Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Rekommendationer från tidigare utvärdering

Transkript

1 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Rekommendationer från tidigare utvärdering Mentorskap i teorin Mentorskap och coaching Mentorskap i praktiken Nätverkande genom entreprenöriellt mentorskap Finland Mentorskap och ledarskap Östergötland Intervjuer med NFC och FC i länet Resultat Sammanfattning Resultat Analys och Rekommendationer Översikt av utbudet i Östergötland Regional mentorbank Mentorsprogram Coaching Frivilligt mentorskap och mentorskap knutna till utbildande verksamheter Referenser Sid

2 Sammanfattning Utveckling i kvadrat är ett mentorskapsprogram som riktar sig till kvinnor som är nya företagare och som drivit sitt företag i sex månader och upp till två år. Genom Utveckling i kvadrat erbjuds nya företagare en mentor en erfaren företagare som blir ett bollplank för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Länsstyrelsen är projektägare och håller med projektledare och den praktiska matchningen av adepter och mentorer samt rekrytering av adepter sköts av NyföretagarCentrum (NFC) och Företagarcentrum (FC) i länets kommuner. Projekt Utveckling i kvadrat har utvärderats på uppdrag av Regionalekonomiska enheten, Länsstyrelsen Östergötland. Rekryteringen av adepter till programmet har varit låg de senaste tre åren och utvärderingen fokuserar på organisation och informationskanaler för att undersöka orsaker till låg aktivitet. Utvärderingen visar att NFC och FC i länet inte lägger ner tillräcklig tid på att arbeta med Utveckling i kvadrat och att rekryteringen därav blir lidande. Orsaker till detta anges vara bl a resursbrist hos NFC och FC. Andra orsaker till låg aktivitet är oklar ansvarsfördelning mellan Länsstyrelsen och NFC/FC samt otydligt ledarskap från Länsstyrelsen. NFC möter företagare innan de startat eller i samband med starten, samtidigt som Utveckling i kvadrat inte blir aktuellt för en företagare förrän hon varit igång i ett halvår. Det är möjligt, anser NFC/FC, att företagarna inte är lika mottagliga för informationen under den första tiden av företagandet. Mer resurser skulle ge NFC större möjlighet att göra uppföljningar av startade företag och i samband med dessa även sälja in Utveckling i kvadrat. Samtidigt visar utvärderingen att NFC/FC är en bra samarbetspartner och informationskanal förutsatt att de är delaktiga i projektet. Delaktighet och uppmuntrande kommunikation kan ge nytt engagemang men detta kräver även tydligare styrning och närvaro av projektledning. Rekommendationer inför framtiden: - Samordnat ledarskap, kan skapa tydligare och slagkraftigare utbud - NFC och FC fortsatta samarbetspartner men med större delaktighet än tidigare - Tydligare ledarskap och närvaro av projektledare. Tydligare direktiv och ansvarsfördelning bör även utarbetas och förmedlas/diskuteras i återkommande informationsträffar mellan projektledning och utförare - Högre ekonomisk ersättning till NFC/FC kan vara ett tillräckligt incitament för att aktivt arbeta med uppföljning och information - Tillhandahållande av väl utarbetat informationsmaterial som kan spridas via NFC/FC men även via andra aktörer (kommunernas näringslivskontor, arbetsförmedlingar, skattemyndigheten, ALMI och banker e t c) - Förändringar av programmets innehåll/upplägg för att skapa och underbygga bättre förutsättningar för nätverksbildning 2

3 Inledning Mentorskap som metod för personlig utveckling har en lång historia. På senare år har mentorskap allt oftare och med goda resultat använts som professionell metod och i organiserade former för att särskilt utveckla och lyfta fram kvinnor som företagare och ledare inom näringslivet. I Östergötland bedrivs idag ett flertal mentorprogram som vänder sig till nya och etablerade företag drivna eller ägda av kvinnor, invandrade kvinnor (och män) som är företagare samt kvinnor som vill utveckla sina ledarkunskaper inom näringslivet. Ett av dessa är Utveckling i kvadrat som drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Bakgrund Utveckling i kvadrat är ett mentorskapsprogram för kvinnor som är nyföretagare. Programmet har sedan 1995 drivits av Länsstyrelsen Östergötland och initierades i samband med att statistik presenterades som visade att nyföretagandet bland kvinnor i Östergötland var lägre än riksgenomsnittet. Ett viktigt syfte med Utveckling i kvadrat är att genom programmet stödja kvinnors företagande och ge företag ägda eller drivna av kvinnor en möjlighet att utvecklas. Genom Utveckling i kvadrat kan en nyföretagare (adepten) etablera en kontakt och professionell relation med en mer erfaren företagare (mentorn) för ömsesidigt utbyte. Både kvinnor och män kan vara mentorer. Den praktiska adept-mentor matchningen är förlagd till NyföretagarCentrum (NFC) och FöretagarCentrum (FC) i länets kommuner. De senaste åren har tillströmningen av adepter till programmet varit låg varav projektledningen reagerat. Därför utvärderas nu organisationen av mentorprogrammet, hur informationskanalerna fungerar samt möjligheter till samarbete med andra aktörer. År 2000 genomfördes en utvärdering av Utveckling i kvadrat, med fokus på innehåll snarare än struktur. Den tidigare utvärderingen visar att kvinnorna genom mentorskapet blivit stärkta i sitt företagande. Nya nätverk har också bildats som en följd av programmet. Det finns alltså ett behov att fylla hos målgruppen, men informations- och marknadsföringskanalerna måste förbättras för att nå ut till fler företagare. Rekommendationer från tidigare utvärdering finns sammanfattade längre ner i texten. Syfte och Mål Utvärderingen av mentorprogrammet Utveckling i kvadrat har som syfte att undersöka och analysera programmets upplägg vad avser organisation/struktur och marknadsföring/information. Utvärderingen kommer även att beröra hur matchningen adeptmentor fungerar i praktiken. Ett angränsande syfte är att kartlägga utbudet av mentorskapsprogram och närliggande aktiviteter på regional nivå som riktar sig till företagande kvinnor. Rapporten har som mål att skapa mer kunskap om hur vi når ut till målgruppen nyföretagande kvinnor. Utifrån denna kunskap skall rapporten utgöra underlag inför en diskussion om samordning av framtida aktiviteter riktade till kvinnor, ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. 3

4 Mentorskapsprogram för kvinnor, initierat utifrån målet fler kvinnor som företagare och medlet kvinnor och män som arbetar tillsammans och lär av varandra, är en viktig aktivitet i den totala satsningen för ett ökat entreprenörskap. Särskilda insatser [för grupper av människor eller former av företagande som är missgynnade] utgör alltså en viktigt del av utvecklingsarbetet för att förändra det ordinarie systemet så att det kan fungera bra för alla individer oavsett kön och bakgrund. 1 Detta skriver NUTEK i sin policyskrift för ett starkt entreprenörskap i Sverige. För att nå målet ett jämställt, dynamiskt och starkt näringsliv är särskilda och riktade insatser viktiga. Det handlar om att arbeta för att skapa bättre förutsättningar för alla att kunna utöva ett entreprenörskap. Metod Utvärderingen av Utveckling i kvadrat görs på uppdrag av Regionalekonomiska enheten, Länsstyrelsen Östergötland. Intervjuer om minuter vardera har genomförts med företrädare för berörda NFC och FC i länet. Variationen i tid mellan intervjuerna beror på att det finns några NFC och FC som arbetar aktivt med Utveckling i kvadrat medan några få inte arbetar alls med Utveckling i kvadrat. Alla intervjuer utgår från samma grundmall med frågor: - Hur arbetar ni med utv. i kvadrat? - Hur mycket tid tar ni i anspråk? - Matchningen hur går den till? - Hur ofta ger ni information om Utveckling i kvadrat? (Vilken information och till vem?) - Hur ordnas mentorer? - Märker du någon skillnad sedan tidigare utvärdering? - Är ersättningen 2500 kr ett tillräckligt incitament för att arbeta med detta? - Hur är ledningen från Länsstyrelsen? - Hur är direktiven från Länsstyrelsen? (Ansvarsfördelning och information) - Projektets svagheter och styrkor utlagt på NFC? - Projektets svagheter och styrkor i allmänhet? - Vilka behov har adepternas och mentorernas? - Ger NFC/FC stöd under mentor-relationen? - Vem vänder sig adepten/mentorn till under projektets gång? - Problem med att utförare och projektägare ej är samma? - Vad tror du om centralisering/samordning av projektet? Ett möte hölls även i februari 2004 med representanter för Länsstyrelsen, Qvinnovation, NFC, FC och IFS som ett led i utvärderingen. Avsikten med mötet var att diskutera organisationen av projektet och det fortsatta samarbetet med Utveckling i kvadrat. (se bilaga för Minnesanteckningar) Rekommendationer från tidigare utvärdering Tidigare utvärdering av Utveckling i kvadrat (2000) visar att deltagarna i stort sett varit nöjda med hur projektet bedrivits och vad som åstadkommits. Adepterna och mentorerna har blivit 1 Ett starkt entreprenörskap policyskrift om nya perspektiv, ändrade förutsättningar och positiva attityder, NUTEK,

5 stärkta i sitt företagande. Studien tyder på att den grundläggande formen för verksamheten fungerar. Däremot finns det vissa delar av programmet som kan utvecklas. Rekommendationer från utvärderingen (2000) och hur de följts upp, efter samtal med ansvarig projektledare för Utveckling i kvadrat på Länsstyrelsen Östergötland (031201); Framtagande av ett genomgripande informationsmaterial till adepter - Länsstyrelsen har arbetat fram ett bättre informationsmatieral till adepterna samt en checklista vilken adept och mentor kan använda som underlag i sin relation. Länsstyrelsen har förbättrat presentationsmaterialet av mentorerna. En starkare marknadsföring samt fler insatser som rekryterar deltagare - Ansvariga för Utveckling i kvadrat deltog i Börje-kampanjen i Östergötland 2001 för att informera om mentorskapsprogrammet Utveckling i kvadrat. Det utarbetade informationsmaterialet kan användas för marknadsföring. En klarlagd ansvarsfördelning mellan Länsstyrelsen och NFC/FC - Fördelningen av ansvar är densamma och är enligt Länsstyrelsen mycket tydlig; NFC träffar och rekryterar adepter samt mentorer (de senare på eget initiativ). De sköter ihopparningen av adept och mentor och erhåller vid varje etablerad relation kronor. NFC skickar allt underlag, fakturor samt ifyllda enkäter till Länsstyrelsen efter färdig relation organiserar informationsträffar och utbildningen av mentorer. Reviderade realistiska kvantitativa och kvalitativa mål - Nya eller reviderade kvantitativa eller kvalitativa mål är ej fastlagda efter tidigare utvärdering. Däremot har budgetmässiga mål bestämts vid beslut för , vilka sedan förlängts och gäller fram till och med första halvåret Bättre uppföljning och dokumentation för att lära sig av bättre och sämre erfarenheter. - Varje deltagare som avlutat en adept-mentorrelation får fylla i en enkät om mentorprogrammets utformning, samt om hur kontakten med NFC och Länsstyrelsen fungerat. Denna enkät visar på kvalitén på programmet och hur man skulle kunna utveckla programmet vidare. Dessa enkäters resultat skulle kunna bearbetas och analyseras ytterligare? Övergripande kritiska synpunkter som framkom i utvärderingen är bl a att; - Det finns liten överblick över projektet som helhet eftersom det praktiska arbetet är utspritt på NFC och FC i länet. - Adepterna efterfrågar mer kontakt med Länsstyrelsen och NFC samt fler ordnade aktiviteter. Ansvarig projektledare berättar att den dåliga överblicken kvarstår då organisationen är densamma. Det är också ett skäl till varför denna nya utredning görs. Fler aktiviteter eller mer kontakt med Länsstyrelsen och NFC har ej kunnat ordnas. Till följd av resursbrist har antalet gemensamma träffar istället minskat. Enbart en träff har anordnats mellan år Målet är att en gemensam träff per halvår ska arrangeras samt att träffar för adepter och träffar för mentorer ska arrangeras. Mentorutbildningar skall även genomföras regelbundet så att mentorbanken ständigt uppdateras med nya mentorer runt om i länet. Två mentorutbildningar har genomförts i december 2003 och februari 2004 och en nätverksträff för mentorer och adepter i januari

6 Mentorskap i teorin Mentorskap har en lång tradition ända tillbaka till det gamla Grekland men har använts i organiserade former i Sverige sedan mitten av 1980-talet. På senare år har mentorskap allt oftare och med goda resultat använts som professionell metod för att särskilt utveckla och lyfta fram kvinnor som företagare och ledare inom näringslivet. 2 Det finns många goda exempel i Östergötland att redogöra för där mentorskap i organiserade former används i syftet att få fler kvinnor på ledande poster i näringslivet (t ex Projekt Ithaka) eller för att få fler kvinnor att bli (starka) företagare (Utveckling i kvadrat och Utveckling i kubik). Mentorskapet av idag betraktas som ett ömsesidigt lärande. I de fall mentorskapet är en del av ett ledarutvecklingsprogram är det lättare att se mentorn som handledare och adepten som lärjunge. I övrigt betonas att även mentorn får utbyte av relationen bland annat genom en spegling av sitt eget ledarskap. 3 En mentor ger stöd och leder men utan att styra. På detta sätt är mentorn en indirekt vägvisare, mentorn ger inte direkta råd utan delar med sig av sina erfarenheter för att väcka en egen insikt hos adepten; En mentor är riktigt framgångsrik i sin mentorroll om adepten tycker sig på egen hand kunna lösa alla de situationer som adept och mentor hanterar i sin relation. 4 Mentorskap och Coaching I gränslandet mellan rådgivning, handledning och erfarenhetsutbyte finns olika metoder som är viktiga att definiera. Mentorskap är en metod där en mentor bäst kan definieras som ett bollplank. Coaching är en annan metod, men en coach kan definieras som ett bollplank och framförallt en handledare. Coach används även i betydelsen häst och vagn och betydelsen kan användas för att illustrera skillnaderna; mentorskap innebär en ömsesidig relation och en grund för gemensamt erfarenhetsutbyte medan coaching i större utsträckning är handledningsinriktad och coachen i större grad en styrande hand. ALMI har utvecklat en egen coaching-modell och beskriver coachens roll så här; Coachens roll är att ställa frågor, ge raka svar, tillföra kunskap, lyfta fram goda exempel. 5 Utifrån de mål och åtgärdsplaner som ställs upp arbetar individen med coachens handledning för att nå sina egna mål. Båda metoderna handlar dock i grunden om att öka individens självmedvetenhet och hjälpa individen att själv hitta rätt. Metoderna mentorskap och coaching har många likheter; vikten av att sätta upp mål och att arbeta för dessa, individens/adeptens utveckling samt erfarenhets- och kunskapsutbyte. Den största skillnaden är att mentorskap är en metod för ömsesidigt lärande och med ett kunskapsutbyte som sker båda vägarna medan coaching mer tydligt har en givare och en tagare. Coachen ställer frågor och ger svar medan mentorns uppgift är att ställa frågor men utan att ge svar. 2 Franzén, C, Giesecke, K, Landin, B, Zaar, C, (1996) Mentorprogram kvinnor och män i utvecklande samarbete, s., s. 13, 21 3 Franzén, C, Giesecke, K, Landin, B, Zaar, C, s Franzén, C, Giesecke, K, Landin, B, Zaar, C, s (031114) 6

7 Förmodligen är det så att vissa verksamheter som erbjuds under namnet mentorskap egentligen innebär coaching och mentorskap kan även ha inslag av coaching Detta är en särskilt viktig synpunkt att reflektera över med tanke på att det blir allt vanligare att det för mentorn utgår en ekonomisk ersättning för hennes eller hans insats. Därmed tydliggörs även mentorns upphöjda roll som ledare och givare. Detta visar att mentorskap och coaching kan ses som två likartade men olika metoder, vars betydelse kan ändras mellan de som erbjuder metoderna. Sättet att se på mentorskap, och att använda det, kan således skilja sig mellan olika verksamheter. I programmet Utveckling i kvadrat definieras mentorn som ett bollplank en person som kan delge erfarenheter men som inte talar om för adepten hur denna kunskap bör användas. Ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte stimuleras och den inbördes relationen bör vara jämn. Det är tydligt att mentorskapet inte handlar om att inta en rådgivande eller handledande roll. 7

8 Mentorskap i praktiken I det följande redovisas två mer omfattande mentorskapsprogram för företagare och unga ledare. Nätverkande genom entreprenöriellt mentorskap - Finland 6 Av 132 företagarfrämjande projekt i Europa har Europakommisionen utsett Finländska Kvinnoföretagarcentralens (Naisyrittäjyyskeskus ry) mentorskapsprojekt till ett av branschens främsta. 7 Kvinnoföretagarcentralen samarbetar med Jobs and Society och arbetar för att stärka företagsverksamheten och nätverksbildningen hos kvinnor som är företagare. 8 Kvinnoföretagarcentralen initierar och stödjer lokala och regionala mentorskapsprojekt runt om i Finland. NyföretagarCentrum, organisationer, sammanslagningar av företagare och utbildningsinstitut kan med hjälp av Kvinnoföretagarcentralen söka pengar hos ESF för att driva ett eget mentorskapsprojekt. En lokal koordinator utses och får utbildning och informationsmaterial av Kvinnoföretagarcentralen. Metoden för mentorskapsprojektet inkluderar separat utbildning för koordinator, mentorer och adepter. Kvinnoföretagarcentralen har även arbetat fram handböcker för respektive målgrupp koordinatorer, mentorer och adepter. När det gäller matchningen sker den via de verksamheter som ansöker om pengar för projektet: NFC, utbildningsinstitut e t c. De informerar potentiella adepter och tar emot ansökningar, de tar emot företagare som vill vara mentorer och sköter i första hand matchning adept-mentor. De har personlig kontakt med alla adepter och mentorer. Efter att verksamheten gjort sin matchning tar man hjälp av en lokal psykolog som kan konfirmera att matchningen är rätt gjord inte bara efter bakgrund och erfarenheter utan när det gäller personlighet och personkemi. På detta sätt vill man från början försäkra sig om att matchningen är rätt gjord. Varje mentorprogram sträcker sig över 1,5-2 år och alla mentor-adept-par startar samtidigt. Under tidsperioden anordnas gemensamma seminarier om marknadsföring, prissättning e t c utifrån adepternas önskemål. Koordinatorn är en mycket viktig person i processen, därför ges utbildning även till denna person. Alla koordinatorer är kvinnor men mentorer kan vara både kvinnor och män. Koordinatorns uppgift är att hålla kontakt med deltagarna i programmet, anordna gemensamma träffar och hjälpa till om det är något i mentor-adeptrelationen som inte fungerar. Nätverk av mentorer som alla deltagit i mentorskapsprogram och som vill fortsätta att ställa upp som mentorer. Kvinnoföretagarcentralen har ett utbildningsprogram för företagare som vill bli mentorer, Mentorpörssi (Mentorbörsen), och ett nätverk för utbildade mentorer, Mentorclub. Alla deltagare utbildas separat innan programmet startar koordinatorer, mentorer och adepter för sig. Efter första mötet hålls en gemensam träff där mentor och adept får hjälp att sätta upp mål och göra överenskommelser. 6 Nätverkande genom entreprenöriellt mentorskap baserar sig på samtal med Ritva Nyberg, Managing Director på Kvinnoföretagarcentralen, Naisyrittäjyyskeskus ry (The Women`s Enterprise Agency), där inget annat angivits. 7 (031107) 8 (031107) Kvinnoföretagarcentralen finansieras av Europeiska Socialfonden, HIM, Undervisningsministeriet, privata företag samt banker och försäkringsbolag 8

9 Kvinnor och män som är erfarna företagare är mentorer och de erbjuder sin hjälp frivilligt och utan ekonomisk kompensation i en adept-mentorrelation. Adepter är nya företagande kvinnor. Det poängteras att mentorskapet innebär en ömsesidig utveckling. 9 Mentorn får inte betalt för att man vill tydliggöra att detta inte handlar om konsultation utan är en ömsesidig relation. Adepten betalar en summa för att delta mellan EURO. Tanken är även att man genom mentorskapsrelationerna skall bygga nätverk bland företagarna. Stödet företagare emellan kan på så vis sedan vara självfungerande. För att tidigt stimulera nätverksbyggandet startar alla mentor-adept-relationer samtidigt. På så vis lär alla i gruppen känna varandra och nätverkandet kan starta på en gång. Koordinatorns roll som sammanhållande av gruppen är mycket viktig. Det finns många poänger med att både män och kvinnor är mentorer, på detta vis byggs nya nätverk upp av både män och kvinnor som är entreprenörer och det kan även underlätta för kvinnor som annars ibland kan ha svårt att bli medlemmar i entreprenörföreningar startade första mentorskapsprojektet för entreprenörer. Inför nya projekt brukar det finnas dubbelt så många företagare som ansöker att bli adepter som de som kan antas. Urvalsprocessen är därmed viktig och sker med hjälp av personliga intervjuer med adepter och mentorer. Chefen för kvinnoföretagarcentralen besöker de orter där nya projekt skall starta för att informera potentiella mentorer och adepter om vad mentorskap innebär och visar en video över deras mentorskapsmetod. Kvinnoföretagarcentralens mentormetod går nu på export till Lettland, genom ett samarbete mellan företagare i Finland och i Lettland. Alla adepter kommer från Lettland och mentorerna kommer från Finland. På detta sätt skapas nätverk och affärskontakter även över gränserna. Mentorskap och ledarskap - Östergötland Ett regionalt exempel på mentorskapsprogram som riktar sig till kvinnor som är ledare är Projekt Ithaka, som är initierat och helt drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Anledningen till att i organisationer använda mentorskap som metod för att rekrytera fler kvinnor till ledande positioner är inte enbart de positiva konsekvenserna av det professionella erfarenhetsutbytet mellan mentor och adept utan även att mentorerna därigenom får kunskap om orsakerna till kvinnors låga representativitet i ledargrupper och styrelser. I erfarenhetsutbytet mellan mentorerna - som är höga chefer från olika arbetsplatser i länet och som därför oftast är män - och adepterna - som alla är kvinnor och som antingen är ledare eller av sina organisationer utsedda som en blivande ledare - får man också mycket specifik kunskap om de olika förutsättningar som kvinnor och män har när det handlar om att utvecklas, bli chef och ledare och göra karriär. Skillnaden i villkor mellan män och kvinnor är de som är avgörande men skillnaderna i väsen (= t.ex. att kvinnor är mammalediga) är av mycket liten betydelse. Det är också när man tittar i stort - på de strukturella skillnader där kön oftast är helt avgörande om man kan finna och se förklaringsmodeller till varför kvinnor inte avancerar till VD-poster eller får styrelseuppdrag. Denna kunskap är viktig att tillföra alla organisationer eftersom den gör det lättare att tillvarata kompetensen hos alla medarbetare - oavsett kön - på arbetsplatsen (031107) 10 Efter samtal med Catharina Alpkvist, jämställdhetsdirektör Länsstyrelsen Östergötland och ansvarig projektledare för projekt Ithaka 9

10 Intervjuer med NFC och FC i länet Intervjuer har under perioden gjorts med ansvariga från NFC och FC i länets kommuner. Resultat Hur och i vilken utsträckning arbetar de olika NFC och FC med Utveckling i kvadrat? Arbetet med Utveckling i kvadrat innebär för NFC och FC informationsgivning om programmet i samband med individuell rådgivning och nätverks-/informationsträffar för kvinnor som är företagare. I några fall innebär arbetet även matchning av adept och lämplig mentor samt rekrytering av mentorer. Utvärderingen visar att det enbart är 4 av 10 NFC och FC som anger att de arbetar mer eller mindre aktivt med information och/eller matchning inom projekt Utveckling i kvadrat. Ytterligare ett NFC och ett FC uppger att de trots mycket låg aktivitet har lämnat information vid enskild rådgivning och vid nätverksträffar. Sammantaget är det 6 av 10 NFC/FC som i någon form arbetar med Utveckling i kvadrat och 4 av 10 NFC/FC som inte arbetar med Utveckling i kvadrat. I praktiken innebär arbetet med information att NFC och FC vid olika tillfällen informerar om möjligheten att få en mentor samt påminner kvinnorna att de kan höra av sig igen när de startat företaget (i de fall information sker innan företagsstart). Det påpekas att ingen företagare kommer självmant och ber om att få en mentor, eftersom möjligheten att få mentor inte är något som de flesta företagare känner till. De som hört av sig och berättat om olika problem i sitt företagande har NFC och FC kunnat ordna mentorer till. Därmed är det arbete som NFC och FC bedriver många gånger att anse som problemstyrt snarare än aktiv införsäljning. Tiden som nyttjas till Utveckling i kvadrat varierar mellan olika NFC och FC några NFC/FC uppger att de inte arbetar alls med detta medan ett NFC anger att de arbetar ungefär 30 timmar per år med matchning av adepter och mentorer samt uppföljning av relationerna. Med jämna mellanrum skickar två NFC ut broschyren till företagare varit igång några månader och upp till 3 år och kan genom detta sägas bedriva en mer aktiv uppföljning och införsäljning. Detta initiativ visar även att uppföljning och information kan bedrivas med små medel. Orsakerna till låg aktivitet anges vara någon av följande eller ett flertal av följande; Resursbrist tid och ekonomi Resursbrist gör att NFC inte har någon kontakt med målgruppen vid mest lämplig tidpunkt; de har inte resurser för att följa upp nystartade företag som de skulle vilja. NFC vill gärna arbeta mer med att följa upp både de företag som startar och de som inte startar men det är en ekonomisk fråga. Problemet anses vara att NFC ligger tidigare i kedjan och tappar kontakten med företagarna när de startar. Men i framtiden ligger en tanke om att kunna bedriva ett mer aktivt uppföljningsarbete och ersättningen från Länsstyrelsen skulle kunna motivera uppföljningar som inte annars skulle kunna göras. Några NFC uppger att de arbetar för att i större utsträckning kunna göra detta och det söks även ekonomiska resurser för detta ändamål. Intervjuerna visar att användning av mindre kostsamma sätt t ex via brevutskick till företag i 10

11 kundkretsen är ett sätt att informera om möjligheter till utveckling för företagarna i form av utbildning, nätverk och mentorskap. Den vardagliga rådgivning som är NFCs och FCs främsta uppdrag är prioriterad och information eller arbete med Utveckling i kvadrat ses inte av några NFC som ett viktigt arbetsområde. Det poängteras att NFC har en svår situation p g a att de finansieras av en stiftelse och behöver sponsorpengar från näringslivet. Rådgivningen kommer därför först och dessa rådgivare anser inte att arbetet med Utveckling i kvadrat räknas in som en del i deras ordinarie rådgivning. Det finns även en rådgivare(man) som tror att en kvinna på denna rådgivande position kanske skulle arbeta mer med sådana här frågor. Brist på mentorer Ett NFC anser brist på mentorer vara den främsta anledningen till låg aktivitet. Då utbudet av mentorer från en kommun varit lågt, och då NFC i denna kommun ej heller på eget initiativ ordnat nya mentorer, har man inte under en 3-års period aktivt eller i någon större grad informerat potentiella adepter om möjligheten att delta. Oklar ansvarsfördelning mellan Länsstyrelsen och NFC/FC Det finns oklarheter i frågan om vilket ansvar NFC och FC har som utförare dels vad gäller rekryteringen av mentorer och dels vad gäller uppföljning av färdiga relationer. Och vilket ansvar har NFC/FC under relationens gång i kontakten med mentorer och adepter? Framförallt ett NFC har uppfattat att anskaffandet av mentorer är något som Länsstyrelsen skall ansvara för och anger även att ingen tid finns för NFC att arbeta med denna del. Ett NFC var ej heller medvetna om att ersättning utgår till NFC med 2500 kronor för varje etablerad relation mellan adept och mentor. Projektledningens anonymitet och liten kommunikation med projektledning Ett FC är tydlig med att det inte är Resursbristen som bör ses som ett problem utan snarare projektets (projektledningens) anonymitet. Som utförare behöver man påminnas ibland om att arbeta med projektet, annars tar andra externa projekt över. Det handlar alltså inte om att arbetet med Utveckling i kvadrat skulle ses som konkurrerande med ordinarie rådgivning utan snarare om att information om projektet att konkurrerar med information om andra liknande program och verksamheter. För att NFC och FC skall arbeta mer aktivt med införsäljning anses det viktigt att det finns en bra kommunikation mellan projektledning och utförare samt att projektledning är aktiv. Projektet upplevs i allmänhet av många NFC och FC som otydligt och projektledningen som både otydlig och osynlig. Kontakt mellan NFC/FC och projektledning har i flera fall varit lågfrekvent. Liten målgrupp Ett FC har inte arbetat aktivt med Utveckling i kvadrat med anledning av att enbart 2 av deras 130 medlemmar är kvinnor och målgruppen därmed är liten. De kvinnor som är företagare i kommunen återfinns i handeln och de har egen cityförening, konstaterar man. Detta FC saknar även ett liknande program som vänder sig till både kvinnor och män. Behovet är lika stort hos män och företagandet är könlöst anser man. 11

12 Arbetet med information möjligheter och hinder De NFC och FC som aktivt informerar om Utveckling i kvadrat gör det under individuella rådgivningssamtal, nätverksträffar med företagare och allmänna informationsträffar. Information lämnas muntligen samt via informationsbroschyren om Utveckling i kvadrat, med avsändare Länsstyrelsen. Några NFC uppger att målgruppen är försiktig och behöver mer information/vägledning/kunskap för att förstå att projektet kan vara bra för dem. Som ny företagare kan det vara svårt att sålla bland all information och där kan NyföretagarCentrum vara till hjälp. Därför anses marknadsföring och annonsering vara mindre avgörande för att ordna adepter till mentorskapsprogrammet och viktigast anses vara att målgruppen har förtroende för den person som informerar. Dock uppges att en annonskampanj för 3 år sedan har haft positiv påverkan på tillströmning av adepter i Linköping. Det bör poängteras att företagarna inte alltid är mottagliga för informationen om mentorskapsprogrammet i starten och innan starten av företaget och att det vore mer naturligt att informera om Utveckling i kvadrat då företaget varit igång i några månader. Ett problem som får konsekvenser för matchningen och informationen till adepterna vid rätt tidpunkt är att få NFC gör uppföljningar på nystartade företag. Resursbrist tid och ekonomi gör det svårt att arbeta uppföljande. Det är dock en generell önskan bland NFCn att i högre grad kunna arbeta med uppföljning av nya företag eftersom det ses som mycket viktig. Företagarcentrum har här en annan funktionsmöjlighet eftersom de har kontakt med företagarna från starten och framåt. Även de NFC som finns på de mindre orterna har större möjlighet till i alla fall informell kontakt och uppföljning man träffar företagarna nere på samhället, ringer och har kanske en mer nära kontakt utan ansträngning. Arbetet med matchningen Ofta börjar matchningen under ett rådgivningssamtal med företagaren eller efter att en företagare hört av sig till NFC eller FC då de mött problem i sin verksamhet. Efter en analys av företagarens och den potentiella adeptens situation kan det framkomma ett behov av att få en extern mentor. När väl detta behov är synliggjort och företagaren är intresserad börjar fas två. Här kommer matcharens kunskaper och färdigheter in i bilden. Efter samtal med kvinnan och analys av hennes situation som företagare och person gäller det att hitta en mentor som kan passa. Det krävs god människokännedom och i vissa fall kunskaper om det lokala näringslivet för att hitta en lämplig mentor. Rådgivaren tar sedan kontakt med någon av de mentorer som finns i mentorbanken eller hittar någon i sitt eget nätverk om där finns någon som är lämpligare för att höra om denna person är intresserad. Innan arbetet med adepten påbörjas får varje mentor en mentorutbildning. Sedan får mentor och adept träffas för att se hur personkemin stämmer. Utvärderingen visar att det är mycket sällan som matcharen inte har lyckats med en bra kombination och enbart ett fåtal relationer har avbrutits. Vad har hänt sedan den tidigare utvärderingen? De NFC och FC som har arbetat med Utveckling i kvadrat före och efter tidigare utvärdering (2000) anger att det finns skillnader även om de är små. Ansvarsfördelningen vem gör vad av NyföretagarCentrum och Länsstyrelsen är fortfarande otydlig. Exempel på detta kan vara 12

13 ordnandet av mentorer och i vilken grad NFC och FC skall sköta uppföljning och inrapportering av avslutade relationer. Många NFC och FC påpekar att projektet var bättre sammanhållet i början och att det behövs mer aktiv ledning med större påtryckning från Länsstyrelsens projektledning. Är ersättningen till NFC och FC ett tillräckligt incitament för att arbeta med information och matchning i Utveckling i kvadrat? De flesta NFC och FC anser ersättningen vara rimlig i förhållande till det arbete som läggs ner. Men mer ersättning skulle naturligtvis kunna köpa mer tid och därmed underlätta ett mer kvalitativt och aktivt arbete med Utveckling i kvadrat. Utvärderingen visar att avsaknad av tid och ekonomiska medel är en viktig orsak till att många NFC och FC väljer att istället prioritera sin främsta uppgift rådgivningen istället för att arbeta med Utveckling i kvadrat. Samtidigt påpekar ett NFC att de faktiskt är till för företagarna och att information om detta mentorskapsprogram ligger inom ordinarie verksamhet! 11 Det tydliggörs från några håll att även materialkostnaderna bör göras synliga brevutskick och fika kostar också! utöver själva konsultationstiden och detta motiverar högre ersättning. Det tar också extra tid att hitta mentorer till adepterna och till mentorbanken. Hur ser NFC och FC på Länsstyrelsens projektledaransvar? Uppfattningen bland de allra flesta är att ledningen är osynlig och passiv. Detta leder även till förvirring och otydlighet i direktiven. Det understryks att det är upp till NFC att arbeta med denna fråga och att ledningen visserligen inte kan ta över och styra men en bättre kommunikation mellan ledning och projektledare är önskvärd. Gärna genom ett personligt besök av projektledare ute på NFC/FC efterfrågas. Man drar sig när det bara kommer papper!, säger ett NFC. Problem eller hinder kan lösas i möten mellan NFC och projektledning för Utveckling i kvadrat. Ett förslag är att gemensamma mål kan utarbetas i diskussion mellan NFC/FC och Länsstyrelsen. Projektledaren med det övergripande ansvaret för koordinering och dirigering bör ge mer stöd till NFC ser till att saker görs och arbeta mer inriktat på försäljning. Det finns även en önskan om att det skall finnas samordnad information när flera organisationer erbjuder samma sak. 11 se tidigare diskussion om Resursbrist som orsak till låg aktivitet. Några NFC angav att informationen om Utveckling i kvadrat skulle kunna tänkas konkurrera med ordinarie rådgivning. Snarare kan man se det som att denna information faktiskt ligger inom ramen för deras ordinarie rådgivning och borde därför inte utgöra någon konflikt. Dessutom påpekar NFC och FC att det är bra för dem att kunna erbjuda mentorskap i organiserade former. 13

14 Projektets svagheter och styrkor utlagt på NFC/FC? Styrkor - Den lokala förankringen NFC och FC känner till bygden och företagarlivet. De kan den lokala marknaden, vet vilka företagen är. Nya och mindre företagare har svårt att selektera, de säger nej till allt för att de inte vet hur de skall göra, när de överhopas av olika erbjudanden. - Träffar många kvinnor som är Företagare NFC och FC är en kanal till de nya företagarna. Möjlighet finns att göra utskick via NFC och FC. - Har nära samarbete med ortens företagare - Förtroende och sammanhållet utbud Vid rådgivning anses den kontakt man etablerat företagare och rådgivare emellan mycket viktig. Förtroendet som skapas måste underhållas. Det är bra att den hjälp och stöd som går att få som företagare erbjuds av samma person och verksamhet. Det vill säga att det är en fördel att informationen om Utveckling i kvadrat går genom NFC/FC som redan har etablerad kontakt och relation med företagarna. - De positiva verkningarna är ömsesidiga. Det är även en styrka för NFC och FC att de kan erbjuda mentorskap. Svagheter - Resursbristen (tid och ekonomi) Och att de därför ibland ej heller kommer i kontakt med målgruppen vid lämpligast tidpunkt. - NFC tappar kontakten när de startar. För nästan all information sker (för NFC) innan de startar. Då är företagarna inte speciellt mottagliga för de är inne i en annan fas, uppges det. - Brist på informativt och marknadsmässigt tryckmaterial - Otydligt projektledarskap från Länsstyrelsen Hårdare ledning från Länsstyrelsen; Om vi somnar in blir vi inte väckta. Det slumrar för att ingen driver det. - Otydlighet i ansvar Det kan vara lämpligt att se över hur arbetet kan formuleras mer stringent; vem gör vad, vilka uppgifter/åtaganden har beställare (i detta fall Länsstyrelsen) och vilka uppgifter/åtaganden har utförare (NFC/FC) vad gäller att hålla mentorbanken uppdaterad, sköta införsäljning och kontakt under projektets gång? Hur ska organisationernas styrkor dra nytta av varandra? - Att det inte finns NFC/FC i alla kommuner 14

15 Projektets svagheter och styrkor i allmänhet? Styrkor - Återkommande program Det är en stor styrka att programmet har funnits i så många år att det inte bara är ett kort projekt utan drivs kontinuerligt. - Upplägget är väldigt bra. Erfarenheterna visar att adepterna är nöjda efter sin tid tillsammans med mentorn, att de har goda erfarenheter och har nytta av det i sitt företagande. Det anges även vara mycket förmånligt att erhålla denna kunskap i förhållande till kostnaden för adepten. - Ett projekt som alla vinner på bra för NFC/FC, mentorerna uppskattar kontakten med nya företagare och kostnaden för adepten anses rimlig. Svagheter - Dåligt utnyttjande av nätverksmöjlighet. Att man inte från ledningens sida stärker upp sammanhållningen bättre genom innehåll och gemensamma träffar för att deltagarna skall känna att de ingår i ett nätverk av adepter och mentorer. - Dålig marknadsföring från Länsstyrelsen. - Mentor redan vid start. Det borde gå att få mentor redan under den första tiden av företagandet innan 6 månader. Företagen anses inte få någon aktiv stöttning från Arbetsförmedlingen under denna tid och skulle kunna vara i behov av en mentor. - Företagare nås av många olika erbjudande om skiftande program, svårt för företagare att hålla isär de olika projekten och vilket program som lämpar sig bäst till deras behov. - Enbart för kvinnor. Svårt förstå varför den här typen av verksamhet skall vara enkönad. Det finns ett behov hos båda könen företagandet är könlöst! Även om kvinnor har uppförslut i vissa lägen gentemot männen. Hur sammanfattar NFC och FC adepternas och mentorernas behov? Mentorerna efterlyser gemensamma träffar under programmets gång. De kan även behöva kontakt med koordinator en uppföljande kontakt för att se hur det går. Adepterna vill träffa andra adepter. De kan också behöva kontakt med koordinator för att få hjälp att lyfta blicken. Adepter och mentorer har en naturlig kontakt med NFC och FC. På detta sätt kan praktiska saker och frågor ordnas när de dyker upp. 15

16 Hur ordnas mentorer? - Genom befintliga nätverk - Förfrågan till framgångsrika företagare om de vill vara mentorer - På en liten ort så handplockas människorna. De syns i det dagliga arbetet och det personliga valet. - Har inte arbetat med att ordna mentorer trodde det var Länsstyrelsens ansvar. Samordning av projekt Den lokala förankringen av projektet anses mycket viktig, särskilt under matchningsprocessen. En nära kontakt mellan koordinator och adept/mentor anses ovärderlig. Därför är en centralt styrd matchning inte att rekommendera menar NFC och FC. Däremot kan ledningen av projektet vara central/regional och det upplevs som en styrka att ha en gemensam mentorbank även för olika projekt. Matcharen/koordinatorn måste inte träffa alla mentorer utan det går bra att matcha utifrån en beskrivning av mentorerna. Utöver en regional mentorbank kanske man även bör gå längre och även samordna och integrera olika verksamheter, är en fundering. Möte med NFC och FC Till följd av de synpunkter som framkommit i samband med genomförda intervjuer med NFC och FC anordnades ett möte på Länsstyrelsens initiativ med representanter från olika regionala och lokala aktörer bland annat NFC och FC. Detta för att utifrån utvärderingen av Utveckling i kvadrat och rådande situation diskutera formerna för fortsatt samarbete för Utveckling i kvadrat, samt samorganisering med andra verksamheter.(minnesanteckningar se bilaga) Under mötet tydliggjordes att NFC och FC vill fortsätta att ha rollen som matchare och koordinatorer i detta projekt. Detta är även Länsstyrelsens önskemål, då man anser att NFC och FC som lokala aktörer har en god möjlighet att genom sin kundkrets arbeta med Utveckling i kvadrat. För att detta samarbete skall fungera tillfredställande och resultatgivande behövs en bättre kontakt mellan beställare (idag Länsstyrelsen) och utförare (NFC/FC). Det kan även bli aktuellt att diskutera ersättningsnivå för NFCs och FCs arbete. Formerna för det fortsatta samarbetet kommer att utarbetas och tydliggöras. Deltagarna såg positivt på förslaget att Qvinnovation skall överta projektledarskapet och vara beställare för Utveckling i kvadrat, samt enligt ansökan till Nutek Tillväxt genom synergi samordnare för Utveckling i kvadrat och Qvinnovations mentorsprogram Utveckling i kubik. Samordnade insatser för kvinnor som är företagare i regionen och ett tydliggörande av utbudet ses som mycket positivt. Sammanfattning Resultat - Endast ett fåtal NFC arbetar aktivt med Utveckling i kvadrat Sedan tidigare utvärdering år 2000 har matchningen/ informationen blivit mindre frekvent. - Resursbrist (tid/ekonomi), få uppföljningar i det vardagliga arbetet på NFC (som gör att många NFC inte träffar målgruppen vid mest lämpligt tillfälle) samt svag projektledning från Länsstyrelsen anges vara orsaker till låg aktivitet. - Alla är överens om att en uppföljning av nystartade företag är jätteviktig och att det under en uppföljning vore enklare att nå målgruppen i rätt tillfälle men resurser (tid/ekonomi) saknas. 16

17 - Ersättningen till NFC och FC kan dock motivera mer aktiv uppföljning samt information om programmet till adepter och mentorer. Ersättningsnivån kan dock vara föremål för diskussion då en högre ersättning kan underlätta uppföljning ur ett ekonomiskt såväl som tidsmässigt perspektiv. - Adepterna har behov av ett stöd i sitt nyföretagande men är inte medvetna om att möjlighet finns att i organiserade former få tillgång till mentor. Detta kräver en aktiv införsäljning från NFC och FC. - Programmet är mycket uppskattat och det anses vara en styrka att det återkommer flera år i rad. 17

18 Analys & rekommendationer Denna utvärdering visar att det är mycket sällan som någon nyföretagare kommer självmant till NFC eller FC för att be om en mentor. Genom utvärderingen synliggörs även att företagarna ofta inte är medvetna om att denna möjlighet finns. NFC och FC anser att det finns många olika projekt, utbildningar och andra erbjudanden som kommer till företagarna från olika håll och att företagarna kan behöva hjälp i att se vilka projekt som är bäst för dem. Följden av många olika erbjudanden kan också bli att företagaren tackar nej till allt eftersom det innebär för mycket tid och problem att sätta sig in i vad alla projekt innebär. Samtidigt visar tidigare utvärdering (2000) samt återkommande utvärderingar som görs efter varje avslutad relation, att de företagare som deltagit i Utveckling i kvadrat är mycket nöjda med resultatet, med vad de lärt och att de känner sig stärkta i sitt företagande. Därför är aktiv införsäljning från NFC och FC viktig! Som rådgivare har de en etablerad kontakt med företagande kvinnor på lokal nivå, de har kunskap om de olika kommunernas näringsliv och är många gånger den första kontakten med många företagare redan innan de startat. NFC och FC kan ge legitimitet till projektet i införsäljningsfasen genom sina inarbetade relationer och rekrytera adepter när de ser att behov finns av extern mentor. Men detta kräver även att NFC/FC ser arbetet med Utveckling i kvadrat som en viktig del som kompletterar och stärker deras egen verksamhet. Eftersom det finns positiva konsekvenser för NFC/FC i att de genom Utveckling i kvadrat kan erbjuda kvalificerat mentorskap bör man ännu tydligare se införsäljning av och information om Utveckling i kvadrat som en naturlig och viktig del i deras egen rådgivande verksamhet. Det är en styrka för dem att kunna erbjuda detta. Därför bör det vara en del i deras prioriterade verksamhet rådgivning till nyföretagare. Många NFC/FC anger att de ger information enbart när företagare tar kontakt efter att ha stött på problem i sin verksamhet. Mentor bör kunna tilldelas en nyföretagare oavsett företagarens situation och innan de får problem. I framtiden bör informationsinsatser om programmet genomföras som når så många nyföretagande kvinnor som möjligt som har kontakt med NFC/FC och inte bara de som återvänder till NFC/FC då de har stött på problem i sitt företagande. Studien visar att det ett problem att NFC och FC ofta träffar målgruppen vid en mindre lämplig tidpunkt. Det vill säga att NFC främst möter företagare innan de startat eller i samband med starten samt att de ofta tappar kontakten med företagarna när de väl startat. Eftersom Utveckling i kvadrat inte blir aktuellt för en företagare förrän hon varit igång i sex månader kan det vara så att hon inte är mottaglig för informationen under tiden som hon har en mer intensiv kontakt med NFC. Trots stor vilja från NFC att bättre följa upp och hålla kontakten med uppstartade företag är dessa möjligheter små då NFCs normala finansiering inte täcker kostnaderna för den tid detta skulle ta. Detta är dock något man arbetar för att förändra och det söks ekonomiska medel för detta avseende. I utvärderingen kommer det fram att en högre ekonomisk ersättning till NFC/FC skulle kunna bli aktuell och ge möjlighet för dem att arbeta mer aktivt med införsäljning mot företagarna när dessa varit igång i ett halvår. Information om programmet kan även ske genom brevutskick via NFC och FC. Detta skulle innebära en låg kostnad i jämförelse med konsultationstid per företagare samtidigt som informationen skulle nå många företagare och med en avsändare de redan har en etablerad kontakt med och förtroende för. Det är mycket viktigt att tänka på vilka informationsvägar projektägaren skall välja, genom vilka organisationer eller företrädare informationen skall förmedlas och på vilket sätt informationen skall förmedlas. Om Qvinnovation blir ny projektägare finns många fördelar 18

19 inte minst vad gäller marknadsföring. Qvinnovation kan gentemot företagarna vara en mer tydlig projektledare än Länsstyrelsen varit (de flesta NFC och FC tror att företagarna kopplar samman Utveckling i kvadrat med NFC/FC) och samtidigt med det fortsatta samarbetet med NFC/FC vinna större legitimitet på det lokala planet gentemot företagarna. Det är här mycket viktigt att specificera allas roller (internt inom organisationen och externt gentemot företagarna i länet) samt att understryka Qvinnovation som avsändare och samordnare samt NFC/FC som delaktiga samarbetspartners. Qvinnovation har möjlighet att bli en mer tydlig projektledare än Länsstyrelsen varit dels på grund av den breda grupp aktörer som arbetar med kvinnors företagande i länet på lokal och regional nivå och som samarbetar och är delaktiga inom Qvinnovation, dels genom att de blir samordnare även för andra mentorskapsprogram för kvinnor som är företagare och kan dra fördel av de förväntade positiva effekter detta kan ge. I en analys av projektets svagheter och styrkor (genom att matchning och rekrytering av adepter är utlagd på NFC/FC) visar styrkorna som angivits är direkt kopplade till NFC/FC (lokal förankring, träffar många företagande kvinnor, har nära samarbete med företagare på orten, har byggt upp ett förtroende och kan presentera ett sammanhållet utbud). De svagheter som presenterats kan däremot kopplas till både NFC/FC (resursbrist, liten uppföljning, och NFCs/FCs problem i sina egna organisationer) och Länsstyrelsen (brist på marknadsföringsmaterial, otydligt ledarskap och otydliga direktiv ansvarsfördelning). Detta kan naturligtvis vara en konsekvens av att studien bygger på intervjuer med representanter från NFC/FC och att de inte har möjlighet att vara helt objektiva i sin bedömning. Men det kan även visa på att problemen vad avser rekrytering av adepter inte är en fråga om att NFC/FC skulle vara fel informations- och kontaktkanal utan snarare att det är en samordningsfråga som kräver bättre kommunikation för att lösas. Det positiva i detta resultat är att studien lyfter fram NFCs och FCs fördelar samtidigt som det visar att ett tydligare och synligare ledarskap, bättre kommunikation samt tydlig ansvarsfördelning kan överbrygga problemen. När det gäller information om och marknadsföring av programmen kan det även bli aktuellt att arbeta med fler samarbetspartners att hitta fler kanaler för informationsspridning; t ex kommunernas näringslivskontor, arbetsförmedlingar, skattemyndigheten, ALMI och banker. Samordning av mentorbanken för nystartade och befintliga företagande kvinnor, som en resurs för hela Östergötland, samt även samarbete kring seminarier inom de olika mentorskapsprogrammen kan verka för bildandet av nya nätverk och en starkare organisation med tydligare marknadsföring; Östergötland satsar på mentorskap! Östergötland har Utveckling i kvadrat sedan 9 år tillbaka för nyföretagande kvinnor. Idag finns även Utveckling i kubik för företag ägda och/eller drivna av kvinnor som varit igång mer än tre år samt IFS program för tillväxt och integration som vänder sig till invandrade kvinnor och män som är företagare. Det finns potential i att dra nytta av de positiva effekter som ett medvetet och sammanhållet utbud kan medföra för regionen som helhet och för de enskilda individer och företagare som deltar i projekten. Regional och lokal samverkan ses som en viktig del i del regionala tillväxtarbetet. Vad gäller projektets upplägg och innehåll kan fler organiserade träffar enskilt för mentorer och adepter samt gemensamma utbildningsträffar bidra till nätverksbyggande. Sådana träffar efterfrågas också enligt NFC och FC av adepterna och mentorerna. Under dessa träffar är det viktigt (utifrån syftet att stärka kvinnors företagande) att inledningsvis förmedla kunskap om 19

20 maktstrukturer som påverkar kvinnors företagande samt villkor för kvinnors och mäns företagande. Som koordinatorer för projektet är det även mycket viktigt att rådgivare på NFC och FC besitter denna grundläggande kunskap. Det kan därför bli aktuellt att för denna målgrupp koordinatorer och rådgivare genomföra utbildningar som förmedlar ett genusperspektiv på företagande. Detta skulle även kunna säkerställa kvaliteten genomgående i projektet. Utöver de möten som adept och mentor har i sin relation kan det även vara aktuellt att anordna ett antal seminarier med tydligt fokus på företagarkunskaper ; försäljning, marknadsföring, ledarskap (efter adepternas önskemål). I samband med dessa gemensamma träffar är tanken att det skall skapas bättre förutsättningar för nätverksbildning som följd av programmet. Rekommendationer inför framtiden: - Samordnat ledarskap, där Qvinnovation går in som projektägare och projektledare och ansvarar i denna roll för dels Utveckling i kvadrat och dels Utveckling i kubik, kan skapa tydligare och slagkraftigare utbud i länet gentemot företagarna - NFC och FC fortsatta samarbetspartner men med större delaktighet än tidigare - Tydligare ledarskap och närvaro av projektledare - Tydligare direktiv och ansvarsfördelning bör utarbetas och förmedlas/diskuteras i återkommande informationsträffar mellan projektledning och utförare - Högre ekonomisk ersättning till NFC/FC kan vara ett tillräckligt incitament för att aktivt arbeta med uppföljning och information - Tillhandahållande av proffsigt och väl utarbetat informationsmaterial som lätt kan spridas via NFC/FC men även via andra aktörer (kommunernas näringslivskontor, arbetsförmedlingar, skattemyndigheten, ALMI och banker e t c) - Genomföra utbildningar som förmedlar kunskap om maktstrukturer som påverkar kvinnors företagande samt villkor för kvinnors och mäns företagande till såväl deltagare i programmet som utförare. - Arrangera fler organiserade träffar och utbildning för adepter, mentorer samt gemensamt för adepter-mentorer så ger det bättre förutsättningar för flera att lära känna varandra och att påbörja ett nätverksbyggande. 20