Ledaren Skogsdebatt och möjligheter
|
|
- Maja Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LokalEko Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Ledaren Skogsdebatt och möjligheter Under delar av året har det pågått en stundtals het debatt kring skogen, nuvarande skogspolitik och alla de intressen som ska samsas. Det är bra att vi för dessa diskussioner. Det är viktigt att lyfta problem och skilda åsikter samt att tankar kommer fram i ljuset. Det är bra att olika förväntningar på skog och skogsbruk synliggörs. Kunskap, förståelse och förändring hänger ofta ihop. Så mer sånt! Något man slås av i debatten är att skogsbranschen måste bli bättre på att kommunicera. Det gäller egentligen i alla delar, hur man arbetar, skogens betydelse, både som en underbar källa till rekreation men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skogsvårdslagens möjligheter och begränsningar har också varit ett tvisteämne. Man har som skogsägare oerhört stora möjligheter att anpassa skogsbruket efter sina egna målsättningar. Det finns inom skogsvårdslagens ramar möjlighet att bedriva hyggesfritt skogsbruk om man vill ha den inriktningen på sitt brukande, men endast om rätt biologiska förutsättningar finns. Ofta går det att finna svar på frågor och funderingar runt skogsvårdlagen eller andra mer praktiska frågor på ta en titt där om du inte redan gjort det! Nog om detta, framför er har ni ett Lokaleko som ger ett smakprov på de möjligheter som man som skogsägare har. Till exempel så har vi även under 2013 massor av avgiftsfri rådgivning, kurser och informationstillfällen som vi kan erbjuda dig. Lyft luren och ta en kontakt så får du veta mera. Anna-Karin & Johan Distriktschef Distriktschef Norra Jämtland Södra Jämtland Anna-Karin Mähler Johan Agestam NYTT! LokalEko på webben Sedan i våras finns nu LokalEko att läsa på webben. Skogsägare som har skog på flera distrikt och i olika landsdelar brukar få ett LokalEko och då är det från det distrikt där huvuddelen av skogsinnehavet ligger. Nu har ni chansen att läsa även andra distrikts tidningar. Gå in på I vänstermarginalen finns en rubrik LokalEko där ni kan hitta de nummer som kommit ut under året. En julhälsning från Norra och södra Jämtlands distrikt Foto: Information från Skogsstyrelsen
2 Personal & adresser Strömsund Åre Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region Mitt. Skogsmark (ha): ha Privata: ha Övriga: ha Krokom Forsbergs väg 2 Box Krokom Tfn Fax Strömsund Storgatan Strömsund Tfn Fax Järpen Strandvägen Järpen Tfn Fax Östersund Infanterigatan Östersund Tfn Fax Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Krokom Barbro Eriksson Gunilla Eriksson Administration Agneta Jacobsson Administratör, Sjukskriven t.o.m. 15 maj Hans Karlsson Alf Pedersen Inger Sandström Anna Stefansson Jörgen Sundin Gunnar Tengström Strömsund Anders Griph Maja Ramström Projektledare LBP Frederik Rosendahl Susanne Wiik Järpen Peter Newman Uno Nilsson Svenstavik Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region mitts 6 distrikt. Skogsmark ha Privata ha Övriga ha Hammarstrand Skalgränd 2A Hammarstrand Tfn Fax Bräcke Hantverksgatan Bräcke Tfn Fax Stenstavik Stationsvägen 7 Box Stenstavik Tfn Fax Sveg Herrögatan Sveg Tfn Fax Hammarstrand Sveg Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Hammarstrand Anette Arvidsson Projektledare LBP Gullik Nilsson Åsa Roos Administratör Joakim Thor Bräcke Peter Lundgren Bo Magnusson Barbro Norberg Maria Strand Svenstavik Johan Agestam Distriktschef Lars Andersson Lars-Eric Ericsson Magnus Frimodig Lars Hammarfalk Rolf Ivarsson Jessica Jonasson Östersund Anna-Karin Mähler Distriktschef Erik Kretz Terese Olofsson Per-Olov Ringnér Henrik Wikström Sveg Lisa Classon Mats Fredriksson Inger Hallgren Anders Ryberg Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand
3 Presentation Ny medarbetare på Norra Jämtland Erik Kretz Hej! Sedan i juni är jag nyanställd på Skogsstyrelsen med lokalisering i Östersund. Jag kommer framför allt att jobba med naturvårdsfrågor, så har ni någon nyckelbiotop på era marker i Norra Jämtland så kanske vi träffas. Tidigare kommer jag från Sveaskog där jag arbetade med naturvårdsskötsel och utpekandet av naturvårdsskogar. För tillfället bor jag, min sambo och lill- Lennart, som vi kallar min sambos mage, i en lägenhet i Östersund. För 6 år sedan valde jag att flytta till Jämtland för att äntligen få ordentligt med snö och skidåkning. Sedan har jag en gammal skogshuggarkoja vid Sånfjället som jag håller på att renovera till beboeligt skick, vilket har blivit till ett av mina stora intressen. Erik Kretz Trafiksäkerhet Säkerhetshöjande åtgärder på E45:an Brunflo-Svenstavik Trafikverket utför trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs E45, sträckan Brunflo-Svenstavik. Som en del i detta arbete vill man förbättra sikten längs vägen genom att bredda vägområdet (dvs den del som är träd och buskren bredvid vägen). Det nya vägområdet kommer att sträcka sig 11 meter ut från asfaltskanten. Man utför denna åtgärd då det är mycket trafik på vägen och det sker många viltolyckor. Skogsstyrelsen har fått uppdraget av Trafikverket att kontakta alla markägare som berörs av åtgärden, totalt är det ca 180 fastigheter. Reaktionerna från fastighetsägarna har varit mycket positiva då de flesta känner till att det är många viltolyckor på denna sträcka. Skogsstyrelsen har värderat träden och markintrånget och presenterat detta för de berörda markägarna i form av en intrångsvärdering med tillhörande avtal. Avtalet ger Trafikverket nyttjanderätt till det nya vägområdet i 50 år framåt. Avverkning av skogen som berörs kommer att utföras under vintern 2012/2013 av en entreprenör som arbetar åt Trafikverket, avverkningen sker under ledning av Skogsstyrelsen. Men innan avverkning skall området underröjas och detta utförs av Skogsstyrelsens personal, fyra man, just nu. Text och foto: Joakim Thor
4 Kulturhistoriska lämningar Skog & Historia kvalitetssäkras I mitten på 90-talet startades ett arbetsmarknadspolitiskt projekt, Skog & Historia, där skogarna inventerades på kulturlämningar utifrån tips från allmänhet, skogsägare, jägare m fl. Tipsen strömmade in och på i stort sett alla distrikt i hela landet upprättades arbetslag som inventerade tipsen ute i skogen, koordinatsatte dem, ritade in på kartan och beskrev dem. Skog & Historia-projektet är slut sedan länge och idag står vi med drygt registrerade lämningar från den tiden. Cirka hälften av lämningarna betecknas som angelägna objekt. Därför har Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Skogsstyrelsen gått ihop om ett 5-årigt projekt för att granska dessa lämningar. Granskningen innebär en kvalitetssäkring av Skog & Historia-materialet och att lämningarna förs över i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister, kallat FMIS. Skogstyrelsens arkeolog Terese Olofsson arbetar i projektet sedan april i år. På dagen för mitt besök i skogen har Terese besök av Bosse Jönsson från RAÄ som står för en del av den utbildning Terese behöver för sitt arbete. Terese uppgift är att beskriva det hon ser samt att kontrollera att objektet ligger rätt på kartan. Arbetet sker med handdator och GPS. Ett gediget material från Skog & Historia-projektet håller på att få sin avslutning och bli till användbart material för både markägare, skogstjänstemän, entreprenörer och intresserad allmänhet. Text & foto: Barbro Eriksson Här inspekteras ett spismursröse, den enda funna lämningen från en fäbodvall, Ol-Danelsabuan, där avverkning och markberedning skett runt den. Skörbrända stenar och tegel vittnar om vad denna stenhög varit.
5 Kulturmiljöer Från idé till verklighet Skogens Mångfald-stödet gör det möjligt Bostället som går under namnet gamla Skogen ägs av Henrik Ljungberg från Långå, Härjedalens kommun. Henrik hade en idé. Han ville gärna försöka restaurera en gammal vall med tillhörande husgrunder och lador som fanns på hans fastighet. Han tog därför kontakt med Skogsstyrelsen för rådgivning vilket resulterade i en del åtgärdsförslag. Efter rådgivningen fyllde Henrik i ansökan för stödet Skogens Mångfald inom det EU-finansierade Landsbygdsprogrammet, ansökan skickade han in till Skogsstyrelsen i Ronneby. Att göra en sådan ansökan är något han gärna rekommenderar fler skogsägare att göra. Det ger ett ekonomiskt stöd för att hålla kulturmiljöerna öppna och bevara deras värde, säger Henrik. Nu funderar han redan på nästa steg. Ja jag provar nog att bränna vallen nästa år eftersom det är så mycket sten. Därefter blir det förmodligen fåren som hjälper Henrik att hålla vallen öppen. En gemensam skogsdag En solig augustidag fick vi se resultatet. Då genomförde Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Weda Skog AB och Funäsdalens Motor & Fritid en gemensam skogsdag på Henriks vall med inriktning på just skötsel av dessa miljöer för att inspirera fler skogsägare att göra liknande insatser. Gamla miljöer Främsta diskussionen under dagen rörde skötsel av husgrunder och byggnader på vallen. Det viktigaste att tänka på runt dessa miljöer är att alla träd som riskerar att skada kulturmiljön bör avlägsnas. Gamla vårdträd och/eller buskar kan lämnas kvar om de hört till den gamla miljön. Efter avverkningen är det viktigt att komma ihåg att forsla bort riset från lämningen. Länsstyrelsen informerade om ängsfloran och möjligheterna att restaurera den. Beroende på markägarens målsättning kan olika slåttermetoder användas för att restaurera vallen. Deltagarna fick möjlighet att se fyrhjuling med slåtterbalk tack vare Funäsdalens Motor & Fritid som var där och visade sina produkter. Val av maskiner Genomgången av den ekonomiska kalkylen öppnade upp för diskussion om vilka maskiner som kan användas. Utifrån detta blir också kalkylen olika beroende på vilken typ av maskin som används. I Henriks fall blev det en gallringsskördare som avverkar i kombination med manuell röjning. Text: Inger Hallgren Foto: Lisa Classon
6 Kulturlämningar Kulturpolytax en inventeringsmetod för fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar Kulturpolytax är en årlig inventering som utförs av kvalificerad Skogsstyrelsepersonal. Objekten som ska inventeras är ett lottat urval av avverkningsanmälningar som berör kända och registrerade forn- och kulturlämningar. I Jämtland rörde det sig om ett 20-tal objekt i år. I Jämtland är det arkeologen Inger Sandström som utför KP-inventeringarna. Foto: Jörgen Sundin Fältarbetet utförs på barmark. Kulturlämningar (omfattas av Skogsvårdslagens 20) och fasta fornlämningar (omfattas av Kultuminneslagen) inom avverkningsanmälda områden inventeras ca 3 år efter avverkning. Då får man en bild av hur hänsynen klarats av såväl avverkningsmaskiner som markberedningsaggregat. För några år sedan var resultaten nedslående med många skadade kultur- och fornlämningar, främst av markberedningsaggregaten. Nu verkar trenden, glädjande nog, hålla på att vända. Kanske är det ett resultat av att skogsbruket låtit utbilda sin personal, vilket vi hoppas att de fortsätter att göra. Text: Barbro Eriksson Granbarkborre och storm En stor granbarkborrepopulation och ett besök av stormen Dagmar. Skogsägarna har fått uppleva extrema händelser under senare år. Ett stort arbete för att tillvarata det omkullblåsta virket och förhindra insektsangrepp har gjorts. En del återstår och nu måste fokus ligga på att minska risken för granbarkborreangrepp under nästa år. Angrepp av den åttatandade granbarkborren har de senaste åren uppmärksammats på stående skog, först i vårt grannlän Västernorrland och Östersunds kommun, dels av Härjedalen, senare även här i Jämtlands län. På försommaren 2011 inleddes en barkborreövervakning med hjälp av fällor och det kunde konstateras att antalet barkborrar var högt även i Jämtland och då framför allt i de östra delarna av länet. Sommaren 2011 visade sig vara gynnsam för granen. Vädret i kombination med skogsbrukets gemensamma ansträngningar för att stoppa granbarkborrens framfart visade sig i slutet av året i få nya angrepp på stående skog. Illustratör. Martin Holmer Gångsystem av granbarkborre.
