Foto: Terese Olofsson

Transkript

1 LokalEko Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Skador på våra kulturmiljöer i skogen du kan göra skillnad Med kulturstubbar runt hela området med lämningar minskar risken för skador vid skotning och markberedning. Foto: Terese Olofsson Hänsynsuppföljning Kulturmiljö Är en del av Skogsstyrelsens arbete med skogspolitikens likställda mål: produktion och miljö. I inventeringen ingår både fornlämningar som omfattas av lagen (1988:950) om kulturminnen mm (KML) och kulturhistoriska lämningar som berörs av Skogsvårdslagens 30 paragraf. Totalt inventeras i Sverige cirka 400 avverkningsanmälningar varje år. Som skada räknas: körskada, markberedning, plantering, vindfälle, avlägg och basväg. Hänsynen graderas efter en skala 1 4, där 1 motsvarar ingen skada och 4 grov skada. Resultaten i Jämtlands län visar att drygt 20 procent av de enskilda lämningarna och 90 procent av områdena med flera lämningar har någon form av skada. Våra kulturmiljöer skadas fortfarande vid slutavverkning. Detta trots Skogsstyrelsens arbete med kurser och rådgivning under många år. Årets hänsynsuppföljning av kulturmiljöer visar att andelen skador på enskilda lämningar minskar, men är fortsatt hög inom områden med flera lämningar. Skogsstyrelsen genomför varje år hänsynsuppföljningar på våra kulturmiljöer i områden som har avverkats och markberetts. I Jämtlands län fältbesöktes 20 avverkningsärenden med 36 kända lämningar under Bristande hänsyn till områden Resultaten visar att skadorna på enskilda lämningar har minskat. I ytstora områden med flera lämningar är resultaten tyvärr nedslående. Majoriteten av de inventerade områdena har utsatts för åverkan. Att andelen skador minskat på enskilda lämningar visar dock att det är fullt möjligt att klara hänsynen inom områden också! Erfarenheten från oss som inventerat är att användandet av kulturstubbar har betydelse för hänsynen. Risken för skador är mindre när kulturstubbar (1,3 meter höga) ställts runt om och med god marginal utanför lämningarna. Det tycks finnas ett samband mellan förekomst av skador och brister i avgränsning och markering av ett områdes yttergränser. Vi ser bland annat att markberedningsskador och körspår är vanliga inom fångstgropssystem vars yttergräns inte markerats. Var med och påverka! Mot bakgrund av resultaten vill vi uppmana dig som markägare att vara med och påverka så kulturvärden på din fastighet bevaras vid skogliga åtgärder. Ställ krav på ditt ombud att kulturstubbar ställs utanför lämningen, att träd tas bort på och i närheten av lämningen samt att inte körskador och markberedningsskador uppstår. Text: Terese Olofsson & Inger Sandström Information från Skogsstyrelsen

2 Personal & adresser Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Svenstavik Hammarstrand Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Åre Strömsund Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region Mitt. Skogsmark (hektar): Privata: Övriga: Krokom Forsbergs väg 1 Box Krokom Tfn Fax Strömsund Storgatan Strömsund Tfn Fax Järpen Strandvägen Järpen Tfn Fax Östersund Infanterigatan Östersund Tfn Fax Krokom Barbro Eriksson Agneta Jacobsson Hans Karlsson Alf Pedersen Inger Sandström Anna Stefansson Jörgen Sundin Gunnar Tengström Strömsund Anders Griph Maja Ramström Frederik Rosendahl Susanne Wiik Järpen Peter Newman Uno Nilsson Östersund Anna-Karin Mähler Distriktschef Erik Kretz Terese Olofsson Per-Olov Ringnér Henrik Wikström Lena Zachrisson Sveg Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region mitts 6 distrikt. Skogsmark (hektar) Privata Övriga Hammarstrand Skalgränd 2A Hammarstrand Tfn Fax Bräcke Hantverksgatan Bräcke Tfn Fax Stenstavik Stationsvägen 7 Box Stenstavik Tfn Fax Sveg Herrögatan Sveg Tfn Fax Hammarstrand Anette Arvidsson Gullik Nilsson Åsa Roos Bräcke Peter Lundgren Bo Magnusson Barbro Norberg Maria Strand Svenstavik Johan Agestam Distriktschef Lars Andersson Lars-Eric Ericsson Magnus Frimodig Lars Hammarfalk Jessica Jonasson Sveg Lisa Classon Mats Fredriksson Inger Hallgren Anders Ryberg Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

3 Ledaren Från prat till resultat Under de senaste åren har det pågått en, för skogsbranschen, unik aktivitet. Det vi i dagligt tal har kallat för dialogprojektet. Där har Skogsstyrelsen tagit initiativ till att genom dialog ta ett ytterligare kliv inom miljöhänsynen. Företag, organisationer och ideella föreningar har tillsammans jobbat för att hitta ett gemensamt språk. Resultatet är nu klart och blev gemensamma Målbilder. Med dessa har vi nu enats om vad som är god miljöhänsyn. Skogssektorn ska nu under den närmsta tiden se till att detta tänk kommer ut från högsta nivå ner till gräsrötterna. Det är en stor utmaning man står inför men där alla är oerhört positiva och där känslan är, att nu ska vi se effekter i skogen. Vi på Skogsstyrelsen har nyligt haft våra första interna utbildningar av fältpersonal i de framtagna Målbilderna. Vi vet också att hela sektorn är på gång med utbildningar, några aktörer har redan startat internutbildningar. Så snart pratar vi alla om Målbilder för olika skogstyper. Ni skogsägare kommer att förhoppningsvis märka det genom en tydligare kommunikation vid upphandling av olika skogstjänster. Kort och gott, skogsbruket kommer att tala samma språk, det är vad det handlar om! Det pågår även mycket annat spännande inom skogen just nu, Skogsstyrelsen har under mitten av oktober lämnat in en förstudie kring ett Nationellt skogsprogram, ett sätt att förena alla grenar som berör skogen. Vårt grannland i öst, Fin- land, har under många år haft ett liknande tänk. Mer information om ett eventuellt Svenskt Skogsprogram återkommer vi till i nästa nummer! Hoppas att Jämtland har fått en riktig vinter när ni läser detta. Julen närmar sig nu med stormsteg. Kanske blir det några extra dagar med ledighet? Ta då chansen att njuta av skogen i vinterskrud. Njut av lugnet och stillheten. Njut av skogen som tillfälligt tycks ha slumrat in. Anna-Karin Mähler Norra Jämtland Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset. Tomten lyssnar och, halvt i dröm, tycker sig höra tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar, var källan må vara. Vi på Skogsstyrelsen önskar alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott nytt skogsår! Johan Agestam Södra Jämtland Viktor Rydberg

4 Renskötsel Nu har samebyarna renbruksplaner Inventeringskurs i Hotagen, Krokoms kommun. Alla samebyar som verkar inom vår region har nu digitala renbruksplaner. Några byar har använt sig av detta verktyg i flera år medan andra precis är i startskedet. En renbruksplan kan liknas vid en skogsbruksplan men istället för att beskriva skogstillståndet så beskrivs olika saker som har med renbete och renskötsel att göra. I planen registreras olika betesområden och deras kvalité. De mest värdefulla betecknas som nyckelområden. Områdesindelningen och kvalitetsbedömningen baseras på renskötarnas mångåriga praktiska kunskaper, satellitbildstolkningar samt nya fältinventeringar. Planen gör det möjligt att få en tydligare överblick över vilka områden som är de viktigaste för renarna. Det ger också en större möjlighet att få en totalbild över vilka andra markanvändningsintressen som påverkar rennäringen. Underlag vid samråd med storskogsbruket Renbruksplanen är ett bra underlag som samebyarna bland annat använder vid de årliga samråden med storskogsbruket om kommande avverkningar. Det är nu lättare att få förståelse från skogsbruket för ett områdes värden för rennäringen. Vi kan visa nyckelområdens utsträckning på digitala kartor och även foton och andra data från viktiga renskogar som vi inventerat, säger Ann Christin Åhrén från Raedtievaerie sameby i norra Jämtland.

5 Bilden visar två renars vandring en vårmånad i fjällkanten inom Tåssåsens sameby. GPS-försedda renar förenklar bevakning Många samebyar har numera GPS-försedda halsband på en del av sina renar och det är då möjligt att enkelt följa renarnas vandringar på kartor som finns i den digitala renbruksplanen. Fler och fler renskötare börjar därför dagen med att i samband med frukosten starta sin bärbara dator och kolla var renarna befinner sig för tillfället! Dagens bevakningsrunda kan då effektiviseras betydligt och en hel del tomkörning undviks. Jag kollar även var de är innan jag lägger mig, säger Nicklas Johansson från Tåssåsens sameby. Text & foto: Jörgen Sundin Skogsriket Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara skogens alla värden. Utveckling och nytänkande ska skapa fler jobb som på olika sätt har koppling till skog. Jobben ska skapas i hela Sverige, men framförallt på landsbygden. Det är huvudbudskapet i visionen Skogsriket med värden för världen. En del i Skogriket är att Skogsstyrelsen återkopplar tagen hänsyn och även ger råd inför framtiden. I Jämtland har återkoppling skett till virkesköpare/ombud på deras avverkningar. Flera av de avverkningar som återkopplats har föregåtts av en rådgivning till markägaren och/eller ombudet några år tidigare. Återkopplingen får ses som ett kvitto att avverkarna har lyckats med naturhänsynen eller om det inte gick så bra hur det kan göras bättre nästa gång. Nästa år blir det rådgivningar inom områdena vilt, röjning och framtidens rådgivning (webbaserad rådgivning).

6 SAFT projektet Underhållande jobb! Det är en underbar dag, solsken och några grader kallt. Jag har åkt ner till Svenstavik för att träffa 2 gubbar som ingår i SAFTprojektet, Raimo och Peter. De har nämligen fått ett speciellt uppdrag åt Riksskogstaxeringen. Deras uppgift är att koordinatsätta fasta centrumpinnar som finns ute i skogen och som taxerare från Riksskogstaxeringen besöker varje år för att göra mätningar runt. Deras mätningar ligger sedan till grund för skogsstatistik. Raimo monterar och avläser GPS:n. Tillsammans letar vi centrumpinnen som finns nedslagen i marken och sticker upp med några centimeter bara. Naturligtvis är det deras vana ögon som ser pinnen först. Raimo monterar upp antenn och stativ på vilken han sedan sätter upp en GPS. Det är en hel del förprogrammering i GPS:en så att rätt siffror hamnar till rätt yta. Sedan sätts GPS:en igång och efter cirka 10 minuter har data ramlat in. De siffror som nu med ett knapptryck är sparade i GPS:en skickas varje kväll till en databas i Umeå. Dessutom tas samma siffror manuellt på en pappersblankett och skickas också den till Umeå. Peter sköter den detaljen. Men är inte punkterna redan koordinatsatta, undrar jag. Jo, men de är högst osäkra, berättar Raimo. En gång låg punkten 60 meter fel. Nu ska det skilja högst 0,5 meter. De ska användas för laserscanning och måste då vara exaktare än tidigare. Vad tycker ni om det här jobbet då, undrar jag lite nyfiket. Det är ett fritt och underhållande jobb, säger båda. Man får se mycket och terräng och skog är olika hela tiden. Vi har varit i skogar kring Järpen, Strömsund, Stugun och nu Berg. Vi ska hålla på tills det kommer snö. Det var lite jobbigt i början innan man vant sig att gå i terräng med ojämnheter, stenar och branta partier, men nu flyter det på. En sak som vi stött på som man reagerar lite extra på är de djupa breda spår som skogsmaskiner lämnat efter sig på en del håll. Särskilt i Stugun-trakten var det dåligt. Peter noterar manuellt och skickar papperen till Skogshögskolan.

7 Innan jag åker därifrån måste jag fråga lite om deras tidigare arbetsliv. Båda har en historia med att ha jobbat på arbetsplatser som antingen lagt ner helt eller dragit ner på personalstyrkan. Raimo som jobbat inom IT-branschen och borde vara attraktiv har haft åldern emot sig. Är man över 50 får man inga jobb, suckar han och blir för en stund pessimistisk. Nu har de båda en ett-årig anställning genom SAFT-projektet, men sen måste de söka andra jobb och utan formell kompetens kommer man ingenstans. Kanhända blir det att fundera på utbildning, säger Peter. Just nu har de i alla fall ett underhållande arbete de trivs med! Text & foto: Barbro Eriksson SAFT = (Skogsstyrelsen och ArbetsFörmedlingen Tillsammans) I slutet av september 2012 introducerades en ny samarbetsmodell mellan Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen. Modellen bygger på att hälften av deltagarna i projektet är anställda hos Skogsstyrelsen genom Förstärkt Särskilt Anställningsstöd (FSAS), medan den andra hälften är anvisade i FAS3. Deltagarna börjar i FAS 3 första halvåret och sedan kan de övergå i anställning via FSAS. Detta innebär att alla deltagare som anvisas till sysselsättningsplatser hos Skogsstyrelsen, under den maximala anvisningstiden ett och ett halvt år, kommer att få en anställning på ett år (under förutsättning att den arbetsmarknadspolitiska insatsen i form av sysselsättnigsplatser och stödet FSAS finns kvar under den tid som överenskommelsen löper). På detta sätt skapar man en trygghet för deltagarna samtidigt som målet är att deltagarna efter sitt andra år skall vara redo att komma ut i arbetslivet. Ett av de viktigaste målen med arbetsmarknadsprojekten är att ge deltagarna en god förberedelse inför arbetslivet, en förutsättning för detta är att man får struktur i sin livssituation. Ur Skogsstyrelsens broschyr Vill ni genomföra ett framgångsrikt Arbetsmarknadsprojekt med oss?. SAFT-projektet i Jämtland I Jämtland kom projektet igång i våras och vid det här laget är ca 40 deltagare anställda. Det finns arbetsgrupper i Strömsund, Krokom, Östersund och Bräcke. Arbetsuppgifterna består av röjning, timring av vindskydd och koordinatsättning av Riksskogstaxeringens fasta ytor (se ovanstående artikel). En av deltagarna är anställd för administrativt arbete inom projektet. Deltagarna har också fått genomgå röjsågskurser. Vindskydd. Distriktssamordnaren Uno Nilsson och arbetsledaren Lena Zachrisson arbetar, förutom med arbetsledning,kontinuerligt med att skaffa arbetsuppgifter, lokaler, kläder och utrustning som behövs till deltagarna. De har också ständig kontakt med Arbetsförmedlingen om nytillkomna deltagare. Arbetsuppgifterna kommer från Kommuner, föreningar och Länsstyrelsen. Text & foto: Barbro Eriksson Kapning av virke till vindskydd.

8 Gilla Skogsstyrelsen! och läs Monika Stridsmans "Tweets" För de som är ute på nätet finns det möjlighet att hålla sig uppdaterad. Både Facebook och Twitter har Skogsstyrelsekonton. Kolla nyheter, ställ frågor eller kommentera. God Jul och Gott Nytt År! önskar Skogsstyrelsen i Jämtland