Lokaleko. Dags för skogsvård

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Västernorrlands distrikt Ledare. vanja strand, DISTRIKTSCHEF Dags för skogsvård Som skogsägare vet jag att vi är många som har upparbetat stormfällda träd i mindre och större luckor, och nu har olika återbeskogningsåtgärder på våra att-göra-listor. Passa på att se över röjningsbehovet också, eftersom en röjning som utförs i rätt tid går snabbare att utföra. Att lämna över en skog till nästa generation som har både miljö- och produktionsvärden, är viktigt. På Skogsstyrelsens hemsida finns hjälpmedel som underlättar detta för dig. Min egen favorit är Mina sidor som du hittar på skogsstyrelsen.se/ minasidor. Genom tillgång till uppgifter om markfuktighet, nyckelbiotoper, kulturmiljövärden, volymer och terräng, kan jag göra en bra planering för min egen fastighet. Nu senast inför markberedning, där jag med hjälp av satellitbilder själv kunde se stormluckorna och mäta areal på bestånd som ska återbeskogas efter stormen. Många skogsägare har passat på att lära sig mer om de e-tjänster som Skogsstyrelsen erbjuder för att underlätta för skogsägare. De träffar som vi ordnat under vintern och våren i Västernorrland, har varit mycket välbesökta, vilket du kan läsa mer om här i Lokaleko. Under våren har de kontorsförändringar som Skogsstyrelsen beslutade om i slutet av 2014, genomförts. Sedan april hittar du oss på nya adresser i Härnösand och Örnsköldsvik, men kontoren i Sollefteå och Sundsvall är oförändrade. Ångekontoret avvecklas. Skogsstyrelsens och Arbetsförmedlingens gemensamma arbetsmarknadsprojekt avvecklas nu under våren. Mer än 120 personer har varit involverade i detta projekt i vårt län! Vi tackar alla inblandade, både de som jobbat i projektet och ni som kommit med meningsfulla arbetsuppgifter till nytta för skogens alla värden. En annan sak som är avvecklad är landsbygdsprogrammets förra programperiod, och alla de kompetensutvecklingsprojekt där Skogsstyrelsen och andra aktörer erbjöd kurser, seminarier och rådgivningar med mera. Skoglig rådgivning går det däremot fortfarande bra att få, nu mot en avgift. Ni är som tidigare varmt välkomna att kontakta oss med era skogliga frågor! Trevlig läsning!

2 Flyttankar när Skogsstyrelsen lämnar Kramfors Skogsstyrelsen har nu lämnat kontoret i Kramfors. Skogskonsulent Dennis Sandberg funderar över flyttens för och nackdelar både för sin egen personliga del och för skogsägare i Kramfors-området. Örnsköldsvik När de flesta flyttkartonger nu har tömts och stuvats undan har jag tid att sätta mig ner och reflektera över Skogsstyrelsens flytt ifrån Kramfors till Härnösand. Föga förvånad finner jag mig kluven. Å ena sidan innebär flytten att arbetsmiljön förbättras avsevärt med fler kollegor att umgås med. Det är ändå den främsta anledningen till att vi flyttar. Vi får också ett nyrenoverat och modernt kontor med närhet till för oss andra viktiga myndigheter. Enligt gängse teorier får vi också lättare att både rekrytera och behålla personal. ökat de senaste åren. Det kanske ändå är så som en kollega sa om flytten: Egentligen är det väl inte så konstigt, vi har ju flottat timmer till kuststäderna i mer än hundra år. Det är väl inte mer än naturligt att vi människor nu också följer med. Text: Dennis Sandberg Skogskonsulent Sollefteå Sundsvall Härnösand I den andra vågskålen ligger det faktum att vi nu, efter nästan 30 år, lämnar Kramfors som tydligare än Härnösand är skogsbrukets huvudstad i Ångermanland. Vi får också längre resor vid fältbesök och framför allt berövas Kramfors kommuns befolkning sin fysiska närhet till Skogsstyrelsen och vi vår närhet till dem. Men man måste också ha den demografiska utvecklingen och realpolitiken i åtanke. För cirka 40 år sedan fanns det omkring 100 anställda inom Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län. Idag är den siffran runt 30. Det är för oss i ett sådant läge omöjligt att finnas kvar på alla orter. Vi kommer dock aldrig att släppa skogarna i Kramfors kommun. Dessa är fortfarande vårt ansvarsområde. Men med detta sagt är känslan ändå övervägande positiv beträffande flytten. Och kanske går vi i bräschen för något nytt inom sektorn. Även om representationen ifrån skogsbruket har varit klent i Härnösand så har den tydligt Nya kontoret i Örnsköldsvik, Ångermanlandsgatan 30D Nya kontoret i Härnösand, Brunnshusgatan 6 B

3 Personalnytt Skogskonsulent Stig-Åke Sundström har gått i pension. Han har varit Skogsstyrelsen i Sundsvall trogen under 37 år. Stig-Åke har arbetat med det mesta som varit kopplat till naturvården. Han har även verkat som skyddsombud under en längre tid. Bengt Olov Westman slutar som skogskonsulent på Skogsstyrelsen den 2:a juni. Istället lägger han sin energi på den egna firman. B-O har jobbat på Skogsstyrelsen i 32 år. Han har varit verksam inom bland annat översiktlig skogsinventering, rådgivning och diverse uppdrag. Anundsjö, Sollefteå, Kramfors, Ullånger och Härnösand är de kontor han hunnit avverka under sin tjänstgöring. Träffa Skogsstyrelsen i sommar Skogsnolia juni, i Hörnefors utanför Umeå. Skogsstyrelsen medverkar bland annat med information om laserdata. Höga Kusten Gamefair juni, i Nyland. Fem mil norr om Härnösand och två mil norr om Höga Kusten bron. Sex mil söder om Örnsköldsvik och åtta km söder om Ullånger. Hoppas att vi ses!

4 Nytt sätt att bekämpa granbarkborren Under sommaren kommer några så kallade push & pull-försök att utföras i vårt område för att bekämpa granbarkborren. Försöken går ut på att skrämma och locka granbarkborren till uppsatta fällor. Metoden har testats tidigare och försöken kommer att göras längs Västernorrlands kust. Metoden innebär att man utnyttjar det faktum att vissa dofter stöter bort granbarkborren (push) och vissa (feromon) lockar den (pull). Den för granbarkborren illaluktande doften placeras ut i skogen, fällorna med feromon placeras däremot på hyggen. Målet är att barkborren ska välja fällan och lämna skogen ifred. Detta är en pilotstudie och ett av målen är att hitta effektivare bekämpningsmetoder mot granbarkborre än vad vi känner till idag. Skogsstyrelsen kommer även i sommar att följa granbarkborrens utveckling och svärmning. I skrivande stund är inte allt klart, men resultaten kommer liksom tidigare år att presenteras på Skogsstyrelsens hemsida. Huvudsvärmningen har de senaste tre åren varit under vecka 21. Under augusti 2014 uppmärksammades en andra generation av granbarkborre i Medelpad. Efter kusten utvecklades även denna generation till färdiga baggar. I inre delar och på höjdlägena ser det ut som att de inte hann bli färdigutvecklade. Vi antar att mängden granbarkborrar kommer att öka ytterligare under sommaren Detta på grund av att det finns stora mängder spridda granvindfällen som fortfarande duger som föda åt granbarkborren. Med den

5 prognos som vi har nu, är antagandet att angrepp på stående skog kommer att synas tydligt under hösten Under hösten kommer kantinventering att ske. Den ger oss en bild av hur mycket stående oskadad gran som blivit angripen av granbarkborre. Om få träd blivit angripna har det sannolikt funnits mycket lämpliga vindfällen kvar i skogen och vi kan anta att populationen vuxit till sig ytterligare. Så kantinventeringen är en del i att skapa en prognos för kommande års angreps risk. Det finns många olika skador på skogen som man som skogsägare kan råka ut för. Skogsstyrelsen försöker göra en årlig sammanställning över vilka skador som uppmärksammats varje år. För detta arbete får vi till stor del förlita oss på tips från skogsägare. Det är viktigt för oss att få in dessa rapporter så vi kan föra kunskapen vidare om skadorna ökar i landskapet. Tips på skador lämnas i första hand till Niklas Åberg eller Anna Marntell vid Skogsstyrelsens kontor i Sundsvall. En skadegörare vi tror kommer att märkas i år är sorken. Det kan bli mycket omfattande skador på planteringar och ungskog när sorkarna ringbarkat de klena stammarna. Även snytbaggen ger omfattande skador på plantskogen varje år. Om man har föryngringen försäkrad är det viktigt att man årligen har koll på att plantorna fortfarande lever. Har det gått mer än något år kan det vara omöjligt att avgöra vad som orsakat plantdöden. Det finns även ett flertal svampar som orsakar skador på skog. Den mest kända är röta på gran, men svamp kan även orsaka skador på barr vilket ofta medför missfärgning av barren. Svampskador leder sällan till att skogen dör, men en nedsatt vitalitet kan hjälpa andra skadegörare som kan ta död på skogen. Text & foto: Niklas Åberg Foto: Mattias Sparf Foto: Niklas Åberg

6 Minska antalet skadade k Vi har skrämmande stora mängder skador på forn- och kulturlämningar i skogsbruket i Västernorrlands län. De allvarligt skadade lämningarna är mer eller mindre förlorade för all framtid. Hittills har jag inte träffat på någon inblandad som inte varit uppriktigt bekymrad när det blivit fel i samband med skogliga åtgärder. Kulturlämningarna i skogsmarken är ett unikt historiskt arkiv och berättar konkret om förfädernas strävan och framtidstro. Vi behöver bli bättre på hänsyn till våra kulturlämningar i Västernorrland, och det behöver gå snabbt. Det positiva är att det finns gott hopp. Läget var härom året detsamma i Norr- och Västerbotten, och de har på kort tid lyckats vända den negativa trenden. Vill vi leva med att hälften av alla kulturlämningar har en skada som egentligen är ett lagbrott, frågade Staffan Norin, Skogsstyrelsens regionchef i region Norr, skogsföretagen och Länsstyrelsen i Norr-och Västerbotten. Drivkraften och motivationen var stor bland företagen att förändra situationen och ett gemensamt krafttag togs inför sommaren Samma höst kunde man konstatera en stor mätbar förbättring när det gäller andelen skadade och påverkade lämningar. Förhoppningsvis kan vi i vårt distrikt ta efter deras koncept med breddutbildning och uppföljning. Vi är inte där ännu, men vi kan redan nu göra skillnad. Här är några konkreta tips: Skaffa överblick! Kolla på Mina sidor på och särskilt kulturhänsynsobjekten och terrängskugga under knappen bakgrundskarta. Så här ska det se ut! Tydliga kulturstubbar kring en kojruin, med spismurröse, cirka 2 x 2 meter. Syns, som synes, även bra i skymningen. Notera också markberedningen på behörigt avstånd. Uppe i bildens högra del syns spismurröset i en tidigare skogsarbetarkoja. Markberedningsspåret går precis där ytterväggen (gaveln) en gång stod. Planterade plantor i vänsterkanten av markberedningsspåret. Rekommendationen är att inte markbereda och plantera närmare än 5 meter från själva lämningen, och självklart gäller det från hela lämningen (golvytan) och inte bara spismurröset. Klicka på i-knappen, markera ett kulturmiljöobjekt och välj mer info i rutan som kommer upp, då kan du läsa beskrivningarna i Riksantikvarieämbetets databas (FMIS). Testa olika skalor och inställningar på belysning, höjddata och solvinkel när du är inne i terrängskugga. Börja med att titta på områden du känner till för att kalibrera blicken. Titta till exempel på en känd kolbotten, fångstgrop eller tjärdal. Ring gärna till Skogsstyrelsens kontor och boka tid för rådgivning om Skogsstyrelsens e-tjänster.

7 ulturlämningar i länet Fångstgropar är fasta fornlämningar och Länsstyrelsen tillsynsmyndighet enligt Kulturmiljölagen. Här är själva gropen till höger och vallen, som är en del av lämningen, centralt i bilden. Markberedningsspår i vallens vänsterkant med planterade plantor. Vid enstaka fångstgropar beslutar Länsstyrelsen oftast att inom 10 meter får ingen markberedning utföras, inga körskador uppkomma samt ska rester efter avverkning (grenar och ris) tas bort. Kulturstubbarna är felplacerade. De ska vara utanför vallen och runt villkorsområdet. Här visar kursdeltagare från SAFT-projektet yttergränserna på en stor kolbotten. Den är tyvärr ordentligt markberedd och planterad. Nuvarande markägare hade inte kännedom om den. Även spismurröset till kolarkoja finns i närheten, mellan två markberedningsspår. Numera går det se kolbottnarna i terrängskugga på till Kulturmiljöer och välj Läs mer. Här finns till exempel information om röjningsrösen, bebyggelselämningar, kolningsanläggningar, färdvägar och stigar med mera. Kulturmiljöhänsyn ska redovisas i Anmälan om avverkning. Om det inte är du själv som lämnar in anmälan, ställ gärna en kontrollfråga till ditt ombud. Ingen nedrisning, körning, markberedning eller plantering får förekomma på lämningarna. Och träd ska inte lämnas kvar på lämningarna för om de blåser omkull blir skaderisken stor. Lämna kulturstubbar som markörer. Kulturstubbar ska var 1,3 meter höga och placeras utanför den faktiska lämningen. Hur långt utanför beror på lämningstyp, vilket du kan läsa om i faktabladen på under Kulturmiljöer. När rätt placerade kulturstubbar finns, blir oftast hänsynen bra i följande led (skotning, ev. grothämtning, markberedning och ingen plantering). Titta på lämningarna på plats i skogen! Bästa tiden är på våren och sen höst. När det växer som mest är det svårt att se och hitta kulturlämningar på bördiga marker. Riksantikvarieämbetet har en app att ladda ner som heter Kringla. Med hjälp av den kan du få information och hitta kulturobjekt nära dig, på plats ute i skogen. Långt ifrån alla kulturlämningar är inventerade och beskrivna. Därför är ett gott tips att intervjua personer som kan känna till kulturlämningar på din fastighet. Dokumentera det du får reda på, gärna i din skogsbruksplan. Och tipsa gärna oss på Skogsstyrelsen! Inför skogliga åtgärder: informera ombud, virkesköpare, entreprenörer eller andra du har kontakt med, om de kulturlämningar du känner till. Och läs mer om de olika lämningstyperna och råd om god hänsyn på Scrolla ner Text & foto: Anna Marntell

8 Skogliga laserdata Nya digitala kartor från laserdata är förträffliga hjälpmedel i planeringen av din skog och ditt skogsbruk. På Skogsnolia kan du titta på kartor som visar skogarnas virkesvolymer och trädhöjder, samt kartor som kommer hjälpa skogsbruket att minska körskadorna från skogsmaskiner. Svante Larsson, projektledare för Skogsstyrelsens laserdataprojekt finns på plats och kommer kunna berätta mer. Du kan titta på kartorna via www. skogsstyrelsen.se/skogligagrunddata eller via Mina sidor. Där kan du också läsa mer om den spännande utvecklingen. Vi ses på Skogsnolia juni i monter 1052 hjälpmedel för skoglig planering Markfuktigheten redovisas på kartan i olika nyanser av blå färger från blöta till friska-fuktiga områden (0-1 meter till grundvatten). Bilderna visar hur det ser ut på platsen i verkligheten. Foto: Michael Ekstrand Foto: Bo Persson Lyckade träffar Under februari och mars har Skogsstyrelsen i Västernorrland träffat omkring 300 markägare vid olika träffar. Den röda tråden har varit information om vad som finns bakom webbadressen Vi har också passat på att ge en lägesbeskrivning om granbarkborren, men mest publik lockade träffarna om laserskanning och skoglig grunddata. Svante Larsson, projektledare för skoglig grunddata på Skogsstyrelsen, medverkade som föreläsare på distans (videokonferens/förinspelad föreläsning). Utvärderingen visar att 95 procent av deltagarna var väldigt nöjda med träffarna. Även Svante Larsson tycker att distansföreläsning fungerade bra. Det var mycket positivt och ett sätt att prova nya vägar för att berätta om möjligheterna med skoglig grunddata. Distansföreläsningar är en metod att arbeta vidare med. Mer information om skoglig grunddata och e-tjänsten Mina sidor hittar du på följande adresser: Beställ rådgivning Du vet väl om att du kan beställa rådgivning via Mina sidor? radgivning/vasternorrland Prenumerera på nyhetsbrev Har Du inte redan anmält dig till prenumerant till vårt lokala nyhetsbrev så gör det! lokalnytt-vasternorrland Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida tfn Redaktör: Karin Palmgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand