Depression, utbrändhet och arbetsmiljö i relation till samhällsklass och kulturella aktiviteter på arbetsplatsen

Transkript

1 Depression, utbrändhet och arbetsmiljö i relation till samhällsklass och kulturella aktiviteter på arbetsplatsen Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se Eller Tores.Theorell@ki.se Publikationer nås enklast genom

2 Efter. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell

3 Mind-body interrelationship in DNA methylation. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98: Man känner idag till hur omgivningen skruvar på och av gener, sk epigenetik, och t o m hur det går till kemiskt

4 Anthro Anthro Partl. Anthro Non-anthro Salivkortisol som mätts hos barn vid 6 (1,2,3), 12 (4,5,6) och 24 (7,8,9) månaders ålder på morgonen (1,4,7), eftermiddagen (2,5,8) och vid läggdags (3,6,9). Geometriska medelvärden, nmol/l Barn i antroposofiska (turkosa), delvis antroposofiska (mörkblå) och icke antroposofiska (ljusblå) familjer From Swartz J, Stenius F, Alm J, Theorell T and Lindblad F: Life style and salivary cortisol at the age of 6, 12 and 24 months Acta Paediatrica 101: , 2012

5 Fischer J, Calame A, Dettling A, Zeier H and Fanconi S Pediatric Critical Care 28: , 2000 Observationsstudie av två 12-dagarsperioder under två på varandra följande år, 112 sjuksköterskor och 27 läkare Salivkortisol bestämdes varannan timme och efter stressande händelser Subjektiv känsla av stress bedömdes vid varje mättillfälle. Endokrin stressreaktion definierades som en ökning i kortisol >50% eller 2.5nMol/l Stressförekomst i proverna var 16% En hög andel av dessa (71.3%) endokrina stressreaktioner förekom utan att individen uppgav sig vara stressad

6 Het S, Schoofs D, Rohleder N, Wolf OT Psychosom Med 74:23-32, 2012 Trier Social Stress Test. 232 participants. Positive and Negative Affect Scale. Omvänd relation mellan salivkortisol och negativ stresskänsla observerades över hela materialet (relativ betakoefficient i lineär regression -0.13, p=0.002) Resultaten stöder tanken att kortisol buffrar obehagskänsla under stress

7 MRI-based measurement of hippocampal volume in patients with combat-related posttraumatic stress disorder. Bremner JD, Randall P, Scott TM, Bronen RA, Seibyl JP, Southwick SM, Delaney RC, McCarthy G, Charney DS, Innis RB. Am J Psychiatry Jul;152(7):

8 MRI-based measurement of hippocampal volume in patients with combat-related posttraumatic stress disorder. Bremner JD, Randall P, Scott TM, Bronen RA, Seibyl JP, Southwick SM, Delaney RC, McCarthy G, Charney DS, Innis RB. Am J Psychiatry Jul;152(7):

9 BVRT Sum of error categories: omission, distortion, perseveration, rotat Benton s visual retention test Sum of error categories: omission, distortion, perseveration, rotation, misplacement, & size error p= N = ,00 2,00 Kategori 1=patient 2=kontroll

10 Long-term occupational stress is associated with regional reductions in brain tissue volumes Blix E, Perski A, Berglund H and Savic I PLoS One June 2013 Volume 8 Issue 6 e patienter med utmattningssyndrom och 68 matchade kontrollpersoner Reducerad volym hos patienterna i putamen och i nucleus caudatus. Även effekter på mediala prefrontala cortex och cingulus anterior. Alla dessa strukturer är stresskänsliga och är centrala i stressreglering

11

12 Kivimäki et al (IPD-Work Consortium) Job strain as a risk factor for future coronary heart disease: Collaborative analysis of 2358 events in working men and women Lancet Sep 13. pii: S (12) doi: /S (12) England, Skottland, Finland, Danmark, Belgien, Tyskland och Sverige deltog. 7.5 års uppföljningstid i genomsnitt 20-30% överrisk för hjärtinfarkt. Lika för män och kvinnor. 16% had spänt arbete. 3.6% av infarkterna hade kunnat förhindras om individer med spänt arbete fått bättre arbete.

13 Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater? Varje dag/ ett par dagar per vecka/ en dag per vecka/ ett par dagar/ månad/ några gånger de senaste tre månaderna/ någon gång de senaste 12 månaderna/ inte alls de senaste 12 månaderna

14 Procent arbetande svenska män och kvinnor som rapporterat att de blivit utsatta för kränkande behandling (enligt SCB-frågan) Minst en gång senaste 12 månaderna Minst två gånger senaste 3 månaderna M (män) och W (kvinnor) separately M/last y W/last y M/last 3m W/last 3m

15 Relativ risk att vara långtidssjukskriven 60 dagar eller mer under de två år som följde på AMU bland personer som uppgav sig vara mobbade vid start (nära deltagare) jämfört med omobbade. Män Kvinnor Risk (95% CI) 1.84 ( ) 1.66 ( ) Kontrollerat för tidigare sjukskrivning, ledarskap, krav, kontroll, chefsstöd, arbetskamratsstöd, upplevd risk för nedskärningar, ålder, social klass och arbetsmarknadssektor Widmark, Oxenstierna, Westerlund och Theorell: Vuxenmobbning och sjukskrivning Ur Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer och Theorell (redaktörer): Den höga sjukskrivningen - problem och lösningar

16 Faktorer i arbetet som skyddar mot uppkomst av mobbning under tvåårsuppföljning för personer som vid start ej känt sig mobbade (slosh-undersökningen) Ingen omorganisation Känsla att någon bryr sig om en (kvinnor) Känsla att man inte är utbytbar (män) Organisatorisk rättvisa (män) Ej diktatorisk chef (män) Upplevelse av kontrollmöjligheter Inga motstridiga krav (män) Alltså: När vi kan skapa ett klimat med ökad empati minskar mobbningsrisken Oxenstierna, Elofsson, Gjerde, Magnusson Hanson and Theorell Industrial Health 2012

17 Figur Sjuktalet hos arbetande svenska kvinnor i åldrarna Källa: SCB Åren 1955 till Minimum 10, max 28

18 Ordnas kulturella aktiviteter (film, teater,konsert, eller utställning) genom jobbet för de anställda? Tre studieår i slosh (april - maj) 0= Ingen 1= Någon gång per år 2= Någon gång per månad 3= Någon gång per vecka eller mera ofta n= 5037, 2008 n= 9623, 2010 n= 8912 Theorell et al: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012

19 Signifikant prediktion av emotionell utmattning från situationen 2008 till 2010 i slosh N=6214 Följande faktorer visade sig ha signifikant och av varandra oberoende prediktivt värde Emotionell utmattning vid start Ålder Psykiska krav Kön Möjlighet att påverka Kulturella aktiviter på jobbet Ej signifikanta: Inkomst Icke-lyssnande chef Theorell et al: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012

20 Two alternatives of leader education Schibbolet Classical psychosocial educ Julia Romanowska Projekt KULT Stressforskningsinstitutet

21 Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 Poäng för dold coping Schibbolet 2.04+/ / /-0.05 Traditional 1.98+/ / /-0.05 Statistisk tvåvägsinteraktion 0-18 m, p=0.007 df=1,110 (p=0.022 df=1,86 för enbart anställda)

22 Plasmakoncentration av DHEA-s (skyddande hormon, micromol/l) före, efter 12 månader och efter 18 månader p=0.003 alla, p=0.027 enbart anställda 5 4,8 4,6 4,4 4,2 Schibbolet Comparison 3D-stapel 3 4 3,8 Before 12 months 18 months Från Romanowska et al Psychotherapy and Psychosomatics 2011

23 Total poäng för psykiska symptom (sömnstörning, emotionell utmattning, depressiva symptom) i de två grupperna före, efter 12 m och efter 18 m p=0.014 alla, p=0.028 enbart anställda (från Romanowska et al Psychotherapy and Psychosomatics, 2011) 2,55 2,5 2,45 2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 Before 12 months 18 months Schibbolet Comparison

24 Signifikant bättre utveckling av agreeableness (Big Five) och SOC (sense of coherence, känsla av sammanhang) hos Schibbolet-cheferna än hos cheferna i jämförelsegruppen efter 18 månaders uppföljning Romanowska, Larsson and Theorell: J Management Development, in press 2012

25 12 month follow-up Hög poäng: Ej laissez faire, alltså bra. Slutsats: Vanlig utbildning gjorde cheferna övertygade om att de blev mer engagerade deras underställda såg det motsatta. Schibbolet: De underställda såg förbättring men cheferna själva trodde att de blivit sämre (Romanowska et al submitted 2012)

26 Minskning i morgonblodcortisol och förbättring i påverkansmöjlighet för anställda under chefer som deltog i ett psykosocialt förbättringsprogram för chefer vid ett försäkringsbolag, jämfört med kontrollgrupp (anställda i avdelning vid samma bolag vars chefer inte gick i utbildning) Theorell T, Emdad R, Arnetz B, et al. Employee effects of an educational program for managers at an insurance company. Psychosom Med 2001;63(5):

27 2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 Medelpoäng icke-lyssnande chef Endast grundskola n=899 (2006), 539 (2008), 403 (403) Kortare eller ofullst gymnasium/motsv n=1061 (2006), 786 (2008) 629 (2010) Fullständigt gymnasium n=964 (2006), 673 (2008), 589 (2010) Kortare universitetsutb n=682 (2006), 499 (2008), 425 (2010) Minst 3 års universitet n=1227 (2006), 941 (2008), 812 (2010) Mand school only Short high school 3 year high school Short university 3 year university Theorell, Nyberg, Magnusson Hanson, Oxenstierna and Westerlund: Non-listening and self centered leadership - relationships to socioeconomic conditions and employee health, PLoS One September 2012 Volume 7 Issue 9 e44119

28 Icke-lyssnande chef i prediktion av depressiva symptom (6 items, subskala från Hopkins Symptom Checklist (SCL-D6) Depression scale ) Multivariat analys med depressiva symptom 2008 som beroende variabel och i första steget ålder, kön, inkomst och depressiva symptom vid start samt icke-lyssnande chef (n=3378) år 2006 som förklaringsvariabler. I det andra steget används samma förklaringsvariabler men nu med tillägg av psykiska krav och egna kontrollmöjligheter i arbetet år 2006 (n=3269) som förklaringsvariabler Analysen visar att den icke lyssnande chefen bidrar signifikant till förvärrande av depressiva symptom från 2006 till Men det andra steget visar också att eftersom en lyssnande chef ingår i en god arbetsmiljö så försvinner förklaringsvärdet när man tar in den anställdes krav och kontrollmöjligheter Theorell et al PLoS One 2012

29 Vi undersökte också i samma studie ett mått på självcentrerad chef som visade sig förutsäga dålig utveckling av depressiva symptom hos den anställde under den tvåårsperiod som följde. Och i detta fall blev effekten av att väga in arbetsmiljön mindre effekten av den självcentrerade chefen kvarstod. Om den anställde upplever chefen som självcentrerad ger det alltså en av övrig arbetsmiljö oberoende dålig effekt. Theorell et al PLoS One 2012

30 Samband (korrelationer) mellan olika variabler och emotionell utmattning (enligt Maslach MBI) Inkomst (ln) och emotionell utmattning Utbildning och emotionell utmattning 0.05 Icke lyssnande chef och emotionell utm attning 0.30 Psykiska krav i arbetet och emotionell utmattning 0.50 Kontrollmöjligheter i arbetet och emotion. utm Mellan vissa av förklaringsvariablerna Inkomst (ln) och icke lyssnande chef Utbildning och icke lyssnande chef Inkomst (ln) och kultur på jobbet 0.09 Utbildning och kultur på jobbet 0.23 Källa Theorell et al Int Arch Occ Env Health 2012

31 Effekt av nedskärningar på depressiva symptom hos anställda (SCL sex frågor, Bech) i europeisk fallkontrollstudie (Restructuring Survey EC) Survivors Frankrike OR 3.00 (p=0.001) Survivors Ungern OR 2.80 (p=0.026) Survivors Sverige OR 1.80 (p=0.193) Fortf arb-lös Frankrike OR 2.40 (p=0.019) Fortf arb-lös Ungern OR 4.90 (p=0.000) Fortf arb-lös Sverige OR 1.75 (p=0.206)

32 Effekt av nedskärning på emotionell utmattning (Maslach) i europeisk fallkontroll-studie (Restructuring Survey EC) Survivors Frankrike OR 2.10 (p=0.016) Survivors Ungern OR 2.05 (p=0.027) Survivors Sverige OR 1.70 (p=0.114) Fortf arb-lös France OR 1.05 (p=0.782) Fortf arb-lös Ungern OR 2.05 (p=0.011) Fort arb-lös Sverige OR 0.90 (p=0.774)