Hyggesfritt skogsbruk. Så här kan det se ut i en blädad granskog,
|
|
- Gunnel Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LokalEko Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Kontinuitetsskogsbruk Hyggesfritt skogsbruk Intresset för hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk) ökar. Ämnet har debatterats flitigt i media den senaste tiden. Skogsstyrelsens inställning är att hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning där detta är motiverat ur naturmiljö, kulturmiljö eller skötselsynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och rennäring. Skogsägarens målsättning för sin skog är en viktig utgångspunkt. Hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen brukas utan hyggen. Marken är ständigt beklädd med ett skogbildande trädskikt. Vid hyggesfritt skogsbruk avverkas träden genom någon form av selektiv avverkning, till exempel volymblädning. Skogen kommer hela tiden att vara mer eller mindre fullskiktad och bestå av träd i alla åldrar och storleksklasser. Den kommer i stort sett att se likadan ut från tid till annan. Föryngring sker i huvudsak successivt genom självsådd. Jämfört med trakthyggesbruk finns fördelar med hyggesfritt skogsbruk för bland annat följande skogslevande artgrupper: Mykorrhizasvampar Mossor knutna till äldre skog Hänglavar och barklevande lavar En del kärlväxter, bland annat många skogslevande orkidéer Skogsmesar Så här kan det se ut i en blädad granskog, Hyggesfritt skogsbruk kräver engagemang från skogsägaren. Normalt får man räkna med sämre ekonomi (traditionella nuvärdesberäkningar) och produktionsförluster, jämfört med trakthyggesbruket. Ett annat exempel där hyggesfritt kan vara ett alternativ är skogar som är nära bebyggelse eller där man har ett rikt friluftsliv. Text: Lars-Eric Ericsson & Bo Magnusson Foto: Jan Bengtsson Foto: Bo Persson Information från Skogsstyrelsen
2 Personal & adresser Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Svenstavik Hammarstrand Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Åre Strömsund Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region Mitt. Skogsmark (ha): ha Privata: ha Övriga: ha Krokom Forsbergs väg 2 Box Krokom Tfn Fax Strömsund Storgatan Strömsund Tfn Fax Järpen Strandvägen Järpen Tfn Fax Östersund Infanterigatan Östersund Tfn Fax Krokom Barbro Eriksson Agneta Jacobsson Administratör, Sjukskriven Hans Karlsson Alf Pedersen Inger Sandström Anna Stefansson Jörgen Sundin Gunnar Tengström Strömsund Anders Griph Maja Ramström Projektledare LBP Frederik Rosendahl Susanne Wiik Järpen Peter Newman Uno Nilsson Östersund Anna-Karin Mähler Erik Kretz Terese Olofsson Per-Olov Ringnér Sveg Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region mitts 6 distrikt. Skogsmark ha Privata ha Övriga ha Hammarstrand Skalgränd 2A Hammarstrand Tfn Fax Bräcke Hantverksgatan Bräcke Tfn Fax Stenstavik Stationsvägen 7 Box Stenstavik Tfn Fax Sveg Herrögatan Sveg Tfn Fax Hammarstrand Anette Arvidsson Projektledare LBP Gullik Nilsson Åsa Roos Administratör Bräcke Peter Lundgren Bo Magnusson Tjänstledig t.o.m Barbro Norberg Administration Maria Strand Svenstavik Johan Agestam Lars Andersson Lars-Eric Ericsson Magnus Frimodig Lars Hammarfalk Jessica Jonasson Sveg Lisa Classon Mats Fredriksson Inger Hallgren Anders Ryberg Henrik Wikström Lena Zachrisson Arbetsledare Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand
3 Ledaren Kunskapen finns varför används den inte? Vi vågar påstå att skogsbruket vet hur skog ska föryngras efter avverkningar. Ändå ser vi i våra uppföljningar att det finns stora arealer som inte har en godtagbar föryngring, endast ca 70 procent av alla föryngringar på privat mark är godkända vid våra inventeringar. Variationen inom länet är dock stor. Kunskapen om hur man på bästa sätt föryngrar efter en slutavverkning är varken ny eller unik. Kunskapen är snarare vida känd inom skogsbruket, men ändå görs inte åtgärder för föryngring överallt. Ni kan i det här numret läsa om de allra vanligaste föryngringsmetoderna. Metoder som fungerar vid över 90 procent av all föryngringsavverkning. Metoderna är inte nya utan väl beprövade. Erfarenheter finns både lokalt i dina hemmatrakter och från många års forskning och de fungerar! Varför föryngras inte all