I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:"

Transkript

1 Regionala aktiviteter i Östergötland Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden: Organisationsmodell för ökat lärande Kompetensutveckling, behovsanpassad av och för lärare Nätverk för kontinuitets- och progressions-anpassning Projekten har genom kopplingarna till universitet, forskning och skolhuvudmän skapat unika arenor för att underlätta samarbete mellan dessa. Erfarenheter att bygga vidare på kan sammanfattas på detta sätt: Om man vill nå ända in till eleverna i klassrummet måste lärare bli involverade, engagerade, intresserade och berörda. Lärare vill äga sin undervisning men de behöver organiserat stöd för att fullfölja uppdraget på ett sätt som ger ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är lärarna, som måste formulera vägen fram till en bättre undervisning, och de ska vid sin sida ha allt tänkbart stöd genom sina rektorer, kollegor och omgivande samhälle. Vi har belägg för att lärare känner stort engagemang för frågor som berör relevant undervisning men de behöver stöd för att skapa och underhålla arenor av olika slag, där dessa frågor fokuseras. Det kan handla om samarbete mellan kollegor på egna skolan men det kan också handla om ett samarbete mellan skola och förskola för att ta ansvar för elevernas hela utveckling. Ett nära samarbete med forskning och omgivande samhälle kan bidra till att ge eleverna överblick och sammanhang och främja deras utveckling till aktiva, kreativa och ansvarstagande individer. Effektiv kompetensutveckling känns inte lösryckt ur sitt sammanhang och är behovsanpassad. Våra tidigare projekt har visat sig vara framgångsrika för förståelsen om hur man arbetar med lärares kompetensutveckling och hur man hjälper lärare att identifiera verksamhetens behov. I ett fortsättningsprojekt vill vi ta avstamp i det arbete som är gjort och som vi lyckats med och fördjupa delar som är identifierade som centrala för att komma vidare. Vi vill också sprida vårt arbetssätt till övriga kommuner i Östergötland och öppna upp för regionala aktiviteter. Aktiviteter och innehåll beskrivs mer detaljerat i följande regionala aktivitetsplan. I en fortsatt projektperiod är samverkan mellan skola och samhälle en av många delar som är naturliga att utveckla vidare.

2 6.1 Utveckling och spridning av koncept och metoder genomfördes skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan i Linköping och Norrköping. Syftet med projektet var att öka intresset för de naturvetenskapliga och tekniska ämnena för barn 1-16 år. Projektet organiserades ur ett underifrånperspektiv och samlades kring att gemensamt lägga upp en långsiktig pedagogisk plan med utgångspunkt från läroplanen. Lärarna utgick ifrån aktuell forskning kring barns och ungdomars intresse, samt sina egna verksamheters styrkor. Parallellt engagerades kollegor, rektorer och skolchefer kontinuerligt i utvecklingsarbetet, vilket skapade en samsyn och en gemensam pedagogisk plan, som flertalet i berörd verksamhet stod som ägare till. De positiva resultat, som projektet uppvisade ledde till att Skolverket arrangerade spridningskonferenser över hela landet för att uppmuntra projektets arbetssätt och organisation. Utvärderingsresultat organisation och arbetssätt från projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Utvärderingsresultat effekter av projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Utvärderingsresultat efter projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.

3 Resultaten enligt ovan visar att framgångsrik och långsiktig skolutveckling, i samverkan mellan skolledare och lärare/pedagoger, kan nå hela vägen ut i klassrummet, med hjälp av en god projektorganisation, forskningsgrund och beprövad erfarenhet. Liknande upplägg och organisation användes i KNUT-projektet , där fokus för de långsiktiga pedagogiska planerna låg på energi-, resurs- och klimatfrågorna. Ett ämnesövergripande perspektiv blev viktigare, i en grön tråd från förskola till årskurs 9. I Linköping utökades antalet berörda förskolor och skolor från 7 till 26 stycken, dvs ungefär hälften av kommunens skolor och förskolor. I Norrköping utökades projektet från att ha berört ett förskoleområde till att täcka samtliga kommunala förskolor i Norrköping. Enkäter, utvärderingar och examensarbeten, visar samtliga på att det organiserade skolutvecklingsarbetet ökat lärandet och medvetenheten om hållbar utveckling i undervisningen. Dvs projektets organisation är fortsatt framgångsrik. Exempel på kommentarer om organisationen och arbetet från lärarutvärderingar: Vi vet vad vi ska sätta fokus på och vi vet att någon kommer att fortsätta efter oss när de börjar i skolan och att barnens kunskaper blir djupare och djupare. Bättre struktur och samarbete mellan pedagoger..., tydliga mål syften med det vi gör. Detta visar att ovanstående sätt att organisera skolutveckling, engagerar dem det berör, dvs lärare och elever. Samma utvärderingar och enkäter visar även på vad som behöver vidareutvecklas för att verksamheterna ska nå hela vägen fram till en ännu mer lyckad måluppfyllelse. Aktiviteter i KNUT3: Vidareutveckling av gröna trådar år 1-16, dvs långsiktiga pedagogiska planer: I de långsiktiga planeringarna från förskola till årskurs nio som arbetats fram, behöver lärarkompetens vidareutvecklas inom områdena hållbar utveckling och ämnesövergripande arbetsmetoder. I enkäter och utvärdering är det tydligt att gemensamt framarbetade långsiktiga pedagogiska planeringar är ett stort stöd i lärararbetet och att dessa planeringar arbetats in som en del i skolornas och förskolornas kontinuerliga utvecklingsarbete. Det framgår även att ämnesinnehållet är delvis nytt och främmande för flera av lärarna vilket skapar en del osäkerhet i undervisningen samt till viss del även i det ämnesövergripande i planeringarna. Lärarna har uttryckt behov av gemensam kompetensutveckling för alla, på respektive skola och förskoleområde, för att nå en skolgemensam kunskapsbas att utgå ifrån i arbetet med eleverna. Innehållet i kompetensutbildningarna återfinns under rubriken Kompetensutveckling. Spridning av den organisatoriska metoden för skolutvecklingsarbete samt av befintliga långsiktiga pedagogiska planer: I KNUT 3 erbjuds ännu ej engagerade skolor och förskolor i Östergötland inspirationsföreläsningar för att uppmärksamma hur arbetet med hållbar utveckling kan och bör genomsyra hela verksamheten enligt rådande styrdokument process- och organisationsstöd för de som önskar utveckla egna långsiktiga pedagogiska planer kompetensutbildning för hela skolor och förskolor för att skapa samsyn samt för att komma igång. En gemensam samsyn är en förutsättning för ett lyckat och

4 genomgripande arbete tillsammans med eleverna där lärande för hållbar utveckling är en del av skolans kontinuerliga innehåll. 6.2 Nätverk Nätverksträffar mellan lärare, rektorer och andra pedagoger är en viktig del i implementeringsarbetet av Lgr11 samt i KNUT-projektet. Dessa träffar möjliggör ett utbyte av erfarenheter, idéer och goda exempel dels mellan olika skolor och förskolor, men även över stadiegränserna. Nätverksträffar ger möjlighet att komma bort från den egna arbetsplatsen för att fokusera på goda exempel och utvecklingsarbete kopplade till dessa. KNUT-projektets utvecklingsarbete i kommunerna har utgått ifrån nätverk mellan skolor och förskolor inom geografiskt lämpliga områden, men har även utnyttjat kommunernas NTAnätverk, implementeringsnätverken, skolledarnätverken och arbetslagsträffar. Nätverk förändras och behöver utvecklas när de blir större och utvidgas. Denna verksamhet kräver underhåll och kompetens för att fylla de funktioner som främjar likvärdighet, sprider idéer som engagerar fler elever och som höjer kvalitén i undervisningen och ger ökad kompetens med förhoppningsvis ökad måluppfyllelsen som avtryck in i klassrummen. Aktiviteter i KNUT3: Utöka nätverkskontakterna med syfte att ytterligare höja lärarkompetensen och att utbyta goda skolutvecklingsidéer: Nuvarande KNUT-nätverk omfattar i dagsläget de skolor och förskolor som är engagerade i projektet. Dessa nätverk bör utökas och omvandlas till större nätverk för hållbar utveckling. Skolverkets utmärkelse för hållbar utveckling och Håll Sverige Rents Grön Flagg, är certifieringar som syftar till att bygga in ett långsiktigt hållbarhetsarbete, både inom undervisningen och den övriga verksamheten. Dessa certifieringar är lämpliga för projektgrupperna som arbetat inom KNUT-projektet att stödja för att gå in i en modell som drivs av de egna verksamheterna. Tidigare projektinsatser kan på detta sätt få en långsiktighet av egen kraft utan att vara projektberoende. 6.3 Kompetensutveckling För att kunna bedriva en god undervisning krävs kunniga lärare och pedagoger, dvs lärare som både innehar kunskap inom ämnet och ämnets didaktik. Under arbetet med långsiktiga planer har det framkommit att flera områden inom hållbar utveckling beträder ny mark för flera lärare/pedagoger. Det är mycket viktigt att samtliga lärare och pedagoger i verksamheten får möjlighet att gemensamt ställa sig på samma kompetensgrund genom utbildning i både ämne, metoder och didaktik, om utvecklingen ska ske i alla klassrum. Aktiviteter i KNUT3: Kompetensutveckling för F-6: didaktik, metoder och ämneskunskaper Utifrån det material som framtagits bland annat genom projektet Energiutmaningen, kompetensutbildas lärarna i F-6-skolorna. Utbildningarna fokuserar på både teoretisk, praktisk och högaktuell kunskap inom hållbar utveckling, dvs vad säger forskningen, samt hur arbetet lämpligast sker med dessa frågor utifrån både ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Utbildningen är en blandning av ämnesspåfyllnad, praktiska experiment med utgångspunkt i elevernas vardag, värderingsövningar och diskussioner. Möjlighet till att fördjupa och gemensamt arbeta vidare med bedömningsfrågor kommer att ges. Det har under KNUT 2 framkommit att

5 kompetensutbildning önskas i hela arbetslag, för största möjliga genomslag ända ut i klassrummet, varför en satsning genomförs där hela skolor deltar i kompetensutbildning. Kompetensutveckling för förskolan: förskoledidaktik och ämneskunskaper Utifrån det material som tagits fram av olika förskolor inom KNUT 2, fokuseras utbildningarna på att höja förskolepedagogernas kompetens om hållbar utveckling och hur de ur ett förskoledidaktiskt perspektiv arbetar med dessa frågor. Kompetensutveckling för 7-9: didaktik och ämnesövergripande arbetsmetoder Utbildning i bland annat NTAs energitema, som innehåller både ämnesövergripande metoder och ämnesdidaktik utifrån senaste forskning inom området. De lärare som genomgått utbildningen erbjuds även fördjupning i form av bedömningskurser. Det erbjuds också andra vidareutbildningar kring hur energiområdet med fördel angrips för att genom aktuella och vardagsanknutna frågor inom hållbar utveckling skapa relevans och engagemang hos eleverna. Energi-, miljö- och hälsofrågor erbjuder stora möjligheter till elevers delaktighet och engagemang. Kompetensutveckling för förskola-9: Återkommande fortbildningsdagar/konferenser med teman inriktade mot hållbar utveckling arrangeras. Samarbetet utökas kommunerna emellan och genom projektet önskar vi bygga upp en långsiktig samverkan. Konferenserna blir goda spridare av forskningsresultat inom ämnesområdena tillsammans med forskningsresultaten inom nv-didaktiken. Fortbildningsdagarna öppnar också upp mötesplatser mellan forskare och verksamma lärare. 6.4 Samverkan mellan skola och omgivande samhälle Samverkan mellan omgivande samhälle och skola/förskola har vi upplevt som svår att få kontinuitet och stabilitet i. Skolor som har byggt upp ett gott samarbete med ett närliggande företag, genom studiebesök, besök av entreprenörer från företaget mm, har haft svårigheter att få kontinuitet i verksamheterna. Det krävs speciella insatser och gemensamma grepp för att skapa nya och långsiktiga samverkansaktiviteter mellan skola/förskola och omgivande samhälle. Aktiviteter i KNUT3: Stöd i uppbyggnad av långsiktig samverkan mellan utbildningskontor, hållbarhetskontor och omgivande samhälle, där kärnan är att engagera barn och elever i entreprenöriella uppdrag: Genom att bygga upp ett långsiktigt samarbeta mellan hållbarhetskontor, utbildningskontor och aktörer i omgivande samhälle kan förskolor och grundskolor engageras som miljöspanare. Kommunerna får stöd att bygga upp en modell för samarbete mellan Hållbarhetskonto och utbildningskontor, med målet att tillsammans med en samhällsaktör dela ut entreprenöriella uppdrag till barn och elever. Att på detta sätt samlas kring en dagsaktuell hållbarhetsfråga ger uppdragen en tydlig verklighetsförankring, med kopplingar till styrdokument och specialkunskap om det årliga uppdraget. Ett avslut för respektive uppdrag genomförs i samverkan där elever och barn delger varandra sina kreativa lösningar på uppdragen. Samhällsaktören bidrar även genom att bjuda in/besöka skolorna och förskolorna för att synliggöra sin verksamhet.

6 Läroplansanpassade tematiska studiebesök Skolor får stöd att utveckla, utöka och strukturera möjligheterna till elev- och läroplansanpassade tematiska företagsbesök där den kommunala infrastrukturen bildar en grund för olika teman, exempelvis återvinning, energi- och vattenhantering. Vi fortsätter att utveckla konceptet med energispartävlingar tillsammans med de kommunala fastighetsbolagen, med fokus på brukarnas beteendeförändringar. 6.5 Samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Bakgrund: Forskning om elevers intresse respektive ointresse för naturvetenskap i skolan, hur samhållsfrågor i naturvetenskapsundervisningen uppmuntrar till kritiskt tänkande, om framgångsrika didaktiska arbetsmetoder, begreppsförvirring, pedagogik m.m. syftar till att användas för att höja lärarkompetensen och kvalitén på undervisningen. Det är inte alltid så lätt att ta till sig forskningen eller att ens hitta det som är relevant för just den enskilde läraren. I KNUT 2 har vi kontinuerligt lyft olika forskningsresultat som behandlar de utvecklingsområden som varit relevanta för utvecklingsarbetet. Genom att låta lärare och pedagoger få diskutera forskningsresultat, lyssna på och träffa aktuella forskare, som en del i utvecklingsarbetet, ökar kompetensen ytterligare, då fokus sätts på vad som gör undervisning framgångsrik. Aktiviteter i KNUT3: Möten mellan lärare/pedagoger och forskare Genom föreläsningar, konferenser och andra mötesplatser har vi som mål att bygga in en långsiktighet i hur lärare och pedagoger ska få tid och möjlighet till mötesplatser med aktuell forskning inom och skolutveckling kopplad till lärande för hållbar utveckling. Möten mellan lärarutbildningen och utbildningsförvaltningarna Under projektperioden önskar vi även bygga upp ett långsiktigt samarbete med universitetets lärarutbildning, där de lokala skolutvecklarnas arbete synliggörs i lärarutbildningen och bl.a. innehåller hur skolutveckling kan ta form ute verksamheten. 6.6 Entreprenöriellt lärande Bakgrund: Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan handlar bland annat om att praktisera arbetssätt där eleverna måste hjälpa varandra att hitta nya lösningar och tillvägagångssätt för att lösa sina uppgifter. Lärande ska präglas av "lära genom att göra" samtidigt som eleverna tränas i att reflektera kring sitt agerande. Entreprenörskap ska bygga på elevernas fria vilja och motivation och uppgifterna ska vara verklighetsknutna. Det ska ges utrymme för elevers kreativitet, vilja och förmåga att ta till vara deras egna lösningar på problem. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Så står det i den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan.

7 I KNUT 2 har fastighetsbolag i Linköpings och Norrköpings kommuner i samverkan med utbildningskontoren arrangerat energispartävlingar i äkta entreprenöriell anda. Barn och elever har fått använda sin nyfikenhet och naturliga kreativitet till att på så många sätt som möjligt komma på och genomföra energisparåtgärder på sina förskolor och skolor. Samtliga deltagare har lyckats sänka energiförbrukningen märkbart i de olika koncept som tillämpats på de enskilda enheterna. Aktiviteter i KNUT 3: Stöd i uppbyggnad av långsiktig samverkan mellan skolor, hållbarhetskontor och omgivande samhälle, där kärnan är att engagera barn och elever i entreprenöriella uppdrag: Att utveckla de aktiviteter som beskrivs om Miljöspanare under punkten 7.4 är en av de aktiviteter som främjar det entreprenöriella lärandet. Utvecklingen av energispartävlingar och samarbete med kommunala fastighetsbolag är en naturlig fortsättning på KNUT-verksamheter när fler enheter involveras i aktiviteterna. 6.7 Spridning av projektresultat Information och spridning av metoder och resultat sker kontinuerligt och som en del i det vardagliga kvalitetsarbetet på skolorna. Befintlig organisation används, exempelvis skolornas kvalitetsseminarier, chefsträffar, ämnesnätverk, arbetsträffar på skolorna mm. Vid planerade återkommande fortbildningsdagar för lärare och skolledare sprids goda idéer mellan kommuner och skolor. Sammanfattning regionala aktiviteter Genom att bygga vidare på resultat och erfarenheter från tidigare skolutvecklingsprojekt, fördjupar och sprider vi ytterligare förståelsen för hur vi når ökad måluppfyllelse och ökat intresse för hållbar utveckling hos våra elever.

8 7. Indikatorer Förväntat antal Antal kommuner som deltar i projektet 13 Antal förskolor som deltar i enstaka aktiviteter 130 Antal förskolor som deltar i processaktivitet 130 Antal skolor som deltar i enstaka aktiviteter 55 Antal skolor som deltar i processaktivitet 28 Antal gymnasieskolor som deltar i enstaka aktiviteter 20 Antal gymnasieskolor som deltar i processaktivitet 1 Antal pedagoger som deltar i enstaka aktiviteter 1200 Antal pedagoger som deltar i processaktivitet 200 Antal skoledare som deltar i enstaka aktiviteter 120 Antal skoledare som deltar i processaktivitet 30 Antal andra intressenter som bidragit med tid/resurser till projektet 30 Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och omgivande 60 samhälle Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och universitet 20 Antal nätverk som projektet kopplats till 5 Antal träffar i media 20 Antal regionala spridningsaktiviteter/konferenser 10 Antal nationella spridningsaktiviteter/konferenser - 8. Regional tidplan Ansökningar Samarbetsmöten Projektplanering Utveckling och spridning Nätverk Kompetensutveckling Samverkansarbete Entreprenöriellt lärande Utvärdering Förprojekt Genomförande Ht

9 9. Organisation Regional referensgrupp Den regionala referensgruppen syftar till både att kunna fungera som ett bollplank för projektets idéer och pågående verksamhet, lika som en grupp som med egna idéer och med sina nätverk kan stödja projektets utveckling och väg mot goda resultat. Ann-Sofi Johansson, projektledare, Linköpings kommun Bengt Fall, projektledare, Norrköpings kommun Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef, Linköpings kommun Evabritt Sundin, utvecklingsstrateg, Norrköpings kommun Ros-Marie Johansson, projektchef, Linköpings kommun Malin Thunholm, kompetensförsörjning och företagande, Regionförbundet Östsam Anders Jidesjö, universitetsadjunkt, studierektor, tema vatten, LiU Kerstin Konitzer, Energikontoret Östra Götaland Regional projektledning Den regionala projektledningen fördelas lika mellan Linköpings och Norrköpings kommun. 11. Regionala samarbetspartners Samarbetspartners I KNUT 3 har region Linköping/Norrköping för avsikt att fortsätta samarbete och/eller bygga upp ytterligare samverkan med följande samarbetspartners: NTA i Linköping och i Norrköping Hållbarhetskontoret (Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen) i Linköpings kommun Övriga skolutvecklings- och implementeringsprojekt på utbildningsförvaltningarna Håll Sverige Rent Energikontoret Östra Götaland Linköpings universitet Regionförbundet Östsam Cleantech Park/MTC SMHI Skolbion (kultur- och fritidsförvaltningen) i Linköping Lejonfastigheter, kommunalt fastighetsbolag i Linköping Calluna AB / Naturcentrum Tekniska Verken, Linköping Visualiseringscentrum Fenomenmagasinet Lokalförsörjningen i Norrköping Visualiseringscenter C Östsvenska handelskammaren

10 Norrköping Vatten E.on Näringslivskontoret i Norrköping Den Globala skolan

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 6.1 Utveckling och spridning av koncept

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

Innehåll. KNUT 3 Bilaga - Aktivitetsbeskrivningar

Innehåll. KNUT 3 Bilaga - Aktivitetsbeskrivningar KNUT 3 Bilaga - Aktivitetsbeskrivningar I denna bilaga återfinns beskrivningar av de koncept och aktiviteter som vi avser sprida och/eller genomföra i KNUT 3. I de flesta fall finns mer information att

Läs mer

7.1 Utveckling & spridning av metoder & verktyg. 7.1.1 Exempel på metoder och verktyg att sprida i regionen:

7.1 Utveckling & spridning av metoder & verktyg. 7.1.1 Exempel på metoder och verktyg att sprida i regionen: KNUT 3 DALARNA Regionala aktiviteter i Dalarna Dalarna - Pilotlän för grön utveckling Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Länsstyrelsen och Region Dalarna har i samråd

Läs mer

Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola

Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola 2016-03-24 Ann-Sofi Johansson Utvecklingsledare Ann-sofi.johansson@linkoping.se 013-20 74 46 VT -16 HT -16 VT

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 2-4 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 5 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt inför utvidgningen Samverkansgruppen 14 oktober 2015 Cecilia Netje, projektledare Bakgrund 2010 Fältskoleprojektet, rektorssatsning 2012 Övningsskoleprojektet,

Läs mer

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling. Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Projektbeskrivning KNUT 3

Projektbeskrivning KNUT 3 Projektbeskrivning KNUT 3 Ett nationellt skolutvecklingsprojekt i syfte att bidra till en hållbar samhällsomställning och stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området samt öka intresset

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.

Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan. Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan. Den gröna tråden symboliserar ett synsätt som genomsyrar projektet. ftersom vi arbetar med energifrågor, miljö och hållbar utveckling så valde vi grön färg

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll? Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län svar Vilken är din yrkesroll? Skolledare Pedagog i gymnasieskolan Pedagog i grundskolan Pedagog i förskolan Annan grundskolechef

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk Nätverk för Lärande i glesbygd Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk Nätverk Lärande i glesbygd Passet består av dels egen erfarenhet samt delar av den studie som finns i Nätverk som redskap

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015 Sundsvall/Borlänge/Oskarshamn 2015-06-03 Projektplan Fas 2: augusti-december 2015 Sammanfattning Projektet är en fortsättning på KNUT-projektet som bedrivits sedan 2009. handlar om att utveckla implementera

Läs mer

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning ! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer