Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
|
|
- Marie Blomqvist
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet Självskadebeteende Självskadebeteende inget nyh inom psykiatrisk vård Generellt betraktat som eh svårbegripligt och svårhanterat fenomen relaterat Cll allvarlig psykisk sjukdom/lidande Förekomsten har ökat under senare år och blivit mer allmänt förekommande Vården (och samhället) har haq erkänt svårt ah hantera deha 1
2 Självskadebeteende i psykiatrin Självskadebeteende har (Cdigare) studerats främst relaterat Cll: Suicidalt beteende EmoConellt instabil personlighetsstörning EmoConellt instabil personlighet (Linehan, 1993) genomgående mönster av instabilitet i relaconer med andra människor, i självbild och affekter samt markerad impulsivitet EmoConella: ilska och affektlabilitet KogniCva: mikropsykocska episoder så som paranoida tankegångar,dissociacon Interpersonella: rädsla för ah bli övergiven, kaocska relaconer Uplevelse av själv: idenctetssvårigheter,kroniska tomhetskänslor Beteenden: impulskontroll,självdestrukcvitet 2
3 Självskadebeteende utanför psykitrin Rikligt förekommande som kulturellt fenomen Flera innebörder, varav en är eh uhryck för psykisk ohälsa Särskilt hos ungdomar Exponerats i media & populärkultur En integrerad syn på självskadebeteende idag RelaCvt vanligt förekommande hos ungdomar/unga vuxna (ca %) Associerat Cll psykisk ohälsa, dock i varierande grad Självskadare är en heterogen grupp Särskilt från suicidala beteenden VariaCon i funkcon BorderlinepaCenten bara en subtyp 3
4 Självskadetankar och - beteenden Suicidala (avsikt a. dö) Suicidhot/gest Icke- suicidala (ingen avsikt a. dö) Suicid- tankar Suicid plan Suicidförsök Självskade- tankar Icke- suicidalt självskdebeteende Förberedelse handlingar Stereotypt Omfa.ande Lindrigt Må.ligt Svårt Nock, 2009 DSM- V Proposed revision Non- Suicidal Self Injury: A: Under senaste året självskadebeteende vid 5 dagar eller mer med endast milda eller moderata förväntade skador. Avsaknad av suicid intencon är explicit eller kan antas. B: Självskadebeteendet är relaterat Cll (minst 2): NegaCva känslor; svårighet ah motstå impulsen; återkommande impulser; beteendet har eh syqe. C & D: Kliniskt lidande och förklaras inte bähre av 4
5 PosiCvt förstärkt PosiCv konsekvens, sr+ Intra- personligt, automacskt förstärkt AH reducera spänning eller åstadkomma mer behagligt inre Cllstånd AutomaCskt posicvt förstärkt - AH känna något, vad som helst - AH straffa sig själv - För ah kunna slappna av Socialt posicvt förstärkt - AH få uppmärksamhet - AH Cllhöra en grupp - Kommunicera negacv känsla/hopplöshet - AH likna någon man respekterar - NågonCng ah göra när ensam eller Cllsammans med andra Socialt förstärkt AH påverka omgivningen AutomaCskt negacvt förstärkt - AH ta bort negacva känslor - AH sluta känna sig tom eller domnad Socialt negacvt förstärkt - AH undvika akcviteter - AH slippa vara med folk - AH slippa bestraffning 4- faktorsmodell för självskada, från Nock & Prinstein (2004) NegaCvt förstärkt Obehag undviks, sr- Olika typer av självskadebeteende (1) experimenterar med självskadebeteende (Klonsky & Olino, 2008) Majoriteten av självskadande personer (ca 60 %) Ingen förhöjd psykopatologi (Socialt posicvt förstärkt?) 5
6 Olika typer av självskadebeteende (2) mulcple funccons/anxious group (Klonsky & Olino, 2008) Hög ångest Stor variacon av olika självskadebeteenden VariaCon av funkcon för självskadebeteende Hög grad av psykopatologi Särskilt beteendeproblem/ uppförandeproblem (Generaliserad funkcon/ mulcpla funkconer) Olika typer av självskadebeteende (3) automacc funccons/ suicidal group (Klonsky & Olino, 2008) Huvudsakligen skärandebeteenden I emoconsreglerande syqe MåHlig grad av psykopatologi Uteslutande internalisernade problem (automacskt negacvt förstärkt) 6
7 Konsekvenser av deha Behov av olika bemötanden Det mesta av kunskapen vad gäller behandling handlar om dem med allra störst problem Vad blir konsekvensen om vi vi hanterar alla lika? Vad kan man tänka på? BreH spektra av åtgärder Olika vårdorganisatorisk nivå SelekCv (riskgrupper) Indikerad (drabbade) Universell (alla) 7
8 IntervenConsnivåer Universell (Alla) IdenKfikaKon/ bedömning Hälsoundersökningar Kartläggningar PrevenKva/behandlande insatser Hälsofrämjande (stresshantering, sömn, mocon) SelekCv (Riskgrupper) Utreda Stöd/ i vissa fall behandling - Kontakt med familjer - Bevaka Indikerad (Öppenvård) (Slutenvård) Uoörlig bedömning Behandling för komorbiditet Individuell/familjebehandling Bör undvikas stabilisera situaconen och återföras i öppenvård Exempel på vårdkedja Första linjen: Skolhälsovård/boenden/ socialtjänst: - Screening - IdenCfiera riskindivider - Behandling inom ramen för ordinarie uppdrag Specialistvård: - Uoörlig utredning av självskadebeteende - Behandling ucfrån individuella funkconella analyser - Behandling med evidensbaserade metoder Högspecialiserad vård - Då mocverat - Då omständigheterna kräver det 8
9 Ex. beslutsträd SammanfaHning Tydligare begreppsanvänding Form, frekvens, funkcon Tydlig inventering av andra problem Behandlingsmål Tydligare discnkcon av subgrupper Vårdkedja med olika typer av insatser Undvik ah eckehera pacenten 9
Na6onellt självskadeprojekt
Självskadebeteende vad kan skolsköterskor göra? Jönköping 11/11 201 Jonas Bjärehed, Fil dr., leg psykolog Ins?tu?onen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Jonas.bjarehed@psy.lu.se Na6onellt
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
Utmaning för vården!
Självskadebeteende - behandling och preventiva insatser Jonas Bjärehed Leg. Psykolog, doktorand Ins=tu=onen för psykologi Lunds universitet www.bjarehed.se Psykiskohälsa Syd Malmö: 111025 Utmaning för
ISAS Del 1. Beteenden
ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök
Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och
Beteendeproblem i äldrevården
Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
Att möta självskadebeteende
INTRODUKTIONSUTBILDNING Att möta självskadebeteende kunskap, förståelse och färdigheter för hjälpande insatser Inför att du ska delta i den här utbildningen behöver du läsa igenom och förstå det här dokumentet
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Mentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri
Suicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"
VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning
Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser
Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv
Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,
specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö
Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom
Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t
Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se
12 Implementering rekommendation Bemötande Bedömning på akutmottagning nationellasjalvskadeprojektet.se Definition självskadebeteende Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Psykisk ohälsa hos barn och unga
Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Självskadeprojektet för VGR och Örebro
Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:
Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping
Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Psykisk ohälsa bland barn och unga kunskap utveckling inspiration En konferens för dig inom elevhälsan Oro, ångest och depression lär dig mer för att utveckla ditt stöd till barn och unga Stressrelaterad
Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin
Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Att arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande
Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende?
Dialektisk Beteendeterapi DBT
Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%
Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande
Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker
Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,
Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling
Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling Sofia Bidö, Biträdande enhetschef, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk behandling sofia.bido@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD
Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com
Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna
Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB
Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad
Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group
2014-08-31. Om självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar.
Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Riktar sig till: - Drabbade - Anhöriga - Professionella -Föreläsningar -Hemsida -Trycksaker -Jourmail -Stödforum -Färdighetslista
since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t
since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra
SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer
SJÄLVSKADEBETEENDE www.thereseeriksson.se Thérèse Eriksson Beteendevetare & författare tankestormar tankestormar Thérèse Eriksson Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den
KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER
EGEHEM UTBILDAR KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER KONFERENSER & WORKSHOPS KURSER ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR EGEHEM ERBJUDER ETT UTBUD AV UTBILDNINGSTILLFÄLLEN. DU FÅR TA DEL AV DET SENASTE INOM FORSKNING OCH
Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr
Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr Slutet av 90-talet. Ökat i omfattning? Svårbegripligt och svårbehandlat problem. Ökad bevakning av media liksom på nätet. Sverige: Vad vet vi om
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm
Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik
Irja Forsman Det går att bli frisk och må bra! Det vi borde våga prata om Föreläsare SHEDO
Irja Forsman Det går att bli frisk och må bra! Det vi borde våga prata om Föreläsare SHEDO Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Riktar sig till: - Drabbade
det psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Målgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning
VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Målgrupp för VUB Vuxna (> 18 år)med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem, där insatser från vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering ej haft tillräcklig
Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa
Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention
Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst.
Samtalsterapi Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. den 26 april 2016 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik www.ninasfabrik.se SAMTALSTERAPI Reflektioner
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se
Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Barn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner
Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Anna Kåver. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades
Ensamkommande flyktingbarn inom SiS
Ensamkommande flyktingbarn inom SiS BUP-kongress 2016 Catrine Kaunitz (catrine.kaunitz@stat-inst.se) SiS Bedriver den statliga slutna ungdoms- och missbruksvården. De flesta tvångsvårdas efter beslut i
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig