientens förmågor och tillgångar måste utökas. Patientens motivation att bete sig på ett mer funktionellt sätt måste stå i fokus. Detta görs genom arbete med förstäkningskontingenser riktade mot både oönskade och önskade beteenden. Generalisering av nya effektiva beteenden till alla olika sorters miljöer i patientens liv måste ske. Behandlingen måste genomföras på ett sådant sätt att den inte bestraffar framsteg och belönar dysfunktionellt beteenden hos patienten. Terapeutens förmåga och motivation till att genomföra effektiv behandling under stressande och svåra omständigheter måste hållas vid liv Anneli Bryntesson

42 Standard DBT Behandlingen är uppbyggd av fyra komponenter: Individuell psykoterapi Färdighetsträning, oftast i grupp Telefonkonsultation Konsultationsteam Anneli Bryntesson

43 Faser i DBT Parallellt med de fyra komponenterna går man igenom fyra faser med patienten. Dessa är: Orienteringsfasen Fas 1 Fas 2 Fas Anneli Bryntesson

44 Oienteringsfasen Orienteringsfasen föregår själva behandlingen. Ett av målen med orienteringsfasen är att skapa en allians med patienten och att ge patienten den information hon behöver för att ta ställning till om hon vill gå i DBT. Informera och komma överens om: Att använda dagbokkort Att gå i färdighetsträning. Behandlingshierarkin Att alla sessioner videoinspelas Anneli Bryntesson

45 Struktur i orienteringsfasen Före kontraktsskrivning: Diagnostisera Göra baslinjemätningar Presentera den biosociala teorin. Informera om behandlingen. Göra överenskommelser om att arbeta för förändring. Analysera viktiga målbeteenden tex. hetsätning, panikångest, OCD mm Patient och terapeut kommer överens om ett muntligt och skriftligt behandlingskontrakt Anneli Bryntesson

46 Fas 1 Arbetsmål: Att minska beteende med risk för eget eller andras liv. Att minska terapistörande beteende Att minska allvarligare livskvalitetsstörande beteende Slutmål: Någorlunda acceptabla livsvillkor. Knyta an och ta emot hjälp. Stabilitet vad gäller allvarliga problembeteenden. Nödvändiga grundläggande färdigheter Anneli Bryntesson

47 Fas 1, fots Öka färdigheter: Förmåga till medveten närvaro. Hantera relationer, skapa och behålla goda relationer och att kunna avsluta destruktiva relationer. Kunna reglera känslor. Stå ut med svårigheter. Ett visst mått av självständighet Anneli Bryntesson

48 Fas 2 Arbetsmål: Minska traumarelaterade reaktioner som: Förnekande och förvrängning av traumafaktorer. Självinvalidering Förnekande och undvika av traumarelaterade stimuli. Dikotoma reaktioner (svart-vita) Slutmål: Förmåga till känslomässigt upplevande utan traumatisering. Att knyta an till omgivningen, ökad trygghet Anneli Bryntesson

49 Fas 3 Arbetsmål: Öka självrespekten Minska problem i vardagslivet Slutmål Ökad självrespekt Kompetens och självständighet En känsla av moral, ett värdesystem Acceptabel livskvalitet Anneli Bryntesson

50 Som sekundära mål har man alltid: Att öka: Identifiering och reglering av känslor. Självvalidering Omdöme Känslomässigt upplevande Aktiv problemlösning Entydighet i uttryck Anneli Bryntesson

51 Som sekundära mål har man alltid: Att minska: Känslomässiga reaktioner, känslostyrt beteende. Självinvalidering Hämmad och överkontrollerad sorg Aktiv passivitet Anneli Bryntesson

52 Validering Vad är validering? Terapeuten kommunicerar aktivt till patienten att hans/hennes reaktioner är begripliga, logiska, naturliga och förståliga under rådande förhållande för patienten och/eller den situation denne befinner sig i Anneli Bryntesson

53 Valideringens funktioner Acceptans för att balansera förändring För att lära ut och stärka självvalidering Stärker framsteg Ger feedback Stärker den terapeutiska relationen Anneli Bryntesson

