Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet"

Jonas Jonsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang

2 Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv Är det möjligt att undvika eller uppskjuta insjuknande i demens? Barndom - Vuxen - Övergång Ålderdom ungdom medelålders Dementia Incidence per 1000 personyears Gao et al, 1998; All continents Fratiglioni et al, 2000; Europe Skyddsfaktorer

Barndom - Vuxen - Övergång Ålderdom ungdom medelålders 0 20 60 75 Dementia Incidence per

3 Demens Demens medför en gradvist ökande förlust av minnes- och tankeförmågor som är tillräckligt allvarliga för att inverka på den dagliga funktionen. Andra förmågor som brukar drabbas är: att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ, att uppleva känslor som förut och att kontrollera sina känslor.

Andra förmågor som brukar drabbas är: att planera och skapa överblick, att hitta i

4 Kan man bota? Det finns idag bromsmediciner, men ännu inget botemedel mot demens Forskningen går hela tiden framåt och det finns gott hopp inför framtiden. Till dess: Bra att satsa förebyggande!

5 DEL 1. Sociala faktorer i ungdomen Utbildning Demens

6 Låg utbildning: rapporterade samband med en ökad risk för demens och AD Sweden: Kungsholmen Project Qiu et al, Arch Neurol 2001, 58: Låg utbildn.: arr= 2.1 ( ) USA: North Manhattan study Stern et al, JAMA 1994; 271: Låg utbildn.: arr= 2.0 ( ) Netherlands: Rotterdam St. Ott et al, Neurology 1999; 52: Canada: CSHA CSHA group, Neurology 1994; 44: Låg utbildn.: arr= 2.0 ( ) Låg utbildn.: arr= 4.0 ( ) Italy: Faenza Study De Ronchi et al, Neurology 1998; 50: Ej utbildn.: arr= 5.1 (2.0-12) China: Shanghai study Zhang et al, Psyc Cl Neur. 1998, 52:291-4 Ej utbildn.: arr= 2.4 ( )

Ott et al, Neurology 1999; 52: 663-666 Canada: CSHA CSHA group, Neurology 1994; 44: 2073-80 Låg utbildn.: arr= 2.0 (1.0-3.9) Låg utbildn.: arr= 4.0 (2.5-6.

7 DEL 2. Sociala Faktorer i medelåldern Komplexitet i yrkeslivet Demens

8 Komplexitet i arbetet USA: Alzheimer s Disease Research Center Registry Smyth et al Neurology Mentalt stimulerande yrken kan påverka risken för f r AD. Sweden: Swedish Twin Registry Andel et al J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci Yrkeskomplexitet (folk, data) gav minskad risk för f r AD USA: Univers. S. Calif. AD study Andel et al. J Int Neuropsychol Soc Yrkeskomplexitet (folk, data) predicerade snabbare kognitiv förs rsämring bland AD patienter

Sweden: Swedish Twin Registry Andel et al J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci.

9 En longitudinell befolkningsstudie om åldrande och demens Baseline Kungsholms Projektet 1810 deltagare vid basundersökningen 75 eller äldre Boende i Stockholms innerstad 1:a Uppföljningen 2:e Uppföljningen 3:e Uppföljningen 4:e Uppföljningen

Boende i Stockholms innerstad 1:a Uppföljningen 2:e Uppföljningen 3:e

10 Karp et al, unpublished data Work complexity arr (95%CI) With data 0.9 ( ) With people 0.9 ( ) With things 1.1 ( )

11 1,2 Men.. Om vi dikotomiserade yrkeskomplexitet efter om arbetet var både komplext och självständigt såg vi att risken minskade även för de personer som hade låg utbildning. 1, ,8 0,8 0,6 0,4 0,2 0,6 0,4 0,2 RR (95% CI) RR (95% CI) 0 Lo w co mplexity with data and lo w educatio n High co mplexity with data and lo w educatio n Lo w co mplexity with data and high educatio n High co mplexity with data and high educatio n 0 Lo w co mplexity with data and lo w educatio n High co mplexity with data and lo w educatio n Lo w co mplexity with data and high educatio n High co mplexity with data and high educatio n Figure 7a. Relative risks* (95% CI) of dementia in relation to combinations of work complexity and education Figure 7b. Relative risks* (95% CI) of AD in relation to combinations of work complexity and education

educatio n High co mplexity with data and high educatio n 0 Lo w co mplexity with data and lo w educatio n High co mplexity with data and lo w educatio n Lo w co mplexity with data and high educatio

12 DEL 3 Sociala faktorer i ålderdomen Fritidsaktiviteter Demens

13 Fritidsaktiviteter icke inkomstbringande aktiviteter, som man gör för nöjes skull Efter pensioneringen utgör de: 1) En relativt sett större del av dygnet än tidigare i livet. 2) Den huvudsakliga källan till: mental stimulans, socialt engagemang, fysisk aktivitet.

sett större del av dygnet än tidigare i livet.

14 Mentalt stimulerande aktiviteter läsa böcker/tidningar, skriva, lösa korsord, delta i kurser (Scarmeas et al, 2002; Wilson et al, 2002; Wilson et al, dec 2002; Wang et al, 2002; Verghese et al, 2003).

15 Sociala aktiviteter pensionärsföreningar, gå på teater och konserter (Wang et al, 2002; Fratiglioni et al, 2000).

16 Produktiva aktiviteter trädgårdsskötsel, hushållsarbete, matlagning, yrkesarbete efter pensioneringen, frivilligarbete och handarbete (Fabrigoule et al, 1995; Wang et al, 2002)

17 Fritidsaktiviteter minskar risken att få f demens Wang et al, Am J Epidemiol 2002;155: ,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Inga fritidsaktiviter Mindre än en gång i veckan Dagligen Risken att få demens 0 Mentala Sociala Produktiva Fritidsaktiviteter

Inga fritidsaktiviter Mindre än en gång i veckan Dagligen

18 Mental, fysisk och social komponent i en och samma aktivitet Läsa Hantverk Delta i kurser Träffa vänner Utöva sport Spela spel

19 Alla Dem. RR (95%CI) Höga mentala poäng ( ) Höga fysiska poäng ( ) Höga sociala poäng ( ) Att delta i aktiviteter som innehöll höga poäng i två eller tre komponenter halverade risken för demens. RR=0.53 (95% CI: 0.36, 0.78) Kontrollerat för: ålder, kön, utbildning, MMSE, sjukdomar, depressiva symptom, fysisk funktion Karp et al, 2005

99) Att delta i aktiviteter som innehöll höga poäng i två eller tre komponenter halverade risken

20 Reserv-hypotesen: Mental stimulans tex genom fler skolår ger en kognitiv reserv som gör oss bättre rustade att motstå effekterna av den nervcells-förlust som sker vid demens. Katzman et al, 1993, Stern et al, 1994 Hypotesen kan även utökas till stimulerande aktivteter under hela livet. Scarmeas & Stern, 2003

21 Den vaskulära hypotesen En tänkbar länk går via hjärt- och kärlsjukdomar som ofta kan vara inblandade i utvecklingen av demenssjukdomar. Det innebär, enkelt uttryckt, att det som är bra för hjärtat som tex fysisk aktivitet och ett gott socialt nätverk också är bra för hjärnan. (Laurin et al, 2001; Rovio et al, 2005)

22 Stress-hypotesen En tredje hypotes talar om att kronisk stress kan kopplas till förändringar i den del av hjärnan som är viktig för såväl minne som inlärning. (Sapolsky, 2001; Sapolsky, 2005) Fritidsaktiviteter och socialt umgänge och stöd kan reducera stress och medföra avspänning.

23 Mental och social stimulans under hela livet (preliminära resultat) Barn-ungdom Utbildning Antal syskon Första arbetet RR=0.70 Medelåldern Komplexitet, krav kontroll på jobbet RR=0.71 Pensionär Mentala, sociala, fysiska fritidsaktiviteter RR=0.52* Wang et al unpublished data

24 Preliminära Resultat 1. Psykosociala faktorer från olika perioder i livet var viktiga när det gäller risken att bli dement. 2. Men aktiviteter under senare delen av livet framstog som mest skyddande

25 Slutsatser Den ökade risk för demens som beror på genetisk disposition och tidigare exponering för olika riskfaktorer kan fortfarande påverkas av social och mental stimulans under senare delen av livet.

26 Slutsatser 2 Det är inte så här man förebygger demens.

27 Slutsatser 2 utan snarare så här.

28 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre