Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar"

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Skellefteå distrikt Skogen på nätet I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar om de e-tjänster Skogsstyrelsen har för dig som skogsägare. Förutom förbättringar i redan befintliga verktyg på Mina sidor har det sedan förra året tillkommit ett antal nyheter. Bilden är från vår skogsträff på Campus 24 februari. Foto: Anders Lindqvist Markfuktighetskarta Markfuktighetskartan är ett bra hjälpmedel vid planering av nya skogsbilvägar, basvägar samt vid andra skogliga åtgärder. Den ger till exempel en bra bild över områden där risken för körskador är hög. Markfuktigheten redovisas i kartan i olika nyanser av blå färg, från blöta (mörkblått) till fuktiga och friska marker (ljusare blått). Markfuktighetskartan är framtagen utifrån en matematisk modell av terrängen och vattnets rörelser i landskapet. Gallringsbehov Gallringsbehovet har tagits fram genom att kombinera trädhöjd och grundyta med en digital gallringsmall för olika ståndortsindexklasser. Det gallringsbehov som visas är det som rådde vid tidpunkten för laserskanningen av skogen. Välj klass utifrån vanligaste förekommande ståndortsindex på din mark. Lutningskartan Redovisar markens faktiska lutning i en gråskala. Kartan och den tidigare publicerade terrängskuggningen kompletterar varandra och ger en bra bild av markytans utseende. Artdata Med funktionen artdata kan du se var det finns fynd av olika arter som är registrerade i Artportalen. När du aktiverar knappen artdata och söker i kartan blir det automatiskt en sökning i Artportalen som visar dig var och om det finns några registrerade växter, djur och svampar inom sökområdet. Text: Göran Andersson och Marie Lundström Rådgivning via Mina sidor Missade du skogsträffarna men vill ändå ta del av informationen? Boka en personlig rådgivning med någon av oss på kontoret eller över internet. Tillsammans tittar vi på din fastighet via Mina sidor och diskuterar både tekniken och skogen. Kontakta Göran Andersson, , och boka in en tid. Självklart är rådgivningen kostnadsfri. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 50 miljoner (jan 2016) fynduppgifterna. Artportalen utvecklas och drivs av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket.

2 Virkesköparnas goda råd till dig Lokaleko ställde följande fråga till sex olika virkesköpare: Om du fick ge en skogsägare ett råd om en åtgärd i skogen att investera i, vilken skulle det vara? Nedan läser du svaren. Lars-Erik Lindmark, Holmen Skog: Återbeskogning på mest optimalt sätt. Här läggs till stor del grunden för de kommande 100 åren. Tänk gärna till på denna fråga innan avverkning. Magnus Lindgren, Norra Skogsägarna: Röjning. I röjningen formar du ditt framtida bestånd och styr tillväxten till rätt trädslag för marken. Röj tidigt så lägger du grunden till ett stabilare bestånd mot snöbrott och stormfällning. Ola Lindström, Stenvalls Trä: Mitt råd är att börja investera i en skogsbruksplan och ha den som grund för kommande investeringar. Urban Hellgren, Sveaskog: Röjning! Ofta finns det ett behov av Illustratör: Christer Lindberg röjning som markägaren inte hinner eller klarar själva. Ta råd av branschfolk om åtgärdsbehovet och upphandla tjänsterna av proffs snarast det blir ofta dyrare att utföra åtgärder senare. Nils Berglund, SCA Skog: Kolla över dina föryngringar! Ta dig tiden att gå över hygget året efter att en plantering utförts. Det är en billig investering som gör att du hinner rätta till skogsvården i tid med en hjälpplantering. En misslyckad föryngring kan bli väldigt kostsam för en skogsägare. Erik Lindholm, Martinsons: Röjning! Text: Anders Lindqvist Årshjul för skogliga åtgärder Att tänka på för alla skogsägare Januari-mars Gör din årsplanering, en aktuell skogsbruksplan är ett gott stöd. Det är viktigt att vara ute i god tid för att beställa skogliga tjänster, till exempel markberedning, plantor, plantering och röjning. April-juni Plantering alternativt frösådd passar bra under maj och juni. Sådd bör göras innan midsommar. Ungskogsröjning. Inventeringar och detaljplaneringar. Juli-september Plantering går bra även i augusti. Ungskogsröjning. Markberedning. Inventeringar och detaljplaneringar. Oktober-december Gallring. Ungskogsröjning så länge det är barmark. Markberedning, under förutsättning att det är barmark, tjäl- och snöfritt. Fröträdsavverkning. Föryngringsavverkning. Text & illustration: Ingemar Brännström

3 Vandringsleder inom distriktet Visste du att Skogsstyrelsen i många år har hjälpt till att anlägga vandringsleder? Att vi markerat hur de olika lederna går och röjt bort skog och växtlighet så du kan vandra längs med stigarna? Före bilens intåg i samhället så vandrade människor längre sträckor om det var nödvändigt för att ta sig till ett jobb eller för att transportera varor eller hälsa på vänner och släktingar. De vandrande människorna använde sina ben och fötter för att de inte hade råd med häst eller med en biljett till tåg eller ångbåt. Om nu sådana transporter ens fanns tillgängliga. Idag vandrar vi människor för att röra på oss, för att bryta upp från vårt alltför stillasittande liv. Vi utnyttjar vår fria tid för en chans att få se naturen som våra förfäder såg varje dag, men som vi idag ibland glömmer bort att den finns. SKOGSSTYRELSENS MEDARBETARE jobbar med röj- och motorsågar för att ta bort buskar och träd som är i vägen eller som hotar att falla över vandringleden. Vi har gjort skyltar med information om allt ifrån den lokala historien till vad du får göra i naturen och inte. Vi har skapat vindskydd och utkiksplatser. Vi hjälper även till med spridande av information kring vilka vandringsleder som finns och vad de enskilda lederna kan erbjuda vandrarna genom bland annat underlag till broschyrer och hemsidor. Vi hjälper också till med markmedgivanden om en ny led ska skapas. Och vi hjälper till att Handikappanpassad brygga längs Storbäcksleden. underhålla de vandringleder som finns. Allt detta gör vi, och mycket mer. ANSVARET FÖR VANDRINGSLEDERNA ligger hos olika idrottsföreningar och ideella föreningar. Skogsstyrelsen samarbetar både med personer och organisationer som vill bevara historiska vandringsleder, som exempelvis Tips på vandringsleder Furuögrundsleden, går mellan Byske havsbad och Kolviken i Furuögrund. Gruvstigen, går mellan Varuträsk och Forsbacka. Kraftleden, går mellan Vitberget (Skellefteå) och Skelleftehamn. Mineralleden, går mellan Varuträsk och Vitberget (Skellefteå). Nasaleden, går mellan Forsbacka och Glommersträsk. Storbäcksleden, en vandrings och fiskestig som är 6 km lång i Östanbäck med omnejd. Upplevelsestigen, Vitberget (Skellefteå). En 300 meter lång stig för barn och vuxna som vill veta mer om djur och natur. Åbyälvsleden, går mellan Renholmen och Blåfors. Nasaleden, och de som vill skapa nya vandringsleder som till exempel Kraftleden och Storbäcksleden. Skogsstyrelsen fortsätter att jobba med föreningar, markägare och andra ansvariga för vandringslederna genom att hjälpa dem som vill med underhåll av den vandringsled de ansvarar för. Text och foto: Gerhard Söderström Öbergsleden, 6 km lång led runt Öberget (Stackgrönnan) med olika stigar med olika svårighetsgrad för vandraren.

4 Hyggesfritt skogsbruk e Hyggesfritt skogsbruk kan väcka känslor och kan kanske upplevas som en kontroversiell metod. Skogsstyrelsens inställning är dock att hyggesfritt kan vara ett komplement till konventionellt skogsbruk. Men vad innebär egentligen ett hyggesfritt skogsbruk? Vi reder ut några viktiga frågor. Definitioner Hyggesfritt skogsbruk är ett sätt att bruka skogen utan kalavverkning. Beståndet ska behålla både en trädkontinuitet och en skogskänsla. Det ska röra sig om produktionsskog. Hyggesfritt skogsbruk är inte ett sätt att legitimera avverkning i skogar som på grund av sina naturvärden inte bör brukas. Inom begreppet hyggesfritt skogsbruk finns en mängd olika skötselmodeller. Här kommer ett urval: BLÄDNING. En skog som är fullskiktad med stor andel skuggföredragande trädslag passar bäst för blädning. Fullskiktad innebär att träd i alla storlekar och åldrar återfinns i beståndet. Skuggföredragande betyder att ett trädslag kan växa i skugga. Här uppe i våra trakter innebär det gran (i södra Sverige även bok) och gärna på de lite mer produktiva markerna. När du blädar ett bestånd avverkar du träden så att beståndet bibehåller både skiktning och produktion. Ingreppen gör du i takt med att träden växer till, kanske med 20 års mellanrum. Med en genomtänkt skötsel kan du utifrån ett enskiktat bestånd skapa ett fullskiktat bestånd. Men tänk på att det kommer att ta lång tid! Bild från ett blädat bestånd. ÖVERHÅLLEN SKÄRM. Den här metoden passar om ditt bestånd är enskiktad gran- eller tallskog. Ett enskiktat bestånd består av träd som är ungefär lika stora. Du glesar ut skogen, helst i omgångar för att minska risken för stormfällning, och föryngringen sker naturligt. När de nya plantorna är tillräckligt stora avvecklar du skärmen. Den här metoden används inom trakthyggesbruket, men du kan använda den som hyggesfri skogsskötselmetod genom att överhålla skärmen. Det innebär att du avverkar den vid en senare tidpunkt än vid konventionell skötsel, samt att fler av skärmträden lämnas för att ingå i det nya beståndet. Det kan kanske röra sig om att lämna mellan träd per hektar. Metoden kan till exempel passa på fuktiga marker, frostlänta marker samt tallhedar. LUCKHUGGNING. Vill du använda dig av den här metoden tar du upp luckor på normalt 0,1 0,2 hektar i beståndet som du sedan låter den omgivande skogen så in. Luckornas storlek kan variera efter trädslag och markens egenskaper. Luckorna utvidgar du sedan successivt i takt med att de föryngras. När luckorna ska utvidgas beror på hur väl föryngringen tar sig. Luckhuggning kan göras på olika sätt, oregelbundet, i schackrutemönster eller som kanthuggningar. Metoden kan passa på samma typ av mark som överhållen skärm. Foto: Johan Nitare MÅLDIAMETERHUGGNING. Här avverkar du träden när de uppnått en minsta diameter måldiametern. Måldiametern kan variera mellan olika trädslag och kvalitet på träden inom samma bestånd. Tänk på att diametern ska vara väl avvägd så att skogen även efter huggning har en tillräckligt stor volym och därmed en bra tillväxt. LÜBECKMODELLEN utvecklades i Lübecks stadsskogar i mitten av 1900-talet och är en form av måldiameterhuggning med storleksbegränsning av luckor i beståndet. Föryngringen sker naturligt. Eventuell stödplantering sker med enbart inhemska trädslag. Bättre ungskogar och förbättrad miljöhänsyn Oavsett om du som markägare har produktion, naturvård eller sociala värden som mål med ditt skogsbrukande kan hyggesfritt vara ett komplement till konventionell skogsskötsel. Det finns många fördelar med hyggesfritt

5 tt komplement skogsbruk när metoderna används på rätt sätt och på rätt mark. Produktion Bland de skogsskötselmässiga motiven till hyggesfritt skogsbruk finns föryngring på fuktiga marker och i frostsvackor. Efter en föryngringsavverkning stiger ofta grundvattnet eftersom trädens vattenupptag försvinner. På vissa marker kan det innebära att delar av föryngringen dränks eller får dåliga växtförhållanden. Genom att tillämpa hyggesfritt skogsbruk så kan du minska behovet av skyddsdikning. Det är bra ur naturvårdssynpunkt och kan även ge lägre föryngringskostnader. En rätt utförd skyddsdikning är en bra föryngringsåtgärd, men en felaktigt utförd skyddsdikning kan ha stor negativ inverkan på vårt vatten samtidigt som det förväntade resultatet uteblir. På frostlänta marker skyddar de kvarlämnade träden mot kalluft som kan orsaka frostskador, till exempel växtdefekter, nedsatt tillväxt och avgångar hos dina plantor. Hyggesfritt kan också minska risken för snytbaggeskador. Konkurrens från omgivande träd i olika storleksklasser ger en tät årsringsutveckling, låg andel juvenilved och klenare grenar i rotstocken. Med andra ord ett mer värdefullt virke. Du som markägare kan få lägre kostnader för föryngring och röjning och eventuellt uteblir dessa kostnader helt. Natur- och kulturvård En hyggesfri skogsskötselmetod gynnar många naturvärden, till exempel marksvampar. De flesta av våra marksvampar lever i symbios med träd eller andra växter. Det innebär att svamparna matar träden med näringsämnen och vatten och får socker från träden i utbyte. Vissa av dessa marksvampar har låg spridningsförmåga och överlever främst genom att kolonisera nya träd- rötter i marken. Avverkas alla träd i ett bestånd försvinner förutsättningarna men med hyggesfritt skogsbruk kan de förhoppningsvis leva kvar och så småningom etablera sig på de nya trädens rötter. På tallhedar hittar vi några exempel på sådana hyggeskänsliga svampar; släktet korktaggsvampar och den exklusiva goliatmusseronen. Andra artgrupper som gynnas av att marken ständigt är trädbeväxt är hänglavar, vissa skogsfåglar, orkidéer och de mossor som är känsliga för miljöförändringar. Hyggesfri skogsskötsel kan i vissa kulturmiljöer och fornlämningsområden höja värdet och förståelsen för historien. Sociala värden I skogar som är populära ur rekreationssynpunkt, det vill säga har höga sociala värden, upplevs stora förändringar ofta negativt. Bland dessa förändringar återfinns stora hyggen, markberedning och röjningsskog. Den generelle skogsvandraren upplever däremot små hyggen eller luckor i skogen som positivt, då dessa släpper in ljus, ger utsikt och variation. Med ett hyggesfritt skogsbruk kan du som markägare behålla skogskänslan och därmed också skogens rekreationsvärden. Högskärm av björk. Foto: Michael Ekstrand Vid hyggesfritt skogsbrukande, som vid all skogsskötsel, är det viktigt att följa utvecklingen av ditt bestånd, utvärdera skötselmetod utifrån din egen målsättning och sätta in skötselåtgärderna i rätt tid. Text: Ellinor Lindmark och Helena Gustafsson Läs mer: hyggesfritt skogsskotselserien miljohansyn Rådgivning Skogsstyrelsen erbjuder även under 2016 kostnadsfri rådgivning kring hyggesfritt skogsbruk. Kontakta oss: Helena Gustafsson, , Ellinor Lindmark, , Skogsägarens försöksportal På hittar du Skogsstyrelsens hyggesfria demonstrationsytor utanför Frostkåge. Är du intresserad av att skapa ett skogligt försök? Kontakta Helena eller Ellinor för kostnadsfri rådgivning.

