Innehåll Sammanfattning... 4 Barnens pengar... 5 Ungas ekonomi i hushåll med olika inkomst... 8
|
|
- Camilla Nyström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 Innehåll Sammanfattning... 4 Barnens pengar... 5 Månadspeng utan motprestation... 5 Pengar mot större prestation och efter behov... 6 Pojkar får oftare pengar mot prestation, men flickor får högre belopp... 6 Extrajobb... 7 Ungas ekonomi i hushåll med olika inkomst... 8 Andelen barn som får månadspeng oberoende av föräldrarnas inkomst... 8 Månadspengens storlek beror heller inte på föräldrars inkomst... 8 Vad gör barn och ungdomar med sina pengar?... 9 Barn är duktiga sparare Pojkar har större sparkapital än flickor Barnens syn på sin ekonomi Lagom ansvar och koll på sina pengar gör barnen nöjda med sin ekonomi Nöjdare barn innebär mindre oro och bråk om pengar Attityder och kunskap Många vill lära sig mer om privatekonomi Ekonomiska begrepp, vill lära sig mer Vad säger föräldrarna? Utveckling de senaste åren Bilaga 1. Tabeller Bilaga 2. Checklista så pratar du privatekonomi med barn och unga Checklista - vecko- och månadspeng För yngre barn Äldre barn och ungdomar
3 Att lära barn och unga värdet av pengar och låta dem ta ansvar för egna pengar är viktigt. Genom att ge barnen veckopeng och månadspeng får de träna på och lära sig att hushålla med begränsade resurser. Lärdomar de har nytta av hela livet och som gör att de står bättre rustade att ta klivet in i vuxenvärlden när det är dags. Swedbank och sparbankernas rapport Barn och ungas ekonomi beskriver hur barn och ungas ekonomi ser ut, hur de ser på sin ekonomiska situation och deras attityd till pengar. Den visar bland annat att barn som får ta lagom mycket ansvar för sina pengar och som pratar om och får lära sig om hur man sköter sin ekonomi är mer nöjda med sin ekonomiska situation. De känner mindre oro och stress kring pengar och ekonomi, och de bråkar också mindre med sina föräldrar om pengar. Att som förälder prata om ekonomi med barnen och låta dem ta ansvar för sina egna pengar lär man dem tidigt grunderna i privatekonomi. Att låta barnen misslyckas är en del av lärandet, genom att stötta och förklara kan man som förälder öka barnens kunskap och förståelse. Den kunskapen har de nytta av hela livet. Att lära sig värdet av och att hushålla med sina pengar är viktigt och blir allt viktigare. Har man i tidiga år lärt sig att spara så har man kommit en god bit på väg mot en sund och hållbar ekonomi. Rapporten bygger på en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna. Undersökningen gjordes i juni 2018 och omfattade barn och föräldrar. Urvalet är ett slumpmässigt draget urval ur Sifos rikstäckande panel. Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom Madelén Falkenhäll, senioranalytiker, Swedbank Stockholm, mars
4 Sammanfattning Tre av fyra barn och unga får pengar regelbundet varje månad, ibland villkorat med att man hjälper till med enklare hushållssysslor och att man sköter skolan. Utöver vanlig månadspeng får tre av tio barn även pengar mot en större prestation och knappt hälften även regelbundet pengar efter behov. Även om den regelbundna månadspengen inte har ändrats mycket de senaste åren så har de flesta barn och unga fått mer pengar i plånboken. Det är en följd av att fler unga får pengar efter behov, samtidigt som andelen som får regelbunden månadspeng eller pengar mot prestation har minskat. Nästan alla barn och unga tycker det är viktigt att själva få bestämma vad de lägger sina pengar på. Barnens största utgiftsposter är nöjen, fika och godis. Ju äldre barnen blir desto fler utgifter behöver de betala för själva. Sju av tio barn och unga tycker det är viktigt att ha pengar sparade och knappt hälften av tonåringarna sparar också regelbundet. Mer än fyra av tio tonåringar upplever att de har bra koll på sin ekonomi, störst koll har 19- åringarna. Lagom mycket ansvar, koll på pengarna och ett regelbundet sparande är exempel på sådant som gör barnen mer nöjda med sin ekonomiska situation. Och de barn och ungdomar som är nöjda med sin ekonomiska situation känner mindre stress och oro kring pengar, samt bråkar mindre med sina föräldrar om pengar. En fjärdedel av tonåringarna uppger att de vill lära sig mer om privatekonomi, bland 16- och 18-åringarna vill nästan var tredje lära sig mer. Drygt fyra av tio har lärt sig om hur man sköter sin privatekonomi av sina föräldrar. Knappt sex av tio har dessutom lärt sig om privatekonomi i skolan, andelen är högst bland gymnasieelever. Sist i rapporten finns en tabellbilaga med de tabeller som inte ryms i texten. 4
5 Barnens pengar Att från tidiga år få egna pengar att ta ansvar för och hushålla med lär barn förstå pengars värde och att pengar är en begränsad resurs. Kunskap de har nytta av hela livet. Tre av fyra barn och unga får pengar regelbundet varje månad. De flesta får månadspeng, men de yngsta får ofta i stället veckopeng och de äldre får hela eller delar av studiebidraget. De pengar barnen får är vanlig månadspeng, ibland villkorat med att man hjälper till med enklare hushållssysslor och att man sköter skolan. Barn får även pengar kopplat till en större prestation, till exempel resultat i skolan eller att man avstår att äta godis. Utöver det får en del barn också pengar efter behov. Månadspeng utan motprestation Tre av fyra barn och unga får månadspeng att själva hushålla med. Det är pengar utan större motprestation men för sex av tio är pengarna villkorade mot att man till exempel hjälper till med enklare hushållssysslor hemma eller sköter skolan och gör sina läxor. 16- och 18-åringarna är de som i störst utsträckning får egna pengar att bestämma över, mer än 90 procent av dem får månadspeng regelbundet. Diagram 1. Andel som får regelbunden månadspeng Hur mycket barnen har i månadspeng varierar med ålder. De yngsta har 100 kronor i månaden 1, en 13-åring 300 kronor, medan gymnasieelever ofta får hela sitt studiebidrag. 1 De yngsta barnen får ofta veckopeng, här summeras till kronor per månad. 5
6 Tabell 1. Månadspeng utan motprestation, kronor per månad, medianvärde. Av de som får månadspeng utan motprestation 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Pengar mot större prestation och efter behov Utöver vanlig månadspeng får tre av tio barn även pengar mot en större prestation, till exempel resultat i skolan eller att man avstår från att äta godis. Andelen är lägst bland de allra yngsta (18 procent) och högst bland de allra äldsta (43 procent), däremellan varierar den. Bland 15-åringar är andelen också hög, 42 procent av dem får pengar mot en större prestation. Tabell 2. Extrapengar mot större prestation, kronor och medianvärde. Av de som får extrapengar mot större prestation 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Förutom en fast månadspeng och pengar mot prestation får knappt hälften av barn och unga även regelbundet pengar efter behov. Genom att ge pengar efter behov lär man inte barnen att hushålla med de pengar man har. Det är viktigt att lära sig första att när pengarna är slut så är de slut. Kan man hela tiden få mer pengar efter behov så lär man sig inte att tillgången till pengar är begränsad. Tabell 3. Pengar efter behov, kronor och medianvärde. Av de som får pengar efter behov. 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Även om den regelbundna månadspengen inte har ändrats mycket sedan 2016 så har de flesta barn och unga fått mer pengar i plånboken. Det är en följd av att fler unga får pengar efter behov, samtidigt som andelen som får regelbunden månadspeng eller pengar mot prestation har minskat. Genom att få pengar efter behov lär sig inte barn och unga i samma utsträckning att hushålla med begränsade resurser eller att få pengarna att räcka. Pojkar får oftare pengar mot prestation, men flickor får högre belopp Pojkar får i något större utsträckning regelbunden månadspeng, 77 procent jämfört med 74 procent av flickorna. De får också oftare pengar mot prestation, 33 procent av pojkarna jämfört med 27 procent av flickorna. Flickor och pojkar får lika mycket i regelbunden månadspeng, 400 kronor per månad. Utöver det får flickor mer pengar mot prestation, 200 jämfört med 150 kronor, och mer pengar vid behov, 120 6
7 kronor jämfört med 100 kronor för pojkar. Totalt har flickor på medianen 720 kronor att röra sig med varje månad, medan pojkar har 650 kronor. Att slå ihop alla tre delsummor till en ger inte en helt rättvisande bild, några barn kan få av alla delar medan andra kanske enbart får av en eller två. Men det ger en fingervisning på totalen av hur stor respektive del är. Diagram 2. Flickors och pojkars pengar, fördelat utifrån månadspeng, pengar mot prestation och pengar vid behov. Extrajobb Omkring procent av ungdomar i åldern år sommarjobbar procent jobbar extra på kvällar och helger. 7
8 Ungas ekonomi i hushåll med olika inkomst Andelen barn som får månadspeng oberoende av föräldrarnas inkomst Andelen barn och unga som får regelbunden månadspeng eller liknande, är relativt lika i olika inkomstgrupper. I hushållen med lägst inkomst, mindre än kronor före skatt per månad, är andelen dock något lägre. Och de hushåll som har en samlad inkomst på över kronor före skatt varje månad ger i större utsträckning månadspeng eller liknande till sina barn. Tabell 4. Får ditt barn regelbundet veckopeng, månadspeng eller hela/delar av studiebidraget? Utifrån hushållets inkomst före skatt. Andel. Total < > Ja 75 % 68 % 74 % 77 % 78 % 70 % 70 % 77 % 82 % Nej 25 % 32 % 26 % 23 % 22 % 30 % 30 % 23 % 18 % Månadspengens storlek beror heller inte på föräldrars inkomst Över hälften av föräldrarna ger barnen under 200 kronor per barn och månad i regelbunden vecko/månadspeng. Det är inga större skillnader mellan hushåll i olika inkomstgrupper, men föräldrar med en inkomst på kronor per månad, samt över kronor per månad är de som ger mest i månadspeng till sina barn. Tabell 5. Hur mycket får ditt barn regelbundet i veckopeng, månadspeng eller hela/delar av studiebidraget? Utifrån hushållets inkomst före skatt. Kronor per månad, median. Total < > kr 53 % 59 % 48 % 43 % 52 % 51 % 60 % 55 % 45 % kr 14 % 13 % 8 % 17 % 16 % 16 % 10 % 14 % 14 % Summa upp till 400 kr 67 % 72 % 56 % 60 % 68 % 67 % 70 % 69 % 59 % kr 17 % 16 % 24 % 17 % 18 % 19 % 13 % 17 % 22 % Summa upp till 1000 kr 84 % 88 % 80 % 77 % 86 % 86 % 83 % 86 % 81 % Summa över 400 kr 33 % 28 % 44 % 40 % 32 % 33 % 30 % 31 % 41 % Summa över 1000 kr 15 % 12 % 20 % 22 % 13 % 15 % 16 % 13 % 19 % 8
9 Vad gör barn och ungdomar med sina pengar? Nästan alla barn och unga tycker det är viktigt att själva få bestämma vad de lägger sina pengar på. Hälften tycker det är viktigt att ha lika mycket pengar och kunna göra samma saker som sina kompisar. Ungefär lika många tycker det är viktigt att kunna köpa det de vill, även om det är lite lyxigare saker. Det upplevs lite viktigare för pojkar än för flickor, även för äldre än för yngre. Fyra av tio barn och unga sparar det mesta eller alla de pengar de får under en månad. Pojkar är något sparsammare än flickor, 41 jämfört med 36 procent uppger att de sparar det mesta eller allt under en månad. Ju äldre ungdomarna blir desto mer av sina pengar gör de åt. Från 13 år och uppåt uppger omkring var fjärde att de sparar det mesta eller allt. Knappt hälften gör av med en del och sparar en del av sina pengar. 14 procent uppger att de gör åt alla sina pengar varje månad. Mest spendersamma är 14- och 16-åringar, mer än var fjärde uppger att de gör av med allt. Barnens största utgiftsposter är nöjen, fika och godis. Det gäller för alla åldrar. Men ju äldre barnen blir desto fler utgifter behöver de betala för själva. Bland de yngsta barnen uppger hälften att de inte behöver betala för några utgifter själva, bland åringar är motsvarande andel under fem procent. Det är ingen större skillnad i vad flickor respektive pojkar förväntas betala för själva, förutom att flickor i större utsträckning får betala för kläder. Diagram 3. Vilka utgifter måste du själv betala för, med egna pengar. Andel Hälften av barn och unga köper ibland eller ofta saker utan att tänka på vad de kostar och knappt sju av tio har köpt saker som de sedan ångrat att de lagt pengar på. Om de hittar något de vill köpa men inte har råd med uppger hälften av barnen att de väntar och sparar, lite mer än var tredje ber föräldrarna om pengar för att kunna köpa nu. 13 procent avstår och köper något annat i stället. Pojkar väntar och sparar i något högre utsträckning än flickor, flickor avstår oftare än pojkar. 9
10 Barn är duktiga sparare Sju av tio barn och unga tycker det är viktigt att ha pengar sparade. Knappt hälften (46 procent) av tonåringarna sparar regelbundet, nästan lika många (42 procent) uppger att de har bra koll på pengar och ekonomi åringarna är duktigast på att spara, över hälften gör det regelbundet. Av 19- åringarna sparar två av tre regelbundet. Tabell 6. Andel som sparar regelbundet. Frågan ställs enbart till de över 13 år. Totalt 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 46 % 46 % 34 % 46 % 39 % 54 % 52 % 67 % Vanligaste anledningarna att spara är för att kunna göra och köpa det man vill, samt att det känns tryggt och bra att ha pengar sparade om det skulle behövas. Pojkar sparar lite oftare för att kunna göra och köpa vad de vill och flickor lite oftare för att det känns tryggt och bra. Bland de äldre tonåringarna blir det också vanligare att spara för att kunna skaffa egen bostad och för att betala för sina fritidsintressen. Pojkar har större sparkapital än flickor Pojkar har ett större sparkapital än flickor, medianvärdet är kronor för pojkar och kronor för flickor. 27 procent av pojkarna mellan 13 och 19 år har själva sparat ihop mer än kronor, bland flickor är motsvarande andel 20 procent. Sparkapitalet växer med åldern, av 13-åringarna har majoriteten ett eget sparkapital under kronor, medan sex av tio 19-åringar har sparat ihop mer än kronor. Diagram 4. Sparkapital som ungdomarna själva sparat ihop, medianvärde i kronor. 10
11 Diagram 5. Sparkapital som ungdomarna själva sparat ihop 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Total Flickor Pojkar 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år <1 999 kr kr kr > kr 11
12 Barnens syn på sin ekonomi Knappt hälften av barnen, 48 procent, tycker att deras månadspeng är tillräckligt stor, 41 procent tycker inte att den är det. Mest missnöjda med storleken på månadspengen är 14- och 15-åringarna, över hälften (52 procent) av dem tycker inte att de har tillräckligt stor månadspeng. Mer än fyra av tio tonåringar upplever att de har bra koll på sin ekonomi, störst koll har 19-åringarna (knappt sju av tio). Samtidigt uppger hälften av alla unga att pengarna tar slut innan månaden är slut, bland tonåringarna är andelen lite högre. Lagom ansvar och koll på sina pengar gör barnen nöjda med sin ekonomi Trots att många barn tycker att de får för lite i månadspeng är knappt sex av tio barn och unga nöjda med sin ekonomi, mest nöjda är de yngsta och de äldsta. Av 19-åringarna är över tre fjärdedelar nöjda med sin ekonomiska situation. 12 procent är missnöjda med sin ekonomiska situation, 16- åringarna är de som är mest missnöjda (16 procent). Diagram 6. Hur nöjda är barnen med sin ekonomiska situation? Svarsalternativ tveksam redovisas ej. Omkring 80 procent av barnen och ungdomarna tycker att de får ta lagom mycket ansvar och att deras föräldrar har satt upp lagom mycket regler gällande ekonomi. De är i större utsträckning nöjda med sin ekonomiska situation än de barn och unga som får ta för lite eller för mycket ansvar. Överlag gäller att de barn och unga som upplever att de har koll på pengar och ekonomi är mer nöjda med sin ekonomiska situation. De barn som sparar regelbundet är också i större utsträckning nöjda med sin ekonomiska situation. Tabell 7. Nöjd eller missnöjd med sin ekonomiska situation, filtrerat på om sparar regelbundet eller ej. Sparar regelbundet Sparar inte regelbundet Nöjd med sin ekonomiska situation 71 % 56 % Missnöjd med sin ekonomiska situation 4 % 12 % 12
13 Nöjdare barn innebär mindre oro och bråk om pengar Drygt tre av tio barn och ungdomar känner oro eller stress kring pengar och ekonomi, nästan lika många bråkar med sina föräldrar om pengar. Flickor känner i större utsträckning stress och oro, pojkar bråkar lite oftare om pengar med sina föräldrar. De äldre tonåringarna är de som känner mest stress och oro, över hälften av åringarna uppger att de gör det. Men det är åringar som i störst utsträckning bråkar med sina föräldrar om pengar. Diagram 7. Hur stor andel som känner stress och oro kring pengar och ekonomi samt hur stor andel som bråkar med sina föräldrar om pengar Lagom mycket ansvar, koll på pengarna och ett regelbundet sparande är exempel på sådant som gör barnen mer nöjda med sin ekonomiska situation. Och de barn och ungdomar som är nöjda med sin ekonomiska situation känner mindre stress och oro kring pengar, samt bråkar mindre med sina föräldrar om pengar. De barn som inte kan tjata till sig mer pengar om deras pengar tar slut känner också mindre oro och bråkar mindre med sina föräldrar om pengar. Tabell 8. Andel som känner stress och oro kring pengar och ekonomi, totalt och filtrerat Eget ansvar för pengar Nöjd med sin ek. situation Mer pengar om tjatar om det Totalt Lagom För lite/mycket Nöjd Missnöjd Kan inte få mer Kan få mer Händer inte 69 % 70 % 67 % 77 % 48 % 74 % 60 % Händer 31 % 30 % 33 % 23 % 52 % 26 % 40 % Tabell 9. Andel som båkar om ekonomi med sina föräldrar, totalt och filtrerat Eget ansvar för pengar Nöjd med sin ek. situation Mer pengar om tjatar om det Totalt Lagom För lite/mycket Nöjd Missnöjd Kan inte få mer Kan få mer Händer inte 71 % 77 % 51 % 85 % 36 % 83 % 47 % Händer 29 % 23 % 49 % 15 % 64 % 17 % 53 % 13