54 Nivåer av validering 1. Lyssna, observera, vara uppmärksam 2. Reflektera tillbaka, kontrollera förståelse 3. Föregå, föreslå 4. Historisk/individspecifik validering 5. Validering utifrån situationen, normalisera 6. Total äkthet, respekt och jämlikhet 7. Ömsesidig sårbarhet Anneli Bryntesson

55 Olika sorters validering Verbal validering. Man uttrycker eller säger aktivt att personens beteende, känslor, tolkningar mm är giltiga (valida). Funktionell validering Man reagerar på det personen uttrycker eller uppvisar på ett sätt som visar att det är giltigt (valitt) Anneli Bryntesson

56 Invalidera det som inte är giltigt Det är viktigt att man förutom att validera det giltiga aktivt uttrycker vad som är ogiltigt, ohjälpsamt, ineffektivt och inte förenligt med personens mål eller DBT-mål Anneli Bryntesson

57 Validering är INTE: Enbart medhåll, positiva känslor i allmänhet, allmänt prat om relationen, småprat, förtrolighet allmän uppskattning. (men validering kan ibland innehålla ovanstående) Anneli Bryntesson

58 Individualterapi Målsättningen: Att öka och stärka färdigheter hos patienten Att öka och stärka patientens motivation Balansera förändring och acceptans Säkerställa generalisering till vardagslivet Vid behov se till att förändring sker i patientens miljö Anneli Bryntesson

59 Struktur 1 gång i veckan. Struktur Agendan sätts utifrån målhierarkin Kedjeanalys Lösningsförslag Övning och fortsatt problemlösning tills man med stor sannolikhet tror att patienten kommer att prova denna lösning Uppföljning vid nästa session Anneli Bryntesson

60 Kedjeanalys Identifiera problembeteende Identifiera utlösandehändelse Identifiera sårbarhetsfaktorer Identifiera tankar, känslor och handlingar som är relevanta för problembeteende och utlösande händelse. Identifiera konsekvenser på lång och kort sikt Väv in lösningar i kedjan Se till att göra en överenskommelse med patienten om förändring eller acceptans Anneli Bryntesson

61 Färdighetsträning Funktion: Öka och stärka färdigheter hos patienten. Öva på färdigheter Struktur. Grupp med 4-8 patienter 2-3 färdighetstränare 1 gång i veckan 2,5 timme med 20 min. paus i mitten 4 moduler, varje modul tar ca 8 veckor. Hela programmet tar ett år att gå igenom Anneli Bryntesson

62 Färdighetsträning, forts Struktur av session Medveten närvaroövning Går igenom hemuppgifter Paus med fika, ca 20 minuter Går igenom nytt material Ger ny hemuppgift Nedvarvning med tex. musik Anneli Bryntesson

63 Modul 1 Medveten närvaro mindfulness Vad - färdigheter Observera Beskriva Delta Hur färdigheter Att inte värdera Att göra en sak i taget Att göra det som är effektivt i relation till målet Anneli Bryntesson

64 Modul 2 Relationsfärdigheter Att lära sig att balansera och prioritera mellan Att få det man vill och ha och behöver Att värna om relationen Att värna om självrespekten Anneli Bryntesson

65 Modul 3 Att hantera och reglera känslor Att identifiera och namnge känslor Att förstå känslors funktion Att minska sårbarhet för negativa känslor Att öka positiva känslor Att öka känslomässigt upplevande och minska undvikande Att minska/öka intensiteten i en känsla Anneli Bryntesson

66 Modul 4 Att stå ut när det är svårt Olika strategier för att överleva kriser, obehag och smärta när det inte går att förändra omedelbart. Inte använda beteenden som på kort sikt avbryter lidande men på lång sikt förvärrar det Anneli Bryntesson

67 Telefonkonsultation Syftet Att patienten skall be om adekvat hjälp när hon/han behöver. Samtalen är begränsade till tre situationer: 1. Patienten är i kris och vet inte vilka färdigheter hon kan använda. 2. Patienten behöver hjälp att generalisera sina färdigheter till nya situationer. 3. Patienten känner sig otrygg med terapeuten, vet inte om hon vill och kan fortsätta Anneli Bryntesson

68 Telefonstödet, forts 24-timmarsregeln Om patienten tagit till sitt gamla sätt att hantera problem tex. skurit sig får patienten inte ringa eller få extra sessioner. Syfte Att förstärka funktionellt beteende och utsläcka dysfunktionellt (icke fungerande) beteende Anneli Bryntesson

69 Konsultationsteamet Funktionen: Att stärka och öka terapeutens förmåga att utföra bra och effektiv behandling. Att öka och stärka terapeutens motivation. Att förhindra utbrändhet. Att hålla personliga gränser/att tillfälligt vidga personliga gränser. Att öka programtroheten, gör jag DBT? Anneli Bryntesson

70 Konsultationsteam, forts Strukturen Medvetennärvaro övning Utse mötesledare och tidshållare Göra dagordning och prioritera Allvarliga terapiproblem Sådant som stör konsultationsteamet Hjälp med terapi problem Utbildning/utveckling Andra frågor Anneli Bryntesson

71 Konsultationsteam, forts Arbetssätt. I princip, göra DBT på varandra, samma arbetssätt: Identifiera problem Göra analyser Lösningsförslag Inlärning och övning Överenskommelse om att prova Anneli Bryntesson

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov presentationen finns under aktuellt på www.slso.sll.se/pnv pnv/borderline Presentation och agenda Diagnos

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på www.regionhalland.se/basut. Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige C-uppsats i psykologi Institutionen för psykologi Lunds universitet Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige Hanna Holender Höstterminen 2003 Handledare: Lars-Gunnar Lundh Abstract Dialectical Behavior

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle Dialektisk atferdsterapi i praksis Kicki Kyhle Nasjonal konferanse - DBT. Nordfjord november 2010 Kicki Kyhle Leg.psykolog Leg.psykoterapeut Doktorand Viktenheten Skönvikt, Landstinget Dalarna Institutionen

Läs mer

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI Maud Palmgren Handledare: Pia Risholm Mothander Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologexamensuppsats vt 2007 Innehållsförteckning

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Anna Kåver. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt.

Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt. Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Diagnos, behandling & förhållningssätt. Förmiddagens agenda Vad

Läs mer

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv Mälardalens högskola Institutionen för hållbar samhälls- och teknikutveckling Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv Mirja Bergqvist

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord: Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

På Kullabygdens DBT hem

På Kullabygdens DBT hem OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern 16-20 år med instabil personlighetsproblematik och emotionell sårbarhet, oftast i kombination med ett missbruk. Vi arbetar med flera olika metoder

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad individ- och familjeterapeutisk behandlingsmodell Barn- och ungdomspsykiatrin i samarbete med Uppsala läns kommuner Målstyrd och fasindelad behandlingsmodell

Läs mer

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen. Känslor Rationell Emotiv Beteendeterapi (REBT) menar att våra känslor oftast uppstår som en konsekvens av den värdering vi gör av våra slutsatser och om olika problematiska situationer och händelser. När

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER Giulia Arslan, ÖL Med Dr Hanna Sahlin Berg, Leg psykolog enhetschef Borderlineenheten Psykiatri Nordväst Borderlineenheten En specialiserad

Läs mer

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi Quizz!!! Grundkurs IPT Dag 3 & 4 Malmö 2015-10- 16 2015-10- 17 Malin Bäck relatera@me.com 1. Nämn 3 skäl till att man gör en Interpersonell inventering i IPT. 2. Nämn minst 3 olika former av stöd 3. Varför

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Psykisk hälsa som livskraft

Psykisk hälsa som livskraft Psykisk hälsa som livskraft Carola Lindholm- Gerlin Psykisk hälsa som livskraft Mål: Identifiera och stärka den vuxnas roll i ungdomars psykiska hälsa Må bra - handen Känsloturbulens speciellt i ungdomsåren

Läs mer

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse

Läs mer

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika

Läs mer

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme: MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer