Pressmeddelande 22 november, 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pressmeddelande 22 november, 2012"

Transkript

1 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna barnfamiljer, åringar och hushåll utanför storstäderna. Däremot gör inte högre lön det vanligare att betala av på bolånen. Det visar en ny rapport om hur svenskarna sparar och amorterar från Institutet för Privatekonomi,. Stillastående bostadspriser och ökad ekonomisk risk för högt belånade hushåll om räntorna stiger gör att det finns all anledning att börja se amortering som en viktig del av hushållets totala sparande, säger Daniel Ragnegård, ekonom på Institutet för Privatekonomi. Institutet för Privatekonomis rapport Hur amorterar och sparar svenskarna 212? visar hur olika hushålls amorteringsbenägenhet ser ut, om de som inte amorterar istället satsar på pensionssparande och vad som skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån exempelvis lön, ålder och familjesituation. Resultatet visar bland annat att: vart femte hushåll som varken amorterar eller pensionssparar har lån över 1,5 miljoner kronor det är vanligare att hushåll med barn än utan amorterar, 79 procent jämfört med 69 procent det är vanligare att amortera i småstäder än i storstäder, 81 procent jämfört med 64 procent åringar är den åldersgrupp som i störst utsträckning amorterar, 81 procent högre lön leder inte till att det blir vanligare att amortera och spara till pensionen 8 procent av hushållen med bolån sparar regelbundet, till skillnad mot 57 procent av hushållen utan bolån 11 procent av hushållen har minskat sitt regelbundna sparande. Ju större bolån desto vanligare var ett minskat sparande. det är vanligare att storstadsbor varken pensionssparar eller amorterar 66 procent av de som pensionssparar anger låg tillit till pensionssystemet som orsak till sitt sparande Det är många hushåll som är alltför sårbara vid minskade inkomster eller ökade boendekostnader. Det gäller främst storstadsbor som under senare år köpt sitt boende med hög belåning, inte amorterar tillräckligt och inte heller sparar på annat sätt för att bygga en buffert, säger Daniel Ragnegård. För ytterligare information: Daniel Ragnegård, telefon: , Se även tabellbilagan med hushåll som varken amorterar eller sparar till pension efter bolånets storlek, amortering och pensionssparande efter bolånets storlek och varför hushållen sparar till pensionen. Rapporten i sin helhet finns att ladda hem på swedbank.se/privatekonomi Om undersökningen Undersökningen som rapporten Hur amorterar och spara svenskarna 212 bygger på är resultatet av en e-enkät gjord under andra och tredje kvartalet 212 bland 3 slumpvis utvalda respondenter som väl representerar de olika hushållstyperna.

2 Bilaga Hushåll som varken amorterar eller sparar till pension efter bolånets storlek Amortering och pensionssparande utifrån bolånets storlek Bolån Amorterar och pensionssparar Amorterar men inte pensionssparar Totalt amorterar Bolån Varför hushållen sparar till pensionen. Totalt samt fördelat efter ålder.

3 Hur amorterar och sparar svenskarna 212 Daniel Ragnegård Institutet för Privatekonomi November 212

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1. Inledning Sammanfattning Regelbundet sparande Förändring av regelbundet sparande det senaste året Ändamål med regelbundet sparande Långsiktig buffert Spara till någon annan Amortera och pensionsspara Inkomst och amortering Inkomst, amortering och pensionssparande Samband med bolånens storlek Samband med bostadsort Samband med ålder Samband med hushållstyp Hur och varför hushållen pensionssparar Pensionssparande efter ålder Pensionssparande efter kön och barn Pensionssparande efter inkomst Varför hushåll inte pensionssparar Varför hushåll väljer att pensionsspara November 212 Institutet för Privatekonomi 2(25)

5 1. Inledning Amortering högaktuell fråga Under året har de svenska hushållens höga bolåneskulder och låga amorteringsvilja debatterats flitigt. Historiskt låga räntor har ökat aptiten för att ta nya lån, om än i mindre takt sedan bolånetakets införande år 21, och med stadigt stigande huspriser har nyttan av att minska sin bolåneskuld varit svår att se. I en bostadsmarknad med stillastående priser och högre risker om räntorna stiger är läget annorlunda. Allt fler förespråkar en kulturförändring med ökade amorteringar eller rent av lagbefästa krav. Riksbanken har till exempel påbörjat en utredning om obligatorisk amortering och Finansinspektionen följer noga hushållens ökade skuldsättning. Andra ställer sig mer tveksamma till tidpunkten att strama åt ekonomin med amorteringar. Effekten skulle bli att hushållen får mindre konsumtionsutrymme, vilket skulle ge negativa effekter på tillväxten i en tid som redan präglas av en osäker ekonomisk utveckling. Det finns nu större anledning för hushållen att av egen kraft minska sin belåningsgrad och se att amortering är en viktig del av hushållets sparande. Institutet för Privatekonomis rapport Hur amorterar och sparar svenskarna 212? visar hur olika hushålls amorteringsbenägenhet ser ut, om de som inte amorterar istället långsiktigt satsar på sparande och vad som skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån exempelvis lön, ålder och familjesituation. Om undersökningen Svaren på frågorna runt svenskarnas amorterings- och sparandevanor samlades in via en webbpanel som väl representerar den svenska befolkningen. Cirka 3 individer tillfrågades under andra och tredje kvartalet 212. November 212 Institutet för Privatekonomi 3(25)

6 2. Sammanfattning Under året har de svenska hushållens höga bolåneskulder och låga amorteringsvilja debatterats flitigt. Stillastående bostadspriser och ökad ekonomisk risk för högt belånade hushåll vid stigande räntor gör att det finns all anledning att börja se amortering som en viktig del av hushållets totala sparande. Institutet för Privatekonomis rapport Hur amorterar och sparar svenskarna 212? har tagits fram i syfte att titta närmre på hur olika hushålls amorteringsbenägenhet ser ut, om de som inte amorterar istället satsar på sparande och vad som skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån exempelvis lön, ålder och familjesituation. Underlaget utgörs av svaren från 3 personer som väl representerar den svenska befolkningen. Ju högre bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna barnfamiljer, åringar och hushåll utanför storstäderna. Däremot gör inte högre lön det vanligare att betala av på bolånen. Resultatet visar även att: Vart femte hushåll som varken amorterar eller pensionssparar har lån över 1,5 mkr Det är vanligare att hushåll med än utan barn amorterar Amortera men inte spara till pension är vanligare för hushåll med barn Det är vanligare att amortera i småstäder än i storstäder åringar är den åldersgrupp som i störst utsträckning amorterar Högre lön leder inte till att det blir vanligare att amortera och spara till pensionen 8 av hushållen med bolån sparar regelbundet till skillnad mot 57 av hushållen utan bolån 11 av hushållen har minskat sitt regelbundna sparande. Ju större bolån desto vanligare var ett minskat sparande. Det är vanligare att storstadsbor varken pensionssparar eller amorterar Slutsatserna som Institutet för Privatekonomi drar är att många hushåll är alltför sårbara vid minskade inkomster eller ökade boendekostnader. Det gäller främst storstadsbor som nyligen köpt sitt boende med hög belåning, inte amorterar tillräckligt och inte heller sparar på annat sätt för att bygga en buffert. Tre av tio hushåll sparar inte regelbundet Varför vi sparar beror i stor utsträckning på vår ålder och livssituation. Ibland finns ett bestämt mål med sparandet. I andra fall är sparandet mer en fråga om trygghet. Att hushåll med högre lön sparar oftare kan tyckas självklart. Mer anmärkningsvärt är att singlar utan barn sparar lika lite som pensionärer i stort. Resultatet visar även att: Familjer med barn sparar i större utsträckning än hushåll utan barn. Det är vanligare att spara ju äldre man blir till och med 64-års ålder. Den yngsta gruppen hushåll samt de som fortfarande bor hemma sparar i minst utsträckning av samtliga grupper. Singelhushållen sparar regelbundet mer sällan än sambor och gifta oavsett om barn finns i hushållet eller inte. Barnhushållen är de som främst sparar till någon annan. Av hushållen med barn har endast 27 procent svarat att det inte har ett sparande till någon annan än sig själv, medan hela 85 procent av hushållen utan barn inte sparar till någon annan. Sambor pensionssparar oftare än singlar. De flesta som sparar till en buffert sätter av 1 till 5 i månaden och är medelålders. November 212 Institutet för Privatekonomi 4(25)

7 Det här sparar hushållen till: 7 procent inför något oförutsett 44 procent sparar till tiden som pensionär 41 procent sparar till en resa eller ett större inköp 1 procent svarade att de sparar till boende Tre av tio sparar inte själva till sin pension Två av tre sparar mellan 1 krona och 2 kronor i månade till pensionen. Beloppen ökar med åldern. Var tjugonde pensionssparar mer än 2 kronor per månad. 2 av 3 anger att anledningen till ett eget pensionssparande beror på låg tillit till pensionssystemet Sammanfattningsvis är det en alltför stor grupp som inte har ett regelbundet sparande, tre av tio hushåll, vilket är oroväckande då det ofta är hushåll som har störst behov och är mest sårbara som väljer bort det regelbundna sparandet. Institutet för Privatekonomi tolkar resultatet som att det troligen finns utrymme för fler att spara, inte minst för singelhushåll som är beroende av en inkomst och yngre yrkesverksamma som fortfarande bor hemma. Den senare gruppen har ett tydligt mål med sparandet - att ha råd att flytta hemifrån. Även om det inte är en kontantinsats för ett köp av bostad utan istället att få en hyresrätt kostar det att sätta eget bo. November 212 Institutet för Privatekonomi 5(25)

8 3. Regelbundet sparande I undersökningen ställdes frågor kring hushållens sparande och amorteringsvanor. Hur vanligt förekommande regelbundet sparande är i olika grupper. Hur amortering och pensionssparande fördelas i hushållen. Resultaten redovisas utifrån olika faktorer som inkomst, lånestorlek, bostadsort, hushållsinkomst och ålder. I ett särskilt avsnitt belyses pensionssparandet, även utifrån bakomliggande orsaker till att hushållen pensionssparar eller inte. Vilka hushåll som sparar till någon annan person. Några fakta som kom fram var att: De flesta hushåll sparar regelbundet. Unga som bor hemma sparar i högre grad för att köpa bostad än andra grupper. Familjer med barn sparar i större utsträckning än hushåll utan barn. Med högre lön i hushållet sparas det oftare. Vi ska nu se mer i detalj på vilka som sparar och hur. Har du sparat regelbundet senaste året? Ja 7 Nej 28 Vet ej 2 Regelbundet sparandet fördelat efter ålder Det är vanligare att spara ju äldre man blir fram till och med 64-års ålder där 78 procent sparar regelbundet. Sedan avtar det regelbundna sparandet vilket sammanfaller med pensionsåldern. Diagram 1. Regelbundet sparande efter ålder Ålder Regelbundet sparande efter hushåll Att spara regelbundet är vanligast bland hushåll med barn, följt av hushållen gifta eller sambo utan barn. För singelhushållen är det mindre vanligt att spara både med och utan barn i hushållet. Minst vanligt att spara regelbundet är det för gruppen som ännu inte flyttat hemifrån. November 212 Institutet för Privatekonomi 6(25)

9 Hushåll med och utan barn Hushållens regelbundna sparande var vanligare för hushåll med barn, 77 procent. I hushåll utan barn svarade 62 procent att de sparar regelbundet. Gifta och sambo med barn sparar vanligast regelbundet, 78 procent. Av gifta och sambo utan barn sparar 73 procent regelbundet. Av singelhushållen med barn sparar 68 procent regelbundet. Av singelhushåll utan barn sparar 65 procent, regelbundet. Unga som bor hemma Av dem som fortfarande bor kvar hemma i föräldrahemmet är det 48 procent som sparar regelbundet. Av gruppen som fortfarande bor hemma svarar 27 procent att de sparar till köp av bostad. 58 procent sparar till ett större inköp eller mål vilket även kan avses vara avsett för ett eget framtida boende. Diagram 2. Regelbundet sparande efter hushållstyp Bor hemma Singel utan Singel med med föräldrar barn barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Pensionär Gift/sambo Regelbundet sparande efter inkomst Ser vi till hushållens inkomst är det vanligare att spara regelbundet i hushåll med högre lön. Med en hushållsinkomst på 24 till kronor brutto i månaden sparar 64 procent av hushållen regelbundet. Med högre inkomst på 75 till 85 kronor brutto i månaden sparar 8 procent av hushållen regelbundet. Diagram 3. Regelbundet sparande efter inkomst Inkomst November 212 Institutet för Privatekonomi 7(25)

10 Slutsatser Den yngsta gruppen hushåll samt de som fortfarande bor hemma sparar i minst utsträckning av samtliga grupper. Här finns troligen utrymme för fler att spara, inte minst då den gruppen har ett tydligt mål med sparandet - att ha råd att flytta hemifrån. Även om det inte är en kontantinsats för ett köp av bostad som är målet för många utan istället att få en hyresrätt kostar det att sätta eget bo. Även för dem bör det vara ett viktigt mål att spara till bohaget och flytten. Är det först när man är sammanboende som det blir lättare att spara? Singlar utan barn är mer beroende av den egna inkomsten och borde ligga högst bland spararna. Anmärkningsvärt är singlar utan barn i stort sparar lika lite som pensionärer. Sammanfattningsvis är det en alltför stor grupp som inte har ett regelbundet sparande, tre av tio hushåll, vilket är oroväckande då det verkar vara de hushåll som har störst behov och är mest sårbara som väljer bort det regelbundna sparandet. 3.1 Förändring av regelbundet sparande det senaste året Vi ska nu se hur förändringarna i hushållens regelbundna sparande har förändrats under det senaste året. Några fakta som kom fram är att: Det är vanligast att sparandet ökat för boende i storstäder. De med större bolån har i större utsträckning minskat sitt regelbundna sparande. Har du senaste året ändrat ditt regelbundna sparande? Ökat 35 Minskat 11 Oförändrat 54 Förändring av regelbundet sparande efter ålder De yngre åldersgrupperna har i större utsträckning ökat sitt sparande det senaste året. Ökningen av sparandet avtar sedan med åldern. Diagram 4. Förändring av regelbundet sparande under senaste året Har ökat regelbundna sparande senaste året Minskat Oförändrat Ålder November 212 Institutet för Privatekonomi 8(25)

11 Slutsatser: Att det regelbundna sparandet ändras över tid och att ökningen är störst när vi är unga är naturligt. Sparandet är lågt när vi är unga och ökar sedan gradvis. När sparandet efter en tid når en bra nivå för hushållet behöver den vanligtvis inte öka ytterligare. Det syns tydligt då svaret oförändrat sparande stiger med åldern. Det är viktigt att hushållen justerar upp det regelbundna sparbeloppet efter inflationen så att värdet av sparandet inte urholkas över tid. Förändring av regelbundet sparande efter bolånestorlek Hur ser det regelbundna sparandet ut efter hur stora bolån hushållen har? Totalt svarar procent av hushållen med bolån, oavsett belopp, att de sparar regelbundet. Av hushåll som minskat sitt regelbundna sparande senaste året är det i högre utsträckning de med större bolån som gjort så än hushållen med mindre bolån. Diagram 5. Har du minskat ditt regelbundna sparande det senaste året, efter bolånestorlek Bolån Slutsatser: Om minskningen av det regelbundna sparandet beror på att sparandet var för högt tidigare är minskningen inget problem. Men om sparandet sänkts för att utrymmet för hushållen att spara har minskat är det en negativ signal från hushållen med större bolån. Vi har fortfarande låga bolåneräntor och får hushåll idag problem att spara lär det inte bli lättare för dem om räntorna stiger framöver. Regelbundet sparande efter bostadsort Förändringar i regelbundet sparande efter boendeort visar på mindre förändringar. Jämför vi utvecklingen mellan olika orter så är det vanligast att boende i storstäder har ökat sitt sparande under året, 39 procent har haft möjlighet att göra det. För boende i mellanstora städer ökade 34 procent sitt regelbundna sparande, medan 32 procent i småstäder gjorde det. November 212 Institutet för Privatekonomi 9(25)

12 3.2 Ändamål med regelbundet sparande Varför vi sparar beror i stor utsträckning på vår ålder och livssituation. Ibland finns ett bestämt mål med sparandet. I andra fall är sparandet mer en fråga om trygghet. Vi ska nu se av vilken anledning hushållen sparar regelbundet och hur många som gör så. 7 procent sparar inför något oförutsett 44 procent sparar till tid som pensionärer 41 procent sparar till en resa eller ett större inköp 1 procent svarade att de sparar till boende Att relativt få sparar till ett boende beror på att många av de tillfrågade redan har ett boende ordnat. Ser vi på dem som inte i samma utsträckning har ordnat ett eget boende ser svaren annorlunda ut. Den vanligaste åldern för att bospara är år med 28 procent, följt av åringar med 24 procent Sparande för ett speciellt ändamål, en resa eller större inköp är vanligast i ålderskategorin år, 51 procent, för att sedan avta med åldern Bland åringarna var sparande för ett speciellt ändamål endast 26 procent. Slutsatser: En anledning till att äldre i mindre utsträckning sparar till ett visst mål än yngre kan vara att yngre saknar buffert sedan tidigare och därför måste spara för att göra ett önskat inköp. Äldre har i större utsträckning reserver som de kan ta av och behöver därför inte målspara i samma utsträckning som de yngre. Att gruppen åringar ofta svarar att de sparar till ett större inköp är ett gott tecken och även en bild av att det behövs ett mål för att sparandet ska bli av. Buffertsparande är inget som prioriteras av den gruppen (se nästa avsnitt). 3.3 Långsiktig buffert De flesta som sparar till en buffert sätter av 1 till 5 i månaden och är medelålders. Vad är en buffert och vad ska den räcka till? En buffert ska räcka till oförutsedda och förutsägbara utgifter som trasigt kylskåp, tandvård, bilservice och annat som innebär en större utgift när de inträffar. Bufferten gör att kostnaden inte gräver djupa hål i månadsbudgeten och leder till dyra lösningar som exempelvis konsumtionskrediter. Ett bra riktmärke är att ha två månadslöner före skatt per hushåll som buffert. Med en lön på 24 kronor i månaden bör bufferten vara 48 kronor. Buffertsparande efter ålder Buffertsparande sker relativt jämt över åldrarna. Mest anmärkningsvärt är att i den ålder då det är viktigast att spara till sin buffert väljer åringarna att inte göra det. November 212 Institutet för Privatekonomi 1(25)

13 Diagram 6. Hushåll utan buffertsparande efter ålder Ålder Buffertsparande och bolån Så hur mycket sparar hushållen till bufferten per månad? Hushållen med de större bolånen gör vanligen också större avsättningar i månaden till sin buffert än hushåll med mindre bolån. Av hushållen är det 6-8 procent oavsett storlek på bolånen som svarar att de inte har något buffertsparande. Buffertsparande i belopp Det är vanligast att spara 1-5 kronor till sin buffert. Diagram 7. Månadssparande till buffert Kronor Slutsatser Att spara ihop till en buffert på två brutto månadslöner (på totalt 48 kronor) tar 8 år för ett hushåll utan buffert som börjar spara 5 kronor i månaden bortsett från sparränta. Med ett lågt månadssparande tar det väldigt lång tid att bygga upp en tillräcklig buffert. Det kan vara bra att anpassa sitt sparande efter målet, inte målet efter det nuvarande sparandet. Ett riktmärke som är mer lämpligt är att sätta av 1 procent av lönen tills bufferten är fylld. Då tar det 2 månader att nå målet, att få en marginal för den handlingsfrihet de flesta behöver ha i sin ekonomi. November 212 Institutet för Privatekonomi 11(25)

14 3.4 Spara till någon annan Undersökningen visar att det är vanligast för dem som har barn att spara till någon annan person. Det är till våra barn vi sparar om vi inte sparar till oss själva. Endast 27 procent av hushållen med barn sparar inte till någon annan Motsvarande siffra för hushåll utan barn är 85 procent, där alltså istället väldigt få sparar till någon annan person Diagram 8. Sparar till annan efter hushållstyp Sparar ej till annan Sparar till annan 2 1 Singelhushåll utan barn Singel med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Hushållstyp November 212 Institutet för Privatekonomi 12(25)

15 4. Amortera och pensionsspara Att amortera på bolån är att minska sin skuldsättning och därmed spara till sig själv i efterhand. Det är ett säkert sparande då avkastningen är känd. Att pensionsspara är ett annat alternativ att spara till sig själv långsiktigt. Här frågar vi hushållen hur de väljer att utforma sitt sparande mellan de båda sparalternativen. 4.1 Inkomst och amortering I undersökningen är det många som svarat att de amorterar. Först ser vi till hur många som amorterar oavsett om de pensionssparar eller inte. Hela 3 av 4 hushåll med bolån amorterar, men med högre lön ökar inte benägenheten att amortera 7 till 84 procent amorterar, med 84 procent i den högsta och 83 procent i den lägsta inkomstgruppen. Att hushåll med månadsinkomster mellan 3 och 34 kronor amorterar i stor utsträckning kan troligtvis förklaras av att där finns många enpersonshushåll. Den inkomsten överstiger genomsnittlig lön och underlättar förmodligen möjligheten att amortera. Diagram 9. Andel som amorterar efter hushållets månadsinkomst Inkomst 4.2 Inkomst, amortering och pensionssparande I undersökningen ställdes frågan om hur vanligt det är att amortera och pensionsspara. Storleken på hushållets inkomst borde spela roll för den möjligheten. Ett antagande är att hushåll med högre inkomst amorterar och pensionssparar i högre utsträckning än dem med lägre inkomst. Resultatet från undersökningen visar att så inte är fallet. Vart tredje hushåll både amorterar och pensionssparar, oavsett inkomstens storlek Med högre lön är det inte vanligare att amortera och spara till pensionen Vart åttonde hushåll varken amorterar eller pensionssparar November 212 Institutet för Privatekonomi 13(25)

16 4.3 Samband med bolånens storlek. Undersökningen visar tydligt att det inte nödvändigtvis är hushållen med de större bolånen som är den grupp där amortering är vanligast. Det visar sig faktiskt vara tvärtom. Hushåll med små lån amorterar i högre grad. Låntagare med större bolån amorterar i mindre utsträckning Det är i samtliga grupper vanligare att enbart amortera och inte spara till sin pension än att både amortera och pensionsspara. Att både amortera och pensionsspara är vanligare för hushåll med mindre bolån än för dem med större bolån. Diagram 1. Amortering och pensionssparande efter bolånestorlek Amorterar och pensionssparar Amorterar men inte pensionssparar Totalt amorterar Bolån Hushåll som inte amorterar men pensionssparar Ju större bolån ett hushåll har desto större behöver inkomsterna vara och desto större blir möjligheten att kunna spara, men samtidigt brukar pensionsavsättningarna ge betydligt högre pensionsnivå för dem med hög inkomst. De med lägre inkomster kan därför ha större anledning att pensionsspara. Hushåll med större bolån som inte amorterar tenderar att i större grad spara till sin pension. Enbart 9 procent av dem som inte amorterar pensionssparar November 212 Institutet för Privatekonomi 14(25)

17 Diagram 11. Amorterar inte men sparar till pension, efter bolånestorlek, andel i procent Bolån Hushåll som varken pensionssparar eller amorterar Många hushåll varken amorterar eller sätter av sparande till sin pension. Det är mer vanligt för hushåll med större bolån att varken amortera eller spara till pensionen Vart femte hushåll med lån över 1,5 miljoner kronor varken amorterar eller sparar till pensionen Diagram 12. Varken amorterar eller sparar till pension efter bolånestorlek, andel i procent Bolån Undersökningen säger dock inget om vilken belåningsgrad hushållen har. Det kan vara så att hushållens lån är nedamorterade och skuldnivån är i balans med hushållets målsättning. Annat sparande kan också finnas. Men om det inte är så tar dessa hushåll en hög risk. 4.4 Samband med bostadsort Bolånens storlek hänger samman med bostadsort där priserna oftast är betydligt högre. Boende i storstad borde därmed ha högre anledning att amortera. Undersökningen visar tvärtemot att det är vanligare att amortera för den som är bosatt på en mindre ort än i en större stad. Vart femte hushåll i storstad med bolån varken amorterar eller pensionssparar Det är vanligare att amortera i småstäder November 212 Institutet för Privatekonomi 15(25)

18 Av bolåntagarna i storstäder är det 2 procent som varken pensionssparar eller amorterar, medan gruppen utgör 16 procent i mellanstora städer och 1 procent på mindre orter Diagram 13. Amortering efter storlek på bostadsort, andel i procent. Slutsatser: Att amorteringsviljan ser ut som den gör i storstäder kan bero på att lånen upplevs så pass stora att det ändå inte ger så stor effekt att amortera och möjligheten att märkbart kunna amortera ned lånen är små. Hushållen kan även vänja sig vid att det är vanligt med stora lån där man bor. Är man inte ensam om den situationen känner man sig mer trygg. Även risken för prisfall kan upplevas som mindre i storstadsregionerna. 4.5 Samband med ålder Att amortera överhuvudtaget är jämnt fördelat över åldrarna men det finns skillnader. Det är vanligast att amortera och inte spara till sin pension bland de yngre Bland åringarna är det 52 procent som amorterar och inte pensionssparar. Andelen sjunker sedan i jämn takt till och med 64 års ålder då nivån är 31 procent åringar amorterar i störst utsträckning, nära 8 av 1 gör det. Benägenheten att både amortera och pensionsspara ökar med åldern Diagram 14. Amortering efter ålder Ålder Amortera och spara Amortera ej spara Totalt amortera November 212 Institutet för Privatekonomi 16(25)

19 Det finns också en grupp som inte amorterar men pensionssparar. Andelen som inte amorterar är 7-9 procent i åldersgrupperna 25 till 54 år. För åldersgruppen 55 till 64 stiger den till 12 procent. De som väljer att inte amortera men pensionssparar, gör det sent. På samma sätt är det tydligt att andelen som pensionssparar av amorterarna ökar med åldern. Slutsatser: Det finns en risk för de hushåll som endast amorterar på sina bolån och inte pensionssparar på annat sätt och ser huset som sin enda tillgång. Risken med att boendet är den enda tillgången, samtidigt som det också är bundet, finns inför att inkomsten en dag, till exempel som pensionär, inte räcker till i en kreditprövning. Kan inte lån tas ut med fastigheten som säkerhet blir värdet endast fiktivt. Alternativet blir då att kanske tvingas till en inte önskad försäljning till då rådande marknadspris. Den gruppen utgör hela 4 procent av åringar och cirka 3 procent av åringar. Att både spara till pension och amortera är ändå vanligast i åldersgruppen 55 64, med 42 procent. Att de högst belånade hushållen varken amorterar eller sparar till pension innebär en stor risk för de hushållen om det beteende kvarstår över tid. Inkomst, ålder och storlek på bolån hänger av naturliga skäl ofta samman över livscykeln. Förmodligen är det lättare att amortera och spara när man inte är mitt i familjebildningsfas då investeringarna, lånen och utgiftsbehoven är som störst. 4.6 Samband med hushållstyp Är det skillnad mellan hur olika hushållstyper amorterar och pensionssparar? Först ser vi på skillnaderna mellan singel- och sambohushållen utan barn. Oavsett om de sparar till pension eller inte, amorterar totalt 67 procent av singlarna jämfört med 74 procent av samboende. Att amortera men inte pensionsspara är lika vanligt i de två grupperna, 38 procent. Sambor pensionssparar oftare än singlar. 29 procent av singlar utan barn både amorterar och pensionssparar För sammanboende utan barn ökar den andelen till 36 procent. Hur ser det ut för barnfamiljerna? Det är något vanligare att hushåll med barn amorterar, 79 procent, mot hushåll utan barn, 69 procent. För hushåll som har barn är andelen som amorterar och inte sparar till pension 48 procent. Andelen av sambor med barn som amorterar och pensionssparar är 3 procent. Barnfamiljer verkar alltså i större utsträckning amortera framför att spara till sin pension. Om det blir mer angeläget att amortera eller om de inte har råd att spara, beroende av exempelvis minskad arbetstid och högre utgifter, kan inte utläsas av undersökningen. Ser vi till hushåll som sparar till pensionen och inte amorterar är det vanligare för singlar utan barn än för sambohushåll utan barn. Sambohushållen sparar inte mer till sin pension än singlar om de inte också amorterar. November 212 Institutet för Privatekonomi 17(25)

20 Diagram 15. Amortera och pensionsspara efter hushållstyp Singel utan barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Amortera Spara till pension Amortera Spara ej till pension Totalt amortera Hushåll utan varken amortering eller pensionssparande En grupp hushåll som kan tyckas ha ett ekonomiskt utrymme och därför möjlighet att spara eller amortera mer ofta är singlarna utan barn. Även om inkomster kan vara lägre för den gruppen så saknar de vanligen höga fasta kostnader som kommer med familjebildning och barn. Ändå väljer var femte singelhushåll utan barn att varken amortera eller pensionsspara. Bland gifta/sambo med barn är det färre, endast 11 procent, som varken amorterar eller sparar. Motsvarande siffra är 14 procent för gifta/sambor utan barn. Gruppen med barn verkar alltså ta ett något större ekonomiskt ansvar än den utan barn. Diagram 16. Varken amorterar eller pensionssparar, andel hushåll i procent Det är vanligare att förälder som inte har barnet boende hos sig amorterar och pensionssparar än att förälder med hemmavarande barn gör det. Endast 12 procent av hushållen som har hemmavarande barn varken amorterar eller sparar. Att varken amortera eller spara är vanligast för hushåll utan barn, med 21 procent. Hushållen som vanligen sparar och amorterar är de som har barn. Där barnet bor med den andra föräldern sparar 34 procent jämfört med 3 procent för hushållen där barnet bor. November 212 Institutet för Privatekonomi 18(25)

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Bankkundernas möjligheter att välja rätt Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-05-31

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand?

Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 1 Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 2 Ja, det kan finnas olika anledningar till att man behöver fylla på med

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Medelklass utan medel. Länsförsäkringars sparrapport 2012

Medelklass utan medel. Länsförsäkringars sparrapport 2012 Medelklass utan medel Länsförsäkringars sparrapport 212 1 Innehållsförteckning 1. Fler saknar sparkapital och månadssparande jämfört med 21... 5 1.1 Andelen utan sparkapital har ökat... 5 1.2 En av fem

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Gilla Din Ekonomi Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Ung & Student Koll på läget Från 13 år får ungdomar skaffa ett eget konto med kort. Och på 18 årsdagen öppnar sig en hel värld av möjligheter.

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Förstudie pensionärer September-november, 2012

Förstudie pensionärer September-november, 2012 Förstudie pensionärer September-november, 2012 Projektledare: Martin Kling Projektdeltagare: Anna-Karin Lindahl Robert Olsson Ann-Christin Svahn Annika Sydberger-Norrman Kronofogdens omvärldsanalys 2012

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Hur sparsam är svensken? SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Hur sparsam är svensken? SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Hur sparsam är svensken? Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 18-24 augusti 2011.

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Bo & Låna 2015. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Bo & Låna 2015. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. Bo & Låna 2015 En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2015 1 ANALYS & PROGNOS 11 JUNI 2015 Bo & Låna Bra service lika viktigt som bra boräntor Amorteringskulturen har

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Bolånet & Amorteringen

Bolånet & Amorteringen Bolånet & Amorteringen - Klar majoritet av bolåntagarna stödjer skärpta amorteringskrav - Dagens bolånedebutanter har rekordlåg belåningsgrad - Yngre mer amorteringsbenägna än äldre BOLÅNET & AMORTERINGEN

Läs mer

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker RAPPORT Så ser vi på pengar och ekonomi En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi Institutet

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Finansförbundet och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Finansförbundet en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Nordeas privatekonomiska barometer 2010 - oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom 2010-01-27

Nordeas privatekonomiska barometer 2010 - oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom 2010-01-27 Nordeas privatekonomiska barometer - oro och åtgärder Ingela Gabrielsson Privatekonom -01- Sammanfattning Vi oroar oss mest för bli arbetslösa, för vår pension och för att förlora vår ekonomiska buffert.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Bolånet & Amorteringen del 2

Bolånet & Amorteringen del 2 Bolånet & Amorteringen del 2 - Det nya amorteringskravet gör att fyra av tio hushåll inte vill belåna sig till mer än halva bostadsvärdet - Endast en minoritet kommer att ha råd att förverkliga sin villadröm

Läs mer

DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, 26 november 2014

DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, 26 november 2014 DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, november 0 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com, henrik.karlsson@ipsos.com 0 Ipsos. All rights reserved Nya amorteringsregler oroar storstadsbor och bostadsrättsinnehavare

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige PROMEMORIA Datum 2013-10-25 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande Privat pensionssparande Spara själv? Ska det verkligen behövas? Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen

Läs mer

Nordeas Trygghetsindex 2011

Nordeas Trygghetsindex 2011 Nordeas Trygghetsindex 2011 2011-01-26 Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning Ekonomiska frågor som inger otrygghet inför 2011 Drygt två miljoner svenskar oroar sig för energipriserna. Därefter

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011 Resultatpresentation Om undersökningen Genomförd via postal och webbenkät Undersökningen har genomförts under perioden 2011

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Hög avkastning viktigare än låg risk Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-11-27

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Hushållens finansiella förmåga

Hushållens finansiella förmåga 17 JUNI 2009 DNR 08-9972-102 2009:11 Hushållens finansiella förmåga EN STUDIE AV SVENSKA HUSHÅLLS PRIVATEKONOMI INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 STABILA HUSHÅLL MED LITE INTRESSE FÖR EKONOMI 2 Om undersökningen

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

2007-06-27. en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi

2007-06-27. en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi 2007-06-27 Hushållens ekonomiska förmåga en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 2 UNDERSÖKNINGEN 3 Förord De senaste åren har allt fler finansiella beslut och allt

Läs mer

Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25% av svenskarna

Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25% av svenskarna Pressmeddelande 2011-12-14 Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25 av svenskarna Nätbanken Nordnet har genomfört en undersökning inför den stundande julhelgen och frågat svenskarna om sina julklappsinköp,

Läs mer

Bo & Låna 2014. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Bo & Låna 2014. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. Bo & Låna 2014 En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2014 1 PRIVATEKONOMI 5 JUNI 2014 Bo & Låna Varannan jämför inte räntor Swedbank har mest trogna kunder 31 procent

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Bröllopsbestyr Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Ylva Yngveson Institutet för Privatekonomi April 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bröllopsbestyr... 3 Om undersökningen... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden 2014

Den svenska bolånemarknaden 2014 Den svenska bolånemarknaden 214 1 APRIL 214 1 april 214 Dnr 13-7755 Innehåll SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Beskrivning av undersökningen 4 SVENSKA BOLÅNETAGARE 7 Blancolån 8 Hushåll med belåningsgrader över

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto

Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto Oktober 2012 Inledning sid 1 Vet du vad du har för ränta på ditt bolån? sid 2 Vet du vad du har för

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2015 TNS Sifo 2014 1531264 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2014 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari

Läs mer