7 Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Stormen Dagmar Natten till annandagen 2011 drog stormen Dagmar in från väster och fällde ca 5 miljoner kubikmeter skog. Främst drabbades Hälsingland, Medelpad, Östra Jämtland och Härjedalen. Skogsstyrelsen beslutade att utöka bekämpningsområdet mot granbarkborre i de värst utsatta delarna. I Jämtland omfattas Bräcke, Ragunda och Bergs kommuner öster om väg E 45 samt Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö församlingar i Strömsunds kommun. Extra fokus på insektsbekämpning har gällt här och inom området har Skogsstyrelsen bland annat genomfört en helikopterinventering av stormfällt virke i utvalda områden. Under våren och sommaren har det pågått ett intensivt arbete för att tillvarata och upparbeta stormfälld skog. Fortfarande anmäls en hel del områden som är stormfällda och troligen finns det fortfarande oupptäckta vindfällen kvar ute i skogen. Så skogsägare se till att besöka din fastighet för att undersöka om det ligger kvar stormfällt virke. Risken finns att fler träd har tippat omkull. Passa också på att kolla efter granbarkborreangripet virke. Hittar du angripet virke upparbeta det helst när det är fruset, övervintrande barkborrar följer då med virket ut ur skogen eftersom barken är fastfrusen vid veden. Granbarkborrarna Under sommaren 2012 var vädrets makter ännu en gång vänligt sinnade till skogsbruket och bjöd på sval och regnig väderlek. Detta har gynnat granen och missgynnat granbarkborren. Enligt fällfångsterna har populationen av granbarkborrar minskat. Dock är den lokala variationen stor och det finns fortfarande kvar barkborrar i skogarna. Hur vädret 2013 blir kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av populationen. Blir försommaren varm och torr kan angreppen återigen blossa upp i stor skala. Även de stormfällda granar och tallar som ligger kvar i markerna har klarat sig Tips inför 2013 bra under sommaren. De träd som fortfarande har rotkontakt är fortfarande gröna och ser ganska pigga ut, bortsett från att de ligger ner. Dessa träd som fortfarande har vit innerbark utgör ett bra substrat för insektsangrepp även under De måste bort ur skogen innan borrarna börjar svärma! Hur granbarkborresituationen kommer att se ut under 2013 är svårt att förutsäga, men för att minska risken för omfattande angrepp kan motåtgärder sättas in. Text: Maria Strand Upparbeta vindfällen - Vit innerbark duger för granbarkborrarna även Avverka angripna vindfällen med fastfrusen bark, på så sätt kommer störst mängd barkborrar med ut ur skogen. - Stående träd, angripna av granbarkborre i år, kan lämnas kvar. De utgör inte någon fara längre. Planera avverkning av äldre granbestånd med barkborreskador. Använd om möjligt en del av virket som fångstvirke 2013 Om vindfällda granar är svåra att transportera ut ur skogen kan dessa barkas senast juni 2013 för att motverka att de används av granbarkborren. Låt oss återigen hoppas på ett uselt sommarväder under 2013 för granarnas skull!
8 Vattenmiljöer Spännande djupdykning i Ammerån Foto: Lisa Classon Tillsammans med Länsstyrelsen bjöd Skogsstyrelsen in till Vattenvandring längs Ammerån, Ragunda kommun. Intresserade skogsägare trotsade myggen en eftermiddag i juni för att delta i skogsträffen. Skogsstyrelsen pratade om skogsbrukets påverkan på vattenmiljöer. Vad som händer vid avverkning, exempelvis att det blir mycket blötare på grund av höjd grundvattenyta. Hur man på bästa sätt löser passager över rinnande vatten utan att skapa vandringshinder, (bland annat genom tillfälliga broar). Hur man undviker att orsaka körskador på känslig mark, vikten av funktionella kant- och skyddszoner, hur askåterföring motverkar näringsbrist och försurning i mark och vatten. Dessutom belystes hur god planering är en förutsättning för att undvika de värsta fallgroparna. Bland annat erosion som följd av markberedning. Länsstyrelsen gav sin syn på hur man bäst tar hänsyn till vattenmiljöerna i skogslandskapet. Dessutom visade de hur mycket spännande liv det finns i och omkring vattnet. Hur djurlivet i vattendraget kan vara en temperaturmätare på hur god miljön är i vattnet. Genom sparkprov och med hjälp av pincetter fick deltagarna leta smådjur i det ihopsamlade materialet. Olika sländlarver, husbyggare och mycket annat hittades, ett friskt vatten kan ha upp till individer per m 2. Dessutom visade de hur det går till när man elfiskar i inventeringssyfte. Fångsten denna dag blev en stensimpa. Foto: Pierre Samuelsson/Länsstyrelsen
Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben
LokalEko 2 2012 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragundas kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben Foto: Zorbcenter
Läs merFoto: Terese Olofsson
LokalEko 4 2013 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Skador på våra kulturmiljöer i skogen du kan göra skillnad
Läs merHyggesfritt skogsbruk. Så här kan det se ut i en blädad granskog,
LokalEko 2 2013 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Kontinuitetsskogsbruk Hyggesfritt skogsbruk Intresset
Läs merBiotopskydd gynnat av stormen
LokalEko 1 2014, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Naturliga störningar Biotopskydd gynnat av stormen Den 12 december
Läs merMiljömålet levande skogar från ord till handling i länet
LokalEko 2 2014 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Miljömål Miljömålet levande skogar från ord till handling
Läs merStormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr
PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland
Läs merKulturlämningar och skogsbruk
Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin
Läs merMinnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län
1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium 2012-05-02 Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine
Läs merLokaleko. Nytt år nya möjligheter
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2015 Norra och södra Jämtlands distrikt Ledare. AnnA-karin mähler, DISTRIKTSCHEF, norra jämtland Karin östberg, distriktchef, södra jämtland Nytt år
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merLokaleko. Produktion och miljö ska väga jämnt
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2017 Norra och södra Jämtlands distrikt LEDARE. ALF PEDERSEN, TF DISTRIKTSCHEF, NORRA JÄMTLAND JOHAN AGESTAM, TF DISTRIKTCHEF, SÖDRA JÄMTLAND Produktion
Läs merAnpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar
Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Bakgrund Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten
Läs merResultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län.
Resultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län. Inledning Med anledning av att Jämtkraft har för avsikt
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merLevande skogar exkursion
MINNESANTECKNINGAR 1(8) Datum 2015-11-18 Diarienr Levande skogar exkursion Datum och tid: 21 oktober 2015 09:00-15:30 Plats: Anteckning nr: Deltagare: Saknas: Antecknat av: Östersund med omnejd Bernt Nilsson,
Läs merLokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Västernorrlands distrikt LEDARE. VANJA STRAND, DISTRIKTSCHEF Utmaningen ökar! Du som äger skog, bidrar till många värden genom att aktivt bruka
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merLokaleko. Digga skogen digitalt!
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Norra och södra Jämtlands distrikt LEDARE. ALF PEDERSEN, TF DISTRIKTSCHEF, NORRA JÄMTLAND JOHAN AGESTAM, TF DISTRIKTCHEF, SÖDRA JÄMTLAND Digga skogen
Läs merLokaleko. Inför denna ljuva sommartid
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2017 Norra och södra Jämtlands distrikt LEDARE. ALF PEDERSEN, TF DISTRIKTSCHEF, NORRA JÄMTLAND STINA MOBERG, TF DISTRIKTCHEF, SÖDRA JÄMTLAND Inför denna
Läs merStorm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna!
Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september Välkomna! Varför ett projekt? Bakgrundsbeskrivning Anna Marntell, idékläckare och projektägare Foto: Anna Marntell Innehåll och hållpunkter Tisdag Riskmedvetenhet
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs merÅtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län
Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2012
Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merNationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015
Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merLokaleko. Det skogliga årshjulet snurrar
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Norra och södra Jämtlands distrikt Ledare. AnnA-karin mähler, DISTRIKTSCHEF, norra jämtland Karin östberg, distriktchef, södra jämtland Det skogliga
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merDispensärende för avverkning av Melakträskliden
Dispensärende för avverkning av Brev 1 Björn Mildt skriver till skogsvårdstyrelsen Från: Björn Mildh [mailto:bjorn.mildh@naturskyddsforeningen.se] Skickat: den 14 februari 2014 14:01 Till: Vikström Anders
Läs mer1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN. Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835. Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2
1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835 Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2 Mellan staten genom Skogsstyrelsen och Sveaskog förvaltnings AB(556016-9020), nedan
Läs merNorra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Läs merMin skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR
Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du
Läs merMin skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN
Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merSkogsskador inom Region Nord 2016
Skogsskaderapport Region Nord 2016 Datum 2017-03-08 Diarienr 2017/433 1(8) Jörgen Sundin, Magnus Frimodig, Niklas Åberg, Anna Marntell, Bjarne Almqvist, Rickard Vesterlund, Anders Lindqvist, Björn Lehto
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merSTOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009
STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette
Läs merBiotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning
PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merSkogsbruk och fornlämningar i Jämtland - - På väg framåt mot 0-resultat? Olle Hörfors, Länsstyrelsen
Skogsbruk och fornlämningar i Jämtland - - På väg framåt mot 0-resultat? Olle Hörfors, Länsstyrelsen Myndighetssamarbete Modell Jämtland Anmälan/ansökan inkommer till Skogsstyrelsen Informationsbrev och
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010
PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Läs merSamråd om skogsbruksåtgärder
SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet
Läs merSkogsskador Region Nord 2014
RAPPORT Datum 2015-03-09 Diarienr 2015/653 1(8) Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P- O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Läs merRegeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald
PM 1(6) Datum 2017-06-12 Diarienr 2017/461 Stefan Karlsson Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald Generellt om
Läs merLokaleko. Dags för skogsvård
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Västernorrlands distrikt Ledare. vanja strand, DISTRIKTSCHEF Dags för skogsvård Som skogsägare vet jag att vi är många som har upparbetat stormfällda
Läs merDokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.
KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,
Läs merslutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Läs merGranbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Läs merUtvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport
2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock
Läs merArkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län
Arkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län Kolningslämningar och husgrund på gränsen till Norge Stig Swedberg Kulturlandskapet rapporter 2018:8 Arkeologisk utredning, Nyskoga
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merFörökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015
Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merFångstvirkesfällor mot barkborrar
Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder
Läs merSkogsägares drivkrafter för klimatanpassning
Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte
Läs merEn svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Läs merLedaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen. Målbildsdialog på torplämning, om lämplig hänsyn.
LokalEko 2 2014 Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora, Avesta, Rättvik, Leksand, Vansbro och Gagnef kommuner Södra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen
Läs mer2 Skogsbruk. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Länsstyrelsen i Dalarnas län
2 Skogsbruk Skogen erbjuder unika livsmiljöer för olika växt- och djurarter, rymmer många kulturmiljöer och fornlämningar samt är värdefull för friluftsliv och rekreation. Skogsbruket är också en basnäring
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merKULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län
KULTURMILJÖINVENTERING Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län 2 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8
Läs merGranbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson
Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs merLilla firman trumfar med FULL SERVICE
Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran
Läs merEtt lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Läs merSkoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken
Östra Värmlands distrikt Magnus Nordström Gräsdalsgatan 15, 653 43 Karlstad magnus.nordstrom@skogsstyrelsen.se Tfn 054-55 57 18 RAPPORT GRUNDVIKEN 1(6) Datum 2010-07-02 Er referens Catharina Knutsson Karlstads
Läs merSkogens trivsel- och upplevelsevärden
Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merÄlgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal
Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen
Läs merVINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:22 VINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK Arkeologisk utredning Sörljusne 1:1 Söderala socken Söderhamns kommun Hälsingland 2012 Maria Björck VINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK Arkeologisk
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merarkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merSkogsägande på nya sätt
Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans
Läs merMin skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby
Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera
Läs merInformation om kultur- och fornlämningar i skogsmark
1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar
Läs merDet är skillnad på spår och spår
Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merVad är delaktighet för dig?
Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merHandlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008
Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merSamrådsunderlag för ledningssträckning
Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll
Läs mer