Töres Theorell.

Transkript

1 Töres Theorell

2 E5er. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell

3 Neurobiologin har gjort stora framsteg (fmri bland annat) och plötsligt kan man se stress i hjärnan

4 Barn är väldigt tydliga och HPA- axelns känslighet programmeras under den allra första Oden (kanske redan under fosteroden!). En grupp barn som växer upp i mindre stressade omständigheter än andra är barn i antroposofiska familjer. Dessa har under de två första levnadsåren mycket lägre salivkorosolkoncentraoon än barn i familjer som i övrigt är jämförbara men inte är antroposofiska. Trygghet för barnet i stressituaooner sänker salivkorosol och extremt Ollbakadraget eller nervöst beteende hos barn predicerar störd corosolreglering i vuxenåren

5 Man ser på samspelet mellan gener och omgivning på et annat sät idag - gener kan både akoveras och av- akoveras

6 Mind- body interrelaoonship in DNA methylaoon. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98:85-99.

7 T Anthro Anthro Partl. Anthro Non-anthro SalivkorOsol som mäts hos barn vid 6 (1,2,3), 12 (4,5,6) och 24 (7,8,9) månaders ålder på morgonen (1,4,7), e5ermiddagen (2,5,8) och vid läggdags (3,6,9). Geometriska medelvärden, nmol/l Barn i antroposofiska (turkosa), delvis antroposofiska (mörkblå) och icke antroposofiska (ljusblå) familjer From Swartz J, Stenius F, Alm J, Theorell T and Lindblad F: Life style and salivary corosol at the age of 6, 12 and 24 months Acta Paediatrica 101: , 2012

8 Ökning av antalet arbetande i vissa branscher Antalet arbetande i administraoon och media ökade från år 1985 Oll år 2004 Antalet arbetande i utbildning och forskning ökade från år 1985 Oll år 2004

9 Minskning i antal arbetande i vissa branscher Antalet arbetande i jordbruk, fiske och skogsbruk har minskat från år 1985 Oll år 2004 Antalet arbetande inom industri och gruvdri5 har minskat från år 1985 Oll år 2004 Antalet arbetande inom vården har minskat från år 1985 Oll år 2004

10 Sverige är i et annat utvecklingsskede än t ex Spanien. (Smulders et al Worklife in the Netherlands 2006) Norra och Västra Europa karakteriseras av Litet jordbruk och mycket service Korta arbetsveckor Hög grad av komplexitet, autonomi and datajobb Små fysiska risker Men Sverige och Finland är i topp när det gäller arbetsintensitet

11 12,5 Procent arbetande män med "arbetsrelaterade psykiska besvär" 10,0 7,5 stress, psyk, män stress, psyk, kv 5,0 2, ,96,97,98,99,00,01 Källa: Arbetsorsakade besvär, SCB och AMV.

12 Utvecklingen av stressrelaterade arbetsbesvär enligt SCB/AV , kvinnor Stressbesvär ,5 5 7, , Theorell 2008

13 Sjuktalet för män och kvinnor från 1955 t o m kvinnor män 10 5 Åren motsvarar 1955 t o m 2001 Källa: RFV-statistik tillgänglig på

14 Sjuktalet i Sverige för män och kvinnor från 1998 Oll och med Kvinnor Män

15 Figur Antal sjukpenningdagar per försäkrad kvinna (i åldern 16 67) och år, Källa: Försäkringskassans officiella staosok 1955 Oll Minimum 10, max 28

16 När analyser gjorts av hela föregående år visar Försäkringskassan at sjukpenningtalet blev 7,7 dagar och därmed ökade med 0,9 dagar jämfört med förra året. Under samma Od ökade de nybeviljade sjuk- och akovitetsersätningarna per tusen försäkrade med 0,43 individer. Likaså ökade antalet sjukpenningdagar i sjukfall upp Oll 2,5 år med 12,7 procent under 2012 jämfört med året innan.

17

18 Andel yrkesarbetande kvinnor som rapporterar för höga krav i arbetet efter sektor krav kv stat krav kv kom 50 krav kv lands krav kv ind 40 krav kv handel =1, 1993=2, 1995=5, 1997=4, 1999=5 Källa: Arbetsmiljöundersökningarna sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001 Theorell 2008

19 Förekomst av för höga krav (%) bland yrkesarbetande män i Sverige uppdelade på sektorer % som uppger hög akrav krav stat krav kom krav lands krav ind krav handel Källa: Arbetsmiljöundersökningarna sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001 Theorell 2008

20 Förekomst av bristande kontroll bland yrkesarbetande kvinnor i Sverige (%) stat, k kommun, k landsting, k industri, k handel, k ,93,95,97,99 Källa Arbetsmiljöundersökningarna sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001

21 Förekomst av bristande kontroll bland yrkesarbetande män i Sverige (%) stat, m kommun, m landsting, m industri, m handel, m ,93,95,97,99 Källa Arbetsmiljöundersökningarna sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001

22 En helt färsk publikaoon i Lancet (et europeiskt samarbetsprojekt IPD) visar at kombinaoonen höga krav och små kontrollmöjligheter i arbetet ökar risken för hjäronfarkt under uppföljning hos arbetande män och kvinnor som inte hade hjärtkärlsjukdom vid start. Oberoende av andra riskfaktorer Överrisken 1.3

23

24 Medelvärde för psykiska krav i arbetet (fem frågor med fyra svarsalternaov från aldrig Oll allod eller nästan allod 1-4, summa 5-20) Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Medelvärde för påverkansmöjligheter i arbetet (två frågor med fyra svarsalternaov 1-4, summa 2-8) Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Data från Norrtälje Muskuloskeletalt IntervenOonscentrum 1990 (Hagberg/Hogstedt, red, ArbetslivsinsOtutet) och från SLOSH, StressforskningsinsOtutet 2008 och 2010

25 Från läkarenkäterna 1992 (n=362) respekove 2010 (n=1937) Bejerot et al LäkarOdningen 20: , 2011 Tycker du at du har Ollräckligt inflytande på beslut som gäller den avdelning där du själv arbetar? % Ja o5ast Ja ganska o5a Ja ibland Nej sällan Nej aldrig 5 6 Har du så många arbetsuppgi5er at det inverkar negaovt på möjligheten at arbeta effekovt? % Ja o5ast 6 10 Ja ganska o5a Ja ibland Nej sällan Nej aldrig 3 3

26 RelaOv risk (RR) för utmatning hos svenska läkare (enligt standardiserat formulärindex) med onödiga (skulle de alls behöva göras?) respekove oskäliga (göras av andra?) arbetsuppgi5er (n=1534). Låg nivå Mellannivå Hög nivå (referens) Index Onödiga arbetsuppg. UtmaTning ( ) 2.64( ) Index Oskäliga arbetsuppg. UtmaTning ( ) 5.24( ) Bejerot et al LT nr

27 Signifikant predik.on av utma3ningspoäng (emo.onell utbrändhetspoäng enligt Maslach) från 2008.ll 2010 i den svenska slosh- studien av svenska arbetande män och kvinnor Förklaringsvariabler i mulovariat analys: Kön, ålder, inkomst, icke lyssnande chef, psykologiska krav, möjlighet at påverka emooonell utmatning och kulturella akoviteter på jobbet vid start, N=6214 Följande variabler hade oberoende säkerställt predikoonsvärde: EmoOonell utmatning vid start Ålder Psykologiska krav Kön Möjlighet at påverka Kulturella akoviteter på jobbet Ej säkerställda oberoende effekter: Inkomst Icke lyssnande chef Theorell. Osika, Leineweber, Magnusson Hanson, Bojner Horwitz and Westerlund: Is cultural acovity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012 (DOI /s )

28 Faktorer i arbetet som skyddar mot uppkomst av mobbning under tvåårsuppföljning i slosh för personer som vid start ej känt sig mobbade Ingen omorganisaoon Känsla at någon bryr sig om en (kvinnor) Känsla at man inte är utbytbar (män) Organisatorisk rätvisa (män) Ej diktatorisk chef (män) Upplevelse av kontrollmöjligheter Inga motstridiga krav (män) Alltså: När vi kan skapa e; klimat med ökad empa= minskar mobbningsrisken OxensOerna, Elofsson, Gjerde, Magnusson Hanson and Theorell Industrial Health 2012

29 En nyligen publicerad undersökning från vår grupp visar at dold coping ökar risken för hjäronfarkt

30 Nära 3000 medelålders initialt friska manliga stockholmare följdes i 10 år efter att ha svarat på frågor bl a om dold coping i jobbet Dold-coping-poäng N Överrisk (95% CI) Låg (4-7) (ref.) Medium (8-10) ( ) Hög (11-16) ( ) Kontrollerat för ålder, demografiska faktorer, beteenderiskfaktorer, krav och kontroll och även för biologiska riskfaktorer Alltså: Ju mer dold coping desto större risk för infarkt under uppföljning, även efter hänsynstagande till andra riskfaktorer Leineweber, Theorell, Westerlund Risk of developing a myocardial infarction in Swedish working men during 10 years of follow-up in relation to covert coping (Stockholm WOLF study) Journ Epidemiol Comm Health, 2011 May;65(5):420-5.

31 Betydelsen av en icke lyssnande chef i predik.onen av depressiva symptom (standardskala SCL- D- S) hos de anställda MulOvariat analys med depressiva symptom 2008 som uvall och ålder, kön, inkomst och depressiva symptom och icke lyssnande chef 2006 som förklaringsvariabler (n=3269) RelaOv standardiserad beta- koefficient +/- SEM för icke lyssnande chef / , p=0.026 Alltså: En icke lyssnande chef ökar risken hos den anställde at få värre depressionssymptom två år senare Men när man tar hänsyn Oll krav och kontrol för de anställda försvinner det oberoende värdet av icke- lyssnande chef som prediktor alltså ingår en lyssnande chef I en bra arbetsmiljö e5ersom arbetsmiljövariablerna tar över Theorell et al PLoS One 2012

32 2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 Mean scores non-listening manager Mandatory school only n=899 (2006), 539 (2008), 403 (403) Short high school education n=1061 (2006), 786 (2008) 629 (2010) At least 3 year high school n=964 (2006), 673 (2008), 589 (2010) Short university n=682 (2006), 499 (2008), 425 (2010) At least 3 years of university n=1227 (2006), 941 (2008), 812 (2010) Mand school only Short high school 3 year high school Short university 3 year university Theorell, Nyberg, Magnusson Hanson, Oxenstierna and Westerlund: Non-listening and self centered leadership - relationships to socioeconomic conditions and employee health, PLoS One September 2012 Volume 7 Issue 9 e44119

33 Självcentrerad chef i predikoonen av depressiva symptom hos anställda från 2006 Oll 2008 Lineära (beta) regressioner i mulovariat analys - Step 1: justering för ålder, kön och inkomst men ej för krav och kontroll: (p=0.004) - Step 2: justering även för krav och kontroll: (p=0.041) Slutsats: En självcentrerad chef innebär risk för ökning av depressiva symptom oberoende av krav och kontroll. Theorell et al PLoS One 2012

34 En nyligen publicerad undersökning från vår grupp (Hasson, Theorell, Bergquist, Canlon: Acute stress induces hyperacusis in women with high levels of emooonal exhausoon) visar at personer med hög grad av emooonell utmatning inte förmår stänga av obehagligt ljud på samma sät som friska. Resultaten var mycket tydligare för kvinnor än för män PLoS One (1); e52945

35

36 WORKING CONDITIONS AND ADAPTATION TO CHANGE:STUDY OF HEALTH ISSUES ASSOCIATED WITH RESTRUCTURING ***RESTRUCTURING SURVEY*** To the European Commission Employment, Social Affairs and Inclusion EMPL.C.2 New Skills for New Jobs, Adapta.on to Change, CSR, EGF 15 August 2011 Service Contract No. VC/2007/0482 Commitment No. SI Principal inves.gator Harvey M Brenner

37 Opinions about downsizing (including at least 10% of employees in a worksite) a5er downsizing (Restructuring Survey EC)

38 Effects on downsizing on emooonal exhausoon (Maslach) in case/control study (Restructuring Survey EC) Survivors France OR 2.10 (p=0.016) Survivors Hungary OR 2.05 (p=0.027) Survivors Sweden OR 1.70 (p=0.114) SOll Unempl France OR 1.05 (p=0.782) SOll Unempl Hungary OR 2.05 (p=0.011) SOll Unempl Sweden OR 0.90 (p=0.774) Thus, effects of downsizing are related both to employment/no employment a5er downsizing and to social security network in the country (worse in Hungary)

39 Effects on downsizing on depressive symptoms (short form SCL six items, Bech) in case/control study (Restructuring Survey EC) Survivors France OR 3.00 (p=0.001) Survivors Hungary OR 2.80 (p=0.026) Survivors Sweden OR 1.80 (p=0.193) SOll Unempl France OR 2.40 (p=0.019) SOll Unempl Hungary OR 4.90 (p=0.000) SOll Unempl Sweden OR 1.75 (p=0.206) Thus, effects of downsizing on depressive symptoms are also related both to employment/no employment a5er downsizing and to social security network in the country (worse in Hungary)

40 Psychother Psychosom 2011;80:78 87" DOI: / " Health Effects on Leaders and" Co-Workers of an Art-Based Leadership" Development Program" Julia Romanowska a, b Gerry Larsson c Maria Eriksson b Britt-Maj Wikström a, d" Hugo Westerlund b Töres Theorell a, b" a Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, b Stress Research Institute, Stockholm University," c Department of Leadership and Management, Swedish National Defence College, Stockholm, Sweden, and" d Akershus University College, Faculty of Health, Nutrition and Management, Oslo, Norway"

41 Two alternatives of leader education Schibbolet Julia Romanowska Projekt KULT Stressforskningsinstitutet Classical psychosocial educ

42 Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 Poäng för dold coping Schibbolet 2.04+/ / / TradiOonal 1.98+/ / / StaOsOsk tvåvägsinterakoon 0-18 m, p=0.007 df=1,110 (p=0.022 df=1,86 för enbart anställda)

43 Total poäng för psykiska symptom (sömnstörning, emooonell utmatning, depressiva symptom) i de två grupperna före, e5er 12 m och e5er 18 m p=0.014 alla, p=0.028 enbart anställda (från Romanowska et al Psychotherapy and PsychosomaOcs, 2011) 2,55 2,5 2,45 2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 Before 12 months 18 months Schibbolet Comparison

44 PlasmakoncentraOon av DHEA- s (skyddande hormon, micromol/l) före, e5er 12 månader och e5er 18 månader p=0.003 alla, p=0.027 enbart anställda 5 4,8 4,6 4,4 4,2 Schibbolet Comparison 4 3,8 Before 12 months 18 months Från Romanowska et al Psychotherapy and PsychosomaOcs 2011

45 Under interventionsåret konstaterade man en bättre utveckling av personlighetsdraget agreeableness (Big Five) som ganska väl svarar mot empati och vidare av känsla av sammanhang hos cheferna själva i Schibboletgruppen i jämförelse med jämförelsegruppen efter 18 månader Romanowska, Larsson och Theorell: J Management Development, in press 2012

46 12 month follow-up Hög poäng: LITET laissez faire (alltså högt engagemang). Slutsats: Under året med chefsundervisningen blev cheferna i jämförelsegrupp övertygade om att de blev mer engagerade i sina anställda men de anställda tyckte tvärtom I Schibboletgruppen såg de anställda en förbättring hos sina chefer (mer engagemang) medan cheferna själva tyckte att de blev sämre (mera medvetna?) (Romanowska et al in review 2012)