Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Transkript

1 Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet Självskadebeteende Självskadebeteende inget nyh inom psykiatrisk vård Generellt betraktat som eh svårbegripligt och svårhanterat fenomen relaterat Cll allvarlig psykisk sjukdom/lidande Förekomsten har ökat under senare år och blivit mer allmänt förekommande Vården (och samhället) har haq erkänt svårt ah hantera deha 1

2 Självskadebeteende i psykiatrin Självskadebeteende har (Cdigare) studerats främst relaterat Cll: Suicidalt beteende EmoConellt instabil personlighetsstörning EmoConellt instabil personlighet (Linehan, 1993) genomgående mönster av instabilitet i relaconer med andra människor, i självbild och affekter samt markerad impulsivitet EmoConella: ilska och affektlabilitet KogniCva: mikropsykocska episoder så som paranoida tankegångar,dissociacon Interpersonella: rädsla för ah bli övergiven, kaocska relaconer Uplevelse av själv: idenctetssvårigheter,kroniska tomhetskänslor Beteenden: impulskontroll,självdestrukcvitet 2

3 Självskadebeteende utanför psykitrin Rikligt förekommande som kulturellt fenomen Flera innebörder, varav en är eh uhryck för psykisk ohälsa Särskilt hos ungdomar Exponerats i media & populärkultur En integrerad syn på självskadebeteende idag RelaCvt vanligt förekommande hos ungdomar/unga vuxna (ca %) Associerat Cll psykisk ohälsa, dock i varierande grad Självskadare är en heterogen grupp Särskilt från suicidala beteenden VariaCon i funkcon BorderlinepaCenten bara en subtyp 3

4 Självskadetankar och - beteenden Suicidala (avsikt a. dö) Suicidhot/gest Icke- suicidala (ingen avsikt a. dö) Suicid- tankar Suicid plan Suicidförsök Självskade- tankar Icke- suicidalt självskdebeteende Förberedelse handlingar Stereotypt Omfa.ande Lindrigt Må.ligt Svårt Nock, 2009 DSM- V Proposed revision Non- Suicidal Self Injury: A: Under senaste året självskadebeteende vid 5 dagar eller mer med endast milda eller moderata förväntade skador. Avsaknad av suicid intencon är explicit eller kan antas. B: Självskadebeteendet är relaterat Cll (minst 2): NegaCva känslor; svårighet ah motstå impulsen; återkommande impulser; beteendet har eh syqe. C & D: Kliniskt lidande och förklaras inte bähre av 4

5 PosiCvt förstärkt PosiCv konsekvens, sr+ Intra- personligt, automacskt förstärkt AH reducera spänning eller åstadkomma mer behagligt inre Cllstånd AutomaCskt posicvt förstärkt - AH känna något, vad som helst - AH straffa sig själv - För ah kunna slappna av Socialt posicvt förstärkt - AH få uppmärksamhet - AH Cllhöra en grupp - Kommunicera negacv känsla/hopplöshet - AH likna någon man respekterar - NågonCng ah göra när ensam eller Cllsammans med andra Socialt förstärkt AH påverka omgivningen AutomaCskt negacvt förstärkt - AH ta bort negacva känslor - AH sluta känna sig tom eller domnad Socialt negacvt förstärkt - AH undvika akcviteter - AH slippa vara med folk - AH slippa bestraffning 4- faktorsmodell för självskada, från Nock & Prinstein (2004) NegaCvt förstärkt Obehag undviks, sr- Olika typer av självskadebeteende (1) experimenterar med självskadebeteende (Klonsky & Olino, 2008) Majoriteten av självskadande personer (ca 60 %) Ingen förhöjd psykopatologi (Socialt posicvt förstärkt?) 5

6 Olika typer av självskadebeteende (2) mulcple funccons/anxious group (Klonsky & Olino, 2008) Hög ångest Stor variacon av olika självskadebeteenden VariaCon av funkcon för självskadebeteende Hög grad av psykopatologi Särskilt beteendeproblem/ uppförandeproblem (Generaliserad funkcon/ mulcpla funkconer) Olika typer av självskadebeteende (3) automacc funccons/ suicidal group (Klonsky & Olino, 2008) Huvudsakligen skärandebeteenden I emoconsreglerande syqe MåHlig grad av psykopatologi Uteslutande internalisernade problem (automacskt negacvt förstärkt) 6

7 Konsekvenser av deha Behov av olika bemötanden Det mesta av kunskapen vad gäller behandling handlar om dem med allra störst problem Vad blir konsekvensen om vi vi hanterar alla lika? Vad kan man tänka på? BreH spektra av åtgärder Olika vårdorganisatorisk nivå SelekCv (riskgrupper) Indikerad (drabbade) Universell (alla) 7

8 IntervenConsnivåer Universell (Alla) IdenKfikaKon/ bedömning Hälsoundersökningar Kartläggningar PrevenKva/behandlande insatser Hälsofrämjande (stresshantering, sömn, mocon) SelekCv (Riskgrupper) Utreda Stöd/ i vissa fall behandling - Kontakt med familjer - Bevaka Indikerad (Öppenvård) (Slutenvård) Uoörlig bedömning Behandling för komorbiditet Individuell/familjebehandling Bör undvikas stabilisera situaconen och återföras i öppenvård Exempel på vårdkedja Första linjen: Skolhälsovård/boenden/ socialtjänst: - Screening - IdenCfiera riskindivider - Behandling inom ramen för ordinarie uppdrag Specialistvård: - Uoörlig utredning av självskadebeteende - Behandling ucfrån individuella funkconella analyser - Behandling med evidensbaserade metoder Högspecialiserad vård - Då mocverat - Då omständigheterna kräver det 8

9 Ex. beslutsträd SammanfaHning Tydligare begreppsanvänding Form, frekvens, funkcon Tydlig inventering av andra problem Behandlingsmål Tydligare discnkcon av subgrupper Vårdkedja med olika typer av insatser Undvik ah eckehera pacenten 9