6 Markberedning och plantering En frisk och produktiv ungskog skapar inte sig själv! Genom att vara engagerad i din skogsfastighet och planera när och hur skogsskötselåtgärderna ska utföras skapar du goda förutsättningar för en bra ungskog och en bra miljöhänsyn. En skogsbruksplan och Skogsstyrelsens Mina sidor är två bra verktyg för att underlätta planeringen. Här nedan tar vi upp några av de skötselåtgärder som behövs för att skapa en bra grund. Planera Redan när du bestämt dig för att göra en föryngringsavverkning bör du också planera föryngringsarbetet. På så sätt kan du anpassa avverkningen efter föryngringsmetod. Kanske lämpar sig marken för en fröträdsställning? Eller behöver du ställa en skärm på någon del för att ge plantorna bra växtförutsättningar? Skriv in dina önskemål i kontraktet med ditt ombud. Markberedning med harv. Markberedning Markberedning är en bra investering på de flesta marker. Den blottlägger mineraljorden och frön har lättare att gro i mineraljord än i humus. Markberedning skapar nästan alltid ett gynnsammare mikroklimat för dina planterade plantor. Det finns olika typer av markberedning och du bör anpassa den efter markens förutsättningar och den hänsyn som lämnats till natur- och kulturmiljöer vid föryngringsavverkningen. Kontinuerlig harvning. Detta är den vanligaste markberedningsmetoden i Sverige. Aggregatet skapar ett långt harvspår med omvänd tilta. Harvning skapar många planteringspunkter, men en klar nackdel är den stora påverkan på marken. Den betydande mängden blottlagd jord ger bra förutsättningar också för insådd av växter som kommer att konkurrera med din önskade föryngring. Inversmarkberedning är en ny och ganska okänd metod som mest funnits på försök, men som nu är på väg ut på den kommersiella marknaden. Vid inversmarkberedning vänder aggregatet torvan upp och ner och lägger tillbaka den i sitt spår eller grop. Den här metoden har betydligt mindre markpåverkan än harvning. Forskningen visar att inversmarkberedning skapar bättre etableringsmiljö för plantor och fler kvalitativa planteringspunkter än harvning. Vår förhoppning är att kunna visa inversmarkberedning på vår skogsdag 9 juni, se separat annons. Ett äldre sätt för inversmarkberedning, som rätt utförd ger ett mycket bra resultat, är att använda grävmaskin. Fräsning. Metoden används ofta på lavmarker som är viktiga renbeten. Fördelen med fräsning är att den har liten markpåverkan. Ett fräsaggregat kan till exempel bestå av borstar som borstar bort lav och mår så att mineraljorden kommer fram. Högläggning är en bra markberedningsmetod på många friska, fuktiga, frostlänta och vegetationsrika marker. Aggregatet tar upp humus och mineraljord ur marken och skapar en hög som du sätter din planta i. Högläggning är en form av fläckmarkberedning och kan utföras både med högläggningsaggregat och grävmaskin. Högläggning ger bäst resultat på marker som inte är steniga eller blockiga. Kom ihåg att markberedning är en färskvara och bör göras tidigast året före plantering eller förväntat fröfall (vid naturlig föryngring). Inväxning av gräs, örter och lövuppslag försämrar snabbt din markberedning. Plantering Den mest använda föryngringsmetoden i Sverige är plantering. I norra

7 bra grund för en bättre ungskog Sverige är det vanligast att plantera täckrotsplantor. Barrotsplantor kan du använda vid sena hjälpplanteringar. Välj plantmaterial som är anpassat till växtplatsen för ett bra resultat. Be din plantleverantör om hjälp, de ska kunna tipsa om vilken härkomst plantorna (eller vid sådd, fröna) ska ha för att trivas. Eller så kan du själv undersöka lämpligt plantmaterial på Skogsforsks webbtjänst Plantval. Att välja rätt plantmaterial blir viktigare med tanke på klimatförändringen. För att ytterligare klimatanpassa dina skogar kan du öka trädslagsblandningen. På så vis har du också garderat dig mot vad marknaden kommer att efterfråga i framtiden. När du planterar ger du oftast plantan bäst förutsättningar om du sätter den djupt på en hög planteringspunkt. Vår till ungefär midsommar samt från mitten av augusti fram till att marken fryser är bästa tiden för plantering. Har du finkornsrika jordar finns risk att plantorna fryser upp vid sen höstplanering. Sådd Sådd passar på finkorniga magra marker, frisk blåbärstyp och sämre. Groddplantorna är känsliga för uttorkning och finkorniga jordar behåller markfukten bättre än grovkorniga. Vanligast är att så tall, men gran kan fungera på rätt marktyp. Mycket sådd sker maskinellt i samband med markberedning. Trädslag Välj trädslag efter ståndort (växtplats) för en lyckad föryngring och ett fortsatt växtligt bestånd. Tall och vårtbjörk trivs bäst på friska till torra marker med grov struktur. Gran och glasbjörk trivs bäst på friska till fuktiga marker. Lärk (Larix sibirica) passar på de bättre tallmarkerna, men det är inte säkert att den producerar mer än tall eller gran. Bland de främmande trädslagen kan contortatall och hybridasp vara alternativ. Contorta trivs på frisk till torr mark Täckrotsplantering med planteringsrör. (tallmarker). Har du tänkt använda dig av contorta så var noga med att välja rätt härkomst. På bördiga marker längs kusten kan det gå att plantera hybridasp och få en bra produktion. Har du tänkt plantera lövträd kan du behöva hägna in planteringen på grund av risken för viltbetesskador. Börja gärna i liten skala om du tänker prova främmande trädslag för att minska risken för bakslag. Kom ihåg att anmäla till Skogsstyrelsen om du ska föryngra med ett främmande trädslag. Uppföljning Ett viktigt steg är att följa upp både föryngring och markberedning. Skapades det tillräckligt många planteringspunkter efter markberedningen? Hur många plantor är satt per hektar? Är markberedning och plantering utfört enligt kontraktet? Titta till din föryngring några på varandra följande år för att upptäcka eventuella avgångar och skador. Har du inte möjlighet att själv gå ut i din skog finns möjlighet att hyra in hjälp. Efter föryngringsstadiet kommer ungskogsröjningen, men den är ett helt eget kapitel. Läs mer: skogsskotselserien Text: Ellinor Lindmark Foto: Michael Ekstrand

8 Hej skogsägare i Norsjö kommun! Kommer du ihåg dagarna innan påsk? Då fick du kanske ett brev från Skogsstyrelsen om ett möjligt röjningsbehov på din fastighet. Chansen att du fick ett brev är särskilt stor om du gjorde en avverkning mellan åren 2000 och Även om röjningsbehovet inte är stort i år, så kommer behovet uppstå framöver. Planera för det redan nu såväl praktiskt som ekonomiskt, så kommer det inte som en överraskning längre fram. Har du varit ut och sett över din skog än? Hur ser det ut? Om du inte hittar vårt utskick så kan du alltid logga in på Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor. Där ser du om du har ett eventuellt röjningsbehov. Hör gärna av dig med frågor, idéer och synpunkter till oss! Vi pratar gärna röjning! Hälsningar från röjskogen Ingemar, och Anders, Text: Anders Lindqvist Utskicket om röjning: 351 fastigheter inom Norsjö kommun. 653 områden (bestånd) i skogen hektar, motsvarande fotbollsplaner Har du sett att vi finns på facebook? Gå in och Gilla vår sida! Dela gärna inlägg som du tycker är intressanta och tipsa dina vänner om sidan. Kommentera och ställ frågor. Lokalnytt Har du inte Facebook kan du anmäla dig till vårt Nyhetsbrev, så får du lokala nyheter som e-post! Gå in på och fyll i din e-postadress. Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Ellinor Lindmark Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Hyggesfritt skogsbruk. Så här kan det se ut i en blädad granskog,

Hyggesfritt skogsbruk. Så här kan det se ut i en blädad granskog, LokalEko 2 2013 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Kontinuitetsskogsbruk Hyggesfritt skogsbruk Intresset

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat

Läs mer

FRÅN SKOGFORSK NR. 6 2005 KUNSKAP DIREKT

FRÅN SKOGFORSK NR. 6 2005 KUNSKAP DIREKT RE SUL TAT FRÅN SKOGFORSK NR. 6 2005 Välkommen ut i skogen med KUNSKAP DIREKT KUNSKAP DIREKT skogsbrukarens guide på nätet Mats Hannerz SkogD. Tel. 018 18 85 54 mats.hannerz@skogforsk.se Malin von Essen

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

Hyggesfritt Skogsbruk.

Hyggesfritt Skogsbruk. Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Skogliga grunddata Vägen framåt

Skogliga grunddata Vägen framåt Skogliga grunddata Vägen framåt RIU konferensen 4 november 2015 Disposition Lägesrapport och nyheter för skogliga grunddata Nya kartor och funktioner för skogliga grunddata Framtiden Vad säger regeringen

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer

Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben

Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben LokalEko 2 2012 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragundas kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben Foto: Zorbcenter

Läs mer

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:144 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby kommun Arealer Rangsjön, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Skogsfastighet Vrigstad

Skogsfastighet Vrigstad Skogsfastighet Vrigstad Sävsjö Möcklaberg 1:1 Enskilt belägen skogsgård 3 km sydväst om Vrigstad. Enkel bostadsbyggnad, ladugård och flera mindre ekonomibyggnader. 37,7 ha varav 20 ha skogsmark 2,8 ha

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

MARKNADS. 2-3 juli 2016. Örnsköldsvik och Bredbyn. Dina virkesköpare i. www.scaskog.com FRÅN SCA SKOG ÅNGERMANLANDS SKOGSFÖRVALTNING

MARKNADS. 2-3 juli 2016. Örnsköldsvik och Bredbyn. Dina virkesköpare i. www.scaskog.com FRÅN SCA SKOG ÅNGERMANLANDS SKOGSFÖRVALTNING Dina virkesköpare i Örnsköldsvik och Bredbyn Anders Norberg Tel 0660-704 63 Mobil 070-344 03 11 anders.norberg.skog Magnus Hamberg Tel 0660-704 60 Mobil 070-214 79 72 magnus.hamberg Cecilia Persson Tel

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson Skog på åker 2006 HS Skaraborg rapport nr 1/06 Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson 1 Utvärdering av Hushållningssällskapets försöks planteringar Etablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22 Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.

Läs mer

SKOGSFASTIGHET SJÖBO

SKOGSFASTIGHET SJÖBO SKOGSFASTIGHET SJÖBO NYBRO SJÖBO 2:3, DEL AV Allmänt Skogsfastighet i ett sammanhängande skifte beläget i byn Sjöbo. Skiftet om totalt 72,1 ha domineras av ungskog i röjningsfasen. God bonitet och förväntad

Läs mer

Skogsfastighet Alvesta, 10 ha

Skogsfastighet Alvesta, 10 ha Skogsfastighet Alvesta, 10 ha Alvesta Hössjö 3:6 Trevlig skogsfastighet om ca 10 ha belägen på pendlingsavstånd från Alvesta och Växjö. Skogsmark ca 7,9 ha med virkesförråd om ca 1 400 m3sk. Slutavverkningsskog

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Tätortsnära skogsbruksplan i Söderköpings kommun 2015

Tätortsnära skogsbruksplan i Söderköpings kommun 2015 Tätortsnära skogsbruksplan i Söderköpings kommun 2015 Fastigheter: Husby 2:1 m.fl. Kommun: Söderköping Län: Östergötland Ägare: Söderköpings kommun Planerare: Simon H. Ekmåne Planen omfattar: 2015-2024

Läs mer

Contortatallen i Sverige

Contortatallen i Sverige Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Pris: 5 000 000 kr, bud senast 2015-11-26

Pris: 5 000 000 kr, bud senast 2015-11-26 Hässleholm Strandböke 2:7 Skogsfastighet 56 ha Hässleholm Skogsfastighet i Strandböke nordväst Hässleholm. Enklare boende om 120 kvm och 4 rum och kök samt loge/maskinhus och förråd. Välskött produktionsskog

Läs mer

Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog

Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:10 Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog Survey of scarification in difficult terrain at SCA Forest Alexander Edholm Examensarbete i skogshushållning,

Läs mer

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar

Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar Rävbergsvägen, Siljansfors. Datum 13.11.2009. Foto Helena Lundhammar Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar Innehållsförteckning 1. Icke försöksarbeten inom Siljansfors

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer