Detaljplan för del av Vallkärratorn 17:1 m fl i Stångby, Lunds kommun (Örtoftavägen)

Transkript

1 PÄ 32/2005 Detaljplan för del av Vallkärratorn 17:1 m fl i Stångby, Lunds kommun (Örtoftavägen) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Illustrationsplan

2 PLANBESKRIVNING 1 (15) Detaljplan för del av Vallkärratorn 17:1 m fl i Stångby, Lunds kommun SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bebygga del av Vallkärratorn 17:1 m fl med små och medelstora industriverksamheter, gator och gång- och cykelvägar. Haraldsfält Stångby Örtoftavägen Planområde Väg 930 Plantskola Orientering. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret. PLANFÖRSLAG Områdets gestaltning och disposition Planområdet har ett exponerat läge vid Örtoftavägen (väg 936) och väg 930 och markerar Stångby för resande från söder. Det är viktigt att bebyggelsen bildar en tydlig, sammanhållen linje vad avser kulör och bebyggelsehöjd. Den centralt belägna gården - Jonsgård bildar utgångspunkt för områdets disposition. Planområdet gestaltas med avseende på verksamheter och delas upp i en nordlig och en sydlig del med varierande tomtstorlekar. Förslaget har tagit sin utgångspunkt i fördjupningen av översiktsplanen för Stångby som antogs av kommunfullmäktige i Lunds kommun I fördjupningen beskrivs området som ett strategiskt läge med god tillgänglighet från såväl vägtrafiksystemet, stationen som från Stångby i övrigt.

3 PLANBESKRIVNING 2 (15) Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: 22 nya tomter för verksamheter mellan ~ m 2. Två fördröjningsdammar för dagvatten. Gång- och cykelväg längs Örtoftavägen (väg 936) och väg 930. Bullerskyddsåtgärder längs med Södra stambanan. Cirkulationsplats vid väg Örtoftavägen/Svenshögsvägen. Bebyggelse Verksamheter Området delas in i två delar, ett med mindre tomter för lättare verksamheter och hantverk och ett för företag med behov av medelstora tomter. I den norra delen av planområdet är tomterna mindre och höjden på bebyggelsen lägre, 4 meters byggnadshöjd, för att bättre samspela med Jonsgård och bostadsbebyggelsen på Haraldsfält, som ligger strax norr om planområdet. I söder är tomterna större och högre byggnadshöjd tillåts, max 6 meter. Bebyggelsen ska utformas med svagt lutande sadeltak eller pulpettak. Byggnaderna i södra delen av planområdet som vetter mot Örtoftavägen föreslås placeras längs en förgårdslinje för att skapa ett sammanhållet möte med vägen. Bebyggelsen föreslås ha ljusa fasader. På fastigheten Vallkärratorn 17:1 finns Jonsgård som består av ett bostadshus med tillhörande gårdsplan och trädgård. Idag används fastigheten av Lovara tjejcenter. Från Örtoftavägens håll sett är huset, gårdsplanen och trädgården ett dominerande inslag i området och enligt planförslaget ska detta utnyttjas i den nya utformningen. Den nya infarten till området görs bred och ger möjlighet till insyn i området och dess gröna kärna som Jonsgård utgör. Jonsgård. Foto: Jenny Lindström, stadsbyggnadskontoret.

4 PLANBESKRIVNING 3 (15) Grönstruktur och parker Infarten till området får en bredare sektion för att förstärka den visuella kontakten med Jonsgård från Örtoftavägen. Utmed Örtoftavägens västra kant anläggs en grönremsa för att markera gång- och cykelvägen som förbinder verksamhetsområdet norrut mot Haraldsfält och söderut mot Vallkärra och Lund. Mellan gång- och cykelvägen och verksamhetsområdet anläggs en grön zon med plats för trädplantering. Industrigatorna och gc-vägarna föreslås inrymma enkelsidiga trädplanteringar. Vid områdena runt fördröjningsdammarna kan plantering av viss vegetation vara fördelaktigt. Det gröna stråket öster om järnvägen utnyttjas som skötselväg för underhåll av bullervallen samt åtkomst till dammarna. Vid infarten till Jonsgård växer det idag en trädridå med cirka 35 fullvuxna popplar. Stadsbyggnadskontoret bedömer att popplarnas livslängd är mycket begränsad och av den anledningen har de inte varit utgångspunkt för områdets utformning. I trädgården som omgärdar gården finns ett flertal träd och buskage av olika arter. Den västra fonden utgörs av elva stycken fullvuxna lindar. Söder om huset växer en markant hagtornshäck. I öster finns det ett flertal oxlar och i trädgårdens norra del växer det ett varierat utbud av lindar, päronträd, oxlar och ask. Träden får en skyddsbestämmelse och bevaras för att skapa en grön oas i verksamhetsområdets mitt. Ortofoto över Jonsgård. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret

5 PLANBESKRIVNING 4 (15) Trafik Biltrafik Enligt Lunds kommuns översiktsplan, ÖPL-98, ska Stångby expandera öster om Örtoftavägen i ett 40-årsperspektiv. Fördjupningen av översiktsplanen för Stångby anger att vägen då bör omvandlas från en landsväg till en huvud- eller stadsgata inom Stångby. Vid en omvandling kommer hastigheten att ändras till 50 km/h. ÖPL-98 anger också att väg 930 söder om planområdet ska dras österut för att kopplas till en ny vägförbindelse mellan Brunnshög och väg 108. Med anledning av detta redovisar planförslaget en ny cirkulationsplats i korsningen väg Örtoftavägen/ Svenshögsvägen. Detta möjliggör att väg 930 förlängs österut i framtiden. Hastigheten på Örtoftavägen är idag 50 km/h på vägavsnittet utanför Haraldsfält men i höjd med Jonsgård och vidare söderut är hastigheten begränsad till 70 km/h. Det kan bli nödvändigt att tidigare sänka hastigheten på Örtoftavägen till 50 km/h utanför planområdet än vad som anges i ÖPL- 98. I det fortsatta planarbetet ska detta närmare studeras. Området nås genom den nya föreslagna infarten, belägen 75 meter söder om befintlig. Hastigheten inom industriområdet föreslås bli 50 km/h. Gång- och cykeltrafik Från Haraldsfält går det en gång- och cykelväg som slutar nordost om Jonsgård. Enligt planförslaget ska gång- och cykelvägen fortsätta söderut längs med Örtoftavägen på en delvis nyanlagd vägbank. Gc-vägen ska sedan ledas i plan över väg 930 vid cirkulationsplatsen för att ansluta till den befintliga gång- och cykelväg som idag går utmed Södra stambanan som leder vidare mot Annehem och Norra Fäladen. Möjlighet till en alternativ dragning av gång- och cykelvägen längs med Svenshögsvägens östra sida ges, då det vid cirkulationsplatsen ges utrymme för en gång- och cykelpassage. Gång- och cykelvägsanslutningar till planområdet föreslås via Järnvägsparken, invid fördröjningsdammarna, samt i den sydöstra delen där anslutning sker mot det föreslagna gång- och cykelstråket längs Örtoftavägen. Se bild nedan.

6 PLANBESKRIVNING 5 (15) Foto: Ingvar Nilsson, Stadsbyggnadskontoret Gång- och cykelvägar i området Gc-väg enligt förslaget Alternativ sträckning av gc-väg söderut Kollektivtrafik Tågstationen i Stångby ligger drygt 420 meter från Jonsgård. Från stationen utgår pågatåg söderut mot Lund och norrut mot Eslöv. Från stationen utgår även stadsbuss 21 mot Lund C. Enligt den fördjupade översiktsplanen ska pågatågsstationen i ett 20-årsperspektiv flytta till det gamla stationshuset norrut. Utformning av gator Gatorna inom verksamhetsområdet föreslås vara 7 meter breda, något bredare vid infarten till området. Längs industrigatornas ena sida föreslås en enkel trottoar/gångbana med 1 meters bredd. På andra sidan föreslås en 3 meter bred grönremsa med plats för trädplantering och belysning och innanför denna en gångbana som är 2 meter bred. Det ger gatusektionen en total bred av 13 meter. Inom verksamhetsområdet sker cykling i huvudsak i blandtrafik. Se sektion nedan.

7 PLANBESKRIVNING 6 (15) Sektion industrigata. Gång- och cykelvägen utmed Örtoftavägen och väg 930 ska enligt planförslaget vara dubbelriktad med ett totalmått på 3 meter. Parkering Parkering, lossning och lastning ska lösas inom fastigheten. För att bevara trädgården och i möjligaste mån undvika hårdgjorda ytor kring Jonsgård, anläggs denna fastighets parkering väster om den befintliga trädgården. P-norm Enligt parkeringsnormen i Lunds kommun ska parkeringsplatser i Stångby fördelas enligt följande: Kontorsverksamhet: 21 platser/1 000 m 2 BTA. Industriverksamhet: 14 platser/1 000 m 2 BTA. Lagerverksamhet: 7 platser/1 000 m 2 BTA. Bullerskyddsåtgärder För att bullervärden inte ska överstiga de riktvärden som regeringens proposition, 1996/97:53, rekommenderar, ska en tre meter hög vall placeras öster om södra stambanan och anslutas till den befintliga vallen. Se även under rubriken Tågtrafikbuller. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp Det finns möjlighet att ansluta området till fjärrvärme då fjärrvärmeledning löper längs med Örtoftavägen. Behovet av transformatorstationer och nätstationer får samrådet utvisa. I övrigt avses området anslutas till kommunalt ledningsnät vad gäller vatten och spillvatten. Dagvattenhantering Genom planområdet går dikningsföretagen och I sydväst ansluter dikningsföretagen till ett gemensamt företag som har sin avledning

8 PLANBESKRIVNING 7 (15) till Nöbbelövs mosse. Mossen ska på grund av miljöskäl belastas varsamt med dagvatten. Fördröjning av dagvatten på fastighetsmark ska därför anordnas och det maximala utflödet begränsas till 10 l/s/ha. Utöver detta anläggs även två dammar för att fördröja dagvattnet från planområdet. I norr anläggs en damm med en magasinsvolym på 910 m 3. I söder anläggs en damm med en magasinsvolym på 1900 m 3. För att undvika att miljöfarliga ämnen leds med vattnet ut i dikningsföretagen bör oljeavskiljare och avstängningsventil installeras i magasinen. Dikningsföretaget 1102 föreslås läggas om så det följer gatans sträckning medan dikningsföretaget 2248 ligger kvar i sin nuvarande sträckning. Omläggning av dikningsföretag i området. Dikningsföretag 2248 Dikningsföretag 1102 Ny sträckning företag 1102 Renhållning Uppställning av kärl för sophantering och källsortering sker inom den egna fastigheten.

9 PLANBESKRIVNING 8 (15) Lovplikt Bygglov Enligt 5 kap 26 PBL ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Någon minskning av bygglovplikten föreslås, med hänsyn till planområdets läge och beskaffenhet, ej. Marklov Inom område betecknat med n gäller, i enlighet med 8 kap 9 PBL, utökad lovplikt för trädfällning. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med länsstyrelsen: Buller och utsläpp från verksamhetsområdet beror till stor del på vilken typ av verksamhet som etablerar sig. Med tillståndsplikt regleras verksamheternas eventuella betydande miljöpåverkan. Planen ger positiva effekter genom att den möjliggör arbetstillfällen i Stångby. Nära planområdet ligger Stångby station med tågförbindelser och bussförbindelser vilket uppmuntrar människor att nyttja kollektivtrafiken. En samlad bedömning är att planen som helhet inte ger betydande negativa miljöeffekter. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10).

10 PLANBESKRIVNING 9 (15) Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras området som normaltill högriskområde. (Normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddande. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Se även under rubriken Förutsättningar - Geoteknik. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån prognostiserad trafikutveckling har bullerförhållandena beräknats av Akustikgruppen AB. Rapporten togs fram i november 2001 under arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Stångby. Man beräknade bullerförhållandena utifrån tre scenarier där alternativ C överensstämmer med ÖPL-98: A: Befintliga förhållanden fordon/årsmedeldygn (ÅMD), 10 % tung trafik 50 km/h respektive 70 km/h B: Framtidsscenario fordon/åmd, 10 % tung trafik 70 km/h C: Framtidsscenario fordon/åmd, 10 % tung trafik 50 km/h Högsta accepterade ekvivalentnivån på buller utomhus för arbetsplatser är 65 dba. Beräkningarna visar att bullernivån inom planområdet ligger på 60 dba eller lägre i två av de tre scenarierna. Se illustration nedan.

11 PLANBESKRIVNING 10 (15) Vägtrafikbuller från Örtoftavägen. A: Gräns 60 dba 90 km/h B: Gräns 60 dba 70 km/h C: Gräns 60 dba 50 km/h Tågtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån uppgifter från Banverket om prognostiserad trafikutveckling på Södra stambanan har Akustikgruppen AB beräknat buller från tågtrafiken och kartlagt behovet av skärmning av reflexer. Beräkningarnas syfte är att

12 PLANBESKRIVNING 11 (15) studera hur mycket bullernivån ökar i bostadsområdet på den västra sidan som följd av reflexer i de nya byggnaderna öster om spåren och hur hög bullervallen måste vara för att göra reflexerna försumbara. Beräkningarna visar att det inte finns motiv för en vall som är högre än 3 meter då medelvärdet av höjningen av bullret i det undersökta området ligger på 0,1 0,2 dba i samtliga fall. Stora delar av industriområdet kommer att uppnå arbetslokaler för tyst verksamhet på 60 dba inomhus, om man räknar med att fasaden klarar minst 25 dba fasadisolering och den maximala bullernivån är 85 dba. På ett avstånd av 45 meter från spårmitt uppnås 60 dba inomhus på nedre plan respektive 75 meters avstånd för övre plan. Se bilder nedan. Tågtrafikbuller maximal bullernivå, frifältsvärden, 2 respektive 5 meter ovan mark. Vallen ska placeras cirka 10 meter från järnvägsspårets mitt. Den nya vallen ska ansluta till den befintliga vallen på ett harmoniskt och estetiskt tilltalade sätt. Samma lutning som på befintlig valls västra sida förutsätts för att minimera reflexer. Extern industribuller Enligt Naturvårdsverkets rapport SNV 1978:5 är riktvärdet för externt industribuller nattetid från befintliga industrier 40 dba vid fasad (bostadshus nattetid). Med tillståndsplikt regleras verksamheternas eventuella betydande miljöpåverkan. Det kortaste avståndet mellan bostäderna väster om Södra stambanan och verksamhetsområdet är cirka 45 meter. Avståndet mellan bebyggelsen på Haraldsfält och verksamhetsområdet är cirka 120 meter.

13 PLANBESKRIVNING 12 (15) Risker (farligt gods m m) På uppdrag av stadsbyggnadskontoret har WUZ risk consultancy AB tagit fram en rapport om Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods, Syftet med rapporten är att rationalisera planeringsprocessen genom att i ett tidigt skede känna till ramarna för bebyggelse intill färdvägarna för farliga gods. Enligt denna rapport består planområdet av två verksamhetszoner, mindre känslig och normalkänslig verksamhet. Mindre känslig verksamhet är handel (<3 000 m 2 ), industri, bilservice, lager (utan betydande handel), tekniska anläggningar (övriga anläggningar) och parkering (övrig parkering) medan normalkänslig verksamhet utgörs av bostäder (småhusbebyggelse), handel (övrig handel), kontor (i ett plan), lager (även med betydande handel), idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum och kultur. Minimiavståndet för de mindre känsliga verksamheterna är 30 meter och för de normalt känsliga verksamheterna är avståndet 50 meter. Natur- och kulturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald Området är inte utpekat i grönstruktur- och naturvårdsprogrammet för Lunds kommun med utmärkande naturvärden. Hushållning med naturresurser Enligt planförslaget ska jordbruksmark omvandlas till verksamhetsområde. Området är i Lunds kommuns översiktsplan, ÖPL-98, utpekat som område för verksamheter. Sociala konsekvenser Barnperspektivet Verksamhetsområden med industrier är ingen lämplig miljö för barn att vistas i eftersom det är områden som kan innebära tung trafik och buller. Barn ska hållas åtskilda från verksamhetsområden. Gång- och cykelstråket längs Örtoftavägen underlättar för barn att på ett säkert sätt färdas förbi området. Järnvägsparken mellan Haraldsfält och verksamhetsområdet utgör en buffertzon som skiljer bostadsområdet och verksamhetsområdet från varandra. Den befintliga trädridån i Järnvägsparkens södra del förstärker gränsen mellan parken och verksamhetsområdet ytterligare. Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i

14 PLANBESKRIVNING 13 (15) 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Säkerhet och trygghet Samtliga gång- och cykelvägar inom planområdet ska utformas så att de upplevs som säkra och trygga för de som färdas på dem. Det kan innebära att belysningen är tillfredsställande, att täta buskage invid gång- och cykelvägar undviks och att eventuella höga stängsel inte hamnar för nära inpå gång- och cykelvägarna. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar delar av fastigheten Vallkärratorn 17:1 och Vallkärratorn 3:13. Planområdet består idag av jordbruksmark samt Jonsgård med tillhörande trädgård och infart. Markanvändning Området används idag till största del som jordbruksmark. I den nordöstra delen av planområdet har tillfälligt lov för uppställning av förskolepaviljonger givits. Lovet gäller till 2013 och avtal om markupplåtelse har tecknats mellan mark- och exploateringskontoret och Lundafastigheter. Markägoförhållanden Markägare till Vallkärratorn 17:1 är Lunds kommun. Lantmäteriförrättning pågår då del av Vallkärratorn 3:13 ska överföras till 17:1. Geoteknik Översiktlig geoteknisk undersökning av områdets gjordes i januari Där kunde man konstatera att marken är kuperad på nivåer mellan +48,2 och +51,7. Marken består av 0,3-0,6 meter matjord som vilar på lermorän eller mer eller mindre lerig, siltig morän som påträffats till borrat djup av 3,1 meter. Flera borrpunkter har sandlager med varierande mäktighet påträffats i den tätare moränen på 1,6-2,7 meters djup. Jorden är löst lagrad till 1,0 à 1,5 meters djup och marken är fast lagrad på större djup. Fria vattenytor inmättes på 1,0-2,1 meters djup. Grundvattenytans läge varierar säsongsmässigt och stod högt vid undersökningstillfället. I samband med detaljprojektering bör kompletterande undersökning utföras. Resultatet av utförd radonundersökning visar att fyra av värdena ligger inom normalradonintervallet. Två av mätpunkterna har värden som ligger inom högradonintervallet. Kompletterande radonundersökning bör ske under sommarhalvåret i samband med detaljprojekteringen.

15 PLANBESKRIVNING 14 (15) Riksintressen och förordningar Området berörs inte av något strandskydd, vattenskyddsområde eller Natura 2000-område. Området gränsar till södra stambanan som är ett riksintresse för järnvägstrafik. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt ÖPL-98 ska större delen av området användas för utbyggnad av verksamheter inom 1-40 år. Detaljplaner Området är inte tidigare detaljplanelagt. Kulturmiljö och arkeologi Historik När Södra stambanan byggdes 1857 över Vallkärratorns marker uppstod ett kilformat markområde mellan järnvägen och Stångbys marker. Markområdet uppläts åt bostadsbebyggelse eftersom marken var ogynnsam att odla på. Under sent 1800-tal var det bara ett fåtal hus som byggdes på området men efter invigningen av Stångby station 1901 växte samhället och antalet bostäder låg det cirka 25 bostadshus i Stångby. Vid mitten av 50-talet slogs ett antal mindre kommuner samman till Torns kommun där Stångby blev huvudort. Torns kommun inkorporerades i sin tur med Lunds kommun januari Under talet växte bostadsbebyggelsen i Stångby söderut och Örtoftavägen byggdes. Arkeologi Den planerade exploateringen berör kända fornlämningsplatser. I planområdets sydvästra del har man funnit boplatser från senneolitikum till yngre järnålder (2 300 f Kr e Kr). Fornlämningarna är undersökta och borttagna. I mitten av planområdets östra kant har man vid utgrävningar funnit dels en mindre kulturlagerrest bestående av sot, ett flintavslag och keramikskärvor och dels en hel hålslipad flintyxa. Den arkeologiska utredningen är avslutad och inga ytterligare arkeologiska insatser krävs. Förundersökning har påbörjats för södra delen av planområdet, del av fastigheten Vallkärratorn 3:13. Resultatet av denna undersökning redovisas i kommande planhandlingar vid utställningsskedet. Påträffas ytterligare fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Trafik Inom planområdet finns det idag en grusad infartsväg till Jonsgård. På väg 930 i södra delen finns inga trafikflöden uppmätta. Utfart från plantskolan mot väg 930 finns.

16 PLANBESKRIVNING 15 (15) UNDERLAG Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser, Illustrationskarta, Planbeskrivning (denna handling), Genomförandebeskrivning, Medverkande I planarbetet har planchef Ole Kasimir, trafikingenjör Camilla Abered och Sebastian Fält, arkitekt Pia Laike, landskapsarkitekt Lisa Östman, planingenjör Jenny Lindström, planarkitekt Thomas Oscarsson, stadsbyggnadskontoret, exploateringschef Hans de Maré, markingenjör Ruxandra Lazar, trafikmiljöingenjör Anna Karlsson, ingenjör Karolina Persson, landskapsarkitekt Svante Törnvall, tekniska förvaltningen, Lars- Olof Hartzén, SWECO VIAK AB, Torsten Brodin GeoSyd AB samt Sven- Ingvar Thomasson, Akustikgruppen AB medverkat. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Ole Kasimir planchef Jenny Lindström planingenjör