Detaljplan för Maria Magle 9 i Lund, Lunds kommun

Transkript

1 PÄ 44/2007a Detaljplan för Maria Magle 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration

2 PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan för Maria Magle 9 i Lund, Lunds kommun SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att uppföra ny byggnad inom fastigheten Maria Magle 9. PLANFÖRSLAG Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: Byggrätt för centrum och skoländamål. Bebyggelse Fastighetsägaren Folkets Hus i Lund vill uppföra en tillbyggnad till befintligt Folkets Hus på intilliggande fastighet. Den nu planerade tillbyggnaden innebär att hela fastigheten Maria Magle 9 bebyggs. Den nya byggnaden föreslås få samma byggnadshöjd som intilliggande del av Folkets hus, 7,6 meter mot gatan och 11,0 meter på den mellersta delen. I norr och öster föreslås en byggnadshöjd på 8,5 meter som är anpassad till omgivande brandmurar som är ca 8,5-10 meter höga. Tillbyggnadens fasad skall även i materialvalet ansluta till befintlig byggnad med betong i bottenvåningen och kopparplåt på andra våningen. Lunds dans- och musikalgymnasium hyr idag lokaler i Folkets hus och avsikten med tillbyggnaden är att erbjuda utökade lokaler för gymnasiet. Planförslagets användningsbestämmelse anger även en möjlig användning för centrumverksamheter såsom teater, föreningslokal, bio, butik och restaurang m.m. Gällande plan från 1935 medger på fastigheterna Maria Magle 7,8 och 9 vid Magle Lilla Kyrkogata byggnader med en byggnadshöjd på 10,8 meter placerade 4 meter in från gatan. Byggnaden på Maria Magle 8 är uppförd 1878 i en våning med en byggnadshöjd på ca 5 meter, därutöver tillkommer takkupor. Vinkelbyggnaden mot gården är i norra delen uppförd i två våningar.

3 PLANBESKRIVNING 2 (8) Bild. Ny bebyggelse på Maria Magle 9 vid Magle Lilla Kyrkogata. Illustration Norbert Geistlinger arkitektkontor. Bild. Befintliga förhållanden vid Magle Lilla Kyrkogata. Illustration Norbert Geistlinger arkitektkontor.

4 PLANBESKRIVNING 3 (8) Trafik Biltrafik Inlastning till Folkets Hus kommer att ske från Magle Lilla Kyrkogata. Parkering Hela fastigheten bebyggs och det blir därmed inte möjligt att anordna parkering på fastigheten. Parkeringen får lösas på annan fastighet inom rimligt avstånd eller genom friköp. I samband med bygglovet görs en parkeringsutredning där det slutliga parkeringsbehovet och erforderliga parkeringsavtal kommer att framgå. Gällande planeringsnormer för parkering ska tillämpas. Fastigheten används idag för parkering och befintliga 10 st parkeringsplatser skall ersättas på annan plats. Därutöver ska behovet för den tillkommande bebyggelsen tillgodoses. Lovplikt Bygglov Enligt 5 kap 26 PBL ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Någon minskning av bygglovplikten föreslås ej, med hänsyn till planområdets läge och beskaffenhet. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med länsstyrelsen. Planområdet berörs av riksintresset för kulturmiljövården och är beläget inom Lunds medeltida stadskärna, vilken är registrerad som fast fornlämning. Genomförandet av planförslaget innebär ingen negativ påverkan på

5 PLANBESKRIVNING 4 (8) miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser. Planområdet är idag obebyggt och genomförandet av planförslaget innebär en ökad exploatering. Sammantaget är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Trafiktillskottet från den föreslagna bebyggelsen bedöms inte förändra dagens bullernivåer. Kulturmiljö Påverkan på riksintresset Planområdet ingår i riksintresseområdet Lunds stadskärna (M K 87). Planområdet berörs av följande uttryck för riksintresset; Bebyggelsens skala, volym och placering. Gaturummens karaktär, platsbildningar och gårdsrummen.

6 PLANBESKRIVNING 5 (8) Fastigheten står idag obebyggd och används som parkeringsplats. Planens genomförande innebär att området bebyggs med en byggnad som ansluter i höjd och utseende till intilliggande Folkets Hus. Byggnaden inom planområdet som revs 1972 för att bereda plats åt nuvarande parkeringsplats var placerad indragen från gatan. Gällande detaljplan från 1935 anger en byggrätt indragen från gatan. På intilliggande fastighet Maria Magle 8 finns ett gathus uppfört Detaljplanen från 1935 förutsatte att denna byggnad skulle rivas och ersättas av en ny byggnad indragen från gatan. Byggnaden från 1878 ligger kvar och är i bevaringsprogrammet angiven som kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull byggnad. Den planerade byggnaden inom planområdet föreslås placerad i gatulivet i överensstämmelse med omgivande bebyggelse. Gaturummets karaktär bedöms påverkas positivt när den avrivna tomten åter bebyggs. Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra betydande påverkan på riksintresset. Sociala konsekvenser Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Planförslaget medger verksamhet som riktar sig till ungdomar. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar fastigheten Maria Magle 9. Markanvändning Fastigheten är obebyggd och används för lastintag och parkering. Fastigheten är på norra och östra sidorna omgiven av brandmurar.

7 PLANBESKRIVNING 6 (8) Bild. Magle Lilla Kyrkogata med befintlig parkeringsplats på Maria Magle 9. Bild. Parkeringsplatsen på Maria Magle 9. På den inre delen av parkeringsplatsen finns idag en modulbyggnad uppställd med bygglov för tillfällig åtgärd.

8 PLANBESKRIVNING 7 (8) Markägoförhållanden Markägare är Föreningen Folkets Hus i Lund Upa. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt översiktsplan för Lund 1998 är området markerat som detaljplanelagt område för bebyggelse. Detaljplaner För området gäller detaljplan 11 från 1935 som anger att fastigheten får bebyggas för bostadsändamål. Byggnadsnämnden får dock medgiva inredning av samlingslokaler och garage samt lokaler för handel och hantverk. Tillåten byggnadshöjd är 3 våningar och 10,8 meter. Kulturmiljö och arkeologi Historik Kvarteret Maria Magles form har varit i stort sett oförändrad genom århundradenas lopp och de gator som begränsar kvarteret har alla medeltida ursprung. Magle Stora Kyrkogata har antagligen ingått i det allra äldsta gatunätet och tjänstgjorde då som utfartsgata österut. Bevaringsprogram Planområdet ingår i bevaringsprogrammet Krafts rote. I bevaringsprogrammet framgår att på tomten nr 9 vid Magle Lilla Kyrkogata uppfördes 1879 ett tvåvåningshus som starkt påminde om Helgo Zettervalls villa vid Sandgatan. Det var också ritat av hans lärjunge Henrik Sjöström och låg indraget en bit från gatan med en trädgård framför. Längs gatan fanns ett gjutjärnsstaket mellan murpelare. På fasaden stod: MELINS MINNE STIFTADT OCH SKÄNKT ÅR 1881 AV HANS ENKA CAROLINA BÅÅTH. Huset utgjorde en stiftelse för att bereda prästänkor bostad. Huset revs 1972 för att bereda plats åt tjugo bilar. Riksintresse för kulturmiljövården Området berörs av riksintresseområdet Lund (M K 87) enligt 3 kap 6 miljöbalken. Riksintresset Lund är en stifts- och universitetsstad, en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder, som speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena 1800-talet och 1900-talet. Arkeologi Planområdet är beläget inom Lunds medeltida stadskärna, vilken är registrerad som fast fornlämning. Alla markingrepp kräver därför tillstånd från Länsstyrelsen enligt 2 kap Kulturminneslagen.

9 PLANBESKRIVNING 8 (8) UNDERLAG Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration. Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Medverkande I planarbetet har lantmätare Viola Lindberg och trafikingenjör Luminita Popescu medverkat. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Bengt Aronsson stadsarkitekt Lotta Wallin planarkitekt