Projektbeskrivning KNUT 3

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektbeskrivning KNUT 3"

Transkript

1 Projektbeskrivning KNUT 3 Ett nationellt skolutvecklingsprojekt i syfte att bidra till en hållbar samhällsomställning och stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området samt öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier Nu förstår jag helheten Perioden

2 Sammanfattning KNUT- projektet är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som syftar till att bidra till en hållbar samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området samt öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier. KNUT 3 är en fortsättning på ett nationellt skolutvecklingsarbete som har pågått sedan 2009 i en samverkan mellan fyra organisationer i Sverige. De fyra organisationerna är Energikontor Sydost, BioFuel Region, Stiftelsen Teknikdalen samt Linköpings och Norrköpings kommuner. Projektet verkar direkt i nio av Sveriges län men kommer genom nationella aktiviteter och kommunikation sprida kunskap i alla län. Bakgrunden till projektet har flera dimensioner: - Globala och nationella utmaningar inom klimat- & energiområdet - Skolans behov av kompetensutveckling, nätverk och metoder kopplat till de nya läroplanerna - Forskning som visar elevers intresse för naturvetenskap och teknik minskar - Samhällets behov av kompetens och entreprenörskap inom området Ett av projektets mål är att genom lärare och pedagoger öka barns och ungdomars intresse för och kunskap om hållbar utveckling inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik med fokus på klimat-, resurs- och energifrågor. Ett annat mål är att samordna och utveckla arbetet med lärande för hållbar utveckling på regional och nationell nivå. Projektets aktiviteter riktas främst till pedagoger och skolledare eftersom dessa är nyckelpersoner i att uppnå ett långsiktigt arbete med lärande för hållbar utveckling. Andra primära målgrupper är barn och ungdomar, skolpolitiker och skoltjänstemän samt lärarstudenter. De metoder och koncept som tas fram i projektet ska bygga på forskningsresultat som visat ge avtryck i klassrummet. Projektet är organiserat i en styrande organisation, en operativ organisation och en forskningsorganisation. Styrningen sker i den nationella styrgruppen samt i regionala referensgrupper. Den operativa delen sköts av en nationell projektledare samt regionala projektledare. Projektet kommer att lägga stor vikt vid kommunikation och resultatspridning då detta är en nyckelfaktor för att nå ut till så många pedagoger, skolledare, barn och ungdomar som möjligt. Kontinuerliga avstämningar jämte utvärderingar och följeforskning blir en viktig del för att uppnå de mål som är satta. Som stöd och kvalitetsmätare för projektets insatser finns en forskningsgrupp kopplad, dessutom finns fastställda indikatorer som mäter kvantitet men också till viss del kvalitet Projektet löper från 1 januari 2013 till 31 december Den totala budgeten för projektet är kronor där 80 % av finansiering kommer från nationella myndigheter och de resterande 20 % är regional finansiering. 2

3 KNUT 3 ett lärande för hållbar utveckling Innehållsförteckning 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Internationella och nationella mål och beslut Skolans läroplaner Forskning och vetenskaplig grund - elevers intresse och lärares arbete Skolans behov Samhällets och näringslivets kompetensbehov Resultat från KNUT SYFTE MÅL MÅLGRUPPER METODER GENOMFÖRANDE Utveckling och spridning av koncept och metoder Nätverk Kompetensutveckling Samverkan mellan skola och omgivande samhälle Samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Entreprenöriellt lärande Spridning av projektresultat INDIKATORER TIDSPLAN ORGANISATION

4 9.1 Styrande organisation Nationell styrgrupp Regionala referensgrupper Operativ organisation Nationell projektledare 50% Nationell administration 15% Nationell kommunikationsansvarig 20% Regionala projektledare Forskningsorganisation Organisationsstruktur PROJEKTÄGARE OCH PARTNERS SAMARBETSPARTNERS Nationella samarbetspartners Nedan följer några exempel på nationella projektpartners: Regionala samarbetspartners Nedan följer några exempel på regionala projektpartners: KOMMUNIKATION RESULTATSPRIDNING FÖLJEFORSKNING OCH UTVÄRDERING EKONOMI Kostnadsbudget Finansieringsplan FINANSIÄRER

5 1. Inledning och bakgrund Sedan 2009 driver fyra organisationer i samverkan det nationella skolutvecklingsprojektet KNUT. De fyra organisationerna som tillsammans representerar nio län är Energikontor Sydost, BioFuel Region, Stiftelsen Teknikdalen och Linköpings/Norrköpings kommuner. Syftet med ursprungsprojektet är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden. Syftet är också att bidra till ökad kompetensförsörjning och ökat entreprenörskap inom energi - resurs och klimatområdet för att stärka Sveriges konkurrenskraft i framtiden. Projektets insatser riktar sig mot att stödja implementeringen av de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan med fokus på energi-, resurs- och klimatfrågorna. Detta sker genom utveckling av arbetsmetoder och ämnesinnehåll i främst naturvetenskap och teknik men i samverkan med de samhällsorienterande ämnena, ett ämnesövergripande arbetssätt. För att öka elevers intresse och engagemang för dessa frågor är de koncept och metoder som tas fram också i stor utsträckning inriktat mot att stimulera elevers nyfikenhet samt innovativa och entreprenöriella förmågor. Genom kontakter med omgivande samhälle får eleverna koppla den teoretiska undervisningen till verkligheten. Dessa alternativa lärmiljöer i kombination med ett ämnesövergripande arbetssätt bidrar till ett lärande som ger eleverna bättre förståelse för sammanhangen. Att i ämnesinnehållet också peka på vilka möjligheter de globala utmaningarnas skapar, ger elever framtidstro och väcker nyfikenhet. En nyfikenhet som leder till att fler söker vidare till naturvetenskapliga och tekniska studier och yrkesval. I skolutvecklingen behövs tydliggöras vad respektive åldrar har för måluppfyllelse för att få fokus på elevens totala lärande över tid. Därför är en viktig del i projektet att utveckla metoder för en progression från förskola till gymnasium. Utifrån de goda resultat som uppnåtts under projekttiden är nuvarande projekts styrgrupp och forskningsgrupp överens med projektledningen om att söka medel för ytterligare tre år, KNUT 3. Med en väl fungerande projektorganisation, uppbyggda nätverk och samverkansformer på lokal, regional och nationell nivå finns stort utrymme och goda möjligheter att skala upp och utveckla de pågående insatserna både till innehåll som omfattning. Detta sammantaget bidrar till att KNUT 3 blir ett nationellt skolutvecklingsprojekt. 1.1 Internationella och nationella mål och beslut På alla nivåer, internationellt, nationellt och regionalt betonas vikten av hållbar utveckling som en övergripande målsättning. Inom FN och EU lyfts utbildning för en hållbar utveckling fram och i de svenska läroplanerna för grundskolan och gymnasiet tydliggörs skolans ansvar för att elever efter avslutat utbildning ska ha kunskaper om och förmåga att analysera kring begreppet hållbar utveckling. Förenta nationernas årtionde för utbildning för hållbar utveckling ( ), syftar till att införliva principer, värderingar och praxis när det gäller hållbar utveckling med alla aspekter av utbildning och lärande. Vid FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro - Rio+20 - i juni 2012 antogs det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion. Ramverket innehåller till en början fem program där konsumentinformation och hållbara livsstilar, och utbildning är två av dessa program. EU:s arbete för hållbar utveckling En hållbar utveckling är en övergripande målsättning för EU och genomsyrar all unionens politik och verksamhet. EU:s strategi för hållbar utveckling bildar ramen för en långsiktig hållbarhetsvision där 5

6 ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd går hand i hand och ömsesidigt stöttar varandra. Europeiska unionens råds slutsatser den 19 november 2010 om utbildning för hållbar utveckling understryker att utbildning för hållbar utveckling på ett väsentligt sätt kan bidra till genomförandet av både EU:s strategi för hållbar utveckling och den nya Europa 2020-strategin. Sveriges regering beskriver klimatförändringarna som en av vår tids största utmaningar och den högst prioriterade miljöfrågan. För att klara klimatutmaningarna och främja en hållbar utveckling krävs en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik både internationellt, inom EU och i Sverige. För att kunna hantera flertalet av våra klimat- och miljöfrågor krävs kunskap inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena, både för att kunna ta kloka personliga beslut i vardagen och för att finna ett intresse för att arbeta med den naturvetenskap och teknik som hör till området. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att stärka undervisningen inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik. Insatserna ska bidra till att öka elevernas måluppfyllelse i dessa ämnen samt öka intresset för vidare studier inom i naturvetenskap och teknik. 1.2 Skolans läroplaner Förskolan I Lpfö98 står det att verksamheten ska stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära. Förskolan ska också ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och arbetslaget ska ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön Grundskola och gymnasieskola I läroplanerna för grundskolan, Lgr 11, och gymnasieskolan, Gy 11, finns starka stöd för en undervisning för hållbar utveckling. Under rubriken Övergripande mål och riktlinjer, skolans ansvar står följande Lgr 11: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, - har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Gy 11: Det är skolans ansvar att varje elev - har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor - har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv - kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling I läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan betonas det under rubriken skolans ansvar att det i all undervisning ska anläggas några övergripande perspektiv. Dessa perspektiv är det historiska, miljöperspektivet, det internationella och det etiska perspektivet. Ur Lgr11: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen 6

7 ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Detta perspektiv ska, tillsammans med de andra, genomsyra arbetet i skolan. 1.3 Forskning och vetenskaplig grund - elevers intresse och lärares arbete Text av Anders Jidesjö, Linköpings Universitet, koordinator i KNUTs forskningsgrupp Historiskt har utbildningens innehållsfråga hanterats nästan uteslutande utifrån vuxnas perspektiv. Det har funnits en föreställning att särskilda planer för innehållets struktur ska kunna utvecklas och sedan implementeras i undervisningen via lärarna. En konsekvens av detta har ofta blivit att många elever har svårt att knyta an till innehållet och uppfatta dess relevans (Jenkins, 2006). Det allvarsamma i detta är att det hos elever oftast leder till ett uttryckt främlingskap inför det föreslagna innehållet. Det är tvärtom mot vad grundläggande utbildning syftar till. I en demokrati är det avgörande att alla individer introduceras i det som är viktigt i kulturen och förbereda för medborgarskap (Bencze, 2001). Idag är frågor om energiomställning, resursanvändning och omställningar i samband med klimatförändringar viktiga. En undervisning om dessa sammanhang ska inte göras intressant för eleverna i skolan. Det är inte lärares uppgift. Innehållet ska behandlas för att det har relevans och det är den innebörden som individer ska introduceras i (Bencze, 2001). Utbildningen ska handla om att hjälpa alla individer att se sin egen roll i relation till ett aktuellt innehåll. Sådana processer byggs upp i mötet mellan lärare och deras elever. En förutsättning är en utbildning som är uppdaterad och relevant. En aspekt av detta handlar om innehållet. Lärares urval av innehåll och hur det hanteras i mötet med elever är avgörande för att nya samhällsfrågor ska kunna bli en del av utbildningen. Innehållsaspekten är särskilt angelägen eftersom tidigare forskning visar att NO-undervisningen ofta är upptagen i att undervisa historiska fakta utan kontext och resonemang om kunskapens användning samt starkt knuten till auktoritet (Lyons, 2006). Elever uppfattar ofta denna undervisning som att de inte blir involverade i meningsfulla utbildningsprojekt (Jenkins & Nelson, 2005). Det har också visats att det finns stora skillnader mellan hur pojkar och flickor uppfattar undervisningen (Brownlow, Smith & Ellis, 2002; Gardner, 1975; Jidesjö et al., 2008) och till detta finns skillnader påvisade på grund av ålder (Greenfield, 1997; Kelly, 1986). Lärares förmåga att hjälpa eleverna i olika delar av utbildningen att reflektera och diskutera innehållets samhällsrelevans blir en angelägen fråga. Sådana arbeten handlar om att skapa möten mellan lärare och forskare samt involvera eleverna i meningsfulla utvecklingsarbeten. Det finns tidigare studier som visar att en undervisning som är mer frågebaserad, utforskande, nyfikenhetsdriven och reflekterande kan föra in viktiga mekanismer som ökar utbildningens kvalitet (Gibson & Chase, 2002). Barns egna frågor utgör fundamentala aspekter i sådana arbeten, som följs upp av att lärares ledarskap utvecklas så att mening i uppgiften utvecklas tillsammans och inte hänvisas till auktoritet (Howe & Stubbs, 2003). Möjligheten att föra in och utveckla frågor om energiomställning, resursanvändning och klimatarbete kommer att bli en del av dessa utmaningar. Den vetenskapliga grunden för sådana inriktningar för utbildningen finns beskriven, men är ännu ett svagt beforskat område Chin & Osborne (2008). Lärares arbete styrs av en mängd faktorer och det är ofta svårt för forskning att fånga in och beskriva hela komplexiteten i detta. Den beprövade erfarenhetens karaktär är dock angelägen att beskriva. Lärares uppfattningar om sin verksamhet är en aspekt, men lika viktigt är studier som följer upp och studerar hur verksamheten utformas konkret i klassrum (Pajares, 1992; Galton & Eggleston, 1979; Keys, 2005; Waters-Adams, 2006). En mer praktiknära relation mellan lärare, forskare och elever, 7

8 som utvecklas och sätter lärares perspektiv i relation till elevernas är en fråga som har hög aktualitet i den internationella forskningen (Trumbull, Scarano & Bonney, 2006; Bencze, Bowen & Alsop, 2006). 1.4 Skolans behov Det är av stor vikt att kunna ge eleverna överblick och se helheter och sammanhang. Lärandet för hållbar utveckling spänner över merparten av skolämnena och kräver förnyade grepp avseende ämnesintegrering och progression. I skolornas ansvar ingår att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, och att i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden. (Lgr 11) Skolans nya uppdrag nödvändiggör nytänkande för att utveckla elever förmågor att se helheter och sammanhang på ett konstruktivt sätt. Det inkluderar också ett arbetssätt med kopplingar till omgivande samhälle där det entreprenöriella lärandet blir ett förhållningssätt som ingår i lärandeprocessen. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.. (Lgr 11) Aktuell forskning kring elevers lärande och intresse är en viktig del för att kunna genomföra relevanta förändringar som når ända ut i klassrummen. Historiskt har undervisningen för hållbar utvecklingen delvis hamnat under naturvetenskaperna. Intresset för naturvetenskap och teknik har undersökts i det internationella ROSE-projektet, (The Relevance of Science Education), där resultaten visar att tonåringar anser att det är viktigt med naturvetenskap och teknik, men intresset är mycket lågt. Undersökningar av elevresultat jämförs i PISA- projektet, (Programme for International Student Assessment), som pekar på nedåtgående siffror för Sverige i de naturvetenskapliga ämnena vid en internationell jämförelse. Resultaten från ROSE visar bl.a. på att elevers intresse och NOundervisningens innehåll inte ligger i fas med varandra och att vardagsanpassningen av undervisningen behöver förstärkas. Professor John Hattie har i sin forskningsöversikt Synligt lärande lyft vikten av att undervisnings- och lärandeprocessen synliggörs, dvs hur lärarna använder sina kunskaper i interaktionen med eleverna, för att nå god måluppfyllelse. Hattie sammanfattar det synliga lärande med att detta äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare (Hattie 2009:238). Lärarens kontinuerliga kompetensutveckling blir därför en mycket viktig del för att anpassa verksamheten till att utveckla elevers ämnesintressen. Kompetensutveckling exempelvis i form av Learning studies ingår som en viktig utvecklingsfaktor för att öka den pedagogiska förmågan. För att nå resultat i klassrummen och påverka barn/elever efterfrågas kompetensutveckling med inriktning på: - att göra undervisningen mer intresseväckande, vardagsanknuten och berörande - att arbeta i utvecklingsprocesser som fokuserar på interaktion med eleverna - att arbeta i progressionsprocesser - att arbeta ämnesintegrerat - Genom KNUT- projektets olika aktiviteter finns goda möjligheter att på olika sätt tillgodose det ovanstående beskrivna behovet. 8

9 1.5 Samhällets och näringslivets kompetensbehov I den internationella och nationella debatten får hållbarhetsfrågorna allt större utrymme i takt med en ökad medvetenhet om jordens begränsade resurser. En omställning till ett hållbart samhälle kräver nya innovationer, ny teknik, nya värderingar, nytt kunnande och samhällsmedborgare med kompetenser anpassade till dessa frågor. Regeringen har tagit fram en nationell miljöteknikstrategi som innehåller satsningar över hela värdekedjan, från forskning och innovation till exportfrämjande. Medel tillförs de kommande åren för utveckling inom miljöteknikområdet. Investeringar för att ytterligare stärka Sveriges position som ledande kunskapsnation genom omfattande satsningar på forskning och innovation finns med i regeringens budget. Målet är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och dessutom bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. För att kunna fullfölja dessa intentioner krävs fler högutbildade ingenjörer och tekniker med hög kompetens inom matematik, naturvetenskap, ekonomi och hållbart samhällsbyggande. I dag är bristen stor på utbildade tekniker och ingenjörer enligt bl.a. Teknikdelegationens rapport och andra arbetsgivarorganisationer. Oron har accentuerats av rapporter och indikatorerna i TIMSS- och PISAstudierna, som mäter grundskoleelevernas kunskaper. De svenska skolungdomarnas kunskaper sjunker, enligt dessa studier. I linje med ovanstående har regeringen gett Skolverket uppdrag att stödja skolor för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Syftet med satsningen är att öka elevers möjlighet att nå målen i ämnena och att öka intresset för vidare studier inom ämnesområdena. Att vara framgångsrik i detta kommer att få en avgörande betydelse för vår framtid. Genom att tydliggöra och knyta samman internationella och nationella mål och beslut med skolans nya läroplaner och samhällets kompetensbehov kan KNUT projektet bidra till en hållbar samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation och öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. 1.6 Resultat från KNUT 2 Det nuvarande KNUT projektet utvärderades under våren 2012 av företaget Markör. Genom enkäter till lärare som deltagit i olika aktiviteter samt påföljande djupintervjuer via telefon har vi fått fram vad lärare som deltagit i enskilda aktiviteter eller processaktiviteter har för tankar kring KNUT projektet. Ett antal punkter listas här och hela utvärderingen finns att ta del av på KNUTprojektets webbsida. Av de tillfrågade lärarna i enkäten anger: - 89 % att de vill fortsatt vara med i denna typ av aktiviteter - 53 % att projektet gett deras elever ökad kunskap om klimat-, energi- och resursfrågor i stor eller mycket stor omfattning % att projektets nätverk är ett stort eller mycket stort stöd i sitt arbete med klimat-, energi- och resursfrågor. Från de uppföljande telefonintervjuerna kan man bland annat hitta följande kommentarer: - Det är viktigt att skolledningen är med och stöttar satsningar som denna annars fungerar det inte att delta. - Man får tips och insyn i verksamheter och man ser saker som man normalt inte skulle tänkt på. Dessutom får man djupare insikt i det man redan visste, men inte visste så mycket om. Det ger alltså både bredd och djup. 9

10 - Det är jätteviktigt att detta samarbete finns. Det är ett krav för att det ska funka bra, det gör ju att eleverna ser att det inte bara är en skolgrej, det ger en legitimitet till det. Det blir lättare i undervisningen. - Det behövs externt stöd. Hållbar utveckling har enormt behov av det just nu, för att få in det i läroplanen krävs ett jättejobb. Det är ett förhållningssätt, som lärarna inte har. 2. Syfte KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling enligt gällande läroplaner. Syftet med projektet är att bidra till en hållbar samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området samt öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier. 3. Mål Genom att i projektet fokusera på pedagoger och skolledare är målen att: - öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för hållbar utveckling med fokus på klimat-, resurs- och energifrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden - öka barn och ungdomars intresse för- och kunskap inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik - öka antalet skolor och förskolor som kontinuerligt och strukturerat arbetar med lärande för hållbar utveckling - öka antalet ungdomar som väljer utbildningar som efterfrågas utifrån en hållbar samhällsomställning med fokus på energi, miljö, naturvetenskap och teknik - öka samverkan mellan skola/förskola och omgivande samhälle. - samordna och utveckla arbetet med lärande för hållbar utveckling på nationell och regional nivå 4. Målgrupper Primära målgrupper: - Lärare, förskollärare och annan personal inom skola och förskola - Skolledare/skolförvaltning/skolpolitiker - Barn och ungdomar (elever) - Lärarstudenter Sekundära målgrupper: - Näringsliv - Andra organisationer som arbetar med lärande för hållbar utveckling i skolan - Högskolor och universitet 10

11 5. Metoder Nedan listas olika tillvägagångssätt som projektet ska använda för att nå målen. Utveckla och sprida koncept och metoder som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vars syfte är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för hållbar utveckling, naturvetenskap och teknik. Initiera, samordna och utveckla nätverk på nationell, regional och lokal nivå för aktörer som arbetar med lärande för hållbar utveckling, naturvetenskap och teknik. Utveckla och erbjuda kompetensutveckling för pedagoger och skolledare. Genomföra aktiviteter för att öka samverkan mellan skola och omgivande samhälle för att öka aktualitet och relevans i undervisningen. Genomföra aktiviteter som syftar till att öka samverkan mellan skola och universitet/högskola/ lärarutbildning. Använda det entreprenöriella lärandet för att öka barn och ungdomars engagemang och intresse för naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling. Sprida goda projektresultat 6. Genomförande Aktiviteterna under projektperioden tar sin utgångspunkt i ovan beskrivna metoder och bygger på de koncept och metoder som utvecklats under KNUT 2 och som vid uppföljningar och utvärderingar visat på goda resultat. Flera av dessa koncept ska nu spridas i samtliga regioner och vidareutvecklas i samverkan med lokala och regionala aktörer. Det ska även ges utrymme för att utveckla nya koncept. Innehållet i aktiviteterna är kopplade till lokala och regionala energi- klimat och miljömål/strategier. Projektet kommer under perioden att använda sig av andra framgångsrika metoder för kompetensutveckling. Exempel på en sådan metod är Learning Studies. De aktiviteter som avses spridas till fler regioner finns beskrivna i bilaga 1. Genomförandet i respektive region är beskrivna i regionala aktivitetsplaner och återfinns på KNUTs hemsida, Projektet innehåller sju aktivitetsområden enligt nedan. 6.1 Utveckling och spridning av koncept och metoder Koncept och metoder som sprids ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt ha en tydlig koppling till förskolan/skolans läroplaner. De ska vara av ämnesövergripande karaktär och i stor omfattning bygga på ett entreprenöriellt lärande och syfta till att stärka skolornas arbete med naturvetenskap och teknik i sammanhang som bidrar till en hållbar utveckling. Projektet ska erbjuda en omfattande verktygslåda med koncept och metoder som möjliggör för alla skolor/kommuner att utifrån sitt nuläge utveckla lärandet för hållbar utveckling. Utvalda koncept och metoder ska täcka alla skolnivåer och möjliggöra progression från förskola upp till gymnasieskola. Spridning av koncept 11

12 och metoder kommer att ske såväl digitalt via webbsida, sociala medier och nyhetsbrev som muntligt genom informationsträffar, fortbildningar och nationella och regionala konferenser. Spridning nationellt Spridning av koncept och metoder kommer att genomföras vid en årlig nationell KNUT- konferens. Därutöver kommer projektledningen att delta i nationella konferenser och forum med fokus på lärande för hållbar utveckling naturvetenskap och teknik energi och klimatfrågor i skolan, som anordnas av andra nationella aktörer. Exempel på sådana forum är Skolforum, nätverket Lärande för hållbar utveckling, Energisamling, Världsnaturfondens Naturskyddsföreningens och Håll Sverige Rents årliga konferenser samt inspirationsdagar arrangerade av Kungliga Vetenskapsakademien och Skolverket, CETIS konferenser, NO - biennaler Vid dessa forum får KNUT projektet möjlighet att nå ut till hela landet och får också kunskap om vad som pågår runt om i landet. 6.2 Nätverk Att initiera och driva egna nätverk och att ingå i andra redan etablerade nätverk på både nationell, regional och lokal nivå är en viktig strategisk fråga för att nå långsiktiga resultat. Genom att medverka i strategiska nätverk och processer inom energi-, klimat- och resursområdet så ska projektet även bidra till att stärka skolans roll i arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle. Här är förvaltningsövergripande nätverkande på kommunal nivå liksom att bilda nätverk mellan regionala aktörer av stor betydelse. Nätverk nationellt Pågående nätverksbyggande mellan nationella aktörer som jobbar med Lärande för hållbar utveckling kommer under projektperioden att intensifieras och utveckla former för fortsatt samverkan även efter projektperiodens slut. Deltagande aktörer i ett nationellt nätverk är t.ex. Håll Sverige rent, Världsnaturfonden, Den globala skolan, Naturskyddsföreningen, Skolverket, Energimyndigheten, Science center föreningen, naturskolor och andra projekt och organisationer som jobbar med fokus på Lärande för hållbar utveckling. Regionalt: Se regionala projektbeskrivningar 6.3 Kompetensutveckling Projektet ska utifrån befintliga exempel och kunskap utveckla fortbildningspaket som kan anpassas efter skolnivå, teman och specifika/regionala förutsättningar. Kompetensutvecklingen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ha tydliga kopplingar till skolans läroplaner där ett entreprenöriellt lärande och ämnesövergripande arbetssätt får extra fokus. Formativ bedömning blir en viktig del i ett sådant koncept. Projektet ska också initiera, stötta och driva andra framgångsrika metoder för kompetensutveckling som provats på nationell nivå. Exempel på en sådan metod är Learning studies. Kompetensutveckling nationellt Genom att använda nationella forum för spridning av kompetensutvecklingskoncept, som arbetats fram och kommer att utvecklas i KNUT regionerna finns ambitionen att någon eller några koncept anammas av skolhuvudmän utanför befintliga KNUT regioner och därmed får en nationell spridning. Regionalt Se regionala projektbeskrivningar 12

13 6.4 Samverkan mellan skola och omgivande samhälle Projektet ska i all sin verksamhet sträva efter att öka samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Med omgivande samhälle menas företag, offentlig verksamhet, organisationer och föreningar. Detta kan ske genom att förlägga lärandet utanför skolans väggar, hitta alternativa lärmiljöer, men även genom att skapa kontaktytor mellan skolor och exempelvis företag. Fokus kommer att ligga på samverkansområden inom energi-, klimat- och resursområdet där naturvetenskapen och teknikfrågorna utgör basen i verksamheten. Syftet med samverkan är att stärka skolans nätverk och kompetens och på så sätt öka aktualiteten och relevansen för undervisningen. Syftet är också att bidra till ökad matchning mellan utbildning och kompetensbehov genom att låta företag och organisationer förmedla sin kunskap och sina framtida satsningar och behov till skolan. Samverkan nationellt På nationell nivå ska projektet utveckla de kontakter som tagits med olika branschorganisationer som t.ex. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Teknikföretagen. Initiativ ska tas för att nå andra branschorganisationer som har intresse av att nå skolan och på det sättet bredda kontaktytorna till att omfatta också icke teknikorienterade verksameter men som på andra sätt bidrar till en hållbar samhällsomställning. Regionalt Se regionala projektbeskrivningar 6.5 Samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Att skapa samverkan mellan skola och högre utbildning är viktigt utifrån flera perspektiv. - För att locka ungdomar att välja högre utbildning inom områden som är viktiga för hållbar samhällsutveckling så måste de få komma i kontakt med dessa utbildningar och skolor under sin gymnasietid - För att kunna ge pedagoger kvalitativ fortbildning så behövs högskolor och universitet som bidrar med sin kunskap Nationellt Samverkan av detta slag sker till stor del på lokal och regional nivå men genom att koppla forskningsgruppen till vår styrgrupp så skapas arenor för ökad samverkan mellan forskning, styrande myndigheter och projektledningen. Regionalt Se bilagor Regionala projektbeskrivningar 6.6 Entreprenöriellt lärande Det entreprenöriella lärandet och lärandet för hållbar utveckling har mycket att ge varandra och bör kombineras där det är möjligt. Det entreprenöriella lärandet kan delas upp i inre och yttre entreprenörskap samt samverkan med omgivande samhälle. Det inre entreprenörskapet handlar om att utveckla och träna ett antal egenskaper som varje individ besitter så att denne kan bli mer kreativ och företagsam. Dessa egenskaper är bland andra mod, ansvarstagande, samarbetsförmåga, självförtroende och kommunikationsförmåga. Alla dessa egenskaper är mycket viktiga även för att individer ska kunna göra medvetna val och bidra till en hållbar samhällsomställning. 13

14 Det yttre entreprenörskapet handlar om att identifiera problem och hitta lösningar i sin vardag och göra något av dessa för att skapa ett mervärde utifrån ekonomisk, social eller kulturell aspekt. Yttre entreprenörskap är mycket viktigt i en hållbar samhällsomställning då det krävs nya initiativ och ny teknik för att klara de utmaningar som måste lösas för att ställa om till ett hållbart samhälle. Det är av yttersta vikt att de individer som startar framtidens företag både ser potentialen i affärsidéer som bidrar till en hållbar samhällomställning tillika driver sina verksamheter på ett hållbart sätt. Samverkan mellan skola och omgivande samhälle är en viktig del av det entreprenöriella lärandet och likaså för lärande för hållbar utveckling. Genom att nyttja omgivande samhälle knyter man resurser till skolan samt att man skapar relevans för lärandet genom att koppla det till saker som pågår i samhället. Samverkan är också viktigt utifrån ett perspektiv att ge barn och ungdomar insikt i framtida yrkesval och utbildningsval. Nationellt På nationell nivå ska vi söka samverkan med aktörer/organisationer som arbetar med entreprenöriellt lärande i utbildningssystemet för att hitta synergieffekter och bra sätt att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling. Vi kommer inom projektet att sprida kunskap om bra metoder för entreprenöriellt lärande då detta även kan gynna lärandet för hållbar utveckling. Regionalt Se bilagor Regionala projektbeskrivningar 6.7 Spridning av projektresultat Se punkt 13. Regionalt Se regionala projektbeskrivningar 7. Indikatorer Flera av indikatorerna mäts både som enstaka aktiviteter och som processaktiviteter. En enstaka aktivitet kan vara t.ex. temadagar, konferenser, workshops och informationsträffar. Processaktiviteterna löper över en längre tid med återkommande träffar och återkopplingar på olika sätt. Antal kommuner som deltar i projektet 71 Antal förskolor som deltar i enstaka aktiviteter 205 Antal förskolor som deltar i processaktivitet 160 Antal skolor som deltar i enstaka aktiviteter 195 Antal skolor som deltar i processaktivitet 93 Antal gymnasieskolor som deltar i enstaka aktiviteter 85 Antal gymnasieskolor som deltar i processaktivitet 43 Antal pedagoger som deltar i enstaka aktiviteter 4100 Antal pedagoger som deltar i processaktivitet 900 Antal skoledare som deltar i enstaka aktiviteter 300 Antal skoledare som deltar i processaktivitet 95 Antal företag som bidragit med tid/resurser till projektet 95 Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och omgivande samhälle 100 Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och universitet 85 Antal strategiska nätverk som projektet kopplats till 27 Antal träffar i media 110 Antal regionala spridningsaktiviteter/konferenser 30 Antal nationella spridningsaktiviteter/konferenser 10 14

15 8. Tidsplan Projektstart 1 jan 2013 Projektperiod Mer detaljerad tidsplan för olika aktiviteter finns i de regionala projektplanerna. 9. Organisation Projektorganisationen kan delas upp i tre delar; styrande organisation, operativ organisation samt forskningsorganisation. 9.1 Styrande organisation Projektet kommer att ha en styrgrupp som tar beslut om inriktningar och större satsningar i projektet. Styrgruppen består av representanter för finansiärer, intressenter, forskningsgrupp samt regionala representanter. Den nationella projektledaren samordnar styrgruppens arbete. Som rådgivare och bollplank för det regionala arbetet kommer det att i varje region finnas en referensgrupp. En representant från varje regional referensgrupp sitter med i den nationella styrgruppen Nationell styrgrupp - Energimyndigheten - Skolverket - SMHI - Representanter för deltagande regioner - Representant från forskningsgruppen Styrgruppen kan komma att kompletteras med representanter från andra nationella aktörer. Det är planerat att genomföras tre-fyra styrgruppsmöten per år Regionala referensgrupper Varje region kommer att ha en egen regional referensgrupp. Utformningen av dessa kan man läsa mer om i respektive regions projektbeskrivning. 9.2 Operativ organisation Den operativa organisationen är uppdelad i en nationell del och i en regional del. Den nationella delen består av en nationell projektledare samt funktioner för administration och kommunikation. Den regionala delen består av regionala projektledare fördelade utifrån geografisk och demografisk omfattning Nationell projektledare 50% Energikontor Sydost är ansvarig för nationell projektledning. Projektets nationella projektledare är den som koordinerar projektet och dess organisation. Tillsammans med sin organisation ansvarar denne för följande: - Genomförande av projektets nationella aktiviteter enligt plan - Uppföljning av projektets indikatorer och mål - Rapportering i form av lägesrapporter och slutrapport - Möten i styrgruppen 15

16 - Möten i projektgruppen - Uppföljning av projektets ekonomi - Avtal mellan projektägare och projektpartners Nationell administration 15% Energikontor Sydost är ansvarig för nationell administration. Den eller de personer som utses till nationella administratörer ansvarar tillsammans med sin organisation för projektets nationella administration enligt nedan: - Upprätta plan för rapportering och rekvirering - Rapportera och rekvirera medel från nationella finansiärer - Upprätta årliga budgetar samt göra budgetuppföljningar - Ta fram administrativa underlag för projektledning och styrgrupp Nationell kommunikationsansvarig 20% BioFuel Region ansvarar för projektets kommunikation. Genom den person de utser så ansvarar de för följande. - Uppdatering av projektets webbsida - Projektets kommunikation genom sociala medier - Införskaffa och underhålla digitala verktyg för kommunikation - Upprätta rutiner för kommunikation i projektet - Ta fram och distribuera material som beslutas om i projektet Regionala projektledare De regionala projektledarna kommer att i samarbete med den nationella projektledaren utgöra KNUT projektets projektteam och med gemensamma krafter driva projektet i linje med projektbeskrivningen. De regionala projektledarna är tillsammans med sin respektive organisation ansvariga för: - Genomföra projektets regionala aktiviteter enligt plan - Tillsammans med nationell projektledaren genomföra projektets nationella aktiviteter enligt plan - Redovisa aktiviteter och rekvirera medel enligt projektets plan - Kommunicera projektet och dess aktiviteter enligt plan 9.3 Forskningsorganisation För att säkerställa hög kvalité i genomförandet förutsätts att projektet även under kommande period har tillgång till den forskarsgrupp som följt KNUT projektet sedan I denna projektomgång vore det värdefullt att bredda forskargruppen med fler representanter så att varje deltagande region har minst en forskarrepresentant med i gruppen. Forskargruppen ska beforska aktiviteter och satsningar som genomförs i projektet samt bidra med aktuell kunskap inom projektets kompetensområden. 16

17 9.4 Organisationsstruktur 10. Projektägare och partners Projektet ägs av Energikontor Sydost som även ansvarar för nationell projektledning och administration. Därutöver har projektet tre regionala partners som ansvarar för aktiviteterna i sin respektive region. Nedan följer en beskrivning av organisationerna. Projektägare: Energikontor Sydost Region: Blekinge, Kalmar & Kronobergs län Energikontor Sydost AB är ett informations- och kunskapscenter som jobbar för hållbara energi- och miljösystem i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. I det ingår att driva och inspirera till utveckling i tätt samspel med offentliga aktörer, näringsliv och universitet och därmed medverka till att uppnå lokala och regionala energi- och klimatmål och indirekt även nationella och europeiska mål. Energikontor Sydost tillför spjutspetskompetens till regionen och växlar upp regionens resurser genom att vara en partner i nationella och europeiska projektsamverkan. Energikontor Sydost AB ägs av Föreningen Energikontor Sydost, vars medlemmar utgörs av kommuner, regionförbund och landsting i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Sedan 2003 arbetar Energikontor Sydost aktivt med utbildningsinsatser mot skolorna i sydöstra Sverige. Bland annat projektet Hållbara Kliv i Kalmar län som drev i bred samverkan mellan Energimyndigheten, Myndigheten för skolutveckling, Linköpings universitet och Stockholms universitet. Projektpartner: Stiftelsen Teknikdalen Region: Dalarnas län Stiftelsen Teknikdalen grundades 1987 på initiativ från Stora Enso, Swedbank, SSAB, Vägverket och Borlänge Kommun. Stiftelsens ändamål är att verka för att utveckla näringslivet i Dalaregionen samt 17

18 att främja forsknings/utvecklingsarbete och utbildning på en kvalitativt hög nivå i Dalarna. Ett prioriterat mål för Stiftelsen Teknikdalen är hållbar utveckling av samhälle och näringsliv. Stiftelsen driver bland annat utvecklingsprojekt inom området energieffektivisering i byggnader, miljöteknik och Lärande för hållbar utveckling. Sedan starten har Stiftelsen Teknikdalen initierat, medverkat och drivit ett femtiotal regionala, nationella och internationella utvecklingsprojekt vilka bidragit till ökad sysselsättning och tillväxt i Dalarna och Bergslagen. Webbsida: Projektpartner: BioFuel Region Region: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län BioFuel Region är en organisation som verkar i de fyra Norrlandslänen och som ägs av kommuner, företag och organisationer. BioFuel Regions vision är att vara en världsledande region i omställningen till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror. Organisationen driver processer och utvecklingsprojekt inom allt från kommunala hållbarhetsstrategier via industriell utveckling till utveckling av skolans arbete med hållbarhetsfrågor. BioFuel Region har sedan 2004 arbetat med lärande för hållbar utveckling i skolan med fokus på gymnasiet. Webbsida: Projektpartner: Linköpings kommun i samverkan med Norrköpings kommun Region: Linköpings och Norrköpings kommuner East Sweden, med städerna Linköping och Norrköping som kraftcentrum, är en expansiv kunskapsoch innovationsregion med många internationella företag, framstående forskning och högklassiga utbildningar vid Linköpings universitet. I storstadsregionen Linköping/Norrköping, med närmare en halv miljon invånare, finns det omkring 500 miljöteknikföretag. Ett starkt profilområde är förnyelsebar energi, där regionen har flera internationellt uppmärksammade anläggningar för biogasoch etanoltillverkning. Även inom energisystem och återvinning finns många intressanta aktörer i regionen. Forskningssidan är välrenommerad med 150 miljöforskare på Linköpings universitet och två statliga forskningsinstitut - SMHI och SIG. Skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan genomfördes 2008/2009. Syftet med projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan har varit att öka intresse för och kunskap inom naturvetenskap och teknik genom att utveckla nya arbetssätt, genomföra kompetensutvecklingsinsatser samt utveckla samverkansformer mellan skola och arbetsliv. En utvärdering av projektets resultat har genomförts via ett externt företag som visat på mycket god måluppfyllelse. De arbetsmodeller som togs fram genom projektet har använts framgångsrikt och vidareutvecklats inom KNUT 2 och kommer ytterligare att även fortsättningsvis vara grunden i vidare kompetensutvecklingsinsatser i samarbete mellan kommunerna. Webbsidor: Samarbetspartners Att samordna och nyttja befintliga resurser inom området på bästa sätt är viktigt för att nå långsiktiga resultat. Samverkan kommer att ske på nationell, regional och lokal nivå. Skapas möjligheter under projektets gång kommer även samarbeten med aktörer och/eller projekt i andra länder att etableras Nationella samarbetspartners Nedan följer några exempel på nationella projektpartners: - Skolverket - SMHI - SKL - Stiftelsen Håll Sverige Rent 18

19 - WWF - Den Globala Skolan - Naturskyddsföreningen - Svenska Science Centers föreningen - LHU nätverket - Power shift - Andra nationella LHU projekt - CETIS - Teknikföretagen - Naturskoleföreningen - Ungdomar.se 11.2 Regionala samarbetspartners Nedan följer några exempel på regionala projektpartners: Dalarna: - GävleDala Energikontor - Högskolan Dalarna - Framtidsmuseet - Länsstyrelsen Dalarna (EnergiIntelligent Dalarna) - Ung Företagsamhet Dalarna - Falu Naturskolan - NTA Dalarna - Kommunala samordnare, näringsliv/skola/miljö - Teknikverkstan Falun/Dalarna - Ung Kraft ( Region Dalarna) - Teknikerjakten - Miljötinget Blekinge, Kalmar & Kronoberg: - Linnéuniversitet/RUC - Linköpings Universitet - Länsstyrelserna i de tre länen - Klimatkommissionerna i de tre länen - Regionförbundet Södra Småland - Region Bleking - Regionförbundet i Kalmar län - Kreativum Science Center Karlshamn - Regionens energi och klimatrådgivare - Svensk Energis Skol och rekryteringsråd i sydost - UF Östergötland: - Regionförbundet Östsam - Energikontoret Östra Götaland - Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen - Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), Linköping - Linköpings Universitet - Miljöteknikcentrum - Individuell Kunskaps Utveckling (IKU) - Industrikompetens - Tekniska Verken 19

20 - Visualiseringscentret i Norrköping - Lejonfastigheter - SMHI - Centrum för teknik i skolan (CETIS) - Linköpings Flygvapenmuseum - Fenomenmagasinet (SC) - Naturcentrum - Andra lokala samhällsaktörer Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens & Norrbottens län: - Länsstyrelserna i de fyra Norrlandslänen - Region Västerbotten - Region Jämtland - Landstinget i Västernorrland - MittUniversitetet - Umeå Universitet - Luleå Tekniska Universitet - Ung Företagsamhet i de fyra Norrlandslänen - Technichus i Härnösand - Komtek Örnsköldsvik - Umevatoriet - Teknikens Hus i Luleå - Naturskolorna i Sundsvall, Umeå och Luleå - Energikontoren i de fyra Norrlandslänen - Svensk Energi och dess medlemsföretag i Norrland 12. Kommunikation I en hållbar värld är modern kommunikation ett viktigt verktyg. Genom att använda digitala medier så kan ny kunskap och inspiration spridas till fler människor utan att miljön påverkas exempelvis av materialtryckning och transporter. KNUT projektet ska därför fortsätta att arbeta med digitala medier som kanal för att sprida information och kunskap. Extern kommunikation När det gäller extern kommunikation är webbsidan projektet bas. Genom fortbildning och användande av enkla programvaror möjliggörs för alla att uppdatera webbsidan även om en person är ytterst ansvarig. För att snabbt nå ut med saker som händer så ska även sociala medier användas. Vi ska själva och genom andra sprida inspiration och kunskap genom digitala medier så som film och föreläsningar på internet. Intern kommunikation I ett projekt med stor geografisk spridning är det viktigt att kunna dela information och planera aktiviteter utan att fysiskt mötas. Projektet kommer därför att jobba vidare med en intern plattform för dokumentdelning. Även att i större utsträckning genomföra projektmöten via exempelvis Skype ska ses över. För detaljerad information om projektets kommunikation hänvisas till bilagan kommunikationsplan som finns på webbsidan 20

21 13. Resultatspridning KNUTprojektet har för avsikt att agera som nationell kunskapsspridare inom området lärande för hållbar utveckling. Samtliga projektets målgrupper är viktiga i detta sammanhang. Vi kommer att verka för att sprida kunskap och metoder nationellt även till de län som inte direkt ingår i projektet. Spridning av projektets resultat samt av aktuell kunskap inom projektets ämnesområden kommer att ske såväl genom digitala kanaler som genom aktiviteter i form av nätverksträffar och fortbildningar. Aktiviteter som används för resultatspridning kan dels vara i projektets egen regi men också aktiviteter arrangerade av andra aktörer. I dagens kommunikationssamhälle finns mycket kunskap på många olika ställen och projektet vill samla beprövad kunskap och goda resultat och kanalisera dessa på ett bra och tydligt sätt så att så många som möjligt får tillgång till den. En annan del i resultatspridningen är samarbetet med forskningsgruppen och spridning av deras forskningsresultat och publicerade artiklar. Mer detaljerad information om resultatspridning finns i bilagan kommunikationsplan på webbsidan 14. Följeforskning och utvärdering Projektet kommer att arbeta med utvärderingar där deltagare på genomförda aktiviteter får svara på frågor som är styrda så att de ger underlag för huruvida projektets mål har uppnåtts. Ett antal indikatorer har fastställt som regelbundet kommer att följas upp för att säkerställa att projektet arbetar i riktning mot uppsatta mål. De forskningsinsatser som varit kopplade till det pågående KNUTprojektet förutsätts kunna fortsätta även under KNUT 3. Följeforskning knuten till projektet borgar för kvalité i de insatser som görs samtidigt som projektets alla aktiviteter bidrar till omfattande material för forskningen att ta del av. Den kontinuerliga kontakt som finns mellan projektledning och forskningsgrupp möjliggör också ett kontinuerligt utvecklingsarbete i genomförandet. Att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer verkligen till uttryck i en sådan samverkan. 21

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 6.1 Utveckling och spridning av koncept

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Nu förstår jag helheten KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 2-4 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 5 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)

Läs mer

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Nu förstår jag helheten KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet

Läs mer

7.1 Utveckling & spridning av metoder & verktyg. 7.1.1 Exempel på metoder och verktyg att sprida i regionen:

7.1 Utveckling & spridning av metoder & verktyg. 7.1.1 Exempel på metoder och verktyg att sprida i regionen: KNUT 3 DALARNA Regionala aktiviteter i Dalarna Dalarna - Pilotlän för grön utveckling Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Länsstyrelsen och Region Dalarna har i samråd

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Nu förstår jag helheten

Nu förstår jag helheten Slutrapport Dnr 2010-000497 Projektnr 32239-2 Avser perioden 20100301 20121231 Nu förstår jag helheten Ett samverkansprojekt mellan sju län i Sverige i syfte att öka barns och ungdomars intresse, kunskap

Läs mer

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015 Sundsvall/Borlänge/Oskarshamn 2015-06-03 Projektplan Fas 2: augusti-december 2015 Sammanfattning Projektet är en fortsättning på KNUT-projektet som bedrivits sedan 2009. handlar om att utveckla implementera

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken (dec 2014 maj 2016) Syfte Att genom sektorsövergripande samarbeten ge barn och unga möjlighet att förvärva kunskaper, färdigheter, värderingar

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:

I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden: Regionala aktiviteter i Östergötland Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan,

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Syftet är att bidra till en hållbar samhällsomställning genom att: - öka antalet skolor och förskolor

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17 Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17 Deltagare: Anna- Carin Bylund, Folkbildningsrådet Karin Bårman, Skolverket Tore Carlsson, Energimyndigheten Kerstin Eriksson,

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm,

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, 2015-04- 14 Deltagare: Yoshiko Asano, Uppsala Universitet, RCE Öst Johan Boman, Göteborgs Universitet, RCE Västra Götaland Kerstin Eriksson,

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare Malin Brändström projektledare Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt

BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Dagens agenda 09.30 10.00 Fika 10.00 10.15 Region Västerbo8en och Kunskapslänken hälsar välkommen 10.15 10.30 PresentaBonsrunda

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

I uppdraget ingår även följande åtgärder. Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31

Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31 Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31 Norra Sverige Västernorrland, Jämtland, Västerbotten & Norrbotten Etapp 3 projektnummer 32239-3 3.4 Regional verksamhetsbeskrivning Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer