SLUTRAPPORT. Projekttitel. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet trajectories, samband och livsstadier

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekttitel Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet trajectories, samband och livsstadier Dnr Projektledare Linda Magnusson Hanson Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund Projektets bakgrund: Även om det finns en hel del forskning som tyder på samband mellan vissa psykososocial arbetsmiljöfaktorer och psykisk ohälsa, så är kunskapen om dessa samband över tid begränsad. En begränsning i tidigare litteratur är att betydelsen av arbetsmiljön under en längre tid ej studerats i någon större utsträckning. Det är också oklart om psykosocial arbetsmiljö är relaterade till viss utvecklingen av symtom på psykisk ohälsa över tid. Till skillnad från många andra studier som enbart mätt arbetsmiljön vid en tidpunkt och studerat hur den är relaterad till psykisk ohälsa vid senare tidpunkt med hänsyn till psykisk ohälsa vid studiens start, används i det här projektet ett flertal mätningar av både arbetsmiljöfaktorer och hälsa för att öka kunskapen om hur psykosocial arbetsmiljö är relaterad till psykisk ohälsa över en del av livsloppet. Några frågeställningar i projektet har varit: om en viss utveckling av arbetsförhållanden är relaterad till högre risk för depressiva symtom eller andra relaterade symtom, om psykosociala arbetsmiljöförhållanden är relaterad till en viss utveckling av depressiva symtom över tid, samt om denna typ av samband skiljer sig åt i olika livsskeden t.ex. mellan yngre, medelålders, eller äldre i arbetslivet. 2. Projektets genomförande Projektet har genomförts av projektledare Docent Linda Magnusson Hanson, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, statistiker/phd Paraskevi Peristera, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, doktorand Julia Åhlin Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och Prof. Hugo Westerlund Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, i samarbete med Prof. Reiner Rugulies, Danish National Research Centre for the Working Evironment, Ida Madsen, Senior Researcher, Danish National Research Centre for the Working Evironment och Prof. Alexis Descatha, Inserm, Frankrike. Detta team har tillsammans stor erfarenhet inom området psykosocial arbetsmiljö och specialkunskap om just betydelsen av psyckosociala faktorer för depression respektive muskuloskeletal smärta. Trots att en av nyckelpersonerna i projektet haft en längre tids föräldraledighet, har projektet löpt väl och har resulterat i åtminstone 6 studier, vilket är i överkant av förväntat antal. Vissa studier som

2 genomförts kommer även att vara del av en avhandling som försvaras 2020, enligt plan. Projektet bygger på data från den så kallade SLOSH-studien (Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health) med ett flertal upprepade mätningar av både arbetsmiljöfaktorer och en rad hälsoindikatorer. I de flesta studier har över 6000 män och kvinnor studerats under en period av 8-10 år (4 eller 5 upprepade mätningar använts med 2 års mellanrum). För att besvara de mest centrala frågeställningarna i projektet har en serie analyser genomförts med fokus på psykosocial arbetsmiljö och depression eller depressiva symtom. Analyserna har resulterat i 3 studier som har skickats in för publicering i internationella tidskrifter och som beskrivs mer nedan. En har fokuserat på en längre periods utveckling av krav och kontroll i arbetet i relation till senare depression medan två har fokuserat på arbetsbörda (både betalt och obetalt arbete) respektive krav, kontroll och stöd och senare utveckling av depressiva symtom. Dessa 3 studier har genomförts med hjälp av så kallad latent trajectory analyses som är en relativt sofistikerad metod som kan gruppera individer utifrån liknande utveckling över tid vad gäller en studerad företeelse. Dessa studier är några av de första inom detta område som baserar sig på denna metodik. Vi bedömde emerllertid att det inte var meningsfullt att studera vidare hur arbetsförhållanden är relaterad till samtida utveckling av samtida förändringar i depressiva symtom, sömnproblem, och olika typer av smärtproblematik, då preliminära analyser visade på väldigt liten förändring över tid. Några planer att publicera dessa resultat finns därför inte i nuläget. De ovan beskrivna studierna har också tittat på om sambanden skiljer sig åt i olika livsskeden t.ex. mellan yngre, medelålders, eller äldre i arbetslivet. En begränsning med den metodik som använts i de första studierna är emellertid att det är svårt att dra säkra slutsatser om orsak och verkan utifrån denna metodik. Därför har vi även valt att genomföra ett antal studier med annan metodik. I dessa studier har vi istället använt andra nya och sofistikerade metoder för att analysera våra data genom vilka vi haft möjlighet att samtidigt undersöka både förändringar i psykosocial arbetsmiljö och förändringar i depressiva symtom eller relaterade symtom. Förutom depressiva symtom har vi studerat relationen mellan arbetsmiljöförhållanden och ryggsmärta samt huvudvärk, eftersom både smärta, speciellt ryggsmärta, är vanligt förekommande i samband med psykisk ohälsa och kan bidra till ytterligare funktionsnedsättning. Resultaten från dessa studier beskrivs mer nedan. 3. Uppnådda resultat Studie 1 I den första studien som beskrevs ovan (här kallad studie 1) studerades separat

3 och samtida utveckling av krav och kontroll över en period av 6 år och dess relation till depression. I studien ingick 7949 män och kvinnor som besvarat enkäter genom SLOSH-studien. Studien fann, lite överraskande, att både nivån av krav och kontroll i arbetet var relativt oförändrade över en sex-årsperiod. Den samtida utvecklingen av krav och kontroll kunde därmed beskrivas utifrån de fyra kategorierna i krav-kontroll modellen. Jämfört med de som hade låga krav och hög kontroll (avspänt arbete) hade de med stabilt höga krav och låg kontroll (spänt arbete) över perioden en högre risk för senare höga depressiva symtom/depression. Även de med stabilt höga krav men hög kontroll (aktivt arbete) hade en högre risk depression, vilket möjligen kan förklaras av deras relativt höga nivå av krav. Studien tyder på att en längre tids exponering för höga krav och låg kontroll ökar risken för psykisk ohälsa, vilket är i linje med ett de flesta hypoteser om hur psykosociala faktorer kan påverka hälsan negativt. Hittills finns däremot väldigt empiriskt stöd för dessa hypoteser. Då krav och kontroll inte förändrades mycket över tid kunde vi emellertid inte studera betydelsen av en ökning respektive minskning av krav/kontroll. Resultaten antyder ändå att det kan vara värdefullt att ta hänsyn till arbetsmiljön under en längre period i t.ex. systematiskt arbetsmiljöarbete. Studie 2 I studie 2 undersökte vi om arbetsbörda både från arbete och fritid hade någon betydelse för utveckling av depressive symtom under en 6-årsperiod. I enlighet med tidigare litteratur fann vi att de flesta individer i populationen hade stabilt låga depressiva symtom över en sex-årsperiod på en nivå att de kunde betraktas fria från depression. En liten grupp hade å andra sidan en stabilt hög nivå av symtom som kunde kategoriseras som medelsvår-svår depression, medan ytterligare en liten grupp startade högt med kraftigt minskade symtom därefter och därmed gick från svår depression till fria från depression. En grupp hade ökade symtom från tveksam depression till mild depression och en grupp minskade från en nivå av mild depression till tveksam depression. Därefter undersöktes huruvida arbetsbörda hade någon betydelse för vilken grupp man tillhörde. Det visade sig att varken hög arbetsbörda i form av lång arbetstid eller hög arbetsbörda från obetalt arbete, inklusive hushållsarbete och vård av barn/anhöriga, hade ett oberoende samband med utvecklingen av depressiva symtom över tid. En hög total arbetsbörda däremot ökade sannolikheten för vissa typer av utveckling. Jämfört med stabilt låga symtom ökade total arbetsbörda risken för framför allt stabilt höga symtom vilka kan vara förenade med en mer betydande funktionsnedsättning än andra typer av utveckling över tid och sämre prognos. Studien tyder därmed på att total arbetsbörda (eller en dubbel börda från betalt och obetalt arbete) kan vara förenade med en ogynnsam utveckling av depressiva symtom och är den första studien som vi känner till kring psykosocial arbetsmiljö och utveckling av depressiva symtom under en längre tidsperiod. Studie 3 I studie 3 som inkluderade närmare 7000 deltagare i SLOSH-studien analyseras krav, kontroll och stöd i förhållande till utveckling av depressiva symtom över tid. Liksom i studie 2 fann vi sex olika grupper med olika utveckling av depressiva symtom över en 6-årsperiod. 2 grupper hade stabilt låga symtom, en hade stabilt höga symtom och en grupp gick från tveksam till mild depression. 2 grupper skilde sig däremot från den tidigare studien utifrån andra vågor av SLOSH. De

4 hade stabila symtom på en medelsvår nivå, eller minskade sina symtom från medelsvår till ingen depression. Analyserna tyder på att också krav, kontroll och stöd är relaterade till de utvecklingsmönster som innebar högre symtom på depressiva symtom, speciellt stabilt höga symtom. Tillsammans med den tidigare studien tyder resultaten på att psykosocial arbetsmiljö kan vara förenat med en utveckling som ofta är förknippat med hög funktionsnedsättning och dålig prognos. Studierna antyder att arbetsmiljöinterventioner kan ha en stor betydelse för hälsan på sikt. Ingen av studierna 1-3 visade emellertid på att sambanden skilde sig åt mellan män och kvinnor och mellan personer i olika livsskeden (yngre, medelålders, eller äldre i arbetslivet). Studie 4 I studie 4 studeras samband mellan arbetsförhållanden som krav, kontroll, stöd, obalans mellan ansträngning och belöning och orättvisa och depressiva symtom. I studien undersöks både om sämre arbetsförhållanden leder till en ökning i depressiva symtom och om en ökning av depressiva symtom påverkar hur man upplever sin arbetsmiljö. Därutöver kontrollerar vi även för faktorer såsom ärftlighet och personlighet som annars kan leda till missvisande slutsatser. Detta kan ge en bättre förståelse för orsak och verkan. Först undersöks om det finns samband över en 2-årsperiod därefter om en längre tids arbetsförhållanden har betydelse och om arbetsförhållanden har betydelse för depressiva symtom på längre sikt. Analyserna tyder på att endast krav i arbetet är relaterat till mer depressiva symtom 2 år senare, medan mer depressiva symtom är relaterat till mer ansträngning, mindre stöd liksom mindre belöning i form av tex lön, uppskattning eller karriärmöjligheter 2 år senare. Kompletterande analyser pågår och studien beräknas skickas in till tidskrift under I studie 5 undersöktes istället samband mellan krav/kontroll (spänt arbete) och ryggsmärta över tid utifrån SLOSH-data som inkluderade 3084 män och kvinnor. Vi analyserade där samband mellan dessa faktorer i båda riktningarna. Resultaten indikerade att spänt arbete leder till senare ryggsmärta överlag men också till ryggsmärta med mer betydande påverkan på livet. Ryggsmärta var också förenat med en högre risk för spänt arbete efterföljande tillfälle i de mer konventionella analyserna. Kompletterande analyser pekade däremot på att sambandet kan förklaras av faktorer såsom personlighet, ärtftlighet eller annat som de andra analyserna inte kunnat kontrollera för, eller att den möjliga effekten av spänt arbete är mer kortsiktig än 2 år. Detta tyder på att det skulle behövas mer studier med kortare mellanrum mellan mätningarna för att klargöra relationen mellan spänt arbete och ryggsmärta och betydelsen av kort kontra långtidsexponering. En pågående studie har också fokus på smärta från nacke och skuldrar. Study 6 Studie 6 undersöker relationen mellan krav, kontroll, stöd, obalans mellan ansträngning och belöning samt orättvisa, och huvudvärk. Även här analyserades samband mellan dessa faktorer i båda riktningarna. Studien baseras på SLOSHdata och inkluderade 3084 män och kvinnor. Resultaten tyder på att en förändring i krav eller kontroll i arbetet inte är förenat med en ökning eller

5 minskning i huvudvärk, men att huvudvärk kan bidra till en förändring i arbetskrav och kontroll. Likaså var huvudvärk relaterat till senare socialt stöd, medan belöning hade ett samband med senare huvudvärk då hänsyn tagits även till faktorer såsom genetik, personlighet och andra stabila förhållanden vid studiens start. Resultaten tyder på att mer belöning i arbetet resulterar i mindre huvudvärk bland anställda vilket inte förklaras av yrke, socialklass, ärflighet mm. Mer huvudvärk verkar däremot leda till minskad kontroll, stöd men även minskade krav i arbetet. Sammantaget har projektet bidragit till att öka kunskapen om samband över tid mellan arbetsmiljöförhållanden och framför allt depressiva symtom/depression, exempelvis vad en längre tids arbetsmiljö har för betydelse och hur vissa arbetsmiljöfaktorer kan påverka hälsan på kort/längre sikt. Denna typ av kunskap torde vara av värde vid utformning av interventioner eller annat arbete inriktat på att förebygga eller hindra en negativ hälsoutveckling över tid. Kunskapen kan leda till bättre möjlighet att förebygga funktionsnedsättning inklusive frånvaro från arbete och minskad produktivitet i arbetslivet och därmed bidra till ett mer hållbart arbetsliv. 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning Resultat från projektet har presenterats på ett flertal internationella konferenser med metodologisk-, eller epidemiologisk inriktning. LaCOSA II, Lausanne, European Psychiatric Association Section meeting in Epidemiology and Social Psychiatry, Göteborg, Nordic Meeting in Epidemiology and Register Based Reserch, Lund, 2017 European Public Health Conference, Stockholm, 2017 Vissa resultat har presenterats för Stressforskningsinstitutets styrelse bestående av ett flertal fackliga representanter och på Almedalsveckan Men även om de flesta manuskript har skickats in och är under granskning hos olika tidskrifter, är endast en studie publicerad och allmänt tillgänglig. När resultaten från fler av studierna publiceras i internationella tidskrifter kommer information även att läggas ut på Stressforskningsinstitutets hemsida med länkar till fulltexter. Resultaten kommer också presenteras vid nätverksträffar och föreläsningar för bl.a. fackliga representanter inom ramen för Stockholm Stress Center of Excellence. 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram Nedan listas de studier som beskrivits ovan: Julia Åhlin, Hugo Westerlund, Yannick Griep, Linda Magnusson Hanson Trajectories of job demands and control: Risk for subsequent depression in the nationally representative Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Under granskning

6 Paraskevi Peristera, Hugo Westerlund, Linda Magnusson Hanson. Depressive symptom trajectories and workload in paid and unpaid work among Swedish men and women. Under granskning Julia Åhlin, Kristiina Rajaleid, Hugo Westerlund, Markus Jansson-Fröjmark, Linda Magnusson Hanson. Trajectories of depressive symptoms and predictors within the psychosocial work environment. Inskickad till tidskrift Linda L Magnusson Hanson, Ida E. H. Madsen, Reiner Rugulies, Paraskevi Peristera, Hugo Westerlund, Alexis Descatha. Temporal relationships between job strain and low back pain. Publicerad i Scandinavian Journal of Work Environment and Health. Scand J Work Environ Health Sep 1;43(5): Julia Åhlin, Paraskevi Peristera, Hugo Westerlund, Linda L Magnusson Hanson. Cross-lagged associations between psychosocial work characteristics and depressive symptoms. Manuskript Linda Magnusson Hanson, Paraskevi Peristera, Hugo Westerlund. Bidirectional associations between psychosocial work characteristics and headache. Manuskript Resultaten och tillvägagångssättet i studie 5 som publicerats i SJWEH uppmärksammades genom en editorial i SJWEH och fick spridning via sociala medier. Vissa resultat har även presenterats på interna seminarier.