Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Transkript

1 Arbetsliv, psykisk ohälsa och sjukskrivning s Varför ökar sjukfrånvaron med psykiska diagnoser? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Stockholm Stress Center, ett Forte-centre of excellence Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (Avd. för arbets- och organisationspsykologi) Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet (Avd. för försäkringsmedicin) Department of Epidemiology & Public Health, University College London (UCL)

2

3 Psykisk ohälsa Allvarlig psykisk sjukdom Schizofreni och andra psykossjukdomar Common Mental Disorder (CMD) depression generaliserat ångestsyndrom paniksyndrom specifika fobier tvångssyndrom posttraumatiskt stressyndrom 90% av sjukskrivningarna med psykiska diagnoser 9-33% av befolkningen drabbad enligt olika undersökningar 2% sjukskrivvna under ett år Utmattningsdepression (utmattningssyndrom, utbrändhet) Nedsatt psykiskt välbefinnande mycket vanligt, ofta tillsammans med fysiska syptom

4 Riskfaktorer i arbetslivet Psykiskt ansträngande arbete höga emotionella krav (Wieclaw 2008) Höga krav Låg kontroll Obalans mellan ansträngningar och belöningar (ERI) Rollkonflikter Bristande rättvisa

5 Återgång i arbete Komplex process Måste involvera arbetsplatsen även om arbetet inte är orsaken Restsymptom kan finnas kvar Egen uppfattning om möjligheterna viktig prognostiskt

6 Stressar vi oss sjuka idag? Högre krav i arbetet Människor blir mer stressade Fler blir sjuka

7 Stressad kvinnor data från folkhälsoenkäten

8 Stressad män data från folkhälsoenkäten

9 Mycket stressad kvinnor data från folkhälsoenkäten

10 Mycket stressad män data från folkhälsoenkäten

11 Beror det på jobbet?

12 Ur: Folkhälsorapport 2009

13 Arbetsmiljöundersökningen Förmycket att göra Psykiskt påfrestande För lite inflytande Enformigt

14 Källa: Arbetsmiljön 2013, SCB och AMV

15 Arbetsmiljöundersökningen Stöd från arbetskamrater 30 I stort t sett nöjd 20 Meningsfullt 10 0 Södfå Stöd från chefer

16 Arbetsmiljöundersökningen Kan inte koppla av tankarna på jobbet 80 Trött och håglös 70 Svårt att sova pga arbetet 60 Känner olust att gå till arbetet

17 Arbetsmiljöundersökningen Uttröttad i kroppen Onti övre delen av ryggen eller nacken Ont I nedre delen av ryggen

18 Internationellt sett jobbar vi mycket och hårt

19 Procent sysselsatta år 85 Iceland Norway Sweden Japan USA Denmark UK 65 Germany Netherlands Finland France EU Greece Italy Spain Turkey Source: Eurostat

20 Procent sysselsatta år Island Sverige Norge Japan Tyskland USA Danmark UK Finland Nederl. Spanien Frakrike Italien Grekland

21 Work very fast, at least ¼ of the time European Working Conditions Observatory Sweden 70 Finland 40 Denmark 50 Germany 30 UK 20 EU 12 France 10 Spain

22 Stressproblemen ökar mest hos de unga kvinnorna

23 Ur: Folkhälsorapport 2013

24 Ur: Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014

25 Psykiatrisk slutenvård Ur: Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014

26 Självmord Ur: Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014

27 Och arbetsstress bland offentliganställda

28 Ur: Folkhälsorapport 2009 Ur: Folkhälsorapport 2009

29 Beror då stressymptomen på arbetsstressen? Eller är det mer komplicarat än så?

30 Stress har många orsaker Arbetsstress Höga krav från omgivningen Höga krav från oss själva Dålig ekonomi Sjukdom Konflikter i familjen Skilsmässor och dödsfall Giftermål och att få barn Fysiska påfrestningar Ångest och oro Ensamhet och maktlöshet o.s.v. 32

31 Vad är arbetsrelaterad stress?

32 Olika asätt attse på stress Vardagsspråket och populärkulturen jäkt och (för) höga krav påfrestning och (början till) sjukdom Professionella inom olika områden påfrestningar som organismen inte klarar att hantera konsekvenserna enserna av sådana påfrestningar en generell psykofysiologisk mobilisering Viktigt att skilja på: stressorer (miljöfaktorer som orsakar stress) stressreaktioner (individens respons på stressorer) konsekvenser av stress (t.ex. trötthet, olyckor, sjukdom, träning) 37

33 STRESS STRAIN 39

34 STRESSOR FYSIOLOGISKT SVAR (STRESSREAKTION) 40

35 Krav-kontroll-stödmodellen o ode e

36 Spänt arbete och hjärt-kärlsjukdom Källa: Kivimäki et al. Lancet 2012;380(9852):

37 Life style & JS CHD Source: Kivimäkiet al., Cmaj 2013;185(9): (9) 9

38 JS Cancer Source: Heikkilä et al., Bmj 2013;346:f

39 Social Support Sleep Disturbances Source: Magnusson Hanson et al., leep 2011;34(10):

40 Sjuk av stress? Risken för många sjukdomar ökar vid långvarig g stress Risken för att uppleva stress ökar om man är sjuk Alla som stressar mycket blir inte sjuka Alla som blir sjuka har inte stressat mycket Sjukdom har oftast många orsaker

41 Var det bättre förr? I harmoni med naturen! ett naturlig liv? ingen stress? Hårt fysiskt arbete Kallt, dragigt g och rökigt inomhus Oro för nödår Undernäring vanligt Infektionssjukdomar Fylleri och våld Krig och despotiskt förtryck Men ingen stress???

42 Har då stressen ökat? Psykiska k och stressrelaterade t besvär har ökat framförallt hos yngre kvinnor Utbredd uppfattning om att arbetslivet blivit mer stressigt 90-talet innebar en tuff omställningsperiod hög arbetslöshet under första hälften kraftigt ökad kostnadsmedvetenhet inom offentlig sektor sjukskrivningarna steg när konjunkturen återhämtade sig Om hårt arbete vore det största folkhälsoproblemet så skulle japanerna dö väldigt unga men de lever (nästan) längst i världen! även svenskar arbetar hårt och lever länge Stressen har blivit it mer synlig när vi blivit it friskare Ökade krav att vara fullt frisk, högpresterade och stresstålig på arbetet, men också i livet som helhet en ny typ av stress?

43 Arbetslivets utmaningar Framtidens arbetskraft är stressad och har många symptom Arbetskraften blir allt äldre Svårare dra gränser mellan arbete och privatliv Kanske inte enbart arbetslivets fel men något arbetslivet måste hantera

44 Vad kan arbetsplatsen göra? Rimlig kravnivå på medarbetarna stöd till medarbetarna att prioritera Tydliggöra vad som är tillräckligt bra undvika skenande kravspiral Vara uppmärksam på tecken på hög stress utbildning av chefer kan öka medvetenhet regelbundna medarbetarundersökningar följa upp sjukskrivningar men också övertid I första hand skapa en bra arbetsmiljö bra även för trivsel, arbetsmotivation och produktivitet bra för såväl stresskänsliga som stresståliga I andra hand hjälpa individer id hantera stressen som kanske inte enbart beror på jobbet I tredje hand rehabilitera

45 Vad kan individen göra? Ställa rimliga krav på sig själv ingen kan hinna med och uppnå allt Värna återhämtningen både sömn och längre ledigheter Hålla sig i god form motion och bra kost Ta upp för hög arbetsbelastning med chefen prioriteringar och bättre organisation av arbetet Tala med skyddsombudet och arbetskamraterna Ta kontakt med företagshälsovården eventuellt hjälp med stresshantering utreda om det finns underliggande sjukdom Byta jobb

46 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!