Detaljplan för del av Nöbbelöv 24:1 m fl i Lund, Lunds kommun (Nöbbelövsvägen)

Transkript

1 PÄ 5/2008 Detaljplan för del av Nöbbelöv 24:1 m fl i Lund, Lunds kommun (Nöbbelövsvägen) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Samrådsredogörelse

2 PLANBESKRIVNING 1 (19) Detaljplan för del av Nöbbelöv 24:1 m fl i Lund, Lunds kommun SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att uppföra ca 60 nya bostäder i både ägande och hyresrätter med inslag av student och gruppbostäder inom planområde Nöbbelöv 24:1 och 2:4. Angränsande fastigheter Nöbbelöv 2:6 och 2:9 tas med i planen då de idag saknar detaljplan, syftet är att anpassa fastigheterna till befintliga förhållanden och ge utrymme för lämpliga förändringar. PLANFÖRSLAG Områdets gestaltning och disposition Ny bebyggelse placeras i nordsydliga stråk för optimalt utnyttjande av solen. De enskilda bostäderna bildar radhuslängor och utformas genomgående med entré mot gårdsgator samt med egen trädgård i västerläge. Bostäderna orienteras med gavlar ut mot Nöbbelövsvägen och mot Christian V:s väg. Gång och cykelvägar planeras genom området som ansluter till de nya stråken längs Nöbbelövsvägen och Kävlingevägen utanför planområdet. I den östra delen av planområdet iordningställs parkmark. Bebyggelsen föreslås få en inriktning mot social och ekologisk hållbarhet med energisnåla och hållbara lösningar. Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: Ca 49 nya bostäder i ett och två plan. Gruppbostad i ett plan med 9 bostäder. LSS boende i ett plan med ca 6 bostäder Angränsande fastigheter Nöbbelöv 2:4 och 2:9. Kvartersgator som försörjer ny bostäder. Nya gång- och cykelvägar inom området. Parkmark för rekreation. Bullerskärm utmed parkens östra sida, mot Kävlingevägen.

3 PLANBESKRIVNING 2 (19) Illustrationsplan Bebyggelse Bostäder Ny bebyggelse utformas med omtanke om befintlig bebyggelsehöjd och skala inom området. Den nya bebyggelsen anpassas till den befintliga med småskalig bebyggelsestruktur. Byggnader föreslås få en inriktning mot social och ekologisk hållbarhet med lågenergihus som byggs resurseffektivt med återvinningsbara byggmaterial. I den östra delen mot Nöbbelövsvägen, Kävlingevägen och Christian V:s väg föreslås ny bebyggelse i två plan. Vy mot Christian V:s väg / Illustration Pecan Studio

4 PLANBESKRIVNING 3 (19) Entréfasad och gavelfasad tvåplanshus / Illustration Pecan Studio Trädgårdsfasad tvåplanshus / Illustration Pecan Studio I den västra delen föreslås bebyggelse i ett plan. Enplansbebyggelsen ger ett lägre och tätare intryck mot anslutande befintliga enplansradhus, här föreslås även en gruppbostad och ett LSS-boende. Vy från Nöbbelövsvägen / Illustration Pecan Studio

5 PLANBESKRIVNING 4 (19) Entréfasad och trädgårdsfasad enplanshus / Illustration Pecan Studio Grönstruktur och parker Mot Nöbbelövsvägen är det av största vikt att nya träd planteras och stärker det idag karaktäristiska gaturummet. Befintliga träd, har så långt det går, tagits som utgångspunkt för bebyggelsens placering. I den östra delen planeras ett samlat parkrum där ett nytt gång och cykelstråk passerar. I anslutning till föreslagna bostäder planeras såväl enskilda som gemensamma uteplatser samt lekplatser på kvartersmark. Trafik Biltrafik Området trafikmatas från Nöbbelövsvägen, Christian V:s väg och Svenska vägen. Nya infarter till parkeringsplatser ansluter till dessa och utformas som gårdsgator med angöring till gemensamma parkeringsplatser. Befintliga fastigheter Nöbbelöv 2:6 och 2:9 bibehåller sin infart från Kävlingevägen. Gång- och cykeltrafik Ett nytt nord- sydligt gång- och cykelstråk föreslås i den östra delen genom parken. I detaljplanen säkerställs utrymme för en gång- och cykelväg som ansluter till reservat för tunnel under Kävlingevägen och Södra Stambanan i enlighet med gällande plan, vilket möjliggör en fortsättning av stråket österut till S:t Hans backar. På sikt föreslås Nöbbelövsvägen kompletteras med ny gång- och cykelbana på den södra sidan och en (enkelriktad) cykelbana på östra sidan av Kävlingevägen.

6 PLANBESKRIVNING 5 (19) Gång- och cykelvägnät Kollektivtrafik Området trafikeras av stadsbusslinjen 3, linjen går från Nöbbelöv till centrala Lund via Möllevången och hållplatser finns vid korsningen mellan Svenska vägen, Danska vägen, Christian V:s väg och vid Nöbbelövsvägen. Lokaliseringen längs Nöbbelövsvägen Kävlingevägen gör att det finns goda kopplingar till kollektivtrafiken, området ligger på cykelavstånd till centrum och ca 1km till pågatågsstationen vid Gunnesbo. Parkering Inom området löses parkering som samlad parkering med infarter från Nöbbelövsvägen, Svenska vägen och Christian V:s väg. Infart till befintliga fastigheter 2:6 och 2:9 sker från Kävlingevägen. Parkeringsbehovet baseras på p-normen för ytterområden. Följande planeringsnormer för parkering ska tillämpas: Småhus med gemensam parkering 1,5 ppl/lgh Småhus med tomtparkering 2,0 ppl/lgh Flerfamiljshus 10,5 ppl/1000m 2 BTA Parkeringsbehovet, inklusive besöksparkering och angöring, ska lösas på tomtmark.

7 PLANBESKRIVNING 6 (19) Bullerskyddsåtgärder Bostäderna ska göras genomgående med tillgång till tyst/ljuddämpad sida och krav ställs på bullerdämpning i fasad, fönster och ventiler. Vissa uteplatser kan, beroende på placering, behövas bullerskärm med plank eller mur i fastighetsgräns. Vid bedömningen av bullerdämpande åtgärder har ansatsen varit att göra en samlad bedömning avseende såväl bullret från vägen som bullret från järnvägen, där järnvägen blir dimensionerande för behovet av åtgärder mot den östra sidan av den planerade bebyggelsen. Bullerutredning upprättad av Tyréns mars 2009 (reviderad november 2010) har kompletterats med ny bullerberäkning daterad (reviderad ). Tidigare redovisade bullerberäkningar kompletteras med en kombination av skärm för järnvägen och skärm för väg. Följande riktvärden är vägledande för bedömningen: Trafikbuller Ekvivalentnivå Maxnivå Inomhus 30 dba 45 dba, nattetid Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad På uteplats 55 dba 70 dba Utgångspunkten för beräkningarna har varit en 2,5-3m hög skärm (höjd över järnvägen), placeras 8m från närmaste spårmitt samt en 1,5m hög skärm (höjd över vägen) placeras utmed Danska parkens östra sida, mot Kävlingevägen. Jämfört med tidigare beräkningar för skärm utmed järnvägen avslutas denna ca 75m längre söderut, ca 40m söder om korsningen med Nöbbelövsvägen.

8 PLANBESKRIVNING 7 (19) Schematisk sektion i höjd med beräkningspunkt 3 / Illustration Tyréns Beräkningsresultat I bilden studerade åtgärder sammanfattas de åtgärder som prövas i dessa kompletterande beräkningar. Bullerskärmen utmed Kävlingevägen bör utformas och placeras så att sikten vid den befintliga tomtutfarten inte begränsas. En sikttriangel på 2,5*2,5m måste säkras och bullerskärmen föreslås vikas in ca 3m utmed infarten för att ge god bullerdämpning. Studerade åtgärder redovisar placering av bullerskärmar (röda siffror avser beräkningspunkter redovisade i kompletterande bullerberäkning / Tyréns Det kan konstateras att med en 1,5m hög skärm klarar man riktvärdena för vägtrafikbullret. De föreslagna skärmarna beräknas minska bullernivåerna från järnvägen med 5-13 dba, men räcker inte för att klara riktvärdet på plan 2. Tidigare beräkningar har visat att skärmen bör vara närmare 4m hög för att riktvärdena för järnvägen skall klaras.

9 PLANBESKRIVNING 8 (19) Det kommer därför att införas en bestämmelse i detaljplanen som förhindrar placering av bostadsrum på plan 2 vid den bullerutsatta sidan mot öster i bostadshusen närmast Kävlingevägen. Orsaken är att den adderade ekvivalenta bullernivån kan förväntas överskrida 55 dba på plan 2. Vid en framtida ombyggnad av Nöbbelövsvägen sektion planeras en ny gång och cykelbana, trädzon och grönremsa mot den planerade bebyggelsen söder om vägen. Förändringarna medför att de ekvivalenta bullernivåerna kan förväntas minska med ca 1 dba och de maximala bullernivåerna med ca 2 dba, jämfört med de ovan beräknade nivåerna. Anläggandet av en bullerdämpande skärm utmed järnvägen genomförs i samverkan med Lunds kommun, exploatör och Trafikverket. Bullerskärm bekostas av exploatör. Det är angeläget att bullerskärm skall utformas på ett estetiskt tilltalande sätt och att erforderlig höjd studeras. På sikt kommer kommunens kompostanläggning öster om järnvägen som alstrar buller att avvecklas. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp Föreslagen bebyggelse kan anslutas till befintliga kommunala el, vatten och avloppsledningar samt fjärrvärmeledningar inom planområdet. Dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering har utretts av Týrens En kompletterande utredning har upprättats som beskriver principen för hur dagvatten kan fördröjas inom området för att leva upp till de krav som ställs från VA SYD. Kravet som ställs från VA SYD är att dagvattnet ska fördröjas inom området till motsvarande 20 liter per sekund och hektar. De befintliga dagvattenledningarna som går norr respektive söder om området har dimensionen 400mm och väster om Danska parken ökar dimensionen till 500mm. Det är möjligt att ansluta dagvatten från området till dessa ledningsstråk, vilket innebär avvattning mot norr, väster eller söder. Att ta hand om dagvatten lokalt enbart genom infiltration och perkolation bedöms inte vara möjligt då jordarten förmodligen är moränlera. Istället rekommenderas att dagvatten så långt det är möjligt avleds i så kallade tröga system. De lokala förutsättningarna ska utnyttjas för att minimera och fördröja flödet. Det innebär att dagvatten som samlas på hårdgjorda ytor som tak, gångar och parkeringar leds i ytliga system som rännor och veck och gärna ska rinna över vegetationsytor. För att utjämna dagvattnet så leds det in i torra magasin eller makadamfyllda dräneringsstråk till översvämningsytor.

10 PLANBESKRIVNING 9 (19) Från magasinen eller dräneringsstråken så stryps flödet för att uppnå utjämning och leds sedan vidare ut och ansluts till det kommunala ledningsnätet. I figur 1 redovisas ett förslag till dagvattenhantering. Utgångspunkt har varit att det maximalt får släppas 20 l/s, ha vid ett 10-års regn till det kommunala ledningsnätet. Från det södra området leds dagvatten ut till två torra magasin. Det är två nedsänkta ytor ca 1m djupa och med släntlutning 1:4. (Slänten kan göras flackare men tar då mer plats.) I botten på dessa görs ett utlopp med strypning och sedan läggs en ledning som ansluts till befintligt ledningsnät. Det betyder att det kommer att stå vatten i dessa när det regnar men de töms ut efter det att det slutat regna. Figur 1 Principlösning dagvattenhantering / Illustration Tyréns Från norra delen av området leds dagvatten ut till makadamstråk som anläggs för att kunna utjämna dagvatten. En princip över makadamstråk visas i figur 2. Genom att strypa flödet nedströms kan hålrummen i makadammen användas för utjämning. Det finns färdiga dagvattenkassetter i plast som kan användas i samma syfte.

11 PLANBESKRIVNING 10 (19) Figur 2 Principskiss på ett dräneringsstråk. Stråket fylls med makadam och i botten läggs en dräneringsledning. Illustration Tyréns Marken och vegetationen kring dagvattenanläggning skall omsorgsfullt utformas. Dammarnas lutning får ej vara brantare än 1:4 1:5. Planområdet ingår i Höje å avrinningsområde. Statusklassning för Höje å ligger på lägsta nivå vilket innebär att det blir svårt att uppnå god status före 2027 om inte åtgärder vidtas nu. Därför tål inte ån ytterligare belastning från dagvattenutsläpp. Tillsammans med VA SYD håller Lunds kommun på med att ta fram en dagvattenstrategi som behandlar dagvattenhantering inom kommunens ansvarsområden. Syftet är att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom urbana områden. Vattenfrågan ses som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Arbetet med klassificering av de olika recipienternas känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. Renhållning I huvudsak får bostäderna en samlad sophantering och källsortering inom området med miljöhus i gemensamhetsanläggningar. Det är viktigt att det vid utformningen av bostäderna ges utrymme för sopkärl för såväl hushållssopor som källsortering.

12 PLANBESKRIVNING 11 (19) Lovplikt Bygglov Enligt 5 kap 26 PBL ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Någon minskning av bygglovplikten föreslås ej, med hänsyn till planområdets läge och beskaffenhet. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Program till detaljplan ( ) har upprättats och varit föremål för samråd. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstaganden gjorts efter samråd med länsstyrelsen: Genomförande av planförslaget påverkar främst själva planområdet. Parkmark tas i anspråk för bostadsändamål. Befintliga gång- och cykelstråk genom parken bedöms kunna återskapas. Planområdet behöver planeras med hänsyn till närheten till Södra Stambanan, som är av riksintresse. Bullerpåverkan samt risker i relation till järnvägen och eventuella markföroreningar behöver utredas. Planområdet berörs även av skyddsavstånd till bensinstation, vilket har utretts av Wuz risk consultancy AB. I en kompletterande riskbedömning avseende närhet till bensinstation daterad utreds frågan ytterligare (Se punkten Hälsa och säkerhet, Risker farligt gods). Sammantaget är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

13 PLANBESKRIVNING 12 (19) Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras planområdet som lågriskområde. (Normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Markföroreningar Inga kända föroreningar finns i dagsläget. Eventuellt finns rester i marken från ett växthus. Markundersökningar behöver göras, Mark och exploateringskontoret ansvarar för detta. Om markföroreningar upptäcks så bör sanering ske ner till Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (bostäder). Skuggning Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats vid vårdagjämning och sommarsolstånd kl12.00 och kl Vid såväl vårdagjämning som höstdagjämning så når solen i stort sätt alla fönster ytor i väster minst 4 timmar. Tack vare byggnadernas orientering i nordsydlig riktning blir entrégator och entrétorg solbelysta mitt på dagen även under de mörka vintermånaderna när solen står lägre på himlavalvet. Uteplatserna till de befintliga villorna vid Kävlingevägen påverkas inte av den förslagna bebyggelsens skuggning. Vårdagjämning 21/3 kl 8.00 Sommarsolstånd 21/6 kl 8.00 Höstdagjämning 21/9 kl 9.00 Skuggstudie tvåplanshus i öster / Ilustration Pecan studio

14 PLANBESKRIVNING 13 (19) Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån prognostiserad trafikutveckling har bullerförhållandena beräknats av Tyréns i bullerutredning upprättad mars 2009 och reviderad november 2010 samt Nya trafikräkningar för år 2010 finns att tillgå, men för Kävlingevägen, norr om Norra Ringen, har räkningen genomförts under 2009 som anger trafikflödet på det aktuella avsnittet till 9800 fordon/vardagsdygn använts. Trafikflödena i Lund har generellt inte ökat nämnvärt de senaste åren och inom kommunen räknar man normalt inte med någon trafikökning framöver. De trafikanalyser som gjorts för området kring Mobilia där öppnandet av Nöbbelövsvägen utgjort en förutsättning visar endast på marginella trafikökningar på Nöbbelövsvägen framöver. Mot bakgrund av detta har ingen uppräkning av vägtrafiken till ett framtida prognosår gjorts. Planer finns emellertid inom kommunen på utbyggnader kring bl a Nöbbelövstorg som, tillsammans med andra framtida exploateringar, t ex i Kävlinge, kan ge ett ökat trafikflöde. Hur mycket trafiken kan öka och när en sådan ökning i så fall kommer är emellertid osäker i dagsläget. Generellt gäller att en fördubbling av trafikflödet medför en ökning av den ekvivalenta bullernivån med 3 dba. Det är dock inte troligt att trafiken skulle öka i en sådan omfattning på det aktuella vägnätet, utan framtida trafikökningar kan snarare förväntas öka bullernivåerna med 1-2 dba ekvivalentnivå. För byggnader mot Kävlingevägen beräknas den ekvivalenta bullernivån vid fasad att överskridas på framförallt den andra våningen om inga bullerdämpande åtgärder vidtas. För byggnader utmed Nöbbelövsvägen överskrids den maximala bullernivån på uteplatser om inga bullerdämpande åtgärder vidtas och för vissa byggnader även riktvärdet för ekvivalentnivån.

15 PLANBESKRIVNING 14 (19) Tågtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) arbetslokaler maxnivå inne 60 dba Utifrån prognostiserad trafikutveckling har bullerförhållandena beräknats av Tyréns i bullerutredning upprättad mars 2009 och reviderad 2010 samt Med en utblick till tiden 2030, med utgångspunkt i Skånetrafikens tågstrategi 2037, kan resandet med Pågatåg/Öresundståg fyrdubblas, vilket skulle ge en ökning av antalet regionaltåg med %. Med ett antagande att även övriga tågtyper fördubblar sin trafik under samma period kan den ekvivalenta bullernivån öka med 2-3 dba. För byggnader mot Södra Stambanan överskrids riktvärden för ekvivalenta bullernivåer och maximalnivåer från tågtrafiken om inte bullerdämpande åtgärder vidtas. Risker (farligt gods m m) Södra Stambanan öster om planområdet är en transportled för farligt gods. På uppdrag av Lunds kommun har en lokal anpassning av RIKTSAM tagits fram: Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Föreslagen och befintlig småhusbebyggelse inom planområdet placeras respektive ligger mer än 50 meter ifrån spårmitt i enlighet med riskutredningen. Norr om Nöbbelövsvägen Kävlingevägen finns en bensinstation. Enligt tidigare utredning från Wuz risk consultancy AB är rekommenderat skyddsavstånd till bensinstation100 meter, vilket framförallt är kopplat till avgaser, buller och emissioner av lättflyktiga kolväten från själva drivmedelsstationen. En kompletterande riskbedömning avseende närhet till bensinstation har upprättats av Wuz risk consultancy AB daterad Riskbedömningen visar att det kortaste avståndet från drivmedelsstationen till planerade bostäder är 75m, vilket understiger rekommendationerna på 100m mellan bensinstation och bostadsbebyggelse i Bättre plats för arbete (Boverkets allmänna råd 1995:5).

16 PLANBESKRIVNING 15 (19) Påverkan på människors hälsa och säkerhet bedöms dock vara tillfredsställande låg med följande motiv: - Utredningar från andra städer visar att avståndet på ca 30m är tillräcklig. - Forskningsresultat ser ett försumbart bidrag till luftföroreningshalten på 50-75m avstånd från drivmedelsstation. - Rekommendationerna i Bättre plats för arbete tar inte hänsyn till att gasåterföringssystem finns på drivmedelsstationen, något som minskar utsläppen av Lättflyktiga kolväten med ca 70%. - Samtliga bostäder i planområdet befinner sig mer än 100m från den plats på drivmedelsstationen där utsläppen till luft är som störst (pumparna). Elektromagnetiska fält Föreslagen och befintlig småhusbebyggelse inom planområdet placeras respektive ligger mer än 50 meter ifrån spårmitt i enlighet med riskutredningen. Sociala konsekvenser Befolkning och service Den nya bebyggelsen föreslås omfatta olika upplåtelseformer och bostadsstorlekar, vilket bidrar till en blandad befolkningsstruktur. Skola och förskola finns i närbelägna Oscarsskolan samt dagligvaruhandel vid Nöbbelövstorg. Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Ett småskaligt gatunät med sammanhängande gång- och cykelvägar gör det säkrare för barn att röra sig i och genom området. En samlad parkyta i anslutning till gång- och cykelstråket i den östliga delen bidrar till barns välbefinnande. Lekplats kan iordningställas inom området. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Reglerna om tillgänglighet och användbarhet i Bättre för alla version 3 avses tillämpas i enlighet med exploateringsavtal. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Säkerhet och trygghet Föreslagen bebyggelse med entréer från respektive bostad ut mot gårdsgator och stråk bidrar till ökad trygghet. Nya gång- och cykelstråk inom området blir lämpliga alternativa vägar efter mörkrets inbrott.

17 PLANBESKRIVNING 16 (19) FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar ca 3 ha mark inom Nöbbelöv 24:1 och omfattas av en obebyggd fastighet Nöbbelöv 2:4 samt fastigheterna Nöbbelöv 2:6 och Nöbbelöv 2:9 som är i privat ägo. Markanvändning Fastigheterna Nöbbelöv 24:1 och 2:4 används idag som parkmark och fastigheterna Nöbbelöv 2:6 och 2:9 som bostad. Markägoförhållanden Nöbbelöv 24:1 och 2:4 ägs av Lunds kommun. Fastigheterna Nöbbelöv 2:6 och 2:9 är i privat ägo. Geoteknik Geoteknisk undersökning ska genomföras och bekostas av exploatör. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Planområdet är inte utpekat i ÖPL-98 som förtätnings- eller exploateringsområde. Detaljplaner Gällande detaljplaner för Nöbbelöv 24:1 är: L550 från 1991, L339 från 1971 och L322 från Gällande detaljplaner montage i kommunkartan L550 reglerar en byggrätt för en barnstuga i ett plan samt u-område för allmänna ledningar. L322 och L339 reglerar parkmark. Fastigheterna Nöbbelöv 2:6 och 2:9 är inte planlagda. Fastigheten Nöbbelöv 2:4 är planlagd som gata och park.

18 PLANBESKRIVNING 17 (19) En befintlig öst- västlig fjärrvärmeledning ska beaktas vid planläggningen och begränsar utbredningen av bebyggelsen. Fjärrvärmeledningen är en huvudledning och får ej byggas över. Ett område med 12 meters bredd ska hållas fritt från bebyggelse, avvikelser ska bekräftas och godkännas av Lunds Energi. Planområdet ligger ca 35 meter från Södra Stambanan som tillhör stomnätets infrastruktur, vilken i sin helhet är av riksintresse. Naturmiljö och naturresurser Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet Parken har i dag funktion som närpark med en storlek på 3 ha. Parken berörs av vägreservat i norra delen, en förlängning av Nöbbelövsvägen västerut, vilket ingår i detaljplanen för Västkustbanan. Kommunens trädbank låg här tidigare men är avvecklad sedan länge. I den östra delen går ett cykelstråk och här är parken gestaltad med täta ridåer av träd och buskar, en tydlig rumsindelning och väl tilltagna gräsytor. Parken saknar idag ett sammanhängande gångstråk och upplevs som mycket ensartat, stora trädvolymer innehåller dock fina solitärer vilka tillsammans med den starka rumsligheten ger parken en stor potential. Kulturmiljö och arkeologi Historik Oscarshem är ett homogent område med ett sammanhängande gatunät och återvändsgator. Området angörs från Kävlingevägen och en huvudslinga genom området förbinder smalare bostadsgator kopplade två och två. Bostadsgatorna grupperas kring en mindre park Decemberfältet och Oscarsskolan. Oscarshem ritades på slutet av 50 talet av arkitekt Sten Samuelsson och Fritz Janecke. Området består till största delen av enplans kedjehus och radhus. Bebyggelsen är låg och tät i huvudsak i ett plan med parkering vid respektive fastighet. Området har en enkel karaktär med en blandning av tegel, trä och eternit som fasadmaterial och papptak. Arkeologi Länsstyrelsen har hörts av Tekniska förvaltningen angående antikvariska insatser i Danska parken. Riksantikvarieämbetet UV Syd har anfört att Danska parken ligger i anslutning till slaget vid Lund och föreslår en mindre insats med metalldetektorer. Länsstyrelsens uppfattning är att detta får ske på frivillig basis med hänsyn till att det ligger utanför kulturminneslagens bestämmelser. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas.

19 PLANBESKRIVNING 18 (19) Service Skola och förskola Närbelägna Oscarsskolan har årskurs F-2 därefter hänvisas eleverna till Lerbäcksskolan. Handel Servicen i stadsdelen består av en dagligvarubutik samt att antal mindre butiker vid Nöbbelövs torg ca 600 meter från planområdet. Trafik Huvudgatunätet inom Oscarshem utgörs av en uppsamlingsgata som består av Danska vägen och Svenska vägen, med körbana på 7,5 meter. Separata gångbanor finns på båda sidorna. Oscarshem ansluter till Kävlingevägen via Christian V:s gata, som har en bredd av ca 8,5 meter. Separata gångbanor finns på båda sidorna och de är ca 3,5 meter breda. Trafikflödet räknat i snitt närmast Kävlingevägen har under de senaste tio åren legat på ca 1000 fordonsrörelser per dygn. Bostadsgatorna i den norra delen är 6,0 meter breda och i den södra delen är de 5,3 meter breda. Gående går i körbanan, högsta tillåtna hastighet är 30 km/h. Riksintresse för kommunikationer Planområdet ligger ca 35 meter från Södra Stambanan som tillhör stomnätets infrastruktur, vilken i sin helhet är av riksintresse.

20 PLANBESKRIVNING 19 (19) UNDERLAG Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Medverkande I planarbetet har följande tjänstemän medverkat: planarkitekt Kent Ratcovich SBK landskapsarkitekt Lisa Östman SBK trafikingenjör Katrin Anderson SBK lantmätare Martina Olsson Zelenkova SBK kartingenjör Anne-Margret Andersson SBK trafikmiljöingenjör Anna Karlsson TF landskapsarkitekt Agneta Persson TF exploateringsingenjör Urban Linse TF STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Walin biträdande planchef Kent Ratcovich planarkitekt