Lokaleko. Nytt år nya möjligheter

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2015 Norra och södra Jämtlands distrikt Ledare. AnnA-karin mähler, DISTRIKTSCHEF, norra jämtland Karin östberg, distriktchef, södra jämtland Nytt år nya möjligheter Ännu ett år har passerat och för alla inom skogsnäringen och för många av er skogsägare har det varit präglat av stormarna i slutet av En tuff men också en väldigt lärorik period. Tack vare extra ordinära insatser har mycket av det omkullblåsta virket blivit omhändertaget. Framförallt gäller det granen, vilket är otroligt viktigt med tanke på att vi ser en allvarlig utveckling av antalet, men även spridningen av granbarkborre. Men vi vet också att det fortfarande upptäcks områden där det ligger stora volymer stormfällt virke. Här uppmanar vi er markägare att antingen själv eller med hjälp av någon ni har förtroende för att kolla hur det ser ut på just dina skiften. Skogsstyrelsen jobbar nu med att tillsammans med skogsbruket dra lärdom från föregående år och utveckla beredskap inför framtida stormar. Under en tid har vi jobbat mycket med att utveckla så kallade e-tjänster inom myndigheten. Det är ett sätt att kunna erbjuda er skogsägare möjligheten att söka information när det passar er, oavsett om det är kontorstid eller ej. På Mina sidor kan ni hitta all möjlig information om just er fastighet, ni kan anmäla avverkningar eller lägga upp försöksområden och mycket mera. Ni kan också avtala tid med en av alla våra konsulenter för en rådgivning direkt via webben. Genom att under 8 timmar ge behörighet till en av våra konsulenter, kan ni tillsammans titta på din fastighet och ni kan få råd kring avverkning, röjning, gallring osv. Möjligheten finns också att ge behörighet till andra utanför Skogsstyrelsen det kan vara ombud eller entreprenörer. Gå in och botanisera på Mina sidor! Ni kan bland mycket annat se fantastiska kartor som tagits fram med hjälp av laserskanning. Ännu en pinfärsk nyhet är utvecklandet och lanseringen av gemensam inlämningsfunktion för er skogsägare. Via Mina Sidor kan du i den första versionen anmäla ärenden som rör fornlämningar. Dessa skickas då per automatik till Länsstyrelsen. Detta är ett verktyg som vi kommer att utveckla efter hand så att det omfattar fler frågor och fler myndigheter och vi tror tjänsten kommer att underlätta för dig som skogsbrukare. Fortsättning följer alltså! Ytterligare en nyhet inom Skogsstyrelsen är att Karin Östberg tagit över rollen som Distriktschef på Södra Jämtlands distrikt, mer om vem Karin är, hittar ni i detta nr. av LokalEko. Foto: Jörgen Sundin

2 Mina sidor är Dina sidor I tjänsten Mina sidor kan du som skogsägare hitta information om din skog, planera åtgärder och lämna in avverkningsanmälan samt skriva ut åtgärdsunderlag. Du kan välja att logga in med e-legitimation eller personligt lösenord. Mina sidor är en avgiftsfri tjänst som är öppen för alla skogsägare och ombud. Här finns samlad information om skogsfastigheten, kartor, planeringsverktyg, checklistor och en komplett guide för att skapa och skicka avverkningsanmälningar. När du anmäler en avverkning skapas en pdf-utskrift av kart- och hänsynsunderlag helt automatiskt. Dokumentet kan skrivas ut eller sparas. Mina sidor finns även som webbapp, det vill säga en sida som är anpassad för smartphone eller surfplatta. Via webbappen kan du ladda ner informationen i förväg, eftersom den mobila uppkopplingen inte alltid är den bästa ute i fält. Skogsägarens gröna kuvert När du är inloggad i Mina sidor finns även möjligheten att ta fram ett grönt kuvert, det vill säga en sammanställ- ning av information ur myndigheternas register om en eller flera brukningsenheter. Informationen har tagits fram för att underlätta ett aktivt skogsbruk. Delegering av Mina sidor Markägare kan delegera läs- och skrivrättigheter i Mina sidor till skoglig personal inom Skogsstyrelsen. Mina sidor blir därmed ett nytt och viktigt verktyg vid enskild rådgivning. I Mina sidor finns möjligheten för markägare att delegera läs- och/eller skrivrättigheter till ombud. Markägaren kan även välja att delegera rättigheter till Skogsstyrelsen under en särskild flik i delegerings-verktyget. Detta innebär att skoglig personal hos Skogsstyrelsen har möjlighet att ge rådgivning via telefon eller dator direkt i markägarens Mina sidor. Funktionen för delegering ger Skogsstyrelsen möjlighet att ge rådgivning och diskutera med markägare med deras eget kartmaterial som bas, exempelvis vid diskussioner om olika typer av skötselåtgärder, röjningsbehov, adaptiv skogsskötsel, målbilder om miljöhänsyn eller planering inför avverkning. Konsulenten ser samma kartbild som markägaren och kan hjälpa till att tolka bilden; höjder och sänkor, fuktig eller torr mark, trädslag, bäckar och andra typer av skogliga förutsättningar. Markägaren kan som mest delegera läs- och/eller skrivrättigheter i 8 h åt gången till Skogsstyrelsen. Därför behöver vi göra upp om tid i förväg. Under mars och april kommer Skogsstyrelsen att genomföra kom igång -träffar på distriktskontoren. Håll utkik i brevlådan och på vår hemsida Text: Lisa Classon

3 Personalnytt Karin Östberg Södra Jämtland har fått en ny distriktschef då förre chefen Johan Agestam valde att inte förlänga sitt förordnande. Ny chef är Karin Östberg som närmast jobbat på Skogsstyrelsens rådgivningsenhet med nationella frågor. Övriga arbetsuppgifter före det har varit projektledare i ett LBP-projekt* och biträdande regionchef för region Mitt. Karins fritidsintressen är ridning tillsammans med sina 2 döttrar och längdåkning på skidor. Hon har bl a åkt långloppet Marcialonga i Italien. Resor är också något som roar Karin. Hon bor på Rödön och dagpendlar till sitt kontor i Bräcke. * LBP = Landsbygdsprojekt Foto: Peter Newman Foto: Jessica Jonasson Barbro Norberg Barbro Norberg, administrativ kraft på Bräckekontoret har tjänstledigt fram till och med juli då hennes pension träder i kraft. Fram till dess kommer hon att satsa på kommunpolitik i Bräcke kommun. Lycka till med nya utmaningar Barbro! Foto: Barbro Eriksson Susanne Wiik Susanne Wiik på Strömsundskontoret är föräldraledig under hela 2015 efter att ha fött en son i januari. Grattis Susanne och Peter och välkommen till världen Arvid! Text: Barbro Eriksson

4 Det som göms i snö kommer fram i tö! Granbarkborrarna övervintrar till stor del i förna och markvegetation. Omväxlande blött och kallt väder i början av vintern, tunt snötäcke och stabil kyla borde öka dödligheten hos de övervintrande insekterna. Dessvärre vet vi inte säkert hur överlevnadsförmågan påverkas. Titta efter brunt borrmjöl i barkspringor, spindelnät eller vid stambasen! När vi summerade 2014 konstaterades att inför vintern var granbarkborrepopulationen större än den varit på länge. Barkborrarna 4 dubblade populationen under Det låg fortfarande kvar vindfälld gran i skogarna som drabbades av Ivar vid inventering i oktober Upparbetningen av vindfällt virke har pågått oavbrutet hela hösten och vintern med prioritet på gran. Detta borde innebära att det är små volymer kvar i Jämtland. Utsikten för år 2015 är dyster När värmen återkommer fram på våren och i maj når cirka 18 grader på dagen så kommer vi troligen att ha fler svärmande granbarkborrar än vi haft sedan 2010, kanske mer än 2009 också. Utbudet av färskt/rått granvirke i form av levande vindfälle kommer att vara mycket begränsat om uppröjningsarbetet har tagit hand om de flesta samlade vindfällsbrötarna. Var skall då granbarkborrarna hitta lämpliga träd/stammar för att säkra släktens fortlevnad? Stående skog kommer att vara utsatt för kraftiga attacker och vi kan vänta oss att en hel del stående skog blir angripen. Hur kan den stående skogen stå emot angreppen? Är träden i bra kondition, vitala, så krävs det många insekter för att övermanna det enskilda trädet. Är träden utsatta för stress som brist på vatten, torka, eller kraftigt förändrade ljusförhållande, nyupptagna beståndskanter, då klarar färre insekter av att övermanna trädet. Hösten gav troligen träden möjlighet att återhämta sig efter sommarens varma och torra väder. Vattenmängden vid snösmältning och nederbörd under maj och juni kommer också att spela in på granarnas förmåga att stå emot insekternas attacker. Vi skall vara beredda på mycket angrepp på stående skog under insekternas svärmning våren 2015 framförallt i de områden som drabbades av stormen Ivar. Hur skall vi förbereda oss? Var vaksam under vintern på vad som sker på/ i skogen. Blåser det ner mer träd under vintern, se till att de blir omhändertagna innan 15 juli. Se till så att alla vindfällen av gran från stormar-

5 na vintern är omhändertaget. Det kan ha fallit en del ytterligare om ni gjort en tidig upparbetning. Då granbarkborren svärmar i maj och juni behövs många ögon i skogen för att se om skogen angrips. Svärmningstidpunkten får ni reda på genom att följa resultaten från Skogsstyrelsens svärmningsövervakning på www. skogsstyrelsen.se. Ni märker det också, den startar första dagen efter snön försvunnit då temperaturen överstiger 18 grader. Angripna träd hittar ni genom att spana efter borrmjöl vid stambasen på grova granar. Se bild på föregående sida. Ha koll på äldre och medelålders granbestånd, nyexponerade bestånds- Information om röjningsbehov på din fastighet Under mars månad kommer Skogsstyrelsen skicka ut brev till ett antal personer med skogsfastigheter i Ragunda och Strömsunds kommun. Breven innehåller information om ett sannolikt röjningsbehov. Kanske är du en av dessa skogsägare? kanter i grandominerade bestånd och bestånd som haft skador av storm. När ni upptäcker skador/ angrepp av granbarkborre ta kontakt med er virkesköpare snarast. Genom att avverka omgående och få virket ur skogen förhindrar vi ytterligare förökning av granbarkborren. Viktigt med tidiga och bra kontakter med er virkesköpare. Det är en begränsad tidsperiod för att få full effekt på avverkningen och avverkningsresurserna kommer att vara hårt uppbokade. Framtidsutsikt! Risken för angrepp av granbarkborre på stående skog 2015 och 2016 är stor. Sannolikt kommer därefter angreppet att klinga av. Inträffar nya stormar förändras prognosen. För att möta framtida risk för granbarkborre-angrepp så behöver äldre ofta rotröteangripen granskog hanteras. Skötsel som minskar risk för stormskador minskar också risken för insektsangrepp. Åtgärder som ståndortsanpassat trädslagval, röjning vid 2 3 meters höjd, gallring vid rätt tidpunkt och höjd, planerad och funktionell miljöhänsyn med mera är att rekommendera. Text: Alf Pedersen Genom analys av satellitbilder kan Skogsstyrelsen identifiera stamtäta ungskogar som är i behov av röjning. Röjningsbehovet i Jämtland är fortsatt stort konstaterar Gullik Nilsson, skogskonsulent i Hammarstrand. Det finns inget lagkrav på att du måste röja, men många goda argument. Oavsett vilka mål och drivkrafter du har som skogsägare finns det stora vinster med att ha välskötta ungskogar. Röjningen är en viktig åtgärd för det unga beståndets fortsatta utveckling och den gör mycket för skogens framtida värde. Att med röjsågen forma sin framtidsskog är ett givande arbete där resultatet syns direkt. Det hör tyvärr inte till ovanligheterna att många röjningar blir eftersatta. Okunskap, tidsbrist, övertro till sin egen förmåga och ovilja att leja bort åtgärden kan vara några av förklaringarna. Men istället för att se röjningen som ett problem, se det som en god investering för framtiden. Den kostnad Kontaktpersoner: Järpen: Peter Newman Krokom: Barbro Eriksson Östersund: Henrik Wikström Strömsund: Frederik Rosendal Foto: Lennart Ståhl du har för röjningen idag går ofta att räkna hem i en framtida gallring. Behöver du fräscha upp din kunskap? Skogsstyrelsen anordnar skogskvällar under våren på ett antal orter, håll utkik i brevlådan och på vår hemsida för mer information! Text: Inger Hallgren Hammarstrand/Bräcke: Gullik Nilsson Berg/Bräcke: Magnus Frimodig Sveg: Mats Fredriksson

6 Röjning ekonomi, samhällsnytta och klimatnytta dagsverken behövs för att klara av dagens röjningsbehov i Jämtlands läns ungskogar. Än fler behövs för att också hantera det årliga tillskottet av ny skog som behöver röjas. Väl utförda röjningar ger skogsägaren en bättre ekonomi i framtiden och skapar förutsättningar för ett än mer hållbart skogsbruk. Antalet sysselsatta inom skogsbruket sjunker stadigt. Detta är främst en effekt av fortsatt effektivisering och mekanisering inom skogsbruket, framtidsutsikterna för råvaran är dock fortsatt mycket goda. Samtidigt som sysselsättningen minskar så ökar behovet av skogsvårdsåtgärder, framförallt av röjning i yngre skog. Med eftersatta och bristfälliga röjningar följer betydande ekonomiska förluster för skogsägaren, men även ökad sårbarhet för skogsskador såsom snöbrott och stormskador. I Jämtlands län uppgår röjningsbehovet i ungskog till hektar. Därutöver finns cirka hektar eftersatt åtgärdsbehov i yngre gallringsskog som borde ha röjts tidigare. Bara ungskogsröjningen motsvarar cirka dagsverken för röjningsentreprenörer. Dagsverken och arbetstillfällen som aldrig blir verklighet. Dessutom uppkommer hela tiden nya röjningsbehov i takt med att skogen växer. Årligen bedöms det tillkomma cirka hektar vilket motsvarar en sysselsättningsgrad av årsverken. Effekten blir inte bara att vi går miste om viktiga arbetstillfällen, ofta på landsbygden. Vi går även miste om de positiva effekter som en välutförd röjning genererar i form av långsiktig värdeökning av skogen, ökad tillväxt och träd som är mindre känsliga för stormar. Dessutom skapar en bra utförd röjning bättre förutsättningar för att god miljöhänsyn ska kunna tas både vid röjningstillfället och vid exempelvis Foto: Michael Ekstrand kommande avverkningar och andra skogsvårdsåtgärder. Jämtlands län består av 51 procent skogsmark. Skogen som råvaruresurs utgör en betydande och i vissa fall avgörande faktor för länets och landsbygdens utveckling. Det är uppenbart att vi kan bli ännu bättre på att förvalta och förädla denna resurs. Tillsammans med åtgärder för att säkerställa ny skog efter en avverkning naturlig föryngring, sådd eller plantering så är röjning den faktor som styr den framtida skogens utformning. Därmed också Foto: Rune Ahlander möjligheter till sysselsättning och värdeökning. Det finns så klart mångdubbelt med åtgärder som kan bidra till värdeökning, tillväxt, arbetstillfällen och utvecklad miljöhänsyn i skogen. Det är självklart en grov förenkling att påstå att röjningen löser allt detta. Men det är ingen tvekan om att det utgör ett stort bidrag. Ett bidrag som dessutom kräver en ganska liten investering. Låt oss börja ta röjningsbehovet på allvar. Text: Anna-Karin Mähler, distriktschef Norra Jämtlands distrikt & Karin Östberg, distriktschef Södra Jämtlands distrikt

7 Var en aktiv beställare av röjningstjänster Följande text är klippt ur en folder med namnet Röjning Beställning. Foldern, som innehåller mycket matnyttigt beträffande röjning, är framtagen av Skogsstyrelsen och kan fås på ditt lokala Skogsstyrelsekontor. Oröjt/utgångsläge Röjt/mål Det finns flera frågor att diskutera vid en beställning av röjning. Den du anlitar ska vara lyhörd för dina önskemål, men även kunna vara bollplank och rådgivare om du är osäker på hur åtgärden skall göras. Var inte rädd att fråga om sådant du är osäker på. Det ingår i ett professionellt bemötande att du ska få svar och förklaringar som är anpassade till din kunskapsnivå. Du bör samla dina överenskommelser med utföraren i ett kontrakt. Några av de viktigaste frågorna att diskutera och komma överens om finner du i punkterna nedan: Avgränsning av området som ska röjas Priser/kostnader Tidpunkt Uppföljning och återrapportering till beställaren Miljöhänsyn Röjningsinstruktion (trädslagsval, stamantal efter röjning, stamval) Följ upp det utförda arbetet Är hela den överenskomna arealen röjd? Är hänsyn till natur- kultur och rekreationsvärden utförda enligt överenskommelse? Kvarvarande bestånd. Ta del av utförarens återrapportering. Med en tydlig beställning som formulerats i ett kontrakt och fått en bra återrapportering från utföraren underlättas uppföljningen påtagligt. Om du ändå är osäker och det gäller stora arealer kan du ta hjälp av en oberoende fackkunnig att bedöma arbetet. Text: Ulf Olsson Illustratör: Nils Forshed Uppföljning av den genomförda röjningen ska alltid göras. Begär en tydlig återrepportering från utföraren på de uppgifter som formulerats i kontraktet. Du bör också göra en egen uppföljning eller ta hjälp av en oberoende fackkunnig för att få en korrekt bild av röjningen. Kontakta Skogsstyrelsen för mer information. Se även hemsidan

8 Lokala Nyhetsbrev Önskar du aktuell lokal information om aktiviteter nära dig, säsongsbaserade nyheter om åtgärder i skogen och det rådande skogsskadeläget? Då ska du prenumerera på Norra Jämtlands och Södra Jämtlands distrikts lokala nyhetsbrev via din e-post! Vi kommer att skriva om vilka aktiviteter som är på gång i distriktet, om avgiftsfria kurser, träffar och skogsdagar. Du får ta del av säsongsaktuell information när det gäller åtgärder i skogen, skogsskador och mycket annat. Vi marknadsför även vårt stora utbud av avgiftsbelagda produkter och tjänster, där du bland annat kan ta del av våra röj och motorsågsutbildningar. Anmäl dig för en prenumeration genom att besöka se och klicka dig vidare till Norra Jämtlands distrikt och Södra Jämtlands distrikt. Där kan du sedan starta prenumerationen under rubriken Lokalnytt. Du kan sedan när som helst i efterhand avbryta din prenumeration via en e-postlänk som du finner längst ner i varje nyhetsbrev. Välkommen som prenumerant! Rådgivning Följande aktiviteter är inplanerade under våren 2015: Byaträffar om röjning genomförs i byar där röjningsbehovet är stort vilket satellitsbildsanalyser av röjningsbehov kommer att visa. För Norra Jämtland blir det Strömsunds kommun som ska tittas över medan Södra Jämtland kommer att koncentrera sig på Ragunda kommun och där genomförs också skogskvällar om röjning. Framtidens rådgivning med fokus på e-tjänster granbarkborre och klimat kommer att presenteras på skogskvällar i Krokoms och Åre kommun. I mars kommer skogsägarna där att få inbjudningar till skogskvällar. På Södra Jämtland satsar vi på informationskvällar i alla 4 kommunerna, Härjedalen, Berg, Bräcke och Ragunda. Längre fram i vår blir det skogsträffar om återväxter på Norra Jämtlands distrikt. Kopplingar till stormskadad skog samt sorkskador kommer att göras. Håll utkik på vår hemsida, i tidningar och i brevlådan! Foto: Susanne Wiik Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida sidor Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand