I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:"

Transkript

1 Regionala aktiviteter i Östergötland Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden: Organisationsmodell för ökat lärande Kompetensutveckling, behovsanpassad av och för lärare Nätverk för kontinuitets- och progressions-anpassning Projekten har genom kopplingarna till universitet, forskning och skolhuvudmän skapat unika arenor för att underlätta samarbete mellan dessa. Erfarenheter att bygga vidare på kan sammanfattas på detta sätt: Om man vill nå ända in till eleverna i klassrummet måste lärare bli involverade, engagerade, intresserade och berörda. Lärare vill äga sin undervisning men de behöver organiserat stöd för att fullfölja uppdraget på ett sätt som ger ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är lärarna, som måste formulera vägen fram till en bättre undervisning, och de ska vid sin sida ha allt tänkbart stöd genom sina rektorer, kollegor och omgivande samhälle. Vi har belägg för att lärare känner stort engagemang för frågor som berör relevant undervisning men de behöver stöd för att skapa och underhålla arenor av olika slag, där dessa frågor fokuseras. Det kan handla om samarbete mellan kollegor på egna skolan men det kan också handla om ett samarbete mellan skola och förskola för att ta ansvar för elevernas hela utveckling. Ett nära samarbete med forskning och omgivande samhälle kan bidra till att ge eleverna överblick och sammanhang och främja deras utveckling till aktiva, kreativa och ansvarstagande individer. Effektiv kompetensutveckling känns inte lösryckt ur sitt sammanhang och är behovsanpassad. Våra tidigare projekt har visat sig vara framgångsrika för förståelsen om hur man arbetar med lärares kompetensutveckling och hur man hjälper lärare att identifiera verksamhetens behov. I ett fortsättningsprojekt vill vi ta avstamp i det arbete som är gjort och som vi lyckats med och fördjupa delar som är identifierade som centrala för att komma vidare. Vi vill också sprida vårt arbetssätt till övriga kommuner i Östergötland och öppna upp för regionala aktiviteter. Aktiviteter och innehåll beskrivs mer detaljerat i följande regionala aktivitetsplan. I en fortsatt projektperiod är samverkan mellan skola och samhälle en av många delar som är naturliga att utveckla vidare.

2 6.1 Utveckling och spridning av koncept och metoder genomfördes skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan i Linköping och Norrköping. Syftet med projektet var att öka intresset för de naturvetenskapliga och tekniska ämnena för barn 1-16 år. Projektet organiserades ur ett underifrånperspektiv och samlades kring att gemensamt lägga upp en långsiktig pedagogisk plan med utgångspunkt från läroplanen. Lärarna utgick ifrån aktuell forskning kring barns och ungdomars intresse, samt sina egna verksamheters styrkor. Parallellt engagerades kollegor, rektorer och skolchefer kontinuerligt i utvecklingsarbetet, vilket skapade en samsyn och en gemensam pedagogisk plan, som flertalet i berörd verksamhet stod som ägare till. De positiva resultat, som projektet uppvisade ledde till att Skolverket arrangerade spridningskonferenser över hela landet för att uppmuntra projektets arbetssätt och organisation. Utvärderingsresultat organisation och arbetssätt från projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Utvärderingsresultat effekter av projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Utvärderingsresultat efter projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.

3 Resultaten enligt ovan visar att framgångsrik och långsiktig skolutveckling, i samverkan mellan skolledare och lärare/pedagoger, kan nå hela vägen ut i klassrummet, med hjälp av en god projektorganisation, forskningsgrund och beprövad erfarenhet. Liknande upplägg och organisation användes i KNUT-projektet , där fokus för de långsiktiga pedagogiska planerna låg på energi-, resurs- och klimatfrågorna. Ett ämnesövergripande perspektiv blev viktigare, i en grön tråd från förskola till årskurs 9. I Linköping utökades antalet berörda förskolor och skolor från 7 till 26 stycken, dvs ungefär hälften av kommunens skolor och förskolor. I Norrköping utökades projektet från att ha berört ett förskoleområde till att täcka samtliga kommunala förskolor i Norrköping. Enkäter, utvärderingar och examensarbeten, visar samtliga på att det organiserade skolutvecklingsarbetet ökat lärandet och medvetenheten om hållbar utveckling i undervisningen. Dvs projektets organisation är fortsatt framgångsrik. Exempel på kommentarer om organisationen och arbetet från lärarutvärderingar: Vi vet vad vi ska sätta fokus på och vi vet att någon kommer att fortsätta efter oss när de börjar i skolan och att barnens kunskaper blir djupare och djupare. Bättre struktur och samarbete mellan pedagoger..., tydliga mål syften med det vi gör. Detta visar att ovanstående sätt att organisera skolutveckling, engagerar dem det berör, dvs lärare och elever. Samma utvärderingar och enkäter visar även på vad som behöver vidareutvecklas för att verksamheterna ska nå hela vägen fram till en ännu mer lyckad måluppfyllelse. Aktiviteter i KNUT3: Vidareutveckling av gröna trådar år 1-16, dvs långsiktiga pedagogiska planer: I de långsiktiga planeringarna från förskola till årskurs nio som arbetats fram, behöver lärarkompetens vidareutvecklas inom områdena hållbar utveckling och ämnesövergripande arbetsmetoder. I enkäter och utvärdering är det tydligt att gemensamt framarbetade långsiktiga pedagogiska planeringar är ett stort stöd i lärararbetet och att dessa planeringar arbetats in som en del i skolornas och förskolornas kontinuerliga utvecklingsarbete. Det framgår även att ämnesinnehållet är delvis nytt och främmande för flera av lärarna vilket skapar en del osäkerhet i undervisningen samt till viss del även i det ämnesövergripande i planeringarna. Lärarna har uttryckt behov av gemensam kompetensutveckling för alla, på respektive skola och förskoleområde, för att nå en skolgemensam kunskapsbas att utgå ifrån i arbetet med eleverna. Innehållet i kompetensutbildningarna återfinns under rubriken Kompetensutveckling. Spridning av den organisatoriska metoden för skolutvecklingsarbete samt av befintliga långsiktiga pedagogiska planer: I KNUT 3 erbjuds ännu ej engagerade skolor och förskolor i Östergötland inspirationsföreläsningar för att uppmärksamma hur arbetet med hållbar utveckling kan och bör genomsyra hela verksamheten enligt rådande styrdokument process- och organisationsstöd för de som önskar utveckla egna långsiktiga pedagogiska planer kompetensutbildning för hela skolor och förskolor för att skapa samsyn samt för att komma igång. En gemensam samsyn är en förutsättning för ett lyckat och

4 genomgripande arbete tillsammans med eleverna där lärande för hållbar utveckling är en del av skolans kontinuerliga innehåll. 6.2 Nätverk Nätverksträffar mellan lärare, rektorer och andra pedagoger är en viktig del i implementeringsarbetet av Lgr11 samt i KNUT-projektet. Dessa träffar möjliggör ett utbyte av erfarenheter, idéer och goda exempel dels mellan olika skolor och förskolor, men även över stadiegränserna. Nätverksträffar ger möjlighet att komma bort från den egna arbetsplatsen för att fokusera på goda exempel och utvecklingsarbete kopplade till dessa. KNUT-projektets utvecklingsarbete i kommunerna har utgått ifrån nätverk mellan skolor och förskolor inom geografiskt lämpliga områden, men har även utnyttjat kommunernas NTAnätverk, implementeringsnätverken, skolledarnätverken och arbetslagsträffar. Nätverk förändras och behöver utvecklas när de blir större och utvidgas. Denna verksamhet kräver underhåll och kompetens för att fylla de funktioner som främjar likvärdighet, sprider idéer som engagerar fler elever och som höjer kvalitén i undervisningen och ger ökad kompetens med förhoppningsvis ökad måluppfyllelsen som avtryck in i klassrummen. Aktiviteter i KNUT3: Utöka nätverkskontakterna med syfte att ytterligare höja lärarkompetensen och att utbyta goda skolutvecklingsidéer: Nuvarande KNUT-nätverk omfattar i dagsläget de skolor och förskolor som är engagerade i projektet. Dessa nätverk bör utökas och omvandlas till större nätverk för hållbar utveckling. Skolverkets utmärkelse för hållbar utveckling och Håll Sverige Rents Grön Flagg, är certifieringar som syftar till att bygga in ett långsiktigt hållbarhetsarbete, både inom undervisningen och den övriga verksamheten. Dessa certifieringar är lämpliga för projektgrupperna som arbetat inom KNUT-projektet att stödja för att gå in i en modell som drivs av de egna verksamheterna. Tidigare projektinsatser kan på detta sätt få en långsiktighet av egen kraft utan att vara projektberoende. 6.3 Kompetensutveckling För att kunna bedriva en god undervisning krävs kunniga lärare och pedagoger, dvs lärare som både innehar kunskap inom ämnet och ämnets didaktik. Under arbetet med långsiktiga planer har det framkommit att flera områden inom hållbar utveckling beträder ny mark för flera lärare/pedagoger. Det är mycket viktigt att samtliga lärare och pedagoger i verksamheten får möjlighet att gemensamt ställa sig på samma kompetensgrund genom utbildning i både ämne, metoder och didaktik, om utvecklingen ska ske i alla klassrum. Aktiviteter i KNUT3: Kompetensutveckling för F-6: didaktik, metoder och ämneskunskaper Utifrån det material som framtagits bland annat genom projektet Energiutmaningen, kompetensutbildas lärarna i F-6-skolorna. Utbildningarna fokuserar på både teoretisk, praktisk och högaktuell kunskap inom hållbar utveckling, dvs vad säger forskningen, samt hur arbetet lämpligast sker med dessa frågor utifrån både ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Utbildningen är en blandning av ämnesspåfyllnad, praktiska experiment med utgångspunkt i elevernas vardag, värderingsövningar och diskussioner. Möjlighet till att fördjupa och gemensamt arbeta vidare med bedömningsfrågor kommer att ges. Det har under KNUT 2 framkommit att

5 kompetensutbildning önskas i hela arbetslag, för största möjliga genomslag ända ut i klassrummet, varför en satsning genomförs där hela skolor deltar i kompetensutbildning. Kompetensutveckling för förskolan: förskoledidaktik och ämneskunskaper Utifrån det material som tagits fram av olika förskolor inom KNUT 2, fokuseras utbildningarna på att höja förskolepedagogernas kompetens om hållbar utveckling och hur de ur ett förskoledidaktiskt perspektiv arbetar med dessa frågor. Kompetensutveckling för 7-9: didaktik och ämnesövergripande arbetsmetoder Utbildning i bland annat NTAs energitema, som innehåller både ämnesövergripande metoder och ämnesdidaktik utifrån senaste forskning inom området. De lärare som genomgått utbildningen erbjuds även fördjupning i form av bedömningskurser. Det erbjuds också andra vidareutbildningar kring hur energiområdet med fördel angrips för att genom aktuella och vardagsanknutna frågor inom hållbar utveckling skapa relevans och engagemang hos eleverna. Energi-, miljö- och hälsofrågor erbjuder stora möjligheter till elevers delaktighet och engagemang. Kompetensutveckling för förskola-9: Återkommande fortbildningsdagar/konferenser med teman inriktade mot hållbar utveckling arrangeras. Samarbetet utökas kommunerna emellan och genom projektet önskar vi bygga upp en långsiktig samverkan. Konferenserna blir goda spridare av forskningsresultat inom ämnesområdena tillsammans med forskningsresultaten inom nv-didaktiken. Fortbildningsdagarna öppnar också upp mötesplatser mellan forskare och verksamma lärare. 6.4 Samverkan mellan skola och omgivande samhälle Samverkan mellan omgivande samhälle och skola/förskola har vi upplevt som svår att få kontinuitet och stabilitet i. Skolor som har byggt upp ett gott samarbete med ett närliggande företag, genom studiebesök, besök av entreprenörer från företaget mm, har haft svårigheter att få kontinuitet i verksamheterna. Det krävs speciella insatser och gemensamma grepp för att skapa nya och långsiktiga samverkansaktiviteter mellan skola/förskola och omgivande samhälle. Aktiviteter i KNUT3: Stöd i uppbyggnad av långsiktig samverkan mellan utbildningskontor, hållbarhetskontor och omgivande samhälle, där kärnan är att engagera barn och elever i entreprenöriella uppdrag: Genom att bygga upp ett långsiktigt samarbeta mellan hållbarhetskontor, utbildningskontor och aktörer i omgivande samhälle kan förskolor och grundskolor engageras som miljöspanare. Kommunerna får stöd att bygga upp en modell för samarbete mellan Hållbarhetskonto och utbildningskontor, med målet att tillsammans med en samhällsaktör dela ut entreprenöriella uppdrag till barn och elever. Att på detta sätt samlas kring en dagsaktuell hållbarhetsfråga ger uppdragen en tydlig verklighetsförankring, med kopplingar till styrdokument och specialkunskap om det årliga uppdraget. Ett avslut för respektive uppdrag genomförs i samverkan där elever och barn delger varandra sina kreativa lösningar på uppdragen. Samhällsaktören bidrar även genom att bjuda in/besöka skolorna och förskolorna för att synliggöra sin verksamhet.

6 Läroplansanpassade tematiska studiebesök Skolor får stöd att utveckla, utöka och strukturera möjligheterna till elev- och läroplansanpassade tematiska företagsbesök där den kommunala infrastrukturen bildar en grund för olika teman, exempelvis återvinning, energi- och vattenhantering. Vi fortsätter att utveckla konceptet med energispartävlingar tillsammans med de kommunala fastighetsbolagen, med fokus på brukarnas beteendeförändringar. 6.5 Samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Bakgrund: Forskning om elevers intresse respektive ointresse för naturvetenskap i skolan, hur samhållsfrågor i naturvetenskapsundervisningen uppmuntrar till kritiskt tänkande, om framgångsrika didaktiska arbetsmetoder, begreppsförvirring, pedagogik m.m. syftar till att användas för att höja lärarkompetensen och kvalitén på undervisningen. Det är inte alltid så lätt att ta till sig forskningen eller att ens hitta det som är relevant för just den enskilde läraren. I KNUT 2 har vi kontinuerligt lyft olika forskningsresultat som behandlar de utvecklingsområden som varit relevanta för utvecklingsarbetet. Genom att låta lärare och pedagoger få diskutera forskningsresultat, lyssna på och träffa aktuella forskare, som en del i utvecklingsarbetet, ökar kompetensen ytterligare, då fokus sätts på vad som gör undervisning framgångsrik. Aktiviteter i KNUT3: Möten mellan lärare/pedagoger och forskare Genom föreläsningar, konferenser och andra mötesplatser har vi som mål att bygga in en långsiktighet i hur lärare och pedagoger ska få tid och möjlighet till mötesplatser med aktuell forskning inom och skolutveckling kopplad till lärande för hållbar utveckling. Möten mellan lärarutbildningen och utbildningsförvaltningarna Under projektperioden önskar vi även bygga upp ett långsiktigt samarbete med universitetets lärarutbildning, där de lokala skolutvecklarnas arbete synliggörs i lärarutbildningen och bl.a. innehåller hur skolutveckling kan ta form ute verksamheten. 6.6 Entreprenöriellt lärande Bakgrund: Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan handlar bland annat om att praktisera arbetssätt där eleverna måste hjälpa varandra att hitta nya lösningar och tillvägagångssätt för att lösa sina uppgifter. Lärande ska präglas av "lära genom att göra" samtidigt som eleverna tränas i att reflektera kring sitt agerande. Entreprenörskap ska bygga på elevernas fria vilja och motivation och uppgifterna ska vara verklighetsknutna. Det ska ges utrymme för elevers kreativitet, vilja och förmåga att ta till vara deras egna lösningar på problem. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Så står det i den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan.

7 I KNUT 2 har fastighetsbolag i Linköpings och Norrköpings kommuner i samverkan med utbildningskontoren arrangerat energispartävlingar i äkta entreprenöriell anda. Barn och elever har fått använda sin nyfikenhet och naturliga kreativitet till att på så många sätt som möjligt komma på och genomföra energisparåtgärder på sina förskolor och skolor. Samtliga deltagare har lyckats sänka energiförbrukningen märkbart i de olika koncept som tillämpats på de enskilda enheterna. Aktiviteter i KNUT 3: Stöd i uppbyggnad av långsiktig samverkan mellan skolor, hållbarhetskontor och omgivande samhälle, där kärnan är att engagera barn och elever i entreprenöriella uppdrag: Att utveckla de aktiviteter som beskrivs om Miljöspanare under punkten 7.4 är en av de aktiviteter som främjar det entreprenöriella lärandet. Utvecklingen av energispartävlingar och samarbete med kommunala fastighetsbolag är en naturlig fortsättning på KNUT-verksamheter när fler enheter involveras i aktiviteterna. 6.7 Spridning av projektresultat Information och spridning av metoder och resultat sker kontinuerligt och som en del i det vardagliga kvalitetsarbetet på skolorna. Befintlig organisation används, exempelvis skolornas kvalitetsseminarier, chefsträffar, ämnesnätverk, arbetsträffar på skolorna mm. Vid planerade återkommande fortbildningsdagar för lärare och skolledare sprids goda idéer mellan kommuner och skolor. Sammanfattning regionala aktiviteter Genom att bygga vidare på resultat och erfarenheter från tidigare skolutvecklingsprojekt, fördjupar och sprider vi ytterligare förståelsen för hur vi når ökad måluppfyllelse och ökat intresse för hållbar utveckling hos våra elever.

8 7. Indikatorer Förväntat antal Antal kommuner som deltar i projektet 13 Antal förskolor som deltar i enstaka aktiviteter 130 Antal förskolor som deltar i processaktivitet 130 Antal skolor som deltar i enstaka aktiviteter 55 Antal skolor som deltar i processaktivitet 28 Antal gymnasieskolor som deltar i enstaka aktiviteter 20 Antal gymnasieskolor som deltar i processaktivitet 1 Antal pedagoger som deltar i enstaka aktiviteter 1200 Antal pedagoger som deltar i processaktivitet 200 Antal skoledare som deltar i enstaka aktiviteter 120 Antal skoledare som deltar i processaktivitet 30 Antal andra intressenter som bidragit med tid/resurser till projektet 30 Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och omgivande 60 samhälle Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och universitet 20 Antal nätverk som projektet kopplats till 5 Antal träffar i media 20 Antal regionala spridningsaktiviteter/konferenser 10 Antal nationella spridningsaktiviteter/konferenser - 8. Regional tidplan Ansökningar Samarbetsmöten Projektplanering Utveckling och spridning Nätverk Kompetensutveckling Samverkansarbete Entreprenöriellt lärande Utvärdering Förprojekt Genomförande Ht

9 9. Organisation Regional referensgrupp Den regionala referensgruppen syftar till både att kunna fungera som ett bollplank för projektets idéer och pågående verksamhet, lika som en grupp som med egna idéer och med sina nätverk kan stödja projektets utveckling och väg mot goda resultat. Ann-Sofi Johansson, projektledare, Linköpings kommun Bengt Fall, projektledare, Norrköpings kommun Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef, Linköpings kommun Evabritt Sundin, utvecklingsstrateg, Norrköpings kommun Ros-Marie Johansson, projektchef, Linköpings kommun Malin Thunholm, kompetensförsörjning och företagande, Regionförbundet Östsam Anders Jidesjö, universitetsadjunkt, studierektor, tema vatten, LiU Kerstin Konitzer, Energikontoret Östra Götaland Regional projektledning Den regionala projektledningen fördelas lika mellan Linköpings och Norrköpings kommun. 11. Regionala samarbetspartners Samarbetspartners I KNUT 3 har region Linköping/Norrköping för avsikt att fortsätta samarbete och/eller bygga upp ytterligare samverkan med följande samarbetspartners: NTA i Linköping och i Norrköping Hållbarhetskontoret (Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen) i Linköpings kommun Övriga skolutvecklings- och implementeringsprojekt på utbildningsförvaltningarna Håll Sverige Rent Energikontoret Östra Götaland Linköpings universitet Regionförbundet Östsam Cleantech Park/MTC SMHI Skolbion (kultur- och fritidsförvaltningen) i Linköping Lejonfastigheter, kommunalt fastighetsbolag i Linköping Calluna AB / Naturcentrum Tekniska Verken, Linköping Visualiseringscentrum Fenomenmagasinet Lokalförsörjningen i Norrköping Visualiseringscenter C Östsvenska handelskammaren

10 Norrköping Vatten E.on Näringslivskontoret i Norrköping Den Globala skolan

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.

Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan. Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan. Den gröna tråden symboliserar ett synsätt som genomsyrar projektet. ftersom vi arbetar med energifrågor, miljö och hållbar utveckling så valde vi grön färg

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015 Sundsvall/Borlänge/Oskarshamn 2015-06-03 Projektplan Fas 2: augusti-december 2015 Sammanfattning Projektet är en fortsättning på KNUT-projektet som bedrivits sedan 2009. handlar om att utveckla implementera

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Nu förstår jag helheten

Nu förstår jag helheten Slutrapport Dnr 2010-000497 Projektnr 32239-2 Avser perioden 20100301 20121231 Nu förstår jag helheten Ett samverkansprojekt mellan sju län i Sverige i syfte att öka barns och ungdomars intresse, kunskap

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31

Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31 Bilaga till slutrapport för tiden 2013-03-01 2014-12-31 Norra Sverige Västernorrland, Jämtland, Västerbotten & Norrbotten Etapp 3 projektnummer 32239-3 3.4 Regional verksamhetsbeskrivning Sammanfattning

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Nu förstår jag helheten KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 1 (9) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare

Läs mer

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Nu förstår jag helheten KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Enskild verksamhet 150414 Välkomna! 2015-02-27

Enskild verksamhet 150414 Välkomna! 2015-02-27 Enskild verksamhet 150414 Välkomna! Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) och RUC Språkutveckling - Handledarutbildning Med anledning av uppstarten av Skolverkets nationella satsning på Läslyftet

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet

Läs mer