avverkad areal? En spännande fråga som vi saknar svar på. Vi gissar att svaren kan variera beroende på vem vi frågar, men det vi på Skogsstyrelsen vet är att det inte beror på okunskap. Vad händer om man inte föryngrar efter en slutavverkning? Du som skogsägare nyttjar då inte markens hela potential. En förlust för dig som skogsägare eller för de som du tänkt ska ärva din fastighet. Dessutom är det inte försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därtill begår du ett lagbrott. Sverige är historiskt en föregångare vad gäller vår skogsvårdslag. I början av 1900-talet infördes lagen, just med syfte att säkerställa att skogsmark återbeskogas i samband med avverkning. Möjlighet att pröva andra skötselmetoder Det finns möjligheter att pröva alternativa skötselmetoder, så länge de inte kommer i konflikt med skogsvårdslagen. Även detta kan du finna information kring i detta nummer. Om funderingar finns på alternativa skötselmetoder som t ex andra trädslag, eller alternativa huggningsformer rekommenderar vi att du tar hjälp tidigt i planeringsstadiet. Skogsstyrelsen kan hjälpa er med rådgivning inom Skogsriket för den här typen av frågor. Anna-Karin Mähler Vi jobbar som myndighet både med tillsyn av Skogsvårdslagen men även med rådgivning och med information. Har du som skogsägare frågor och funderingar, stora som små, är du alltid hjärtligt välkommen att ta kontakt med ditt lokala Skogstyrelsekontor. Sköna vårhälsningar! Johan Agestam Anna-Karin & Johan Norra Jämtland Södra Jämtland Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen
4 Föryngringsspecial Markberedning Markberedning är nödvändigt i Jämtlands län! En väl utförd markberedning är nödvändig för att lyckas bra med skogsföryngring på de marktyper vi har i Jämtland. Den skapar en god växtplats för skogsplantorna. De positiva effekterna är bl a: Mindre vegetationskonkurrens. Mer ljus och högre marktemperatur. Mindre risk att plantor drabbas av syrebrist på fuktiga marker. Mindre risk att plantor skadas av sommarfrost. Minskade angrepp av snytbagge. Högläggning vanligast En av de vanligaste metoderna för markberedning hos oss är högläggning. Den fungerar på de flesta marktyper och är speciellt lämplig på fuktiga och finjordsrika marker. Harvning alternativ På grövre marker kan harvning vara ett alternativ. Markberedningen görs lämpligen andra sommaren efter avverkning när avverkningsresterna börjat förmultna en aning. Om grot (grenar och toppar) tagits ut kan markberedning ofta göras redan första sommaren med gott resultat. Områden där markberedning bör undvikas Inom områden med hänsynskrävande biotoper, värdefulla kulturmiljöer eller viktigt renbete ska markberedning undvikas eller begränsas så att skador inte uppstår. Text: Jörgen Sundin Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Plantering Plantering har under lång tid varit den mest använda och säkraste föryngringsmetoden i Jämtlands län. Metoden gör det möjligt att välja för ståndorten lämpligt trädslag och utnyttja förädlat material. Planteringen görs lämpligast året efter markberedning då hög och omvänd torva legat till sig lite. Plantera helst så fort tjälen gått ur jorden och fram till mitten av juni. Beställ plantor i tid Kom ihåg att beställa plantorna i god tid, helst hösten innan, så att du är säker på att få rätt sorts plantor i rätt tid. Plantera högt Försök hitta höga planteringspunkter och sätt aldrig plantor i den djupaste delen av markberedningen. I Jämtlands län är det mycket vanligare att plantor dränks än att de torkar! P.S ser ut att kunna bli ett bra år för våra föryngringar eftersom sorkstammen fortfarande verkar vara på en låg nivå. Text: Jörgen Sundin Illustratör: Bo Persson
5 Föryngringsspecial Ta hand om plantan Plantor är levande material som måste behandlas varsamt. Felaktig hantering under transport, mellanlagring eller på hygget kan förstöra föryngringen. Öppna förpackningar eller kassetter måste få en skyddad transport. Har du plantorna på en släpvagn ska den vara täckt av en kåpa eller liknande. Om plantorna får en resa på öppen vagn blir de uttorkade och närmast döende av torkstressen. Plantera plantorna så snart som möjligt efter leverans. Plantorna är känsliga för uttorkning och värmechocker. Under väntetiden ska plantorna lagras på en plats med skugga, god luftcirkulation och hållas fuktiga. Plantor som behandlats med kemiska medel mot snytbagge får inte lagras i närheten av vattendrag. Ta bort plasten genast om täckrotsplantorna levereras i inplastade kartonger. Gör hål i kartongerna så att plantorna kan andas. Om kartongerna kan ställas isär på marken skärs locket av så plantorna får ljus. Dränera kartongerna om de är mycket blöta Torvklumpen skall alltid avge vatten om man pressar den i handen. Ibland får du vattna flera gånger om dagen. Vattna också rejält strax före plantering. Frysta plantor Ett vanligt system är numera att plantorna förvaras vid plantskolan i cirka minus fyra grader. Sådana förpackningar tål transporten alldeles utmärkt, men måste tinas upp före plantering. Ställ lådorna på skuggig plats och förslagsvis också under tak. Regn gör att lådorna blir svåra att hantera. Låt plantorna tina utomhus eller på sval plats i en vecka. Du bör öppna förpackningen och låta den stå luftigt med god luftväxling. Plantorna aktiveras och börjar andas vilket gör att de måste få god luftväxling. Fukten ska fritt kunna lämna lådan. Efter en vecka kan du börja plantera. Plantornas torvklump börjar torka efter några dagar när plantorna har tinat. Då behöver de vattnas. Behöver du mer än en vecka för planteringsjobbet bör leveransen av plantor helst delas upp veckovis. Text: Inger Hallgren Foto: Michael Ekstrand/Skgosstyrelsen Följ upp din föryngring Redan efter några veckor kan du undersöka om plantorna skadats av vilt eller snytbagge. Behovet av hjälpplantering bör kontrolleras innan plantorna växt sig för stora för att ha bäst chans att lyckas. Om du planterat på våren bör du göra en kontroll efter första sommaren och senast ytterligare om senast 2 år efter planteringen. Hjälpplantering har bäst chans att lyckas ju tidigare den sätts in. Vid sådd görs en första kontroll 2 till 3 år efter sådden. Eventuell hjälpplantering kan utföras upp till 4 5 år efter sådden. En naturligföryngring måste ha ett tillfredsställande plantuppslag inom 10 år i norra Sverige. Du bör kontrollera den naturliga föryngringen tidigare, gärna 6 7 år efter avverkningen i norra Sverige. Hur? Börja med att översiktligt gå över föryngringsytan. Om du bedömer att föryngringen lyckats och uppnår skogsvårdslagens krav är det bra. Om inte, bör du göra en noggrannare stickprovskontroll. Räkna alla huvudplantor inom cirkelprovytor Illustratör: Jarl Holmström som har radien 5,64 m (100 m 2 ). Det gör du lättast genom att knyta ett snöre i en pinne som sätts ned i centrum på provytan. Gå runt pinnen med utsträckt snöre och räkna alla plantor. Multiplicera antalet huvudplantor på provytan med 100 så får du antalet per hektar. Text: Inger Hallgren
6 Föryngringsytor Skarpare tillsyn i Jämtland Nu i maj kraftsamlar vi våra resurser för att följa upp föryngringsytorna i Jämtlands norra del. Vi har under vintern skickat ut närmare 600 stycken klarkort med frågor om status på enskilda föryngringsytor till berörda markägare, liknande frågor har ställts till skogsbolagen. I mitten av maj flög vi med helikopter och besiktigade över 100 föryngringsytor där statusen var okänd för vår del. Nästa steg är att nu återkoppla till de markägare där nödvändiga återväxtåtgärder kvarstår att göra, enligt Skogsvårdslagen. Orsaken till kraftsamlingen är att endast 54 procent av föryngringarna i norra Jämtland är godkända. Satsningen innebär en skarpare tillsyn av Skogsvårdslagen i syfte att ge mätbara effekter i skogen. Spaning efter färska granvindfällen Under flygningen spanades det även efter färska granvindfällen, oftast belägna i hyggeskanter och andra utsatta lägen. Information med position, mängd mm. Helikopterinventering av granvindfällen och återväxter Fotot taget under 2012 år flygning. förmedlas nu till berörda markägare. Detta för att motverka risk för massangrepp av skadeinsekten granbarkborre, som vi bedömer som fortfarande finns efter stormen Dagmar under mellandagarna Flygning i maj varje år Vi flyger i maj månad då barrplantorna och de markberedda ytorna är väl synliga och övrig grönska i sin linda. Till vår hjälp använder vi oss av såväl helikopter, GIS teknik och erfarna inventerare. Metoden anser vi vara effektiv och miljömässig försvarbar. Text & foto: Peter Newman Biobränslegallring Valmet 911 med röjskiva. Idag så står biobränslet för ca 32 procent av Sveriges totala energikonsumtion. Det är en verksamhet som ökar i omfattning varje år. Värmeverk, kraftvärmeverk och andra anläggningar som förädlar biobränslet poppar upp här och där landet. I Jämtland finns ett flertal företag/entreprenörer som arbetar med detta. Den stora konsumenten av biobränslet är Jämtkraft som årligen förbrukar motsvarande 1,2 miljoner kubikmeter. Det motsvarar ca 30 lastbilar med släp per dag utslaget över hela året. Biobränsle från skogen är viktigt i vårt arbete att minska fossilbränsleberoendet.
7 Timberjack med röjklinga. Vi besökte ett par entreprenörer och tittade på deras verksamhet och tog del av de idéer som driver dem. Örjan Larses med företaget Bränna Bruk kör en Valmet med Bracke C16 röjskiva. Maskinen har förmåga att ackumulera och kan därför vara tämligen effektiv även i klena bestånd. Han arbetar ofta med att ta ut träddelar efter vägkanter eller som på bilden där maskinen breddar efter inlandsbanan. 15 m bredd skall det vara på var sida om järnvägen och det innebär i detta fall mycket stora uttag av biobränsle. Biobränslegallring av konfliktbestånd (eftersatta röjningar), uppstädning av igenväxande fäbovallar eller liknande är också något som Larses ägnar sig åt. Han ser positivt på framtiden, även om flispriset sjunkit så är efterfrågan god. Bättre att röja skogen i tid säger Pelle Vi besökte också Pelle Selander i Mo som har en Timberjack 870 B med Bracke C 16 röjklinga (med ackumuleringsförmåga). Han arbetar mest på egen skog och flisar allt vid väg. Det mesta går sedan till Östersund och Jämtkraft. Han behåller en mindre del för uppvärmning av den egna fastigheten. Vi tittade till ett par bestånd som Pelle kört och det resultat som han åstadkommit var skogligt mycket bra. Men Pelle säger att det är bättre att röja skogen i tid än att tro på ekonomiskt positiva resultat av en biobränslegallring i konfliktbestånd. Genom en tidig manuell röjning får man en bra dimensionsutveckling, rätt stammar kvar och en stabilare ungskog. Han betonar också att den stora vinsten med åtgärden ligger i framtiden. En klok investering är gjord i skogsvård. Det är inte ovanligt att en biobränslegallring innebär en kostnad för markägaren. Men i vissa fall så kan den kostnaden vara lägre än en sen motormanuell röjning, dessutom bidrar biobränslegallringen till att minska fossilbränsleanvändningen. Många bestånd lämpar sig för bioenergigallring Det finns en mängd bestånd i Jämtlands län som skulle vara lämpliga att åtgärda med den teknik som Pelle och Örjan kan bistå med. Vad nettot blir efter en åtgärd påverkas av stamtäthet, medelstam, avstånd till väg och givetvis avstånd till industri och flispris. Man kan verkligen rekommendera biobränsleuttag vid vägröjning, vid återskapande av öppen kulturmark, åtgärder i konfliktbestånd och givetvis som en lämplig åtgärd vid en gallring om priser och andra omständigheter passar. Kom ihåg att inget bestånd är det andra likt och nettot kan hamna mellan kr/ha Viktigt att motverka körskador Man skall också vara medveten om att det är lätt att köra sönder finjordsrika marker om förhållandena är ogynnsamma. Ibland är det bättre att låta toppar och ris ligga kvar för att motverka körskador. Stora lövinslag förekommer ofta i eftersatta röjningar. Det kan finnas skäl att överväga att lämna delar av lövrika bestånd för fri utveckling för att gynna den biologiska mångfalden. Har du funderingar på att göra någon form av biobränsleuttag så får du gärna kontakta ditt lokala skogsstyrelsekontor för rådgivning. Text & foto: Per-Olov Ringnér
8 Södra Jämtland Nu är det inte så att allt blir plank och massaved. Vi ser en trend där skogen och skogens värden lyfts i allt fler debatter. Skogens nyttor finns med i allt från klimatfrågan till rena hälso- och livsstilsfrågor. Det är en spännande utveckling och den går allt snabbare. Att fler upptäcker nyttan med skogen är positivt ur många aspekter och det ger er skogsägare stora möjligheter att tänka nytt. Hur ska man sköta alt. anpassa sitt brukande av skogen för att bäst möta upp för kommande efterfrågan? Eller hur kan man anpassa skötsel och brukande för att passa just den målbild man själv har för den biologiska mångfalden? Skogsvårdslagen visar på hur spelplanen ser ut dvs. vilka ramar vi ska hålla oss inom. Tillsynen av länets skogar Under 2013 kommer Skogsstyrelsen intensifiera arbetet med tillsynen av länets sko- Syftet är att med stöd av lagen visa när skogbruket går utanför den spelplan som vår Skogsvårdslag erbjuder och samtidigt visa vilka möjligheter som ges. Kompetensutveckling Vi kommer även att i år fortsätta erbjuda tillfällen till kompetensutveckling inom en rad olika områden. Främst under benämningar som Skogsriket och Landsbygdsprogrammet. Håll ögon och öron öppna efter aktiviteter som just passar dig! Mer att läsa hittar du i SkogsEkot samt detta nr. av LokalEko. gar. Södra Jämtland LokalEko på webben Genom en oförklarlig miss har LokalEko nr och LokalEko nr ej delats ut i Ragunda Bräcke, Bergs och Härjedalens kommun. Vi beklagar detta, men för er som har tillgång till dator och Internet går det att ta del av innehållet ändå. Gå in på LokalEko StrömSund, Åre, KroKomS och östersunds Kommuner BergS, härjedalens, BräcKe och ragunda Kommuner InformatIon från SkogSStyrelSen Våra kurser hittar du på Ledaren Skogsdebatt och möjligheter Under delar av året har det pågått en stundtals het debatt kring skogen, nuvarande skogspolitik och alla de intressen som ska samsas. Det är bra att vi för dessa diskussioner. Det är viktigt att lyfta problem och skilda av avgiftsfri rådgivning, kurser och informationstillfällen som vi kan erbjuda dig. åsikter samt att tankar kommer fram i ljuset. Det är bra att olika förväntningar på Lyft luren och ta en kontakt så får du veta skog och skogsbruk synliggörs. Kunskap, mera. förståelse och förändring hänger ofta ihop. Så mer sånt! Något man slås av i debatten är att skogsbranschen måste bli bättre på att kommunicera. Det gäller egentligen i alla delar, hur man arbetar, skogens betydelse, både som en underbar källa till rekreation men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skogsvårdslagens möjligheter och begränsningar har också varit ett tvisteämne. Man har som skogsägare oerhört stora möjligheter att anpassa skogsbruket efter sina egna målsättningar. Det finns inom skogsvårdslagens ramar möjlighet att bedriva hyggesfritt skogsbruk om man vill ha den inriktningen på sitt brukande, men endast om rätt biologiska förutsättningar finns. Ofta går det att finna svar på frågor och funderingar runt skogsvårdlagen eller andra mer praktiska frågor på ta en titt där om du inte redan gjort det! Nog om detta, framför er har ni ett Lokaleko som ger ett smakprov på de möjligheter som man som skogsägare har. Till exempel så har vi även under 2013 massor anna-karin & JohaN Norra Jämtland Anna-Karin Mähler Johan Agestam Norra och Södra JämtlaNdS distrikt NYTT! LokalEko på webben Sedan i våras finns nu LokalEko att läsa på webben. Skogsägare som har skog på flera distrikt och i olika landsdelar brukar få ett LokalEko och då är det från det distrikt där huvuddelen av skogsinnehavet ligger. Nu har ni chansen att läsa även andra distrikts tidningar. Gå in på I vänstermarginalen finns en rubrik LokalEko där ni kan hitta de nummer som kommit ut under året. LokalEko En julhälsning från Norra och södra Jämtlands distrikt StrömSund, Åre, KroKomS och östersunds Kommuner BergS, härjedalens, BräcKe och ragunda Kommuner Ledaren Skogen växer Just nu laddar våra snötyngda skogar inför en ny barmarkssäsong. Under några hektiska månader växer våra jämtlands skogar med ca 9,9 miljoner m 3 sk. Det motsvarar nästan timmerbilar med släp. anna-karin & JohaN Norra Jämtland Johan Agestam Foto: Anna-Karin Mähler InformatIon från SkogSStyrelSen Norra och Södra JämtlaNdS distrikt Se din fastighet från luften På Skogsstyrelsens hemsida kan du som inte redan visste det få en massa information om din skogsfastighet. Du kan se din skog från flygfoton, få kunskap om skogen, skriva ut kartor mm. På hemsidan se under rubriken ÄGA OCH BRUKA kan du via fliken Mina sidor logga in och få veta mer om din skogsfastighet. På hemsidan får du även allt om skogsbruk, lokala sidor, kurser och träffar, produkter och tjänster, statistik, lagens krav och mycket annat. Välkommen in på SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER AVVERKNINGSPLANERING Skogsstyrelsen erbjuder en opartisk planering av din avverkning som minskar risken för körskador, tar hänsyn till befintliga värden och ger dig en bra start på föryngrningsarbetet. Kontakta oss gärna för mer information Norra Jämtland Södra Jämtland Hans Karlsson Anders Ryberg Läs mer om vår avverkningsplanering och våra övriga produkter på eller ring oss Old Pompe en av länets och landets äldsta granar Ett av länets och landets äldsta granar eller granklon invigdes som ett naturminne i slutet av september Händelsen inträffade uppe på fjället Getryggen i Storulvån där granen står. Granen Old Pompe är år gammal! Trots den höga åldern är den inte ens länets äldsta gran. Granen Old Rasmus på Sånfjället är tillsammans med Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna Sveriges och världens äldsta kända granar med en ålder av år. Granen Old Pompe ligger några hundra meter från fjällstationen Storulvån och är ett bra exempel på växters förmåga att överleva och anpassa sig till fjällets kärva miljö. Granen går att nå via en informationsstig med temanamnet Fjällen i ett föränderligt klimat. Mer om Old Pompe och den intressanta informationsstigen går att läsa på www. foranderligafjall.se som ligger på Länsstyrelsens hemsida. Text: Barbro Eriksson Lisa Öberg och länsrådet Susanna Löfgren, båda Länsstyrelsen, vid invigningen av Naturminnet Old Pompe. Foto: Peter Newman Old Pompe år gammal Foto: Lisa Öberg
Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben
LokalEko 2 2012 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragundas kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben Foto: Zorbcenter
Läs merFoto: Terese Olofsson
LokalEko 4 2013 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Skador på våra kulturmiljöer i skogen du kan göra skillnad
Läs merHur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.
Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.
Läs merÅterväxt med garanti!
Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merLedaren Skogsdebatt och möjligheter
LokalEko 4 2012 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Ledaren Skogsdebatt och möjligheter Under delar av året
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merLokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Skellefteå distrikt Skogen på nätet I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar om de e-tjänster Skogsstyrelsen
Läs merPrislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1
Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merKvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com
Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merMiljömålet levande skogar från ord till handling i länet
LokalEko 2 2014 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Miljömål Miljömålet levande skogar från ord till handling
Läs merBiotopskydd gynnat av stormen
LokalEko 1 2014, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Naturliga störningar Biotopskydd gynnat av stormen Den 12 december
Läs merEn naturlig partner för trygga skogsaffärer.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merMål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen
sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur
Läs merVåra samlade tjänster och erbjudanden
Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet
Läs merKorsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.
Läs merHyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21
Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de
Läs merTILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN
TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna
Läs merKlimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun
Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merI Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se
I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merI DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB
I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB 2015 närmar sig sitt slut. För oss på Miljöteknik har året varit fullt med projekt och stora utmaningar. Några
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merSkogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog
Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.
Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning
Läs merBli en bättre beställare
Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom
Läs merALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN
ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merLugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om
Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut
Läs merFördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27
Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27 Att driva företag är som ett virus, det går inte att sluta. Du har friheten att styra över din egen tid. Det arbete
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merHur påverkar träd och skugga våra greener?
Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs mereffektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merStudie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2
Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se
Läs merLedaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen. Målbildsdialog på torplämning, om lämplig hänsyn.
LokalEko 2 2014 Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora, Avesta, Rättvik, Leksand, Vansbro och Gagnef kommuner Södra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen
Läs merSammanställning av webbenkät december 2015
Sammanställning av webbenkät december 2015 Bakgrund I december 2015 bjöds kommuninvånare in för att vara med att påverka utvecklingen av kommunens digitala tjänster. Inbjudningar gick ut via webbplats,
Läs merLathund Webbanmälan. till vidareutbildningar 2012-02-10
Lathund Webbanmälan till vidareutbildningar 2012-02-10 1 OBS! För att denna instruktion ska fungera måste du ha skaffat dig en inloggning på MSB:s hemsida och har meddelat utbildning@msb.se den registrerade
Läs merMARKNADS. 2-3 juli 2016. Örnsköldsvik och Bredbyn. Dina virkesköpare i. www.scaskog.com FRÅN SCA SKOG ÅNGERMANLANDS SKOGSFÖRVALTNING
Dina virkesköpare i Örnsköldsvik och Bredbyn Anders Norberg Tel 0660-704 63 Mobil 070-344 03 11 anders.norberg.skog Magnus Hamberg Tel 0660-704 60 Mobil 070-214 79 72 magnus.hamberg Cecilia Persson Tel
Läs merExkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merLåt dina miljötankar bli verklighet
Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merORGONA-NYTT Information till boende i Brf. Orgona Juni 2011
ORGONA-NYTT Information till boende i Brf. Orgona Juni 2011 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Å rets föreningsstämma är avklarad och vi i styrelsen gläds åt fyra nya medlemmar. De senaste åren har varit ganska tuffa
Läs merGJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011
GJB 753:2 Skogsförsäkring Försäkringsvillkor 1 januari 2011 1 Innehåll B EGENDOMSFÖRSÄKRING - SKOGSFÖRSÄKRING...3 1. Vem försäkringen gäller för...3 2. När försäkringen gäller...3 3. Var försäkringen gäller...3
Läs mersjälvmålet analysera LÄRARHANDLEDNING
självmålet analysera Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merKunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben
Kunskap Direkt, redaktionen 2016-03-31 Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Kunskap Direkt kan presenteras
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning
Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs mer7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merSkogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27
Skogsriket Norrbotten Piteå 2013 11 27 från prat till resultat övriga världen ser lite annorlunda ut Råvaran skog med potential för tillväxt från prat till resultat Arbetet i styrgruppen 2013 Landshövding
Läs merEnligt särskild närvarolista. Miljö och samhällsnämndens ordförande Stig-Lennart Karlsson hälsar välkommen.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kristineberg samhälle inom Lycksele kommun Inbjudan Närvarande Information/samråd Miljö och Samhällsnämnden har inbjudit till plansamråd tisdagen den 27 mars 2012 i Thornégården,
Läs merSkogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun
Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,
Läs merDetta är jag, Harald.
Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.
Läs merkonfirmand 2010/2011 Nu är det din tur
konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merBildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet
Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen
Läs merÅrets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.
Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.
Läs merBiobränsle. - energi för kommande generationer
Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merKontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7
PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll
Läs merTänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.
Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs
Läs merSkövdeNät Nöjd Kund Analys
SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merLITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER
Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...
Läs merGör det enklare att vara proffs
Gör det enklare att vara proffs Det är det personliga handslaget som skiljer oss från mängden. MED AHLSELL SOM LEVERANTÖR FÅR DU: En trygg partner. Tillgång till marknadens bredaste ortiment via en kontaktperson,
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs mer4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER
4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER FÖRENINGAR MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER SPONSORER REGERING, RIKSDAG & EU REGLER & FÖRORDNINGAR
Läs mer