14 Attityder och kunskap 85 procent av alla barn och unga tycker att det är viktigt att själva få bestämma vad de vill lägga sina pengar på och knappt sex av tio (57 procent) vill ha koll på sin ekonomi, till exempel hur mycket pengar som går till vad. Ju äldre de är desto mer koll vill ungdomarna ha, i gymnasieåldern vill procent ha koll på sin ekonomi. Diagram 8. Hur viktigt är det för dig att ha kontroll på din ekonomi, t ex hur mycket pengar som går till vad? Diagram 9. Vilka alternativ stämmer in på dig? Av åringar. Gör budget Sparar regelbundet Har dålig koll på var pengarna tar vägen Vill lära mer om privatekonomi Använder app/internetbank för att ha koll Tycker ekonomi är ointressant Har bra koll på pengar och ekonomi Pratar om pengar och ekonomi i skolan/med kompisar Pratar om pengar och ekonomi hemma Familjen bestämmer tillsammans om pengar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Drygt fyra av tio tonåringar tycker att de har bra koll på pengar och ekonomi, men 18 procent uppger att de har dålig koll på var pengarna tar vägen. De äldsta tonåringarna har bättre koll på sin ekonomi än de yngre. Ett bra sätt att få koll på sin ekonomi är att göra en budget, men enbart fem procent av 14
15 tonåringarna uppger att de gör det. 17- och 19-åringar är lite duktigare på att göra budget för att få koll på sin ekonomi, 10 respektive 17 procent av dem uppger att de gör det. 16 procent av barnen och ungdomarna har någon gång lånat pengar av familj eller kompisar. Men sex av tio tycker det är viktigt att inte behöva låna pengar. Bara sju procent uppger att de har lånat pengar av kompisar eller syskon som de sedan ångrat. Andelen är högst bland 16-åringarna, 14 procent har lånat pengar som de sedan har ångrat. Många vill lära sig mer om privatekonomi En fjärdedel av tonåringarna uppger att de vill lära sig mer om privatekonomi, bland 16- och 18- åringarna vill nästan var tredje lära sig mer. Ett bra sätt att lära sina barn om privatekonomi och pengars värde är att prata privatekonomi hemma. Anpassa efter ålder, men prata till exempel om vad saker kostar och att man behöver prioritera för att få pengarna att räcka till allt. Det är också viktigt att tidigt lära barn om vikten att spara. I Bilaga 2 finns tips om hur man kan prata med sina barn om privatekonomi. 68 procent av föräldrarna uppger att de brukar prata om pengar och ekonomi med barnen. Knappt hälften (48 procent) av tonåringarna uppger att de pratar om ekonomi hemma. Nästan lika många (44 procent) har lärt sig mycket eller ganska mycket om hur man sköter sin privatekonomi av sina föräldrar. Knappt sex av tio har dessutom lärt sig om privatekonomi i skolan, andelen är högst bland gymnasieelever. Ekonomiska begrepp, vill lära sig mer procent av tonåringarna kan förklara ekonomiska begrepp som ränta och avbetalning, omkring hälften kan förklara kredit, betalningsanmärkning och amortering. Inflation, avkastning och effektiv ränta är begrepp som ungdomar har svårare för att förklara. Vad säger föräldrarna? Knappt 60 procent av föräldrarna uppger att deras barn är bra på att hantera pengar och ofta sparar en del av sina pengar. Hälften av föräldrarna tycker att deras barn har god kontroll över sina pengar och har respekt för pengars värde. Ju äldre barnen blir desto större respekt och bättre förståelse för pengars värde uppger föräldrarna att barnen har. Knappt nio av tio föräldrar upplever inte att det är något större problem att diskutera ekonomi med sitt barn och var tredje uppger att de tillsammans med barnet kommer fram till regler och ansvar gällande ekonomi. De flesta föräldrar tycker att de hanterar frågor kring barnets pengar och ekonomi på ett bra sätt, men 13 procent uppger att de inte gör det. Bland föräldrar till 14-, 16- och 17-åringar är andelen högre än bland andra, 17 procent. I Bilaga 2 finns tips om hur man kan prata med sina barn om privatekonomi. 15
16 Utveckling de senaste åren På totalen får tre av fyra barn och unga mellan 7 och 19 år regelbunden månadspeng eller liknande. Andelen som får regelbunden månadspeng är högre ju äldre barnen blir, förutom för 19-åringarna. Att den minskar i den åldersgruppen beror sannolikt på att en del 19-åringar har slutat gymnasiet och längre inte har studiebidrag, samt kanske har hunnit börja arbeta. Under de senaste åren har andelen som får regelbunden månadspeng minskat inom några åldersgrupper medan den har ökat inom andra. Diagram 10. Andel som får vecko/månadspeng eller delar av/hela studiebidraget regelbundet varje månad gjordes undersökningen på åringar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Det är svårt att säga något om utvecklingen av hur mycket pengar barn och unga har att röra sig med på individnivå. Men ser man till medianvärdet för olika åldersgrupper har till exempel 12-åringen fått mer pengar mot prestation, medan en 17-åring har en oförändrad månadspeng (i nivå med tidigare studiebidrag) men olika nivåer på pengar mot prestation och pengar vid behov under åren. Tabell 10. Pengar en 12-åring och en 17-åring har att röra sig med, medianvärde, kronor per månad 12-åring 17-åring Månadspeng Pengar mot prestation Extra pengar vid behov Andelen barn och unga som får extra pengar vid behov är relativt oförändrad mellan åren, medan andelen som får pengar mot prestation har minskat mellan 2015 och 2016, men även mellan 2016 och åringarna får däremot i högre utsträckning pengar mot prestation i år jämfört med Att andelen minskar överlag kan eventuellt förklaras av att fler föräldrar väljer att villkora den vanliga månadspengen mot att man hjälper till med enklare sysslor hemma. 16
17 Diagram 11. Andel som får extra pengar mot prestation gjordes undersökningen på åringar. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Som tidigare nämnts är knappt sex av tio barn och unga nöjda med sin ekonomiska situation. Men åringarna är mindre nöjda 2018 än de var och 19-åringarna är däremot ganska mycket mer nöjda med sin ekonomiska situation idag jämfört med för två år sedan. Diagram 12. Andel som är nöjd med sin situation när det gäller pengar och ekonomi gjordes undersökningen på åringar. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år
18 Bilaga 1. Tabeller Avrundade tal, summerar därför inte alltid Normalt sett, får barnet, utöver vecko/månadspeng eller barn/studiebidrag, extrapengar kopplat till en större prestation? Fråga ställd till föräldern. Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Ja 30 % 27 % 33 % 18 % 26 % 24 % 24 % 33 % Nej 70 % 73 % 67 % 82 % 74 % 76 % 76 % 67 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Ja 33 % 35 % 36 % 42 % 30 % 31 % 19 % 43 % Nej 67 % 65 % 64 % 58 % 70 % 69 % 81 % 57 % Förutom vecko/månadspeng, barn/studiebidrag och eventuella pengar kopplade till en större prestation, hur ofta får barnet ytterligare pengar vid behov? Av de som får vecko/månadspeng eller barn/studiebidrag. Fråga ställd till föräldern. Någon gång per månad eller oftare Mer sällan eller aldrig Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 48 % 51 % 46 % 28 % 33 % 33 % 43 % 58 % 52 % 49 % 54 % 72 % 67 % 67 % 57 % 42 % Någon gång per månad eller oftare Mer sällan eller aldrig *) inte tillräckligt stort urval 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år* 44 % 43 % 54 % 55 % 60 % 48 % 51 % 56 % 57 % 46 % 45 % 40 % 52 % 49 % Hur viktigt är det för dig att få bestämma själv vad du vill lägga mina pengar på? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Inte viktigt 4 % 2 % 4 % 4 % 9 % 2 % 1 % 4 % Varken eller 8 % 9 % 8 % 10 % 13 % 11 % 11 % 14 % Viktigt 85 % 86 % 85 % 79 % 73 % 83 % 84 % 79 % Tveksam, vet ej 3 % 2 % 3 % 7 % 5 % 4 % 4 % 3 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Inte viktigt 6 % 3 % 4 % 3 % 3 % 1 % 2 % 0 % Varken eller 8 % 8 % 6 % 8 % 9 % 1 % 5 % 3 % Viktigt 85 % 89 % 90 % 89 % 87 % 95 % 92 % 97 % Tveksam, vet ej 2 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % 1 % 0 % 18
19 Hur viktigt är det för dig att ha ungefär lika mycket pengar som kompisarna, att kunna göra samma saker? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Inte viktigt 26 % 25 % 26 % 25 % 35 % 30 % 23 % 29 % Varken eller 21 % 20 % 22 % 11 % 10 % 20 % 20 % 24 % Viktigt 48 % 48 % 48 % 40 % 41 % 43 % 51 % 44 % Tveksam, vet ej 6 % 6 % 5 % 24 % 14 % 7 % 7 % 3 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Inte viktigt 28 % 22 % 26 % 21 % 20 % 30 % 23 % 13 % Varken eller 22 % 19 % 24 % 19 % 26 % 23 % 27 % 33 % Viktigt 44 % 54 % 47 % 57 % 52 % 46 % 49 % 53 % Tveksam, vet ej 7 % 4 % 3 % 2 % 2 % 2 % 1 % 0 % Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill, även om det är lite dyrare saker? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Inte viktigt 20 % 22 % 18 % 17 % 28 % 26 % 21 % 26 % Varken eller 25 % 26 % 25 % 21 % 19 % 25 % 31 % 25 % Viktigt 49 % 46 % 51 % 46 % 42 % 38 % 42 % 41 % Tveksam, vet ej 6 % 5 % 6 % 16 % 12 % 10 % 6 % 8 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Inte viktigt 22 % 19 % 17 % 14 % 18 % 16 % 23 % 30 % Varken eller 23 % 30 % 26 % 31 % 22 % 25 % 23 % 30 % Viktigt 46 % 48 % 55 % 52 % 58 % 56 % 55 % 66 % Tveksam, vet ej 8 % 4 % 1 % 2 % 2 % 4 % 0 % 0 % Vad gör du med dina pengar du får/tjänar under en månad? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Gör av med allt 14 % 13 % 15 % 13 % 6 % 8 % 8 % 10 % Gör av med en del, 48 % 52 % 44 % 30 % 38 % 38 % 39 % 46 % sparar en del Sparar det mesta eller allt 38 % 36 % 41 % 57 % 56 % 54 % 53 % 44 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Gör av med allt 12 % 14 % 26 % 15 % 26 % 13 % 15 % 10 % Gör av med en del, 45 % 61 % 44 % 57 % 52 % 61 % 56 % 67 % sparar en del Sparar det mesta eller allt 43 % 24 % 30 % 28 % 22 % 27 % 29 % 23 % Jag köper saker utan att tänka på vad de kostar Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Händer aldrig 51 % 52 % 50 % 55 % 47 % 46 % 54 % 53 % Händer ibland 44 % 42 % 45 % 38 % 44 % 49 % 39 % 45 % Händer ofta 6 % 6 % 6 % 6 % 9 % 5 % 8 % 3 % 19
20 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Händer aldrig 48 % 51 % 54 % 54 % 49 % 46 % 53 % 50 % Händer ibland 46 % 47 % 39 % 40 % 44 % 47 % 41 % 47 % Händer ofta 6 % 7 % 7 % 6 % 7 % 7 % 6 % 3 % Jag ångrar att jag har lagt pengar på något Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Händer aldrig 31 % 29 % 34 % 56 % 44 % 36 % 34 % 42 % Händer ibland 65 % 67 % 63 % 43 % 55 % 63 % 62 % 52 % Händer ofta 4 % 4 % 3 % 1 % 1 % 1 % 3 % 6 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Händer aldrig 26 % 25 % 22 % 23 % 30 % 17 % 30 % 20 % Händer ibland 71 % 69 % 72 % 74 % 65 % 78 % 65 % 77 % Händer ofta 2 % 5 % 6 % 3 % 5 % 5 % 5 % 3 % Hur gör du om du vill köpa något du inte har råd med? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Väntar och sparar 49 % 46 % 52 % 60 % 52 % 55 % 44 % 56 % Lånar av familj eller 2 % 2 % 3 % 0 % 1 % 1 % 1 % 3 % kompisar Ber föräldrar om 36 % 35 % 36 % 31 % 31 % 34 % 44 % 32 % pengar Köper billigare eller inte alls 13 % 17 % 10 % 10 % 16 % 10 % 12 % 9 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Väntar och sparar 54 % 52 % 39 % 52 % 38 % 40 % 45 % 67 % Lånar av familj eller 3 % 1 % 2 % 2 % 3 % 3 % 6 % 3 % kompisar Ber föräldrar om 34 % 35 % 45 % 35 % 43 % 38 % 24 % 20 % pengar Köper billigare eller inte alls 9 % 12 % 14 % 10 % 16 % 18 % 25 % 10 % 20
21 Vad skulle du säga är de viktigaste anledningarna till att du sparar? Av de som svarat att de sparar det mesta eller alla sina pengar de får/tjänar. Totalt Flickor Pojkar Det känns bra/tryggt att ha pengar om det skulle behövas 40 % 48 % 34 % För att kunna köpa/göra det jag vill 63 % 60 % 66 % För att kunna resa eller plugga utomlands 6 % 8 % 5 % Tills när jag börjar plugga efter gymnasiet 7 % 8 % 6 % För att lättare kunna skaffa en egen bostad 13 % 16 % 11 % För att ta körkort 9 % 10 % 9 % För att mina föräldrar vill det 13 % 13 % 14 % För att kunna betala mina fritidsintressen 11 % 8 % 14 % Annan anledning 8 % 8 % 7 % Ingen särskild anledning 8 % 7 % 8 % Tycker du att din månadspeng/veckopeng är tillräckligt stor? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Ja 48 % 49 % 46 % 45 % 38 % 55 % 45 % 60 % Nej 41 % 40 % 42 % 38 % 38 % 33 % 42 % 37 % Vet ej 12 % 12 % 11 % 17 % 24 % 12 % 13 % 4 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år* Ja 51 % 41 % 38 % 40 % 46 % 56 % 50 % - Nej 41 % 46 % 52 % 52 % 45 % 31 % 33 % - Vet ej 7 % 13 % 11 % 8 % 10 % 12 % 17 % - *) inte tillräckligt stort urval Vilka alternativ stämmer in på dig? Frågan ställdes till de i åldern år Totalt Flickor Pojkar Gör budget 5 % 5 % 5 % Sparar regelbundet 46 % 44 % 47 % Har dålig koll på var pengarna tar vägen 18 % 18 % 18 % Vill lära mig mer om privatekonomi 24 % 27 % 21 % Har bra koll på pengar och ekonomi 42 % 43 % 41 % Pratar om pengar och ekonomi i skolan/med 18 % 17 % 19 % kompisar Pratar om pengar och ekonomi hemma 48 % 48 % 48 % 21
22 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år* Gör budget 1 % 4 % 6 % 2 % 10 % 3 % 17 % Sparar regelbundet 46 % 34 % 46 % 39 % 54 % 52 % 67 % Har dålig koll på var 15 % 18 % 18 % 23 % 16 % 18 % 17 % pengarna tar vägen Vill lära mig mer om 18 % 17 % 25 % 31 % 22 % 32 % 27 % privatekonomi Har bra koll på pengar och 33 % 34 % 46 % 38 % 47 % 45 % 67 % ekonomi Pratar om pengar och 14 % 12 % 18 % 13 % 24 % 25 % 30 % ekonomi i skolan/med kompisar Pratar om pengar och ekonomi hemma 48 % 39 % 52 % 42 % 53 % 56 % 43 % Totalt sett, hur nöjd är du med din situation när det gäller pengar och ekonomi? Totalen, de som upplever att de får ta lagom mycket ansvar när det gäller pengar och ekonomi, samt de som upplever att de har bra koll på pengar och ekonomi. Totalt Lagom ansvar Bra koll Nöjd 56 % 62 % 69 % Varken eller 33 % 30 % 25 % Missnöjd 12 % 8 % 6 % Har du någon gång lånat pengar av familj/kompisar? Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Ja, av familj/kompis 16 % 16 % 16 % 3 % 6 % 6 % 9 % 13 % Nej 84 % 84 % 84 % 97 % 94 % 94 % 90 % 86 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Ja, av familj/kompis 16 % 19 % 16 % 28 % 19 % 24 % 29 % 17 % Nej 84 % 80 % 84 % 71 % 80 % 76 % 71 % 83 % Jag lånar pengar av kompisar/syskon som jag sedan ångrar. Totalt Flickor Pojkar 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år Händer aldrig 92 % 93 % 92 % 98 % 99 % 94 % 96 % 96 % Händer ibland 7 % 7 % 8 % 2 % 1 % 6 % 4 % 4 % Händer ofta 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Händer aldrig 90 % 93 % 91 % 92 % 85 % 90 % 88 % 90 % Händer ibland 9 % 7 % 9 % 8 % 14 % 10 % 12 % 10 % Händer ofta 1 % 0 % 0 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 22
23 Hur mycket har dina föräldrar lärt dig om hur man sköter sin ekonomi? Frågan ställdes till de i åldern år. Totalt Flickor Pojkar Mycket 9 % 9 % 9 % Ganska mycket 35 % 35 % 35 % En del 44 % 42 % 45 % Ganska lite 10 % 12 % 9 % Mycket lite/inget alls 2 % 3 % 1 % 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Mycket 9 % 6 % 9 % 10 % 9 % 10 % 13 % Ganska mycket 31 % 33 % 41 % 26 % 41 % 40 % 33 % En del 45 % 44 % 38 % 52 % 40 % 41 % 53 % Ganska lite 13 % 14 % 11 % 10 % 10 % 6 % 0 % Mycket lite/inget alls 3 % 3 % 1 % 2 % 0 % 3 % 0 % Har du lärt dig om privatekonomi i skolan? Frågan ställdes till de i åldern år. Totalt Flickor Pojkar Ja 58 % 57 % 58 % Nej 42 % 43 % 42 % 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Ja 39 % 46 % 58 % 62 % 66 % 70 % 77 % Nej 61 % 54 % 42 % 38 % 34 % 30 % 23 % 23
24 Bilaga 2. Checklista så pratar du privatekonomi med barn och unga Genom att prata med dina barn och ungdomar om privatekonomi hjälper du dem med kunskap de har nytta av hela livet. Ett handfast praktiskt råd är att börja med att ge barnen veckopeng från 7-årsåldern, och när de blir lite äldre, omkring år gå över till månadspeng. Låt barnet eller ungdomen ta ansvar för och hushålla med sin veckopeng eller månadspeng, och kom överens med barnet om vad pengarna ska räcka till samt om barnet förväntas hjälpa till med något för att få sina pengar. En viktig lärdom en fast vecko- eller månadspeng ger är att pengar är en begränsad resurs. Att tidigt förstå vikten av prioriteringar och pengars värde är viktiga faktorer för en sund och hållbar privatekonomi genom hela livet grunden läggs i tidiga år. Prata privatekonomi med barn- och unga tips från Swedbank och sparbankerna Försök att prata enkelt och lustfyllt med barn- och unga om ekonomi. Om de tycker att det är roligt och intressant bli de förhoppningsvis intresserade! Prata om vad saker kostar, till exempel mat och kläder. I takt med att de blir äldre kan man prata om att man i ett hushåll får räkningar att betala varje månad, och hur fördelningen mellan fasta kostnader som bostad och mat och nöjen som restaurangbesök och resor ser ut. Berätta hur man gör en budget för att ha koll på hur mycket pengar man får in och hur mycket pengar som går ut. Prata även om sparande, och att sparade pengar ger möjligheter att göra något roligt eller köpa något lite längre fram. Det gör även att man klarar oförutsedda utgifter bättre och får en tryggare ekonomi. Privatekonomi handlar för de flesta om att prioritera vad pengarna ska gå till. En del utgifter är fasta, de kan man inte påverka. Andra utgifter är rörliga, här kan man spara pengar som man kan prioritera att använda till annat. Vilka utgifter har ni i ert hushåll som ni kan påverka och prioritera annorlunda? Checklista - vecko- och månadspeng För yngre barn Ge barnen veckopeng och låt dem ansvara för pengarna själva. När barnen är små ska pengarna inte räcka till så mycket, det är kanske mest lördagsgodis eller leksaker. 24
25 Äldre barn och ungdomar Lite äldre barn och ungdomar kan ta ett större ansvar, för en större summa pengar som också ska räcka till mer, till exempel extra klädinköp och fika på stan. Prata med ungdomar om vikten av att spara, för oförutsedda utgifter, till exempel om cykeln går sönder, men också för att ha råd att unna sig något längre fram. Prata också om riskerna med snabblån/sms-lån, de kan låta som en smidig sak men blir oftast väldigt dyrt när man läser villkoren ordentligt. Prata om vad saker kostar i just ert hushåll, sätt upp gemensamma sparmål för att till exempel kunna göra en semesterresa hela familjen. Barn och månadspeng tips från Swedbank och sparbankerna Ge barnen månadspeng som de själva får ta ansvar för. På så sätt lär de sig hushålla med pengar och förstå pengars värde. Ju äldre barnen blir desto större ansvar bör de få ta för sina egna pengar. Gör upp tydliga regler om vad pengarna ska räcka till. Kom överens tillsammans med barnen om vad pengarna ska räcka till för att undvika konflikter om pengar. Tänk på att alla barn är olika. Anpassa regler och ansvar efter barnets mognad. Att tidigt ta ansvar för pengar och att lära sig att spara är viktigt. Även ett litet belopp varje månad växer över tid till en större summa. 25
Barn och ungas ekonomi
Barn och ungas ekonomi Innehållsförteckning Barn och ungas ekonomi... 4 Sammanfattning... 5 1. Ungas pengar... 6 1.1 Regelbunden vecko- och månadspeng... 6 1.2 Pengar vid behov och mot prestation... 7
Läs merBarn och ungas månadspeng oförändrad sedan 2016
Pressmeddelande 17 september 2018 Barn och ungas månadspeng oförändrad sedan 2016 Tre av fyra barn och unga får månadspeng varje månad. För de flesta är månadspengen förknippad med något villkor, såsom
Läs merNära sju av tio barn har köpt något som de sedan ångrat
Pressmeddelande 13 februari 2019 Nära sju av tio barn har köpt något som de sedan ångrat Hälften av alla barn och unga köper ibland eller ofta saker utan att tänka på vad de kostar, och nästan sju av tio
Läs merMånadspeng, sparande och pengaprat. Så kan du få koll på ekonomin!
Månadspeng, sparande och pengaprat Så kan du få koll på ekonomin! Att prata om ekonomi hemma, att få ansvar för en egen pott med pengar och att spara en del gör att de flesta känner sig nöjda med sin ekonomiska
Läs merTONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI
TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merPressmeddelande. 4 september 2013
Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra
Läs merTonåringarna och deras pengar V
Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...
Läs merEgna pengar lär barnen ta eget ansvar
Egna pengar lär barnen ta eget ansvar Vecko-eller månadspeng lär våra barn pengars värde Hälften av barnen i vår undersökning får inte regelbundet pengar av sina föräldrar, vilket kan vara att göra sitt
Läs merMånga unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger
Pressmeddelande 5 juli 2017 Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Sex av tio unga med bolån saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan stiger. Hälften
Läs merVar fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension
Pressmeddelande 9 februari 2017 Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Mer än var fjärde svensk uppger att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension.
Läs merUnga vuxna vill spara i aktier men bristande kunskap gör att många avstår
Pressmeddelande 24 maj 2019 Unga vuxna vill spara i men bristande kunskap gör att många avstår 65 procent av de mellan 18-24 år är intresserade av att spara i, men bara 23 procent gör det. De flesta som
Läs merNordeas undersökning om fickpengar 2015
Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Emma Persson Privatekonom 20/4/2015 Summering x Trenden att inte ge sina barn vecko- eller månadspeng stärks ytterligare. Hela 44 procent av föräldrar ger antingen
Läs merVeckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012
Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare
Läs merVECKOPENGEN IV. FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker
VECKOPENGEN IV FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Rapport Veckopengen IV Institutet för privatekonomi Ulla Samuel December 2001 US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 2 (37) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPengar och livet. Unga vuxnas sparande och koll på pengar.
Pengar och livet Unga vuxnas sparande och koll på pengar. Med koll på ekonomin kan man påverka sin framtid. Som ung vuxen tar man många beslut kring sin ekonomi. En del kan få betydelse för resten av livet.
Läs merPengar och livet. Unga vuxnas sparande och koll på pengar.
Pengar och livet Unga vuxnas sparande och koll på pengar. Med koll på ekonomin kan man påverka sin framtid. Som ung vuxen tar man många beslut kring sin ekonomi. En del kan få betydelse för resten av livet.
Läs merSvenskarna och sparande 2012. Resultatrapport
Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merTonåringarna och deras pengar IV
Tonåringarna och deras pengar IV RAPPORT Tonåringarna och deras pengar 2003 Ulla Samuel Institutet för Privatekonomi November 2003 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken Tonåringarna och deras
Läs merTill dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...
Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det
Läs merHushållens ekonomi 2015
Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga
Läs merFickpengar Ingela Gabrielsson Privatekonom
Fickpengar 2017 Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-08-30 Sammanfattning Nära sex av tio barn i ålder 6-17 år får regelbunden fickpeng. Jämfört med tidigare mätningar går andelen nedåt och 2006 var det
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar våren 2019
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar våren 2019 Innehåll Sammanfattning...3 Så mycket sparar föräldrar...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning
Läs merFinansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2016
Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2 Innehåll Sammanfattning 3 Syfte och metod 5 Totalresultat 6 Resultat per gymnasieår 9 Markörs slutsatser 29 Bilagor Bilaga : Tabeller Bilaga 2: Öppna
Läs merSparkontoundersökning
Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa
Läs merUnga vuxna. som bor hemma
Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för
Läs merBättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag
Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst
Läs merTonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12
Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Sammanfattning Tonåringars ekonomi är sämre nu än. De har idag omkring
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merOm ungas sparande och boendefinansiering Bofrämjandet
Om ungas sparande och boendefinansiering Bofrämjandet Ingela Gabrielsson privatekonom Nordea 2018-05-15 Så ser vi på ungas sparande från olika perspektiv och det börjar redan i späda år där nyblivna föräldrar
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014
Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under
Läs merVOLVIA BARNSÄKERHET 2018 RAPPORT 22 FEBRUARI 2018
VOLVIA RAPPORT 22 FEBRUARI 1 METOD Målgruppen för studien har varit individer 20 65 å5 som har tillgång till bil i hushållet som de också regelbundet kör. Deltagarna i studien skall också ha barn i åldern
Läs merHushållsbarometern hösten 2006
Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som
Läs merTill soliga, regniga och äldre dagar
RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning
Läs merSol över svenskarnas semesterplaner 2009
Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-06-11 Sammanfattning Semesterbudgeten har i år stigit till 14 000 kr, från 12 800 kr 2008. Ökningen
Läs merHUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014
HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7
Läs merDe flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker
Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,
Läs merINTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1
Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:
Läs merDin ekonomi nu och i framtiden. För ett tryggare och friare liv
Din ekonomi nu och i framtiden För ett tryggare och friare liv 1 2 Ha koll på ekonomin Att ha koll på ekonomin och att spara kan göra ditt liv tryggare. Det gör också chansen större att du får råd att
Läs merINTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2
Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Familjetyp:
Läs merTRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Läs merTro, hopp & pengar. En rapport om ungas syn på ekonomi och framtiden
Tro, hopp & pengar En rapport om ungas syn på ekonomi och framtiden 2018 KEY FINDINGS 67% blir lyckligare av mer pengar 62% sparar pengar varje månad Innehållsförteckning God ekonomisk kunskap ger unga
Läs merSKOP Skandinavisk opinion ab
SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat
Läs merAktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015
Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att
Läs merTre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar
En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information men också kunskap så att de kan ta rationella beslut. Med hjälp av grundläggande
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merAPRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval
APRIL 2018 När föräldrarna själva får välja Attityder och åsikter om barnens gymnasieval Författare: Johan Olsson Förord Gymnasievalet är ett viktigt val för ungdomar. Ofta är det första gången de, helt
Läs merRapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001
LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Reflektioner 7. Räkneexempel
Läs merFramtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin
Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merHögre löner, men sämre för garantipensionären nästa år
Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs merEnklare vardag för alla i en hållbar och öppen stad
Enklare vardag för alla i en hållbar och öppen stad www.goteborg.se Att vara vuxen innebär ett större ansvar för det som rör dina pengar och din konsumtion. Här får du lite värdefull kunskap på vägen in
Läs merSvenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009
Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009 SAMMANFATTNING Fyrtio procent av svenska folkets vitvaror är äldre än 6 år, medan nästan hälften av alla
Läs merTöreboda kommun. 43 Töreboda kommun
43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var
Läs merHushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi
Aktuell analys 19 februari 2016 Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Arbetslösa, pensionärer och löntagarhushåll får alla det bättre 2016 jämfört med förra året. Efter höjningen av arbetslöshetsersättningen
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs merBRUKARENKÄT: TONÅRINGAR
BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs merVatten, el eller bredband
Vatten, el eller bredband vad är viktigast? Februari 2014 Höga krav på bredbandsleverantörerna men låg kännedom om vad man själv kan påverka Svenskarna har höga förväntningar på sin bredbandsleverantör.
Läs merBarns och ungdomars syn på skärmtid
213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merBarnen i befolkningen
17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska
Läs merEUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi
EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen
Läs merPressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017
Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merRiksidrottsförbundets Kostnadsundersökning
Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat
Läs merATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN
ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ
Läs merPatent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017
Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om
Läs merTips och trix för din vardagsekonomi
Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merKärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.
Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader
Läs merNordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering
Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering Ingela Gabrielsson, privatekonom 2017-04-19 Sammanfattning I denna mätning har vi utökat den tillfrågade åldersgruppen från 18-65 år
Läs merTexter från filmen Prata Pengar
Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger
Läs merPå väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB
På väg Enkät inför utflyttning - för dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller
Läs merElias. Elias livsstil
Tävlingen gick ut på att gå igenom en påhittad persons kollapsade privatekonomi och göra upp en plan för hur den kan bli bärkraftig. Utan att livet blir alltför torftigt. Läs klassens plan för Elias. Elias
Läs merFamiljeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom
Familjeekonomi 2017 - mina, dina och våra pengar Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-05-31 Sammanfattning En djupdykning i svenska pars hushållsekonomi visar på tydliga förändringar jämfört med tidigare
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merSå sparar svenskarna Spargap mellan män och kvinnor insikter och råd från Folksam
Så sparar svenskarna Spargap mellan män och kvinnor insikter och råd från Folksam S40094 19-03 En årslön mindre Att kvinnor får mindre i pension än män vet vi. Men det finns stora skillnader mellan kvinnor
Läs merBarn och ungdomar om doping 090529
Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog
Läs merSvenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26
Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på
Läs merResultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.
Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6
siffra som motsvarar ditt svar framför dig (siffran dold). När alla valt vänds korten upp. Var och en får sedan berätta varför de valt som Följa med okänd familj Ditt barn säger att hon/han vill följa
Läs merEn tredjedel av de unga vill flytta men har inte råd
Pressmeddelande 8 maj 2019 En tredjedel av de unga vill flytta men har inte råd Sex av tio unga är oroliga för sitt framtida boende och en av tre uppger att de skulle vilja men inte kan flytta på grund
Läs merSå sparar svenskarna Spargap mellan män och kvinnor insikter och råd från Folksam
Så sparar svenskarna Spargap mellan män och kvinnor insikter och råd från Folksam S40094 19-03 En årslön mindre Att kvinnor får mindre i pension än män vet vi. Men det finns stora skillnader mellan kvinnor
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merFöräldraenkät våren Linda Wemmert
Föräldraenkät våren 2018 Linda Wemmert ENKÄTEN STATISTISKT UNDERLAG Hur har urvalet dragits? Alla föreningar ombads att maila ut till föräldrar till alla sina spelare från skridskoskola upp till J18. Ingen
Läs merSänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter
Pressmeddelande 19 april 2017 Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Sänkt skatt för pensionärer och långtidssjukskrivna, och höjd skatt för höginkomsttagare är några av de förslag inför 2018 som
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs mer